Bild: Mari Kempas. Plan för väghållningen och trafiken Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Trafik och infrastruktur

Transkript

1 Bild: Mari Kempas Plan för väghållningen och trafiken Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Trafik och infrastruktur

2 Förord Vi har återigen gått in i en ny regeringsperiod. Om någon i det sammanhanget hyste förhoppningar om att det nu skulle finnas politisk vilja att satsa på att förbättra vägnätets skick, är det bara att konstatera en bitter besvikelse. Regeringens rambudget för regeringsperioden ger inte väghållningen mer än den förra regeringen. Därmed kommer anslaget för väghållningen fortsätta att minska årligen, med inflationsprocenten. Vi kan därför inte underhålla alla vägar, utan blir tvungna att prioritera och satsa de knappa medlen i första hand på den del av trafiknätet som har mest trafik. För exakt ett år sedan skrev jag följande prognos i förordet till fjolårets plan: Det ekonomiska läget i Finland är för närvarande tyvärr inte särskilt bra. Detta kommer oundvikligen att synas även i finansieringen för basväghållningen under de närmaste åren. Det är mycket sannolikt att finansieringen för basväghållningen inte kommer att öka på flera år. Med detta i åtanke ser framtidsutsikterna för vägnätet ganska mörka ut. Redan nu är vi i en situation, där vägnätets kondition kontinuerligt försvagas. Detta gäller vägnätet av lägre klass i området. Tills vidare klarar vi av att hålla huvudvägarna i någorlunda gott skick. Också väganvändarna är tämligen nöjda med huvudvägarnas skick, medan vägnätet av lägre klass får en ganska förkrossande dom. Situationen kommer att vara den samma under de närmaste åren. Den del av vägnätet som har lite trafik kommer att bli helt utan satsningar på skicket. Detta gäller både belagda vägar och grusvägar. Dessa vägar kommer vi att enligt bästa förmåga hålla i körbart skick med underhållsåtgärder. Vad kan vi då göra? Den dagliga skötseln av vägarna tryggas. Alla vägar sköts varje dag, enligt den nivå som man kommit överens om på riksomfattande nivå. Huvudvägarna först och sedan övriga vägar, i den ordningen. Broar i dåligt skick repareras, slitna beläggningar på huvudvägarna förnyas och övriga beläggningar i dåligt skick repareras. Efter det är pengarna slut. I Finland utgör transportkostnaderna en betydande del av näringslivets kostnadsstruktur, vilket innebär att säkra transporter och kostnadseffektivitet har en direkt inverkan på näringslivets konkurrenskraft. Det nuvarande anslaget för väghållningen leder till att transportkostnaderna ökar, vilket leder till en marknadsfördel för utländska konkurrenter och en allt mer centraliserad regionstruktur. Jag kan inte tro att beslutsfattarna har detta som mål. Den enda ljuspunkten som jag ser utgörs av den finansiering som riksdagen beviljat för två viktiga, relativt stora investeringar på vårt område, nämligen den nya sträckningen för riksväg 8 nordost om Vasa mellan Hemstrand och Stormossen och ombyggnaden av riksväg 19 till omfartsväg öster om Seinäjoki. Det ena projektet har redan påbörjats. Båda är viktiga projekt och en fin sak för vårt område! Mars 2012 Anders Östergård Direktör Ansvarsområdet för trafik och infrastruktur Innehåll 2 Förord 3-5 Väghållning och trafik 6-7 Vägprojekt Vägunderhållsprogram Vinterväghållning på landsvägarna från och med Betydande projekt som väntar på finansieringsbeslut Bild: Mari Kempas 11 Vattenleds- och järnvägsprojekt 12 Kontaktuppgifter 2

3 Väghållning och trafik Trafiksystemet Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten betonar betydelsen av en helhetsmässig syn och målsättningar i planeringen av trafiksystem. Vi strävar efter att i samarbete med landskapsförbunden och kommunerna i området sammanjämka markanvändning, boende, trafik, servicestruktur och näringsverksamhet. Planeringen av trafiksystem är en fortgående process som hela tiden lever och på basis av den utvecklas trafiksystemen i landskapen. De trafiksystemsplaner som utarbetas i samarbete fungerar även som bakgrundsutredningar för uppdateringen av landskapsplanerna. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen fäster man särskild uppmärksamhet vid en fungerande regionstruktur och en mer enhetlig samhällsstruktur. För regionens konkurrenskraft är det viktigt att vår region lätt kan nås från landets centrala orter och att förbindelserna från vår region till landets centrala orter är smidiga och fungerande. Smidiga och trygga förbindelser samt service som är lätt att nå, även för hushåll utan bil, stöder förverkligandet av de riksomfattande målen för områdesanvändningen. I enlighet med markanvändnings- och bygglagen (83 4 mom.) kommer detaljplaneområdenas landsvägar som i huvudsak betjänar den lokala trafiken att ändras till gator. Närings-, trafik- och miljöcentralen fortsätter att arbeta med den administrativa ändringsprocessen i aktivt samarbete med kommunerna i området. Närings-, trafik- och miljöcentralen deltar gärna i utarbetandet av utredningar som gäller samordnandet av trafiksystemen och markanvändningen i samband med utarbetning och uppdatering av kommunernas generalplaner. Det är meningen att utredningar ska göras om vilka konsekvenser de planerade vindkraftsparkerna på närings-, trafik- och miljöcentralens verksamhetsområde har för vägnätet. En central tanke i trafikrevolutionen utgörs av det människocentrerade servicesamhället. Enligt detta tankesätt ses infrastrukturen, rörligheten och logistiken som service, som möjliggör ett gott liv för människorna och utvecklar företagens konkurrenskraft. Idéer för trafikrevolutionen har tagits fram för riksväg 8 på avsnittet mellan Björneborg och Uleåborg genom att ordna en tävling för att utveckla avsnittet. Tyngdpunkten i utvecklingsarbetet utgörs av zontänkandet i planeringen av markanvändningen, en mer enhetlig bebyggelsestruktur för att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken och företagens logistiska konkurrenskraft. Tillämpningen av trafikrevolutionens tankar fortsätter i början av 2012 då en utredning om utvecklingen av avsnittet Vasa Uleåborg görs. Synpunkterna vidgas från den traditionella granskningen av väglinjen till att täcka kustzonen på hela avsnittet inklusive hamnar och järnvägsstationer, med betoning särskilt på näringslivets synpunkter. Tankarna inom trafikrevolutionen förs fram vid olika möten och andra tillställningar som ordnas för olika intressegrupper. En utredning för att utveckla förbindelseleden på riksväg 13 Karleby Äänekoski har inletts i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland. En utredning för utvecklingen på avsnittet Kurikka Lappo inleds för landskapsplanen i Södra Österbotten. Förbättring av vägnätet Den finansiering som Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens ansvarsområde för trafik och infrastruktur har beviljats för åren säkerställer att landsvägarna dagligen är trafikdugliga och de livligt trafikerade vägarnas skick hålls på nuvarande nivå. Det är inte egentligen möjligt att inleda nya regionala investeringar inom basväghållningen med statlig finansiering, med undantag av de s.k. temapaket som eventuellt fastställs i den trafikpolitiska redogörelsen i april 2012, där finansiering riktas endast till projekt enligt ett visst tema. Regionala investeringsobjekt planeras och genomförs allt oftare med kommunal finansiering. Regionala investeringar som stöder näringslivets behov kan genomför- Bild: Heikki Kippola 3

4 as endast med EU- och sysselsättningsfinansiering och kommunal finansiering. Med den nuvarande finansieringsnivån för väghållningen kan vi inte heller genomföra separata projekt för att bekämpa existerande miljöolägenheter. Trafikverket genomför under planperioden utvecklingsprojekt för att bygga omfartsvägar längs riksväg 8 i Smedsby och riksväg 19 i Seinäjoki. Inom dessa projekt genomförs nödvändiga bullerskydd, grundvattenskydd och lösningar som främjar naturens mångfald. Trafiksäkerheten förbättrar man genom att göra ändringar av hastighetsbegränsningar, lägga in vibrationsframkallande mitt- och kantlinjer i samband med att beläggningen förnyas på tättrafikerade vägavsnitt samt genom att göra ägobyten och regleringsplaner för privata vägar. Vägbelysningar repareras så att belysningsstyrkan blir tillräcklig och energi sparas. Elcentralerna för belysning blir fjärrstyrda, vilket möjliggör reglering av belysningsstyrkan. Utarbetandet av lokala och regionala trafiksäkerhetsplaner fortskrider i samarbete med kommunerna. En trafiksäkerhetsplan för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens område utarbetas under år Drift och underhåll Den största delen av den erhållna finansieringen, dryga 30 miljoner euro, används för drift och underhåll. Nivån för drift och underhåll av landsvägarna på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens område definieras av de riksomfattande riktlinjerna och det anvisade anslaget. Verksamhetslinjerna för vinterunderhållet bestämmer vägnätets servicenivå vintertid samt de centrala kvalitetskraven bl.a. när det gäller snömängd, halka och jämnhet. Verksamhetslinjerna uppdaterades år I hela landet används en enhetlig klassificering av vinterunderhållet för vägnätet indelad i sex olika steg. Underhållsklasserna justeras enligt verksamhetslinjerna vartefter entreprenaderna konkurrensutsätts. Servicenivån fastställs enligt vägens trafikmängd, trafikens struktur, funktionell klass och klimatet i området. För lättrafiklederna finns en egen underhållsklassificering i två steg. Med riktad skötsel kan underhållsnivån för ett enskilt objekt höjas för att förbättra trafikfarbarheten och trafiksäkerheten. Om till exempel den lätta trafiken måste använda sig av vägrenen på grund av att det inte finns någon lättrafikled, kan högre krav ställas på plogningen och sandningen av vägrenen. På Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens område koncentreras den riktade skötseln i allt större grad till halkbekämpningen bl.a. i anslutningar. Den tunga trafikens behov har beaktats i underhållsklassificeringen. Inom underhållet koncentrerar man sig på huvudvägnätet och majoriteten av beläggningsarbetena riktar sig till huvudvägarna. Det är inte möjligt att genomföra projekt för att förbättra tunga strukturer. Då finansieringen minskar blir intervallerna för nya beläggningar och strukturförbättringar längre. Årligen beläggs ca km, vilket innebär att man i stora drag kan upprätthålla de livligast trafikerade vägarna i gott skick. På huvudvägarna strävar man efter att vägmarkeringarna ska vara i nöjaktigt skick. När det gäller grusvägarna tas en klassificering i tre steg enligt de uppdaterade verksamhetslinjerna i bruk gradvis vartefter entreprenader konkurrensutsätts. Grusvägarnas få förbättringsåtgärder riktas till de livligast trafikerade grusvägarna, där målet är att uppnå en bättre servicenivå än tidigare. De mest betydande förbättringsåtgärderna för grusvägarna genomförs med finansiering från programmet för virkesförsörjning, som ännu kan användas år De övriga grusvägarnas skick kommer inte att förbättras. På Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens område har grusvägarnas speciella problem bestått av tjälskador i vägytan, som förekommit mycket ofta de senaste åren även under hösten och till och med på vintern. Årligen förnyas eller grundrepareras broar. Tyngdpunkten för grundreparationerna förblir som tidigare på broar från talen samt rörbroar i dåligt skick. I första hand repareras broar i dåligt skick på huvudvä- Bild: Tanja Puikkonen 4

5 Bild: s bildarkiv garna. Största delen av de broar som är i dåligt skick finns dock på vägar med liten trafik och därför riktar grundreparationerna sig huvudsakligen till dessa områden. Slåtter och slyröjning kommer att utföras oftare på livligt trafikerade regionalvägar, vilket förbättrar nivån på grönvården. Till övriga delar förblir grönvården på samma nivå som tidigare. Utgifter och energi sparas genom att belysningen släcks nattetid, den saneras och portalbelysningen avlägsnas före år För närvarande släcks belysningen nattetid längs cirka 114 km väg och cirka 23 km lättrafikled. Dessutom kommer belysningens effekt att dras ner nattetid längs cirka 150 km väg. Under planeringsperioden kommer belysningen längs ytterligare minst 40 km väg att släckas nattetid. Telematiken har en växande roll i styrningen av trafiken. Med hjälp av telematiken kan säkerheten och smidigheten i trafiken förbättras. Telematisk utrustning används bl.a. för att följa upp trafiken och föret samt förutse underhållsåtgärder, vid variabel styrning av trafiken och vid automatisk hastighetsövervakning. Utvecklingen av kvalitetskorridorer mellan Vasa och Seinäjoki samt Kurikka och Lappo pågår. Kvarkentrafiken Det köpavtal som ingåtts för att trygga en åretruntförbindelse för en passagerarfärja mellan Vasa och Umeå gäller åren Arbetet med upphandlingen för följande avtalsperiod inleddes under år I enlighet med Finlands regeringsprogram utarbetas en utredning om hur åretrunttrafik för passagerare och gods i Kvarken kan ordnas på ett hållbart sätt. Man kommer även att kalla in representanter från Sverige i arbetet. Målet med strategiplanen är att utarbeta en strategi både på kort och lång sikt samt åtgärdsförslag för att trygga åretrunttrafik för passagerare och gods i Kvarken. Bidrag för enskilda vägar Kollektivtrafik Inom kollektivtrafiken har man i och med att kollektivtrafiklagen och trafikavtalet trätt i kraft ingått trafikeringsavtal för övergångsperioden med trafikidkarna. Avtalen gäller åtminstone fram till Under tiden fram till dess måste man fatta beslut om huruvida trafikeringen efter övergångsperioden ska fortsätta marknadsbaserat eller enligt förordningen om trafikavtal. Före slutet av år 2013 fastställs för hela verksamhetsområdet den servicenivå inom kollektivtrafiken som kommer att erbjudas på området. Nivån fastställs i samarbete med kommuner, landskapsförbund och trafikoperatörer. Under planperioden är målet att öka efterfrågan på kollektivtrafik i stadsregionerna i Karleby, Seinäjoki och Vasa. På övriga områden antas efterfrågan på kollektivtrafik inte att öka avsevärt. På vägavsnitt med tätare bebyggelseområden kommer man att utveckla utbudet av kollektivtrafik med kringtjänster för att locka fler resenärer. I vårt verksamhetsområde finns knappa 2000 enskilda vägar som har rätt till statligt bidrag. År 2011 beviljades bidrag till 49 väglag. Av dessa beviljades 21 på basis av virkesförsörjningen och dessa bidrag uppgick till sammanlagt ca en miljon euro. Bidragen till övriga 28 väglag bestod av 1,3 miljoner euro av basanslaget för att reparera och förnya broar samt att förbättra vägarnas bärighet och dränering samt trafiksäkerheten. Det treåriga tidsbundna bidraget för vägar inom virkesförsörjningen avslutades år Bidragsanslaget till enskilda vägar minskar år 2012 med virkesförsörjningens andel, d.v.s. ca en miljon euro. Om antalet ansökningar och kostnadsberäkningarna för förbättringsprojekt motsvarar föregående år, kommer man inte under de kommande åren att kunna bevilja bidrag åt alla de väglag som sökt om bidrag. 5

6 Vägprojekt i Norra Österbotten 1043 Kannus Larsmo Luoto Kokkola Karleby Jakobstad Pietarsaari Pedersöre Kronoby Kruunupyy 1175 Kaustinen Kaustby Toholampi Nykarleby Uusikaarlepyy 6057 Evijärvi Veteli Vetil 1045 Halsua Lestijärvi Korsnäs Närpes Närpiö 5750 Kaskö Kaskinen Vaasa Vasa Malax Maalahti 1221 Korsholm Mustasaari 5058 Teuva Östermark Laihia Laihela 1037 Jurva 5124 Vähäkyrö Lillkyro 4993 ' Isokyrö Storkyro Kurikka Kauhajoki Vöyri Vörå ' Ilmajoki Ilmola 1022 Seinäjoki Jalasjärvi Kauhava Lapua Lappo Kuortane Lappajärvi Alavus Alavo Töysä 1282 Vimpeli Vindala Alajärvi Ähtäri Etseri Soini 5034 Perho i Mellersta Finland Kristinestad Kristiinankaupunki Karijoki Bötom Isojoki Storå i Birkaland i Egentliga Finland 6

7 Projekt som pågår eller påbörjas 2012 Projektnr Projektets namn Vägar Kostnadskalkyl (milj. euro) Kommun ELYcentralen Finansiering Kommusel- EU Syssättn Leppälänkylä ,7 Kuortane x x 1263 Hoisko, anslutningsarrangemang 16, 68 0,5 Alajärvi x x 4812 Högbacka, anslutningsarrangmang 673 0,2 Närpes x x Annan 5058 Jurva centrum 685, 689, 17384, ,8 Kurikka x x 105 Rv 8 Smedsby omfartsväg 8 55,0 Korsholm, Vasa x Trafikverket 63 Rv 19 Seinäjoki östra omfartsväg 19 63,0 Seinäjoki, Ilmajoki x Trafikverket 6057 Jeppo centrum ,8 Nykarleby x x 1284 Lahdenkankaantie Viertenteentie, 66 0,2 Kuortane x x arrangemang för enskilda vägar 1037 Allteams Kumaala, arrangemang för lättrafik ,5 Laihela x x 1282 Alajärvi, Hoisko Kivipuro, arrangemang förenskilda vägar 68 0,3 Alajärvi, Vindala, Lappajärvi x Projekt som föreslås påbörjas Projektnr Projektets namn Vägar Kostnadskalkyl (milj. euro) Kommun ELYcentralen Finansiering Kommusel- EU Syssättn Skalörfjärds bro, V ,0 Korsholm x 1285 Jalasjärvi Lappo, automatisk 19 0,1 Seinäjoki, Ilmola, x hastighetsövervakning Jalasjärvi, Lappo 1221 Förbättring av lv 663 vid 663 1,6 Kristinestad x x järnvägsbron 6024 Länttä Härkäneva ,0 Karleby, Toholampi x x x 5124 Östermark centrum, 67 0,6 Östermark x x arrangemang för lättrafik 1022 Aronkylä, trafiksäkerhetsarrangemang 67 1,0 Kauhajoki x x 4993 Riippi Kauhajoki gräns, 67 0,4 Östermark x x arrangemang för lättrafik och enskilda vägar 1005 Pelmaa, anslutningsarrangemang 18, 16 1,5 Seinäjoki x x 5750 Skarpängsvägen 673, ,3 Närpes x x 1045 Kaustby Vetil, arrangemang för lättrafik 13 0,4 Kaustby, Vetil x x 1016 Kylkkälä, bullerskydd 18 0,1 Storkyro x (temaprogram) 5034 Pohjantie - Itä-Ähtärintie, 18, 68 0,3 Etseri x x arrangemang för lättrafik 4962 Keisala Simpsiöntie, uträtning ,5 Lappo x x 1034 Töysä-Hakojärvi, arrangemang 18 1,5 Töysä x x för lättrafik 1043 Lv 749 och Yxpila-spårets 749 4,0 Karleby x x Trafikverket plankorsning, förbättring 1175 Lövö Sandsund, arrangemang för lättrafik 741 0,9 Pedersöre x x Annan 7

8 Vägunderhållsprogram 2012 Beläggningsprojekt Virkestransportsbro Broförbättringsprojekt i Norra Österbotten Kannus Larsmo Luoto Jakobstad Pietarsaari Pedersöre Kokkola Karleby Kronoby Kruunupyy Kaustinen Kaustby Toholampi Nykarleby Uusikaarlepyy Evijärvi Veteli Vetil Halsua Lestijärvi Korsholm Mustasaari Vöyri Vörå Perho Vaasa Vasa Malax Maalahti Laihia Laihela Vähäkyrö Lillkyro Isokyrö Storkyro Kauhava Lapua Lappo Lappajärvi Vimpeli Vindala Alajärvi i Mellersta Finland Korsnäs Ilmajoki Jurva Ilmola Seinäjoki Kuortane Soini Kaskö Kaskinen Närpes Närpiö Teuva Östermark Kurikka Kauhajoki Jalasjärvi Alavus Alavo Töysä Ähtäri Etseri Kristinestad Kristiinankaupunki Karijoki Bötom Isojoki Storå i Birkaland i Egentliga Finland 8

9 Vinterväghållning på landsvägarna från och med Paljas ja pitävä, läpi talven suolattava. Bar med bra fäste, saltas hela vintern. Paljas, läpi talven suolattava, öisin mahdollisesti lievää liukkautta. Bar, saltas hela vintern, eventuellt lite halka på natten. Osin lumipintainen, pakkaskelillä suolaamaton. Delvis snöig yta, saltas inte vid köldföre. Taajamissa, hieman syvemmät urat sallittuja. I tätorter, lite djupare spår tillåts. Lumipintainen, pistehiekoitettava, ongelmakelillä hiekoitetaan koko tie. Snöig yta, sandas ställvis, vid problemföre sandas hela vägen. Sama kuin edellinen, mutta hieman pidemmällä toimenpideajalla. Liksom föregående, men med lite längre åtgärdstid. Larsmo Luoto Jakobstad Pietarsaari Pedersöre Kokkola Karleby Kronoby Kruunupyy Kaustinen Kaustby Kannus i Norra Österbotten Toholampi Nykarleby Uusikaarlepyy Evijärvi Veteli Vetil Halsua Lestijärvi Korsholm Mustasaari Vöyri Vörå Perho Vaasa Vasa Malax Maalahti Laihia Laihela Vähäkyrö Lillkyro Isokyrö Storkyro Kauhava Lapua Lappo Lappajärvi Vimpeli Vindala Alajärvi i Mellersta Finland Korsnäs Jurva Ilmajoki Ilmola Seinäjoki Kuortane Soini Närpes Närpiö Teuva Östermark Kurikka Alavus Alavo Töysä Kaskö Kaskinen Kauhajoki Jalasjärvi Ähtäri Etseri Kristinestad Kristiinankaupunki Karijoki Bötom Isojoki Storå i Birkaland i Egentliga Finland km Karttakeskus, L4356 9

10 Betydande projekt som väntar på finansieringsbeslut Rv 3, Tammerfors-Vasa På förbindelseleden Tammerfors-Vasa bör trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken förbättras. Färdiga vägplaner i vårt område finns för Jalasjärvi, Ilmajoki, Laihela och Korsholm. Kostnadsberäkningen för hela projektet som gäller förbindelseleden är 185 miljoner euro. Rv 19, Seinäjoki-Lappo På avsnittet mellan Seinäjoki och Lappo bör trafikflödet och trafiksäkerheten förbättras. Under den första fasen byggs omkörningsfiler och anslutningar förbättras. Planerna är färdiga. Kostnaden för att förbättra hela vägavsnittet är 22 miljoner euro. Rv 8 / Regionalväg 724, Vasa förbindelseväg Alskatvägen Vägavsnittet med två filer stockar sig och en del av trafiken från huvudvägen styrs till gatunätet. Vägavsnittet görs om till en fyrfilig väg och tre planskilda anslutningar byggs. Vägplanerna för det första skedet är färdiga. De totala kostnaderna för förbättringsåtgärderna är 60 miljoner euro, varav Vasa stad står för ca 40 %. Stamväg 68, Jakobstads hamnväg Vägsträckan är farlig ur trafiksäkerhetssynpunkt och vägens kapacitet har minskat i takt med att trafiken har ökat. På vägavsnittet bör förbättringar av tvärsnittet och strukturen genomföras och dessutom bör säkerhetsarrangemang göras. Vägplanen för den första fasen är färdig. Den totala kostnadsberäkningen för projektet är 15 miljoner euro. Stamväg 67, Ilmajoki Seinäjoki Vägavsnittet har livlig trafik och är olycksdrabbat och det är skäl att bredda vägen så att den blir fyrfilig samt bygga tre planskilda anslutningar och genomföra andra arrangemang för att förbättra säkerheten. För avsnittet bör en generalplan och en miljökonsekvensbedömning göras, dessa har inte ännu påbörjats. De totala kostnaderna för projektet är 35 miljoner euro. Förklarning: Omkörningsfil med mitträcke Projekt Fyra körfiler Rv 8, Vasa Uleåborg På förbindelseleden mellan Vasa och Uleåborg bör trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken förbättras. Planeringen utgår från tankarna bakom trafikrevolutionen utgående från trafiksystemets och näringslivets synvinklar. Över de mindre objekten finns färdiga vägplaner. Kostnadsberäkningen för hela förbindelseleden är 125 miljoner euro. Byggande av planskild anslutning Förbättring av planskild anslutning 10

11 Vattenleds- och järnvägsprojekt Utvecklingen av banavsnittet Seinäjoki Uleåborg Banavsnittet Seinäjoki Uleåborg är en livligt trafikerad enspårig bana för person- och godstrafik. Den högsta tillåtna hastigheten för persontrafiken på banavsnittet är 140 km/h och den största tillåtna axelbelastningen för godstrafiken är 22,5 ton. Banavsnittets kapacitet är praktiskt taget full. För att upprätthålla järnvägstrafikens konkurrenskraft fordras kortare resetider i persontrafiken, större tillåtna axelbelastningar inom godstrafiken och tillräcklig kapacitet. Inom projektet kommer bl.a. under- och överbyggnaden av banan att förbättras, plankorsningar avlägsnas, avsnitt med dubbelspår byggas, säkerhetsanordningar och trafikplatser ändras och kapaciteten för elmatningen höjas. Projektet gör det möjligt att höja hastigheten för persontrafiken till km/h och axelbelastningen för godstrafiken till 25 ton i hastigheter på km/h samt förbättra banavsnittets kapacitet. Projektet är indelat i tre skeden: Skede I (färdigställt), skede II och dubbelspåret Karleby Ylivieska. Kostnadsberäkningen för det första skedet är 206 miljoner euro, för det andra skedet 344 miljoner euro och för dubbelspåret Karleby Ylivieska 310 miljoner euro. Hela projektet färdigställs år Andra vattenleds- och järnvägsprojekt Projekt Kommun M Ratikylä järnvägsunderfart Laihela 3,1 Farleden in till Jakobstads hamn Jakobstad 14,9 Yxpila-spåret, andra fasen Karleby 35,7 Dubbelspår Karleby-Ylivieska Karleby Kelviå Riippa Matkaneva Kronoby Kållby Kannus Uleåborg Kempele Tikkaperä Limingo Hirvineva Ruukki Ahonpää Tuomioja Vihanti Eskola Kilpua Oulais Kangas Ylivieska Kovjoki Riijärvi Ny trafikplats Jeppo Ändrad trafikplats Köykkäri Voltti Dubbelspår Härmä Ruha Raunio Kauhava Rajaperkiö Lappo Avskaffande av plankorsningar Förbättrad under- och överbyggnad Dubbelspår Seinäjoki Lappo Södra Seinäjoki Seinäjoki Dubbelspår Södra Seinäjoki Seinäjoki Bennäs Karhukangas Sievi Farleden in till Jakobstads hamn Ratikylä järnvägsunderfart Yxpila-spåret, andra fasen Liikennevirasto 11

12 Larsmo Karleby Kannus Jakobstad Kronoby Toholampi Pedersöre Kaustby Nykarleby Evijärvi Vetil Halsua Lestijärvi Korsholm Vasa Lillkyro Vörå Kauhava Lappajärvi Vindala Perho Storkyro Korsnäs Malax Laihela Lappo Alajärvi Soini Närpes Kurikka Ilmola Seinäjoki Kuortane Östermark Alavo Töysä Etseri Kaskö Jalasjärvi Botöm Kauhajoki Kristinestad Storå Huvudsakligt verksamhetsställe Övriga verksamhetsställen Ta kontakt Direktör för ansvarsområdet Anders Östergård, tfn Trafiksäkerhet Kjell Lind, tfn Planeringschef Veijo Voutilainen, tfn Ekonomichef Vesa Leino, tfn Utarbetning av program för väghållning och underhåll Tanja Puikkonen, tfn E-post Trafikens kundservice: NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN TRAFIK OCH INFRASTRUKTUR Korsholmsesplanaden 44, PB Vasa tfn Förläggare: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Tryckeri: Kopijyvä Oy