Detaljplan för Lövsta 1:49 m fl Vagnhärad, Trosa kommun

Transkript

1 KOMMUN 1(7) PLANBESKRIVNING Detaljplan för Lövsta 1:49 m fl Vagnhärad, Trosa kommun Planområde Dnr sbn 2015/15 GRANSKNINGSHANDLING Upprättad Samhällsbyggnadskontoret Trosa kommun

2 KOMMUN 2(7) HANDLINGAR Planhandlingarna består av denna planbeskrivning, plankarta samt samrådsredogörelse. Planprocessen enligt Plan- och bygglagen Detaljplanering regleras av Plan- och bygglagen 2010:900 och består av olika skeden vilka redovisas i nedanstående bild. Mellan planuppdrag och samråd arbetas en planhandling fram. Den samråds sedan med sakägare, myndigheter, föreningar m fl. Efter samrådet redovisas och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och ett reviderat förslag skickas ut på granskning. Efter granskningen redovisas och bemöts inkomna synpunkter igen och ett slutligt reviderat förslag antas därefter. När detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet påbörjas och planen gäller till dess att den i framtiden eventuellt ändras. I vissa fall används enkelt planförfarande, vilket varit fallet i den här detaljplanen. Dock framkom synpunkter under samrådet vilket föranledde att kommunen ställde om planarbetet till normalt planförfarande och därför skickas detaljplanen ut för granskning. Efter godkännande i Samhällsbyggnadsnämnden kommer detaljplanen att slutligen antas av Kommunfullmäktige. Nedan redovisas var den här detaljplanen befinner sig i planprocessen. SYFTE OCH HUVUDDRAG Fastighetsägarna till Lövsta 1:49 önskar köpa till mark från Lövsta 1:7 och reglera in i fastigheten. En överenskommelse har träffats mellan dem och ägarna till Lövsta 1:7. I gällande detaljplan P86-8 är marken dels reglerad som allmänplats vilket omöjliggör en fastighetsreglering samt dels belägen utanför planlagt område. Mot bakgrund av detta behöver detaljplanen ändras och en ny tas fram. Syftet med detaljplanen är således att möjliggöra tillköp av mark samt fastställa byggrätten på den nya fastigheten. I byggrätten kommer även byggnation av stall och uthus inkluderas samt inom området kommer det att vara möjligt att anlägga en ridbana. Ett förslag till detaljplan har arbetats fram och samråds nu. Planen genomförs nu med standardförfarande. PLANDATA Planområdets läge och areal Planområdet är beläget inom Lövsta och omfattar ca 2,5 ha totalt. Markägoförhållanden Både Lövsta 1:49 och Lövsta 1:7 är privatägda. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan och riksintressen Gällande översiktsplan är antagen av kommunfullmäktige 16 juni Området är inte särskilt markerat i översiktsplanen som något utpekat framtida bostadsområde. Inga riksintressen berörs.

3 KOMMUN 3(7) Detaljplaner Gällande detaljplan är: P 86/8; Förslag till byggnadsplan för del av Lövsta 1:2, Nyköpings kommun, fastställd av länsstyrelsen P06/8 komplettering av byggrätt till ovannämnda detaljplan, antagen av Trosa kommun, Genomförandetiden har gått ut för båda detaljplanerna. Behovsbedömning Detaljplanen är av begränsad betydelse och anses förenlig med kommunens översiktsplan. Planens genomförande kan heller inte anses innebära betydande miljöpåverkan enligt MKB-förordningen 4-5. Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden har , 47 beslutat att uppdra till samhällsbyggnadskontoret att ta fram förslag till ny detaljplan. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Planområdet är beläget utmed vägen Lövsta strand i nära anslutning till Lövsta skolhem. Planområdets omfattar mestadels tomtmark men den föreslagna utvidgningen utgörs av en naturmark. Markförhållandena och lokalklimatet bedöms som goda för bebyggelse och hästhållning. Enligt Skogsstyrelsens Skogens pärlor finns inga biotopsskyddsområden, kända nyckelbiotoper eller förekomster av arter av särskild betydelse inom eller i närheten av planområdet. Geoteknik De geotekniska förhållandena på platsen bedöms som goda men i förekommande fall ska geoteknisk expertis konsulteras i samband med byggnation. Radon Planområdet är beläget inom normalriskområde för radon. Fornlämningar På motsatta sidan av den större tillfartsvägen från planområde finns en känd fornlämning, Trosa-Vagnhärad 3:1, vilken utgör ett gravfält med totalt 75 fornlämningar. Kulturmiljölagen 1988:950 reglerar skydd av fornlämning. Alla markingrepp inom 100 m från fornlämningen kräver samråd och eventuellt tillståndsprövning hos länsstyrelsen. Detta berör den yta som är planlagd för bostadsändamål. Arkeologisk förundersökning kan krävas. Som information finns fornlämningen redovisad på plankartan. Aktuellt planområde är redan till viss del planlagt och bebyggt sedan lång tid tillbaka och bedöms inte påverka fornlämningen. Den tillkommande delen utanför planlagt område ska i de lägre delarna bebyggas med stallbyggnad och uthus samt i den bakre delen kommer en ridbana att anläggas. Stallet är förenligt med platsens karaktär och i en mindre skala. Fornlämningen är tydligt avskiljd från planområdet genom vägen.

4 KOMMUN 4(7) Om fornfynd eller fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Bebyggelse Bostäder Gällande detaljplan medger en byggrätt för planområdet om maximalt 160 kvm varav högst 30 kvm får omfatta uthus. Endast en huvudbyggnad för bostadsändamål i ett plan och ett uthus får uppföras. Byggnader ska uppföras fristående. Fastigheten Lövsta 1:49 är idag bebyggd med ett bostadshus. Planförslaget innebär att del av Lövsta 1:7 kan regleras in i Lövsta 1:49 samt att byggrätten för uthus utökas. Totalt ändras den maximala byggrätten. Total byggrätt för den nybildade fastigheten i den del som bostadshus är beläget föreslås bli 285 kvm varav uthus 120 kvm där största byggnadsarea för enskilt uthus är 60 kvm vilket är i enlighet med idag gällande detaljplan. Området för stall, hagar, ridbana mm är planlagd som L Odling och djurhållning. Byggrätt för stall och komplementbyggnad sätts till 240 kvm för stall samt maximalt 100 kvm för ekonomibyggnad. Ytan för respektive område redovisas på plankartan. Sedan samrådet har den byggbara ytan utvidgats österut för att säkerställa ett längre avstånd till övrig bebyggelse för såväl stall som gödselhantering. Tillkommande bebyggelse ska anpassas till befintlig bebyggelse. Kulturhistoriska och miljömässiga kvaliteter skall beaktas och samråd ska ske med stadsarkitekt eller motsvarande. Området för stall och komplementbyggnad är belägen i den bortre delen av fastigheten i förhållande till övrig bebyggelse. Närmaste bostadshus utanför planområdet är beläget ca 150 m från den västra gränsen av byggbar yta för stall och uthus. Vid placering av tillkommande stall och gödselplatta kommer avstånd till intilliggande bebyggelse att beaktas. Påverkan på omgivningen Det finns goda möjligheter att minska påverkan från byggnationen på flera sätt. Dels kan biofilter installeras på ventilationsanläggningar i syfte att minska lukt från stallet, dels kan gödsel hanteras på ett sätt att lukt kan minska med upp till 95% om exempelvis gödselbehållare täcks över. Vad gäller allergener råder fortfarande viss osäkerhet om vilka allergenhalter som ökar risken att utveckla allergi mot hästar. Enligt en kunskapssammanställning som Länsstyrelsen i Blekinge tagit fram (Dnr ) visar studier visar att pälsdjursallergi är vanligare i Norrland än i södra Sverige trots att hästförekomsten är större i söder. Därutöver är pojkar oftare allergiska mot häst trots att det är främst flickor som rider och sysslar med hästar. Studier visar även att barn som växer upp på lantgård, särskilt med djurhållning, har mindre risk att utveckla astma och allergi. Allergiutveckling mot häst kräver vanligtvis en kraftig och långvarig exponering med hästar, t ex genom upprepad

5 KOMMUN 5(7) ridning, vistelse i stall, ryktning alternativt att familjemedlemmar som rider eller arbetar med hästar för med sig allergen i kläderna. Enligt Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum kan man inte bli överkänslig enbart genom att vistas i närheten av ett häststall. Personer som redan utvecklat hästallergi kan dock regera kraftigt på små doser allergen som t.ex. sprids med vinden eller sitter i textilier (möbler, kläder). Hästallergen är inte, som pollen, byggda för att färdas långa sträckor utan består av proteiner som finns på hästens kropp och lossnar vid ryktning och avföring. Proteinerna är tunga och faller snabbt till marken och försvinner när det regnar. Enligt Miljömedicinska enheterna i Uppsala och Stockholm är spridningen av allergener i utomhusluft begränsad: mängden allergen minskar drastiskt med avståndet från stallet. Redan 50 m från stallet, över öppen terräng, är halterna mycket låga. I stark medvind kan man uppmäta ännu lägre halter på upp till trehundra meters avstånd. Om dessa låga halter har någon klinisk betydelse för en hästallergiker är osäkert då det saknas forskning som visar vilken allergenhalt som framkallar symptom. Man har även visat att hästallergenets spridning i utomhusluften sker nära marknivån och är således beroende av vindriktning, avskärmande vegetation och byggnader mm. Halterna av hästallergen inomhus bestäms främst av människors djurkontakt och är inte beroende av bostadens placering i förhållande till hästar. Forskning har visat att 10 m från ett stall med 100 hästar är allergenhalten inomhus i en bostad bara 1 % av utomhushalterna. Den allra huvudsakliga allergenspridningen sker via människor, som har direkt eller indirekt hästkontakt. Det finns inte några fastställda riktlinjer för avstånd från hästhållning till bostadshus dock ett flertal olika rekommendationer. Gemensamt är dock att behovet av skyddsavstånd ska avgöras av de faktorer som gäller för det enskilda fallet, d v s lokala förutsättningar och hästverksamhetens storlek. Planområdet är lantligt beläget med djurhållning i närområdet och ytterligare hästar bedöms möjliga utifrån ett hälso- och miljöperspektiv. Totalt handlar det om ca 5 boxplatser vilket är en mycket begränsad etablering och stallområdet är beläget i den bortre delen av planområdet sett från övriga bostäder. Aktuellt område är dessutom topografiskt avskiljt från närmast belägna bostad utanför planområdet. Vid utformning av stall och därtill hörande funktioner kan avgränsningar ordnas vid behov. Utifrån rättspraxis där djurhållning prövats mot närhet till bostäder har högre instans medgett korta avstånd, ofta under 50 m och ibland även nedåt 20 m. Enligt de riktlinjer Länsstyrelsen i Blekinge län ger som rekommendation till respektavstånd skulle en etablering i enlighet med föreslagen detaljplan vara 50 m från stall och 25 m från område där djuren varaktigt vistas gentemot angränsande bostäder i tätorter. Minsta tomtstorlek är 2,5 ha inom planområdet. Avgränsningen följer naturligt hävdad mark. I planbestämmelserna regleras avstånd till tomtgräns och byggnadsutformning vad avser antal våningar, totalhöjd, materialval och färgsättning (se nedan Byggnadskultur och gestaltning).

6 KOMMUN 6(7) Service Offentlig och kommersiell service finns i centrala Vagnhärad. Byggnadskultur och gestaltning Tillkommande bebyggelse bör anpassas till såväl landskapets som befintlig bebyggelses karaktär vad gäller materialval och färgsättning. Fasadmaterialet bör vara rödfärgad träpanel. Taktäckning ska vara röda takpannor eller röd plåt. Samråd ska ske med kommunens stadsarkitekt eller motsvarande vad gäller detta. Friytor Lek och rekreation Närliggande finns goda möjligheter till lek, motion och rekreation i vacker naturmiljö. Gator och trafik Gatunät och gc-vägar Planområdet har sin tillfart på enskild väg från allmänna vägen Vagnhärad-Gnesta. Den enskilda vägen förvaltas av en vägsamfällighet. Någon förändring i andelstal eller gemensamhetsanläggningen behövs ej vid genomförandet av detaljplanen. I samband med fastighetsregleringen kan dock servitut till förmån för Lövsta 1:49 och till last för Lövsta 1:50 ändras eller tas bort med tanke på att tillfarten till den nya fastigheten ändras något. Angöring och parkering Angöring till planområdet sker via infart mot den samfällda vägen. Tillfarten anpassas efter förhållandena på platsen. Framtida parkering för boende och besökare till boende sker på den egna fastigheten. Kollektivtrafik Landsvägsbuss trafikerar Gnestavägen, Gnestavägen i begränsad utsträckning. I Vagnhärad finns regionaltågsstation, hållplats för Trosabussen samt Länstrafikens reguljära trafik till Södertälje och Nyköping. Teknisk försörjning Vatten och spillvatten Bebyggelsen inom nuvarande planområdet försörjs av gemensam grundvattentäkt. Avloppsvatten renas i gemensamt reningsverk vid Lövsta. Brandpost Brandpost finns knappt 150 m från planområdet. Dagvatten Dagvatten omhändertas lokalt enligt kommunens VA-policy. Uppvärmning Byggnader skall vara utformade så att energiförbrukningen minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis vattenburet. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig hållbar uppvärmning.

7 KOMMUN 7(7) El och tele Området är anslutet till befintliga el- och telenät. Avfall Hushållsnära källsortering tillämpas. Närmaste återvinningsstation för utsorterade förpackningar är belägen i Vagnhärad. Administrativa frågor Tidplan Beslut om samråd Samhällsbyggnadsnämnden september 2015 Samrådstid september oktober 2015 Granskning november december 2015 Antagande Kommunfullmäktige vintern 2016 Lagakraft vintern 2016 Tidplanen är preliminär och kan ändras om nya förutsättningar tillstöter. Huvudmannaskap Vägnätet i området ingår i en gemensamhetsanläggning. Området ligger perifert och är inte en del av Vagnhärads tätort således är ett enskilt huvudmannaskap lämpligt på platsen. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år räknat från den dag planen vunnit laga kraft. Avtal Kostnader för upprättande och genomförande av detaljplanen åvilar fastighetsägaren för Lövsta 1:49 som även tar initiativ till fastighetsbildning, ändring av servitut och avtal om friköp av mark. Planavgift uttages ej vid bygglov. Något särskilt exploateringsavtal upprättas inte i samband med detaljplanen. Fastighetsbildning och gemensamhetsanläggning Fastighetsrättsliga åtgärder som följer av genomförandet av detaljplanen ska initieras och bekostas av fastighetsägaren till Lövsta 1:49. I de fall servitut eller andra rättigheter behöver ändras ombesörjs och bekostas även det av fastighetsägaren till Lövsta 1:49. Medverkande tjänstemän Från Trosa kommun har stadsarkitekt Filip Henley och planchef Linda Axelsson deltagit i planarbetet. Linda Axelsson Planchef