Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1"

Transkript

1 Dnr Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2006:x) om hästhållning 1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker? Reglerna om hästhållning har tidigare ingått i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:17) om djurhållning inom lantbruket m.m. Djurskyddsmyndigheten lyfter nu ut och anpassar befintliga hästregler ur denna författning, kompletterar med nya regler och råd och utformar en ny författning som enbart omfattar häst. Skälet till omstruktureringen är att hästar i allmänhet hålls av människor som inte håller övriga lantbruksdjur och att regelverket blir tydligare om hästföreskrifterna samlas i en särskild författning. Problem Hästar hålls av olika skäl och det finns många uppfattningar om hur hästar ska skötas och hanteras. Djurhållningen kan variera allt ifrån att hästar hålls permanent i spilta eller box och kanske motioneras någon timme per dag till att hästar hålls utomhus dygnet runt i en mycket extensiv driftsform. Vissa betraktar hästen som ett verktyg som ska användas i ett speciellt syfte och vars behov man inte närmare reflekterar över så länge den utför det man begär, andra överför mänskliga känslor och behov till hästen. Båda förhållningssätten kan leda till välfärdsproblem för hästarna. Ingående kunskaper om hästars beteende och behov saknas ofta bland hästhållarna och regler för hur hästar ska hållas och skötas är därför nödvändiga. Hästar ska enligt 4 djurskyddslagen (1988:534) hållas så de har möjlighet att bete sig naturligt. Nuvarande detaljregler tillgodoser inte detta krav i tillräcklig hög utsträckning. Vissa för hästen viktiga behov såsom en foderstat som medger en lång ättid, rörelsebehov och kontakt med artfränder är inte reglerade i nu gällande författning. Hästar som inte hålls på ett för arten lämpligt sätt och som inte har möjlighet att uttrycka viktiga beteenden utvecklar, liksom andra djur, störda och i vissa fall stereotypa beteenden. Kopplingen mellan brister i djurhållningen och vissa stereotypa beteenden är vetenskapligt klarlagda när det gäller hästar. Mot bakgrund av detta måste regelverket anpassas till nya rön om hästars behov. 1 Enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor.

2 Nedan följer en kortfattad översikt över de ändringar som föreslås samt skälen för dessa ändringar. Föreskrift Innebörd Skäl 1 kap 2 Undantag för djur under veterinär behandling. Det kan vara nödvändigt att hålla eller sköta hästen annorlunda av 3 Även åsnor och korsningar mellan häst och åsna omfattas. 2 kap 2 Hovarna ska vid behov förses med hovbeslag. veterinärmedicinska skäl. Regler har saknats för åsnor som inte hålls för offentlig förevisning. Hårt slitage och hårda underlag kan leda till bl.a. hovömhet vilket innebär ett lidande för hästen. 4 Känselhår får inte avlägsnas Dessa hår runt ögon och mule är känselorgan som hästen använder för att känna föremål som finns utanför synfältet 5 Hästars behov av social kontakt ska tillgodoses. Allmänt råd Hästar bör hållas tillsammans med artfränder. 7 Föl ska vara minst 5 mån innan det avvänjs. 10 En häst som binds i spilta ska kunna ligga utsträckt på sidan 11 En häst får inte hållas bunden i spilta mer än 16 timmar/dygn 3 kap 1 Under den kalla årstiden ska samtliga hästar samtidigt kunna beredas stallutrymme 2 Anges vilka kriterier som ska uppfyllas för att en Hästar är flockdjur som är uttalat sociala. Endast i särskilda fall kan behovet av social kontakt tillgodoses på annat sätt. Hästar som hålls med andra sociala betesdjur som t.ex. nötkreatur och får samt hästar som dagligen tillbringar mycket tid med människan får viss social kontakt. Ett föl är inte fysiskt och psykiskt moget att vänjas av för tidigt. Hästar ska kunna vila och sova på ett naturligt sätt. Hästar ligger i sidoläge under REM-sömnen Uppbindning i spilta innebär en fixering av hästen som försvårar eller omöjliggör vissa beteenden. Hästar är normalt i rörelse under större delen av dygnet. Vid extrem väderlek ska alla kunna få skydd. Bedömningen varierar mellan kommuner.

3 tillsynsmyndighet ska godta en mindre avvikelse 3 Ponnyer < 85 cm och hästar >170 cm i mankhöjd har lagts till i listan över måttbestämmelser för spiltor och boxar. Paragrafen syftar till att underlätta och likrikta bedömningen Miniponnyer är avsevärt mindre än en normal shetlandsponny. Tidigare bestämmelser om utrymmeskrav för dessa har varit förhållandevis stora jämfört med övriga hästkategorier. Det är inte ovanligt med mycket stora hästar. Måttangivelsen innebär en förenkling. För att motverka en för tidig avvänjning sätts tiden till 6 månader. Därefter är fölet så stort att det krävs större utrymme. 4 Takhöjden ska mätas från den nivå hästen står till takkonstruktionens lägsta nivå 5 Skiljeväggar mellan spiltor och boxväggar ska utformas så att hästarna kan se varandra och ha fysisk kontakt. 8 Liggytor ska hållas bekväma och förses med strö eller vara konstruerade så de ger motsvarande komfort. Allmänt råd Mängden bör vara så riklig att hästen inte kommer i kontakt med underliggande golv när den ligger ner 10 Om fölning sker på annan plats än i en fölningsbox ska tillgängligt utrymme motsvara minst det som anges för fölningsbox. 14 Stallklimatet ska anpassas till hästarna så de varken behöver öka andningsfrekvensen eller Takhöjdsangivelsen är ett förtydligande. Hästar är sociala djur som har ett behov av att ha kontakt med artfränder. De vill ha uppsikt över sin omgivning Alla liggytor, även i ligghallar ska vara bekväma för hästen. Detta kan åstadkommas med strö men även med nya underlag som exempelvis madrasser. Strömängden påverkar hästars liggbeteende. Lite strö leder till kortare liggtid. Nödvändig ändring p.g.a att definitionen för stall även inrymmer ligghall och att fölning kan äga rum även där. Skrivningen är ett förtydligande och en förenkling av vad som tidigare beskrivits som

4 svettas för att göra sig av med värme eller skaka för att höja kroppstemperaturen 15 Stall ska ha kontinuerlig tillförsel av frisk luft 23 Allmänt råd Karbinhakar bör förvaras oåtkomliga för hästar. 4 kap 1 Allmänt råd Täckeshängare bör inte placeras åtkomliga Hästar ska ha daglig tillgång till grovfoder Hästar bör ha minst 1 kg torrsubstans per 100 kg kroppsvikt och dag. Vid utomhusvistelse i kallt väder bör givan ökas Hästar bör ha tillgång till sysselsättning i form av ätbart material större delen av dygnet. Hästar bör ges möjlighet att beta i hage sommartid. Rådet gället inte tävlingshästar i behov av styrd utfodring och hästar som av veterinärmedicinska skäl bör undvika bete. 3 Hästar som hålls i omgivningstemperatur > 0 grader ska ha fri tillgång till vatten. Vid lägre temperatur ska de ha vatten ur frostsäkert system eller ges uppvärmt vatten minst 2 gånger per dygn 4 Allmänt råd Flödet i en vattenkopp bör vara minst 8 l/min termisk komfort. Tydliggör att ventilationen aldrig får strypas helt. Hästar har känsliga luftvägar och drabbas lätt av luftvägssjukdomar om stalluften är dålig. Det är inte ovanligt att hästar fastnar och skadar sig i dessa vanligt förekommande stallföremål. Mycket viktigt både för magtarmfunktionen och för sysselsättningsbehovet. Detta är redan en vedertagen rekommendation. För att kunna upprätthålla kroppstemperaturen. Hästar har mycket stark motivation för att äta. Om de har möjlighet äter de timmar/dygn. För kort ättid kan leda till stört beteende. Att beta är ett naturligt sätt för hästen att inta foder. Vissa tävlingshästar är känsliga för foderbyten och hästar som lätt utvecklar fång kan ibland inte tillåtas beta. Hästar ska om möjligt själva få välja när de vill dricka. Uppvärmt vatten håller sig isfritt längre och föredras av hästarna. Hästar dricker mindre om flödet är dåligt. Det är negativt för hälsan. 5 kap 1 Hästar ska dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i Hästar har behov av att röra sig och att utföra pälsvård i

5 Allmänt råd hage eller motsvarande. Föl och hästar < 2 år ska rastas tillsammans med minst en annan häst. Hästar bör rastas i par eller grupp. Rådet gäller inte om det finns särskild skaderisk 3 Hästar ska skyddas mot svåra insektsangrepp 6 Riskabla områden i hagar ska avgränsas. 7 Allmänt råd Elstängsel bör utformas så att tråden brister om en häst fastnar 10 Allmänt råd Utegångshästar bör gå ute från hösten 12 Allmänt råd Ligghall med fyra väggar bör ha flera öppningar form av rullning och putsning. Det är mycket viktigt för unga hästars sociala utveckling att få leka och umgås med artfränder. Hästar är sociala djur som har stort utbyte av artfränder. De har exempelvis behov av att putsa varandra. Vissa individer t.ex vuxna hingstar kan inte alltid hållas ihop med andra. Skaderisk kan även föreligga vid särskilda tillfällen t.ex om broddade hästar som inte känner varandra väl släpps ihop. Insekter kan stressa hästarna. Kraftiga angrepp kan även ge fysiska symtom. Skadeförebyggande åtgärd. Vissa elstängseltyper kan orsaka svåra skador om en häst fastnar. Hästar behöver anpassa sig successivt till kylan och sätta vinterpäls. Ranghöga hästar kan vakta ingången. 7 kap 1 Datumangivelse när hästar bör ha tillgång till ligghall i olika delar av Sverige. I stall som tas i bruk eller byggs om efter författningens ikraftträdande får hästar inte hållas permanent i spilta. Underlättar tillsynsmyndighetens bedömning. Bygger på SMHI:s statistik över medeltemperaturer, motsvarar ungefär tidigare gräns för grästillväxt (>+4 C). Spilta är en uppstallningsform som begränsar hästens möjlighet att utföra vissa beteenden och som omöjliggör för hästen att söka sig undan för att få ro. Antalet hästar i spilta minskar successivt och fasas på detta sätt ut. 2 Hästar får tillfälligt förvaras i Vissa tävlingsplatser saknar

6 transportfordon på tävlingar etc. De ska ses till varje timme En häst får endast förvaras i fordonet nattetid om det uppfyller kraven på boxförvaring. gäststallar. Hästar som är trygga i fordonet kan utan negativa djurskyddskonsekvenser stå och vila där istället för att ledas runt hela dagen. En häst måste ha ett viloutrymme som möjliggör att den kan ligga ner och sova. 2. Finns det några alternativa lösningar? Nej, en reglering i författning krävs för att uppfylla kraven i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen utifrån vad vi idag känner till om hästars behov. 3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretagen vidta till följd av regleringen? De nya föreskrifterna innebär inga administrativa bördor. Men vissa hästhållare måste vidta praktiska åtgärder. Följande föreskrifter kan kräva åtgärder i form av förändringar i byggnader, inredning och stallområde eller andra åtgärder. 2 kap 5 Innebörd Hästars behov av social kontakt ska tillgodoses. 11 En häst får inte hållas bunden i spilta mer än 16 timmar per dygn Konsekvens Ca hästar eller 5,3 % av alla hästar i Sverige hålls på anläggningar med endast en häst enligt en rapport från Jordbruksverket 2. Vissa av dessa hästar kan troligen tillgodose sina behov genom kontakt med människor, andra djur eller hästar på intilliggande fastigheter. Majoriteten vistas dock sannolikt ensamma under nästan hela dygnet. Ägare till dessa hästar måste skaffa ytterligare en häst, hysa in hästen på annat sätt eller avyttra hästen. Spiltförvaring förekommer i huvudsak på ridskolor och inom brukshästnäringen. Ett fåtal ridskolor (4 st) har inte möjlighet att släppa ut hästarna i hage och ca 6 ridskolor släpper inte ut alla 2 Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige från 2005

7 3 kap 5 5 kap 1 Boxväggar och skiljeväggar mellan spiltor och ska utformas så att hästarna kan se varandra och ha fysisk kontakt. Hästar ska dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i hage eller motsvarande. hästar dagligen. Övriga ridskolor i landet släpper redan idag ut hästarna 3,4. Brukshästar hålls i allmänhet på landsbygden där inte utrymmet är begränsande för att hålla hästar i hage. Kravet innebär att en häst som hålls i spilta måste tillbringa minst åtta av dygnets timmar någon annan stans än i spiltan, till exempel 5 timmar i hage och 3 timmars ridning eller körning, alternativt 7 timmar i hage och 1 timmes ridning eller körning etc. Vissa inredningar tillåter inte kontakt mellan hästar trots att det inte finns skäl att hålla hästarna separerade. Dessa inredningar måste ändras. Kravet kan innebära att en del av en tät vägg måste bytas ut mot exempelvis galler eller lämnas öppen. Tillräcklig areal för hagar krävs på alla hästanläggningar. Rastningen kan även ske i ridhus. En rasthage ska vara så stor att hästen kan röra sig i sina gångarter. Endast ett fåtal anläggningar saknar idag möjlighet att släppa ut hästarna. Enligt Jordbruksverkets nationella tillsynsprojekt från släpper 98% ut sina hästar dagligen. 138 kommuner som svarat på Djurskyddsmyndighetens enkät angående bl.a. detta har på frågan angivit att man känner till 16 stallar där man inte släpper ut hästarna. I många kommuner är 3 Enligt information från Svenska Ridsportförbundet 4 Djurskyddsmyndighetens enkät till kommuner 2006 med anledning av denna konsekvensanalys 5 Hästhållning 1997-Projektinriktad djurskyddstillsyn av hästhållning i Sverige, Rapport 1998:23

8 hästhållningen inte fullständigt kartlagd vilket gör siffran osäker. Föl och hästar < 2 år ska rastas tillsammans med annan häst. Hästar yngre än 2 år kan inte hållas ensamma. De flesta hästar i denna ålder är enligt Djurskyddsmyndighetens bedömning fortfarande kvar hos uppfödaren eller är i träning på anläggningar med många hästar vilket möjliggör rastning tillsammans med annan häst. 4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen? (3 kap 5 ) Byte av inredning för att uppfylla kravet på att hästar ska ha kontakt med varandra. De flesta befintliga inredningar har galler mellan boxarna vilket innebär att de redan uppfyller kraven. Kostnaden för tidsåtgången ingår i beräkningen under punkt 5. (5 kap 1 ) Krav på rastning medför att alla hästar måste ledas till och från hagen varje dag. Detta innebär en tidsåtgång jämfört med om hästarna hålls inomhus. Någon närmare beräkning av tidsåtgången är omöjlig att göra då den är beroende av okända faktorer såsom avstånd till hage och tidsåtgång för att få tag på hästen när den ska in. Eftersom 98 % av hästarna redan idag går i hage 4, innebär regeln ingen stor extra tidsåtgång totalt sett. Tidsåtgången för att bygga hage varierar mycket beroende på vilken typ av hage som uppförs och hur markförhållandena är. Hage med elstängsel går fort men om beläggningsgraden är hög kan den typen av stängsel inte rekommenderas. Det finns även system med stålrör som monteras på ett par timmar (rasthage). Kostnaden för tidsåtgång att sätta upp trästaket ingår i beräkningen under punkt 5 5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för småföretagen kan reglerna leda till? (2 kap 5 ) Hästhållare med bara en häst som måste införskaffa ytterligare en häst kommer att få en extra kostnad. Kostnaden för att hålla en häst beräknas till kronor/år enligt Jordbruksverkets rapport 2. De kostnader som tillkommer för en sällskapshäst är beroende av hästens storlek. En ponny är inte lika dyr att hålla som en fullstor häst. Inköpskostnad för sällskapshäst är ca 5000 kr och hållandekostnaden kan beräknas vara minst kr lägre för en sällskapsponny än vad som angivits ovan. Kostnaden för att hyra in hästen i någon annans stall är enligt Jordbruksverkets rapport inte högre än att hålla hästen i eget stall. (3 kap 5 ) Kostnad för byte av inredning för att möjliggöra kontakt mellan hästarna beräknas till 2730 kr /box för tegelvägg och 2210 kr/box för trävägg 6. Kostnaderna inkluderar rivning av del av vägg, nytt galler samt arbetskostnad. 6 Uppgifter från Jordbruksverkets kostnadsdata 2003 och Hammars smide, tillverkare av boxinredningar

9 (5 kap 1 ) För anläggningar där hagar måste uppföras innebär reglerna eventuellt en kostnad för dränering av marker samt kostnad för uppsättning av staket samt material. Beräknad kostnad för rasthage inklusive matjordsavtagning, fiberduk, fyllnadsgrus och trästaket för 10 hästar är ca kr 7 (1000 m 2 hästarna rastas i omgångar). 6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar? Nej, reglerna är lika för alla. De flesta lever redan upp till reglerna 7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen? Enstaka anläggningar i Stockholm som inte har möjlighet att låta hästarna röra sig fritt vare sig i en hage eller i ett ridhus kan tvingas att flytta (5 kap 1 ). 8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer reglernas effekter för småföretag att uppmärksammas eller granskas? Kommunerna har den lokala tillsynen över djurskyddslagstiftningen. Efterlevnaden av reglerna kontrolleras vid tillsynsbesök. Kommunerna rapporterar årligen till Djurskyddsmyndigheten. De föreslagna reglerna har endast en marginell inverkan på småföretagen eftersom många redan idag lever upp till dem. Någon granskning av hur reglerna påverkar småföretagen generellt bedöms därför inte vara nödvändig. 9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella negativa effekter för småföretagen? Nej, reglerna är inte av den arten. 10. Behöver särskild hänsyn tas till småföretagarnas villkor när det gäller tiden för reglernas ikraftträdande? Ja, en övergångstid på 1 år behövs för de åtgärder som nämns i punkt Finns det behov av speciella informationsinsatser? Ja, information kommer att läggas ut på Djurskyddsmyndighetens hemsida. Särskild information kommer att gå ut till hästorganisationerna samt till tillsynsmyndigheterna på regional och på lokal nivå. Fackpressen och Sveriges radio har redan visat stort intresse för de nya reglerna och kommer sannolikt att återkomma till frågan när reglerna träder ikraft. Gratis broschyr med information om reglerna kommer att kunna beställas från Djurskyddsmyndighetens hemsida. 12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med myndigheter som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse har kommit fram? Djurskyddsmyndigheten tog kontakt med berörda remissinstanser innan projektet startade och erbjöd dem att komma in med synpunkter. Inbjudan resulterade i att myndigheten fick in många viktiga synpunkter i föreskriftsarbetets inledningsskede. Vidare har en samrådsgrupp fortlöpande deltagit i arbetet med att ta fram de nya föreskrifterna. Näringens representanter i gruppen har kommit från Svenska Travsportens Centralförbund, Svenska Ridsportförbundet, LRF, Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande och Hästnäringens yrkesnämnd. I samrådsgruppen har även en representant för Jordbruksverket samt tre externa experter 7 Uppgifter på kostnad för markarbete från Jordbruksverkets kostnadsdata 2003 och stängselkostnad från Anders Råsberg LRF

10 deltagit. Frågor som har varit av betydelse för näringen har förts fram på de fyra möten som avhållits. Framför allt har vissa deltagare fört fram att ett förbud mot spiltförvaring och ett krav på att hästarna dagligen ska ges möjlighet att röra sig fritt kan få stora konsekvenser för framför allt ridskoleverksamheten. 13. Kontaktperson Åsa Regnander-Dahl Sällskapsdjursenheten Djurskyddsmyndigheten

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och Miljönämnden Dnr KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING Offentlig kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och

Läs mer

Utkom från trycket den XX 2006 beslutade den XX XXX 2006.

Utkom från trycket den XX 2006 beslutade den XX XXX 2006. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2006:X råd om

Läs mer

D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST

D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST Jordbruksinformation 7 2008 Foto: Ulla Andersson-Jarl Djurskyddsbestämmelser Häst Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Skötsel... 5 Stallmiljö...

Läs mer

Jordbruksinformation 2 2014. Djurskyddsbestämmelser. Häst

Jordbruksinformation 2 2014. Djurskyddsbestämmelser. Häst Jordbruksinformation 2 2014 Djurskyddsbestämmelser Häst Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB 2014 2 Innehåll Om djurskyddsbestämmelserna 5 Viktiga regler 5 Skötsel 6 Stallmiljö 10 Måttbestämmelser 13 Förprövning

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning L101

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning L101 1(25) ISSN 1653-4379 Djurskyddsmyndighetens föreskriftsmotiv 4/2007 Beslutade den 25 juni 2007 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning L101 Sammanfattning Författningen

Läs mer

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd

Läs mer

LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF

LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF DETTA HÄSTKUNSKAPSHÄFTE TILLHÖR STALLET Hästarna bor i ett stall. Varje häst har sin egen box i stallet. På dagarna vistas hästarna också utomhus i rasthagar.

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just

Läs mer

Ridskolornas Riksorganisation

Ridskolornas Riksorganisation Ridskolornas Riksorganisation Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Remissvar med anledning av Djurskyddsmyndighetens förslag till föreskrifter och allmänna råd om hästhållning. (Dnr 2005-1814) Ridskolornas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö 2009-03-19 Dnr: 2008/0303-15 RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 Postadress Besöksadress S. Åsgatan Telefon 0297-55500 Telefax 0297-55510 Postgiro

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Ny djurskyddslag föreslagen Jonas Carlsson, Avdelningen för Djurvälfärd, Svensk Mjölk jonas.carlsson@svenskmjolk.se År 1988 infördes en ny djurskyddslag

Läs mer

Kommunens agerande tvingar Hågelbystallet att lägga ner!

Kommunens agerande tvingar Hågelbystallet att lägga ner! Hågelby Stallförening PRESSINFORMATION Tumba 5 Dec 2013 Kommunens agerande tvingar Hågelbystallet att lägga ner! En sportverksamhet med majoriteten tjejer får inget aktivt stöd av Botkyrka Kommun trots

Läs mer

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och

Läs mer

Kastrera den du älskar

Kastrera den du älskar Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 13 juni 2007.

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 13 juni 2007. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2007:3 råd om

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 4 Diskussion och Slutsatser... 7 Förbättringsområden...

Läs mer

LAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST

LAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST LAGAR ANGÅENDE TRANSPORT AV HÄST Av: Hanna Pettersson I dagens samhälle så transporteras våra hästar en hel del och framförallt då våra tävlingshästar. Jag tänkte fördjupa mig om vad de exakta reglerna

Läs mer

Tillsynsprojekt 2013. förskolor och skolor 2013-05-27. Anna Baggström

Tillsynsprojekt 2013. förskolor och skolor 2013-05-27. Anna Baggström Tillsynsprojekt 2013 förskolor och skolor 2013-05-27 Anna Baggström Mål Projektets mål har varit att verksamhetsutövarna ska känna till sina skyldigheter gällande egenkontroll enligt miljöbalken, och följa

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

Statens Jordbruksverk

Statens Jordbruksverk Statens Jordbruksverk Diarienummer 19-7986/12 Konsekvensutredning på grund av ändringar av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd Statens

Läs mer

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall. 1(5) KONSEKVENS- UTREDNING 2014-10-20 Dnr 3.4.16-9853/14 Samordningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Förbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut.

Förbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut. Beslut 26 DL 1(6) EXOPET AB Tommy Säfström NYGATAN 37 311 31 FALKENBERG Förbud enligt djurskyddslagen Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 26 djurskyddslagen (1988:534) att förbjuda EXOPET AB, med

Läs mer

Ansökan om tillstånd att yrkesmässigt eller i större omfattning bedriva hästhållning

Ansökan om tillstånd att yrkesmässigt eller i större omfattning bedriva hästhållning Munkedals kommun Miljö- och bygg och kontoret Ansökan om tillstånd enligt 16 djurskyddslagen 1988:534 Ansökan om tillstånd att yrkesmässigt eller i större omfattning bedriva hästhållning Ansökan om tillstånd

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun Regeringsbeslut 1:2 REGERINGEN 2015-04-09 M2015/800/Me Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som

Läs mer

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns L 203/53 RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

ANSÖKAN SÄLLSKAPSDJUR - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534)

ANSÖKAN SÄLLSKAPSDJUR - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) Malmö stad Miljönämnden ANSÖKAN SÄLLSKAPSDJUR - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) Ansökan om tillstånd för att yrkesmässigt eller i större omfattning hålla, föda upp, sälja eller ta emot sällskapsdjur

Läs mer

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108

LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Titel/id Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 Projektägare LRF, Företag och samhälle Projekttid 2007-04-27 2007-12-05 1. Sammanfattning Projektet har haft

Läs mer

Ansökan om tillstånd till kameraövervakning

Ansökan om tillstånd till kameraövervakning 1(8) Förvaltning Gith Nilsson Delg. kvitto Länsstyrelsen Värmland Djurskydd & Vilt 651 86 KARLSTAD Ansökan om tillstånd till kameraövervakning Beslut Länsstyrelsen meddelar Länsstyrelsen Värnland, djurskydd

Läs mer

Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag. Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag. Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag Innehåll Djurskyddslagens betydelse 3 Djurskyddstillsynen 3 Yrkesmässigt eller annat storskaligt

Läs mer

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd.

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Viktiga ändringar: Förbud mot fjällösa reptiler Förbud mot venomoider (opererade giftormar) Minsta behållare 1.5 dl Skärpta krav för giftiga

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12 Dnr. 1 31 280766-15/111, 1 31 280775-15/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:X) och förslag till föreskrifter om identifikationsnummer

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer

Värmebölja/höga temperaturer SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot

Läs mer

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och

Läs mer

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad 1. BAKGRUND Götesjö Djur & Jord bedriver idag ekologisk (KRAV) mjölkproduktion med ca 30 kor och rekrytering på Ulfsgården, Gillstad. Ett nytt stall med plats för

Läs mer

Miljöberikningsplan för djur. Veterinärenheten, 2008-06-17

Miljöberikningsplan för djur. Veterinärenheten, 2008-06-17 splan för djur Veterinärenheten, 2008-06-17 splan för djur vid Karolinska Institutet samt Karolinska sjukhuset och övriga anknutna anläggningar. Dnr 3387/2007-640 INNEHÅLL Plan för miljöberikning...1 Gnagare...2

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

DOM 2011-10-13 meddelad i Växjö

DOM 2011-10-13 meddelad i Växjö VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2011-10-13 meddelad i Växjö Mål nr M 3678-11 KLAGANDE A.G MOTPART Helsingborgs stad Miljönämnden 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Erfarenheter av sommarens översvämningar

Erfarenheter av sommarens översvämningar Redovisning Sida 1/9 Datum 2004-09-13 Ert datum 2004-07-29 Beteckning 452-9656-04 Er beteckning Fö2004/1661/CIV Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Björn Harringer Försvarskansliet 036-39 50 06 Postadress

Läs mer

Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1104-6945 Statens jordbruksverks allmänna råd (2000:4) i anslutning till djurskyddslagen

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

om förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:2) om bekämpande av salmonella hos djur;

om förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:2) om bekämpande av salmonella hos djur; Myndighet Statens jordbruksverk Diarienummer 33-7004/12 Rubrik Konsekvensutredning K102 om förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:2) om bekämpande av salmonella hos djur;

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

2014-11-29. 1 Beskrivning av problemet och vad Jordbruksverket vill uppnå

2014-11-29. 1 Beskrivning av problemet och vad Jordbruksverket vill uppnå 1(7) 2014-11-29 Dnr: 6.6.16-5844/14 Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:49) om införsel av sällskapsdjur och hund- och kattsperma samt hundar,

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd Att ha hund innebär både glädje och ansvar. En hund är en familjemedlem för många år framöver, en medlem som både måste respekteras och skötas väl. Denna skrift är framtagen i

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys Naturvårdsverket 2015-07-30 Diarienummer NV-8544-12 Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna i Tivedens

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

LATHUND Att planera en mässa eller utställning

LATHUND Att planera en mässa eller utställning LATHUND Att planera en mässa eller utställning När man medverkar vid utställningar av olika slag är det viktigt att ha en klar strategi kring sitt deltagande. Att bara åka dit på vinst och förlust med

Läs mer

DOM 2013-11-14 Stockholm

DOM 2013-11-14 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060202 DOM 2013-11-14 Stockholm Mål nr M 2368-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-27 i mål nr M 4158-12, se

Läs mer

Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd

Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd Rapport- Tillsyn av förskolors utemiljöer med fokus på UVskydd 2012 Annelie Stigsäter November 2012 2012-11-09 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. METOD... 3 4. REDOVISNING

Läs mer

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9)

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:87) om registreringsbesiktning, mopedbesiktning och lämplighetsbesiktning

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2 Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall

Läs mer

Övernattningsrum och Bastu

Övernattningsrum och Bastu Motion till föreningsstämma i Brf Valkyrian 9. Övernattningsrum och Bastu Transformera befintligt mangelrum till övernattningsrum samt bastu med extra dusch och toalett. Bakgrund: Många små lägenheter

Läs mer

FODER- och VETERINÄRINFORMATION

FODER- och VETERINÄRINFORMATION Rapport från FODER- och VETERINÄRINFORMATION i IDUNNs regi Lördagen den 3 feb 2007 på Strömsholm Efter kaffe/te och bullar samlades vi; 25 intresserade personer, för att lyssna o lära oss mer om utfodring

Läs mer

Områden för kvalitetssäkring

Områden för kvalitetssäkring Områden för kvalitetssäkring Foto Vanja Sandgren Verksamheter med hästunderstödd terapi Kvalitetssäkringsområden för Verksamheter som erbjuder förutsättningar för Hästunderstödd terapi HUT Hästunderstödd

Läs mer

Kritik mot Statens institutionsstyrelses ungdomshem Johannisberg för att en ungdom under viss tid hållits avskild utan rättsligt stöd

Kritik mot Statens institutionsstyrelses ungdomshem Johannisberg för att en ungdom under viss tid hållits avskild utan rättsligt stöd BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2015-08-31 Dnr 714-2014 Sid 1 (6) Kritik mot Statens institutionsstyrelses ungdomshem Johannisberg för att en ungdom under viss tid hållits avskild utan

Läs mer

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5

Läs mer

Stoppa onödan! om julgranar och andra ljuskällor

Stoppa onödan! om julgranar och andra ljuskällor Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om julgranar och andra ljuskällor Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar 1(10) 2014-05-06 Dnr 6.2.17-4464/14 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Kontroll av hästpass Kontroll av passutfärdande föreningar Fastställd 2014-05-06 Jordbruksverket

Läs mer

Yttrande till Kommunstyrelsen över djurskyddsutredningens betänkande till ny djurskyddslag (SOU 2011:75). Dnr KS-KOM-2012-00228

Yttrande till Kommunstyrelsen över djurskyddsutredningens betänkande till ny djurskyddslag (SOU 2011:75). Dnr KS-KOM-2012-00228 Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2012-04-03 Handläggare Miljöinspektör Ingela Gammelby Direkttelefon 040-34 20 48 Ärende: 525:00842-2012 Yttrande till Kommunstyrelsen över djurskyddsutredningens

Läs mer

Elbro Vad gör vi nu?

Elbro Vad gör vi nu? Elavbrott Vad gör vi nu? Historiens längsta elavbrott sid 1 Håll värmen med några enkla råd sid 3 Håll värmen med en egen kamin sid 4 Ljus i mörker sid 6 Tappa upp vatten sid 7 Mat utan el sid 8 Mat som

Läs mer

... DOM 2015-08-12 Meddelad i Malmö. FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 3

... DOM 2015-08-12 Meddelad i Malmö. FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 3 l FÖRVALTNINGsRÄTTEN 2015-08-12 Meddelad i Malmö Mål nr. Edenås MOTPART Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg i Skurups kommun 274 80 Skurup ÖVERKLAGA T BESLUT Myndighetsnämnden för individ-

Läs mer

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori: TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Konsekvensutredning av förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om lasrar och IPL

Konsekvensutredning av förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om lasrar och IPL Sida: 1/18 KONSEKVENSUTREDNING Datum: 2010-10-27 Vår referens: SSM 2010/1032 Konsekvensutredning av förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om lasrar och IPL 1. Inledning 1.1 Bakgrund Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks allmänna råd (2000:2)

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar

Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

DOM 2014-05- 0 5. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

DOM 2014-05- 0 5. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2014-05- 0 5 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4) Mål nr 529-13 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge MOTPART Ställföreträdare: 1. 2. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Kort bruksanvisning FLUX

Kort bruksanvisning FLUX Kort bruksanvisning FLUX Bruksanvisning art nr MB 3301KB Denna bruksanvisning ger information om montering, inställningsmöjligheter, säkerhetsföreskrifter och skötselråd av Flux bakåtvänd rollator. Genom

Läs mer

Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd om ändring av byggnad

Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd om ändring av byggnad Till: Boverket Box 534 371 23 Karlskrona REMISSYTTRANDE Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd om ändring av byggnad SABOs synpunkter SABO instämmer i Boverkets ambition att förtydliga gällande

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3

Läs mer

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning

Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 218-20969-06 FÖRORD I januari 2006 skickade Länsstyrelsen Östergötland,

Läs mer

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER Teknisk service/miljöenheten 1(6) ANSÖKAN Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning Skickas till: Teknisk service/miljöenheten Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN

Läs mer

Att söka tillstånd. 2. Samråd

Att söka tillstånd. 2. Samråd Bilaga 1 Att söka tillstånd Arbete pågår inom MPD-nätverket med att ta fram en länsstyrelsegemensam informationsbroschyr Att söka tillstånd. Miljösamverkan Sveriges projekt Samråd enligt 6 kap. miljöbalken

Läs mer

Remissvar Förslag på förändrade regler för fåglar och kaniner för sällskap och hobby (L80) (Diarienummer 31-5050/11)

Remissvar Förslag på förändrade regler för fåglar och kaniner för sällskap och hobby (L80) (Diarienummer 31-5050/11) fredag den 25 januari 2013 Remissvar Förslag på förändrade regler för fåglar och kaniner för sällskap och hobby (L80) (Diarienummer 31-5050/11) Inledningsvis: En kontinuerlig justering av gällande detaljreglering

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Hur man går in till hästen på rätt sätt

Hur man går in till hästen på rätt sätt VITA HÄSTEN Hur man går in till hästen på rätt sätt När du ska gå in till din häst i boxen eller spiltan så måste du alltid tala om för hästen att du kommer. Annars kan den bli överraskad och i värsta

Läs mer