Plan för väghållningen och trafiken Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Trafik och infrastruktur

Transkript

1 Bild: Camilla Juntunen Plan för väghållningen och trafiken Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Trafik och infrastruktur

2 Förord Vägnätets skick har varit ett stort samtalsämne i vinter. Medierna har berättat om vägreparationsskulderna som ökar från år till år. I åratal har det helt enkelt beviljats alldeles för lite väganslag i förhållande till behovet. Detta avspeglas nu tydligt i att de belagda vägarna är i dåligt skick. Antalet vägar som är i dåligt skick ökar varje år med allt snabbare takt. För att stoppa en ökning av reparationsskuldbördan tillsattes i fjol en parlamentarisk arbetsgrupp för att begrunda och ge förslag till en lösning på problemet. I betänkandet som blev klart i julas konstaterats att såhär kan det inte fortsätta. För basväghållningen bör det satsas 200 milj. euro mer per år. På detta sätt kan man stoppa vägnätets förfall och t.o.m. så småningom förbättra vägarnas skick. I de följande regeringsförhandlingarna måste det tas ställning till arbetsgruppens betänkande. Det går inte att fortsätta som nu. Eftersom inga beslut ännu har fattats om att höja finansieringsnivån för basväghållning, kan planen för de närmaste åren för NTM-centralen i Södra Österbottens ansvarsområde för trafik och infrastruktur inte utlova något bättre skick i vägnätet, utan tvärtom kommer vägarna att försämras ytterligare. Med denna finansieringsnivå kan vi inte hålla alla vägar ens i skäligt skick. Investeringsobjekten är få och även de utförs huvudsakligen med separat finansiering. Utöver dessa projekt inleds i år också anslutningsarrangemangen mellan riksvägarna 3 och 18 i Laihela. Arrangemangen separerar trafiken i riktningen mellan Vasa och Seinäjoki från trafiken mellan Vasa och Tammerfors. Projektets kostnadsberäkning är ca 27 miljoner euro. Till slut konstaterar jag att Finlands följande regering har en central roll i fråga om vägnätets framtid i landet. Förhoppningsvis finns både vilja och pengar att minska reparationsskuldbördan för våra vägar. Mars 2015 Anders Östergård Direktör Ansvarsområdet för trafik och infrastruktur De nuvarande milda vintrarna sliter avsevärt mer på de belagda vägarna än vad normala vintrar gör. Dubbdäcken sliter mer på beläggning som konstant är våt än när det är köldgrader. Vatten som tränger in i sprickorna i beläggningen samt ständig tillfrysning och smältning försämrar vägens hållbarhet och upplösning av beläggningen ses på alla håll i regionen. Av de två stora vägprojekt som Trafikverket bygger på vårt område har bygget av riksväg 8 på ny plats nordost om Vasa öppnats för trafik i fjol på hösten. I år utförs endast efterarbeten på avsnittet. Den nya sträckningen av riksväg 19 öster om Seinäjoki öppnas för trafik mellan Rengonharju och Kuortaneentie inkommande höst. År 2017 blir vägen färdig ända fram till Nurmo. Bild: Camilla Juntunen Innehåll 2 Förord 3-4 Utvecklingen av vägnätets skick och framtidsutsikter, Utveckling av trafiksystemet 5 Förbättring av vägnätet och investeringar, projektkarta 6 Drift och underhåll 7 Betydande projekt som väntar på finansieringsbeslut 2 8 Kontaktuppgifter

3 Utvecklingen av vägnätets skick och framtidsutsikter Enligt undersökningen av väganvändarnas belåtenhet sommaren 2014 har belåtenheten med landsvägarnas tillstånd och skick sjunkit betydligt såväl i Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens område (NTM-centralen) som i hela Finland. Användarna är särskilt missnöjda med tillståndet och skicket på vägar av lägre rang. Missnöjet med vägarnas skick har även ytterligare ökat, men förändringen har blivit långsammare. Enligt väganvändarna är det viktigaste att förbättra beläggningens skick på andra vägar än huvudvägarna samt grusvägarnas skick på våren. Väganvändarna är mest nöjda med informationsnivån, även tydlig utmärkning och skyltning fick gott vitsord. Den nationella trafikprognosen uppdaterades våren I persontrafiken har personbilens andel av alla personkilometrar varierat varje år mellan %. I inrikes godstrafik är vägtrafikens andel av tonkilometrarna 67 % (år 2012). I trafikprognosen ökar vägtrafikens totala prestation med 23 % från nivån år 2012 fram till år Detta betyder en årlig ökning på 1,2 %. Den tunga trafikens genomsnittliga årstillväxt uppskattas däremot vara 0,3 %. De viktigaste orsakerna till att den tunga trafiken ökar långsamt är att industrins produktionsstruktur förändras och att vikten för lastbilarnas genomsnittliga last ökat. Man kan inte lösa problemen på grund av mer trafik på vägarna genom att höja kollektivtrafikens popularitet, man kan endast stävja ökningen en aning. I landskapscentrens närområden kommer trafikökningen enligt prognosen att vara snabbare än genomsnittet, trots att prognosen inte omfattar förändringarna i väg- och gatunätet, kollektivtrafiken och markanvändningen. På de riksomfattande förbindelserna riksväg 18 Seinäjoki Vasa, riksväg 3/19 Tammerfors Seinäjoki samt riksväg 8 Vasa Karleby som går genom NTM-centralen i Södra Österbottens område förutspås större trafikökning än genomsnittet. I statsrådets trafikpolitiska redogörelse år 2012 finns riktlinjer för väghållningen under de kommande åren. Till väghållningen kan enligt redogörelsen inte riktas mer medel än det som funnits tillgängligt de senaste åren. I praktiken innebär detta att summorna i euro är desamma som tidigare, men den reella köpkraften minskar under de närmaste åren. Köpkraften korrigeras när högre kostnadsnivå motverkas med en indexförhöjning mellan regeringsperioderna. Ytterligare kommer 80 miljoner euro att flyttas från utvecklingsinvesteringar till basväghållningen i hela landet år Det primära målet är att upprätthålla trafiknätet i trafikerbart skick dagligen och att bevara underhållsnivån. De nuvarande våghållningsanslagen räcker bara till lätt underhåll och skötsel av vägarna, vilket leder till att vägnätet förfaller i allt snabbare takt. Det centrala vägnätets skick och funktionalitet kommer att upprätthållas, medan mindre trafikerade leder måste ge vika enligt finansieringsmöjligheterna. Trafiksystemarbete Trafiken på huvudvägarna som leder till landskapscentren har ständigt ökat och enligt den nationella trafikprognosen kommer person- och paketbilstrafiken att öka i de tre landskapscentren i NTM-centralen i Södra Österbottens område fram till år 2030 med procent och den tunga trafiken med procent. Genom samarbete med landskapsförbunden och städerna strävar man efter att hålla trafikens smidighet och säkerhet samt andra servicenivåaspekter på en godtagbar nivå trots att trafiken ökar. Knapp finansiering för investeringsprojekt tvingar till förmånligare metoder i stället för investeringar i syfte att förbättra den upplevda servicenivån i trafiken. Splittrad samhällsstruktur och svag servicenivå inom kollektivtrafiken försämrar människornas möjligheter att sköta sina dagliga resor utan personbil. Med planering av hög kvalitet som inleds i ett tillräckligt tidigt skede försöker man svara på utmaningarna som samhällsutvecklingen ställer på trafiksystemen. I trafiksystemplanerna för Österbotten och Södra Österbotten samt i trafikstrategin för Mellersta Österbotten framförs de viktigaste metoderna för att trygga trafiksystemets funktion. Arbetsgrupper som arbetar med trafiksystemfrågor över kommun- och landskapsgränserna tryggar trafiksystemarbetets kontinuitet genom att regelbundet uppdatera planerna och följa upp hur planerna verkställs. Trafiksäkerhet De största effekterna för trafiksäkerheten under planperioden fås i samband med att Seinäjoki östra omfartsväg på riksväg 19 färdigställs och i form av trafikarrangemangen på riksväg 3 i Laihela. Ytterligare möjligheter att förbättra trafiksäkerheten skulle finnas genom förbättringar av riksväg 19 mellan Nurmo och Lappo samt objekten på förbindelseavsnittet längs riksväg 3 Tammerfors Vasa. För de nämnda projekten finns färdiga planer, men ingen finansiering. Trafiksäkerheten förbättras också genom ändringar i hastighetsbegränsningarna, genom att göra vibrationsmarkeringar i mitt- och kantlinjer då beläggningar förnyas på de livligast trafikerade vägavsnitten och genom att med ägobyten och olika planer för privatvägar minska trafiken. De nuvarande vägräcken förlängs och standarden höjs så att den motsvarar nuvarande anvisningar på huvudvägar och de viktigaste regionvägarna. NTM-centralen i Södra Österbotten genomför även några lättrafikleder med kommunal finansiering. Närings-, trafik- och miljöcentralen utför även röjning längs vägkanten på områden med älgvarning samt förbättrar trafikens säkerhet och smidighet vid några landsvägsanslutningar. På järnvägen mellan Karleby och Uleåborg avlägsnas plankorsningar vid landsvägar. 3

4 Som tidigare år kommer det årligen att utarbetas 1 2 regionala säkerhetsplaner som gäller flera kommuner. Tyngdpunkten i planerna ligger på små åtgärder som främjar trafiksäkerheten (t.ex. övergångsställen och förbättring av dem, farthinder, röjning av sikthinder) och justering av hastighetsbegränsningar. Dessutom aktiveras kommunernas arbete för trafiksäkerheten och man kommer allt mer att öka insikterna och planeringen av trafiksystem som främjar hållbar trafik. Större uppmärksamhet än tidigare kommer även att fästas vid mopedåkning och förebyggande av mopedolyckor. NTM-centralen i Södra Österbotten samarbetar med övriga aktörer för att främja trafiksäkerhetsfostran, -upplysning och -information. En olycka är ofta resultatet av flera faktorer och att en medveten risk tagits, exempelvis i form av rattfylleri eller överhastighet, vilket ofta minskar effekterna av de investeringar som gjorts i infrastrukturen. Därför är det alltid en viktig del av trafiksäkerhetsarbetet att påverka människors val och attityder. Kollektivtrafik Inom kollektivtrafiken har man i och med att kollektivtrafiklagen och trafikavtalet har trätt ikraft ingått trafikeringsavtal för övergångstiden med trafikidkarna i området. Avtalen tar slut vid olika tidpunkter och gäller ända till år Efter avtalsperioden fortgår trafiken i marknadsbestämd form eller enligt trafikavtalsförordningen. På NTM-centralens område har man fastställt vilken servicenivå för kollektivtrafiken man strävar efter på hela verksamhetsområdet under tidsperioden Arbetet med att fastställa nivån görs i samarbete med bl.a. kommuner, landskapsförbund och trafikidkare. I framtiden kommer fastställelsen av servicenivån även att omfatta målen för servicenivån för de viktigaste hållplatserna (knuthållplatser och kommunernas centrumhållplatser). Bild: Camilla Juntunen Internationell fartygstrafik NTM-centralen i Södra Österbotten har som mål att för sin del upprätthålla och utveckla alla hamnförbindelser från landskapen till Sverige och Europa samt den tvärgående trafiken från Atlanten till St. Petersburg bl.a. utgående från projekten North East Cargo Link II och NLC Corridor. Utveckling av trafikförbindelserna i Kvarken mellan Vasa och Umeå främjar projektet Bothnian Corridor och syftet är att projektet ska upptas i EU:s TEN-prioritetsprojekt. För att trygga passagerarfartygstrafiken mellan Vasa och Umeå året runt har från början av år 2014 slutitts ett treårigt köpeavtal med bolaget NLC Ferry Oy som ägs av Vasa stad och Umeå kommun. Beredningen av en långsiktig strategi för Kvarkentrafiken, projektet Midway Alignment, har startat med ett planeringsbidrag på 6,1 M, som har beviljats av EU. Målet är att få till stånd ett effektivt och bestående transportkoncept för att trygga godsoch persontrafiken mellan Finland och Sverige. Till den multimodala helheten hör planeringen av ett nytt, energivänligt och innovativt fastyg som är avsett uttryckligen för Kvarkentrafiken samt att utveckla hamnarna i Vasa och Umeå och deras logistik. Vasa stad och Umeå kommun har inrättat ett gemensamt hamnbolag Kvarken Ports. Fartyget planeras av Wärtsilä Ab, som har inlett planeringen och utvecklingen. Under planperioden är målet att skapa lättanvända och smidiga kollektivtrafiktjänster och att intensifiera växelverkan mellan kollektivtrafiken och hela trafiksystemet. Utöver detta är målet att öka efterfrågan på kollektivtrafik på specifika områden och förbindelseavsnitt i stadsregionerna i Karleby, Seinäjoki och Vasa. På övriga områden intensifieras samarbetet med kommunerna för att få till stånd nya, flexibla transportlösningar. På vägavsnitt med tätare bosättning utvecklas utbudet av kollektivtrafik och kringtjänster för att locka ytterligare resenärer. 4

5 Förbättring av vägnätet och investeringar Med finansieringen för basväghållningen åren för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för trafik och infrastruktur, säkerställs att landsvägarna dagligen är i trafikerbart skick och att de livligt trafikerade vägarnas skick behålls på nuvarande nivå. Efter år 2013 har det inte varit möjligt att starta nya regionala investeringar inom basväghållningen med finansiering från NTM-centralen. Lokala investeringsobjekt planeras och genomförs i huvudsak med extern finansiering. Regionala investeringar som stöder näringslivets behov kan genomföras med kommunal finansiering, sysselsättningsfinansiering eller EU-finansiering. Under planeringsperioden strävar man efter att öka den automatiska hastighetsövervakningen på riksväg 19 mellan Jalasjärvi och Lappo. Skyltningen på riksväg 19 ändras så att Karleby blir fjärrmål i stället för Nykarleby. Ändringen görs i samband med byggandet av den östra omfartsvägen i Seinäjoki. Trafikverket genomför under planeringsperioden utvecklingsprojekt för att bygga omfartsvägar på riksväg 8 i Smedsby (1)* och på riksväg 19 i Seinäjoki (2)* samt arrangemang för att förbättra säkerheten och smidigheten på riksväg 3 och 18 i Laihela som en del av projektet på riksväg 3 för förbindelseavsnittet Tammerfors Vasa (3)*. Utöver åtgärder för att trygga smidigheten och säkerheten genomförs inom projekten bullerskydd, grundvattenskydd och lösningar för att främja naturens mångfald. Efterarbetet på Smedsby omfartsväg blir färdigt år 2015 och projektets totala kostnader är 57 milj. euro. Den första delen av Seinäjoki östra omfartsväg öppnas för trafik år 2015 och beräknas kosta totalt 74 miljoner euro. Kostnadsberäkningen för arrangemangen på riksväg 3 och 18 i Laihela är 28 miljoner euro. Byggandet av det första skedet av stamväg 68 Jakobstads hamnväg (4)* inleddes år I det första skedet ingår iståndsättningen av den nuvarande gatuförbindelsen till stamväg på avsnittet Nordanvägen. Projektets kostnadskalkyl är 8,3 miljoner euro och finansiärer är staden Jakobstad och närings-, trafik- och miljöcentralen. I Kurikka förnyas bron över Kyro älv på riksväg 3 (5)*. I samband med att den nya bron byggs ändras riksvägens sträckning på en sträcka av ca en kilometer. Projektets kostnadskalkyl är 6,8 miljoner euro. Projektet genomförs med temafinansiering (massor och mått) från Trafikverket. I Lillkyro i Vasa byggs Vanhakyläntie lättrafikled längs landsväg (6)*. Projektet genomförs med finansiering av Vasa stad. I samband med detta förbättras landsvägens beläggningsstruktur. I Alavus byggs Kellokorventie lättrafikled (7*) på landsväg med finansiering från staden. NTM-centralen gör anslutningarna till huvudvägarna smidigare i anslutningarna från riksväg 8 vid Haavistonkangas i Karleby (8)* och från stamväg 67 i Seinäjoki till Sydösterbotten (9)* genom att bygga strukturellt skilda avvikningsfiler till höger. På riksväg 16 i Ylistaro i Seinäjoki (10)* görs en kanalisering av anslutningen. I anslutningen i Sydänmaa i Alavus längs riksväg 18 (11)* byggs en retardationsfil vid svängning norrut och i Etseri på riksväg 18/stamväg 68 breddas anslutningsområdet (12)* för att det ska vara lättare att väja för dem som svänger till vänster. Kostnadsberäkningen för förbättringsprojekten är 0,3-0,4 M per anslutning.!( Förbättring av bro Vägprojekt Beläggningsobjekt 5

6 Drift och underhåll Huvuddelen av finansieringen för väghållningen, d.v.s. drygt 30 miljoner euro, används till drift och underhåll. På NTM-centralen i Södra Österbottens område bestäms nivån på driften och underhållet av landsvägarna genom de riksomfattande verksamhetslinjerna och det anslag som finns till förfogande. Under planeringsperioden ligger tyngdpunkten på att förbättra arbetssäkerheten sedan anvisningarna skärpts. En central utmaning består av att massorna och måtten för tunga fordon ökat. Verksamhetslinjerna för vinterunderhållet fastställer servicenivån för vägnätet vintertid samt de centrala kvalitetskraven när det gäller bl.a. snömängd, halka och jämnhet. Vinterunderhållets servicenivå avgörs på basis av trafikmängden, trafikstrukturen och vägens funktionella klass. För lättrafiklederna finns en egen serviceklassificering som är indelad i två steg. Betydande projekt som väntar på finansieringsbeslut Klasserna för vinterunderhållet kan under planeringsperioden ändras endast i exceptionella fall. Under åren 2014 och 2015 skärps kraven för vinterunderhållet på vägnätet med mindre trafik i områdesentreprenaderna i Seinäjoki och Lappo i och med konkurrensutsättningen. Beredskap upprätthålls för snöoväder. Riktad skötsel gäller halkbekämpningen i tätorter och anslutningar. Underhållet koncentreras till det livligt trafikerade vägnätet, som beläggningsåtgärderna för det mesta riktas till. Det är inte möjligt att genomföra omfattande förbättringar av vägstrukturer. Intervallerna för att förnya beläggning och förbättra strukturer kommer att bli längre på grund av den begränsade finansieringen. Årligen beläggs ca 200 km, vilket i stora drag innebär att de livligast trafikerade vägarna kan hållas i gott skick. Särskilt på vägnätet med lite trafik ökar försämringen av beläggningen. Mer uppmärksamhet än tidigare fästs vid dränering och vägrenarnas skick. Vägmarkeringarna hålls i tillfredsställande skick. Förbättringar av grusvägars strukturer görs på högst 5 km i året och dessa åtgärder riktar sig till de livligast trafikerade grusvägarna. På dessa strävar man efter att kunna erbjuda åtminstone den nuvarande servicenivån. Skicket på övriga grusvägar kan försämras, eftersom man blir tvungen att minska på grusningsmängderna. Ett särskilt problem för grusvägarna på NTM-centralen i Södra Österbottens område är ytmenföret, som under de senaste åren förekommit i omfattande grad även på hösten och till och med vintern. Under planeringsperioden förnyas eller grundförbättras flera broar, som belades med viktbegränsningar hösten 2013 efter att maximivikten för tunga fordon steg till 76 ton. Totalt förnyas eller grundförbättras broar årligen. Tyngdpunkten för grundförbättringarna ligger fortsättningsvis på broar från talen och rörbroar i dåligt skick. I första hand repareras de broar som är i dåligt skick på huvudvägarna. Broarna som är i dåligt skick finns dock till största delen på de mindre trafikerade vägarna, där även tyngdpunkten för verksamheten kommer att finnas. Utgifter och energi sparas genom att vägbelysningen släcks nattetid, den saneras och portalbelysningen avlägsnas under planeringsperioden. För närvarande släcks belysningen nattetid längs ca 114 km vägar och ca 23 km lättrafikleder. Dessutom kommer belysningens effekt att dras ner nattetid längs ca 150 km vägar. Med hjälp av telematik kan man förbättra säkerheten och smidigheten i trafiken. Telematisk utrustning används bl.a. för att följa trafiken och föret samt förutse underhållsåtgärder, vid variabel styrning av trafiken och vid automatisk hastighetsövervakning. Rv 3, Tammerfors-Vasa På förbindelseavsnittet Tammerfors Vasa bör trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken förbättras. Planberedskapen i projektet för förbindelseavsnittet är god och kostnadsberäkningen är 158 milj. euro. Rv 8/Regionalväg 724, Vasa förbindelseväg Alskatvägen Vägavsnittet med två filer stockar sig och en del av trafiken från huvudvägen styrs till gatunätet. Vägavsnittet bör göras om till en fyrfilig väg och tre planskilda anslutningar byggas. Vägplanerna för det första skedet är färdiga. De totala kostnaderna för förbättringsåtgärderna är 103 miljoner euro, varav Vasa stad står för ca 40 %. 6

7 Stamväg 67 Ilmajoki-Seinäjoki Stamväg 68, Jakobstads hamnväg Rv 19, Seinäjoki-Lappo På avsnittet mellan Seinäjoki och Lappo bör smidigheten i trafiken och trafiksäkerheten förbättras. Under den första fasen byggs omkörningsfiler och anslutningar förbättras. Planerna är under omvärdering. Kostnaden för att förbättra hela vägavsnittet är 28 miljoner euro Vägsträckan är farlig ur trafiksäkerhetssynpunkt och vägens kapacitet har minskat i takt med att trafiken ökat. På vägavsnittet bör förbättringar av tvärsnittet och strukturen genomföras och dessutom bör säkerhetsarrangemang göras. Den totala kostnadsberäkningen för projektet är 9 miljoner euro. Vägavsnittet har livlig trafik och är olycksdrabbat och det är skäl att bredda vägen så att den blir fyrfilig samt bygga tre planskilda anslutningar och genomföra andra arrangemang för att förbättra säkerheten. För avsnittet bör en generalplan och en miljökonsekvensbedömning göras, dessa har inte ännu påbörjats. De totala kostnaderna för projektet är 39 miljoner euro. Vt 8 Vaasa Oulu På förbindelseleden mellan Vasa och Uleåborg bör trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken förbättras. Planeringen utgår från tankarna bakom trafikrevolutionen utgående från trafiksystemets och näringslivets synvinklar. Över de mindre objekten finns färdiga vägplaner. Kostnadsberäkningen för hela förbindelseleden är 116 miljoner euro. 7

8 Huvudsakligt verksamhetsställe Verksamhetsställe Ta kontakt Postadress PB 156, Seinäjoki E-post Trafikens kundservice Vägtrafikantlinjen Direktör för ansvarsområdet Anders Östergård, tfn Planeringschef Veijo Voutilainen, tfn Verksamhetsstyrningschef Vesa Leino, tfn Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Trafik och infrastruktur Korsholmsesplanaden 44 PB Vasa tfn Förläggare: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Tryckeri: Juvenes Print 2015