Bild: Unto Tapio. Plan för väghållningen och trafiken Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Trafik och infrastruktur

Transkript

1 Bild: Unto Tapio Plan för väghållningen och trafiken Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Trafik och infrastruktur

2 Förord Framför dig har du planen för väghållningen och trafiken för de närmaste åren för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för trafik och infrastruktur. De ekonomiska resurserna är fortsättningsvis knappa. I jämförelse med tidigare planer är detta den första planen, där man inte listar regionala kommande vägbyggnadsprojekt. Detta av den enkla orsaken att sådana inte är möjliga att genomföra med de anslag som beviljats för väghållningen. Då anslaget för väghållningen är knappt, innebär det att vi allt noggrannare måste överväga hur finansieringen används. Enligt Trafikverket, som styr vår verksamhet, ska vi i första hand hålla huvudvägnätet i gott skick, vilket betyder riks- och stamvägar och livligt trafikerade regionvägar. Detta är förstås vettigt. Vi måste säkra att långväga transporter kan trafikera våra vägar. Tyvärr innebär detta samtidigt att landsvägar med liten trafik inte får de reparationsåtgärder som skulle behövas så att vägarna hålls i skick. I praktiken betyder detta att beläggningen inte förnyas då den går sönder, utan man lappar vägarna i allt större omfattning. På grusvägar kan inte kraftigare reparationer göras, utan man grusar endast ytan. Med jämna mellanrum utförs enkäter för att ta reda på hur nöjda väganvändarna är. Resultaten från enkäten år 2012 var nedslående. Enligt svaren hade användarnas belåtenhet med vägarnas skick betydligt försämrats. Främst gällde det de belagda vägarnas skick. Missnöjet med grusvägarnas skick har varit tydligt redan i åratal. Jag förstår väganvändarnas missnöje. Jag är inte heller själv nöjd. Det är dock det befintliga anslaget som bestämmer i vilket skick vårt vägnät är. Det dagliga underhållet av vägarna kan vi dock tills vidare säkerställa. Alla vägar underhålls varje dag enligt den överenskomna nivån. Först huvudvägarna och sedan övriga vägar, i den ordningen. Bild: Camilla Juntunen Nya utmaningar är på kommande när det gäller vägarnas skick. Den högsta tillåtna vikten för fordon kan stiga från 60 ton till 76 ton och maximihöjden från 4,2 meter till 4,4 meter. Ändringarna kan träda i kraft redan på våren Detta skulle orsaka behov av ändringar närmast när det gäller broarna, både för bärigheten och för höjden. Det är inte en billig sak att genomföra och fordrar naturligtvis separat finansiering, men de uppskattade logistiska fördelarna i förhållande till utgifterna bedöms vara dubbelt större. Trafikverket står för två stora vägprojekt på vårt område, ett i Vasa och ett i Seinäjoki. Arbetet med den nya sträckningen av riksväg 8 nordost om Vasa mellan Hemstrand och Stormossen pågår för fullt och sträckan öppnas för trafik på hösten Seinäjoki kommer att få en östlig omfartsväg då riksväg 19 byggs om, arbetet torde inledas under våren Båda projekten är nödvändiga för att utveckla vårt område. Februari 2013 Anders Östergård Direktör Ansvarsområdet för trafik och infrastruktur Innehåll 2 Förord 3 Utvecklingen av vägnätets skick och framtidsutsikter Tillståndstjänsterna centraliseras till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 4-5 Utveckling av trafiksystemet 6 Förbättring av vägnätet och investeringar 7 Vägprojekt och vägunderhållsprogram Verksamhetslinjer för drift och underhåll 9 Vinterväghållning på landsvägarna fr.o.m Betydande projekt som väntar på finansieringsbeslut 11 Vattenleds- och järnvägsprojekt 12 Ta kontakt 2

3 Utvecklingen av vägnätets skick och framtidsutsikter I den trafikpolitiska redogörelsen finns riktlinjer för väghållningen under de kommande åren. Till väghållningen kan enligt redogörelsen inte riktas mer medel än det som funnits tillgängligt de senaste åren. I praktiken innebär detta att summorna i euro är de samma som tidigare, men den reella köpkraften minskar under de närmaste åren. Köpkraften korrigeras när högre kostnadsnivå motverkas med en indexförhöjning mellan regeringsperioderna. Ytterligare kommer 100 miljoner euro att flyttas från utvecklingsinvesteringar till basväghållningen i hela landet år Det primära målet är att upprätthålla trafiknätet i trafikerbart skick dagligen och att bevara underhållsnivån. Då summorna i euro förblir på samma nivå och köpkraften minskar, leder det till att man inom vägunderhållet helt måste avstå från regionala investeringar och vägarna underhålls genom skötsel- och reparationsåtgärder. Detta innebär att behovet av reparationer på vägarna ökar, medan trafikens smidighet och säkerhet på växande områden samtidigt försämras. Förbättringar på vägnätet som behövs på grund av den ökande områdesanvändningen kommer att vara helt beroende av extern finansiering. Det centrala vägnätets skick och funktionalitet kommer att upprätthållas, medan mindre trafikerade leder måste vika enligt finansieringsmöjligheterna. Servicenivån på mindre trafikerade vägar försämras bl.a. då belagda vägar måste göras om till grusvägar. I den trafikpolitiska redogörelsen nämns även att klassificeringen av vägnätet förnyas och statens, kommunernas och privata aktörers ansvar förtydligas. Detta innebär att mindre trafikerade landsvägar ändras till privatvägar och i tätorten ändras landsvägar, som i främsta hand betjänar lokal trafik i detaljplanerade områden, till gator (markanvändnings- och bygglagen 83 4). I praktiken är de enda sätten att förbättra trafiksäkerheten att sänka hastighetsbegränsningarna och att utöka den automatiska hastighetsövervakningen. Strukturella investeringar och investeringar som förbättrar säkerheten är inte möjliga att genomföra och de underhållsåtgärder som förbättrar säkerheten från det nuvarande är marginella. Tillståndstjänsterna centraliseras till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Arbets- och näringsministeriet fattade i december 2011 beslut om att centralisera förvaltningen av kollektiv- och godstrafiktillstånden i Finland till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten från Enheten som ansvarar för tillståndstjänsterna har bl.a. som uppgift att behandla ansökningar som gäller gods- och kollektivtrafiktillstånd (ca 6000 om året) och att fatta tillståndsbeslut (över om året). Tillståndsenheten ansvarar även för taxitillstånden på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens verksamhetsområde: den fastställer det kommunvisa maximiantalet taxitrafikstillstånd årligen och behandlar ansökningar om taxitrafiktillstånd. Utöver behandlingen av tillståndsansökningar och beslut om dem ansvarar enheten för lagstadgade tillsynsuppgifter på nationell nivå och samfundsnivå samt sanktionering som hör till tillståndsmyndigheten för gods- och kollektivtrafik. När det gäller godstrafik ligger tyngdpunkten särskilt på åtgärder som syftar till att förhindra verksamhet i ekonomiska gråzoner (bl.a. genom företagsgranskningar). Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ansvarar för den årliga övervakningen av taxitillståndsinnehavarna på verksamhetsområdet och övrig övervakning som gäller efterföljandet av villkoren i taxitillståndet. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten fungerar som riksomfattande processägare för trafiktillståndsförvaltningen (gods-, kollektiv-, taxitrafik). Uppgiften innebär bl.a. utveckling av tillståndsförvaltningen och -processerna samt styrning av den operativa verksamheten, utarbetandet av resultatmål och -mätare samt sammanställning av behov och utveckling av datasystem. Utvecklingen av e-tjänster inom tillståndsförvaltningen utgör ett särskilt insatsområde. Centraliseringen av tillståndsförvaltningen inleddes med en kartläggning av personresurser och förslag till överföring av tjänster för de personer som arbetar med tillståndsuppgifter. Preliminärt är enheten dimensionerad till 15 årsverken. Utöver de fyra personer som redan arbetar hos Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten kommer nio personer att efter överföringen av tjänster att höra till enheten. Personerna kommer att fortsätta arbeta på sina nuvarande verksamhetsställen. 3 Bild: Tanja Västi

4 Utveckling av trafiksystemet Trafiksystemarbetet Syftet med trafiksystemarbetet är att utgående från kundens och användarens synvinkel förbättra servicenivån för resor och transporter. För kunden innebär ett effektivt trafiksystem säkra, smidiga och lättanvända förbindelser. Övergången från en transportform till en annan ska vara smidig så att personer eller gods inte orsakas onödiga fördröjningar under rese- eller transportkedjan. Trafiksystemarbetet utförs av närings-, trafik- och miljöcentralens sakkunniga i samarbete med intressegrupper. Då trafiksystemet som helhet granskas bör åtminstone trafik, markanvändning, boende, service och näringsliv beaktas både ur lokal och ur nationell synpunkt. I planeringen har tyngdpunkten flyttats från investeringskoncentrerad planering till en allt mer kundorienterad planering. I trafiksystemarbetet riktas resurserna så att det är möjligt att upprätthålla säkerheten och funktionaliteten av trafiksystemet. Genom en bra planering strävar man efter att svara på de utmaningar som ställs på trafiksystemet som en följd av samhällsutvecklingen. Arbetet med planeringen av trafiksystemen i Österbotten och Södra Österbotten pågår och utgör viktiga utgångsuppgifter då landskapsplanerna förnyas. Att planeringen av trafiksystem fortgår tryggas genom regelbunden uppföljning och intentionsavtal. Kommunernas roll i att skapa förutsättningarna för ett effektivt och säkert trafiksystem är central, särskilt när det gäller markanvändning och planläggning. En viss täthet i samhällsstrukturen är till fördel då det gäller möjligheten att nå service och ordna kollektivtrafik och förbättrar även närings-, trafik- och miljöcentralens möjligheter att erbjuda den servicenivå som krävs. Trafiksäkerhet De största effekterna för trafiksäkerheten under planperioden fås i samband med att Smedsby omfartsväg på riksväg 8 och Seinäjoki östra omfartsväg på riksväg 19 färdigställs och i form av trafikarrangemangen på riksväg 3 i Laihela. Ytterligare möjligheter att förbättra trafiksäkerheten skulle finnas genom förbättringar av riksväg 19 mellan Nurmo och Lappo samt objekten på förbindelseavsnittet längs riksväg 3. För avsnittet Nurmo Lappo finns färdiga planer, men ingen finansiering. Trafiksäkerheten förbättras också genom ändringar i hastighetsbegränsningarna, genom att göra vibrationsmarkeringar i mitt- och kantlinjer då beläggningar förnyas på de livligast trafikerade vägavsnitten och genom att med ägobyten och olika planer för privatvägar minska trafiken. Vägbelysningen saneras så att den har tillräcklig ljusstyrka och sparar energi. Vägbelysningen förnyas vid vissa akuta objekt. De nuvarande vägräcken förlängs och standarden höjs så att den motsvarar nuvarande anvisningar på huvudvägar och de viktigaste regionvägarna. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten genomför även några lättrafikleder med kommunal finansiering. Eventuellt utför centralen även röjning längs vägkanten på områden med älgvarning samt borttagning av timmerträd och stenar på vägområdet längs huvudvägar och regionvägar (vägar med begränsning 100 km/h). Som tidigare år kommer det årligen att utarbetas i genomsnitt två regionala säkerhetsplaner som gäller flera kommuner. Tyngdpunkten i planerna ligger på små åtgärder som främjar trafiksäkerheten (t.ex. övergångsställen och förbättring av dem, farthinder, röjning av sikthinder) och granskning av hastighetsbegräsningar. Dessutom aktiveras kommunernas arbete för trafiksäkerheten och man kommer allt mer att öka insikterna och planeringen av trafiksystem som främjar hållbar trafik. Större uppmärksamhet än tidigare kommer även att fästas vid mopedåkning och förebyggande av mopedolyckor. Bild: Tanja Västi 4

5 Bild: Markku Saha Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten samarbetar med övriga aktörer för att främja trafiksäkerhetsfostran, -upplysning och -information. En olycka är ofta resultatet av flera faktorer och att ta en medveten risk, exempelvis i form av rattfylleri eller överhastighet, minskar ofta effekterna av de investeringar som gjorts i infrastrukturen. Därför är det alltid en viktig del av trafiksäkerhetsarbetet att påverka människors val och attityder. Kollektivtrafik Inom kollektivtrafiken har man i och med att kollektivtrafiklagen och trafikavtalet har trätt ikraft ingått trafikeringsavtal för övergångstiden med trafikidkarna i området. Avtalen tar slut vid olika tidpunkter och gäller till Efter avtalsperioden fortgår trafiken i marknadsbestämd form eller enligt trafikavtalsförordningen. Före slutet av 2013 fastställs vilken servicenivå för kollektivtrafiken på hela verksamhetsområdet är målet för tidsperioden Arbetet med att fastställa nivån görs i samarbete med bl.a. kommuner, landskapsförbund och trafikidkare. Under planperioden är målet att skapa lättanvända och smidiga kollektivtrafiktjänster och att intensifiera växelverkan mellan kollektivtrafiken och hela trafiksystemet. Utöver detta är målet att öka efterfrågan på kollektivtrafik på specifika områden och förbindelseavsnitt i stadsregionerna i Karleby, Seinäjoki och Vasa. På övriga områden intensifieras samarbetet med kommunerna för att få till stånd nya, flexibla transportlösningar. På vägavsnitt med tätare bosättning utvecklas utbudet på kollektivtrafik och kringtjänster för att locka ytterligare resenärer. Internationell färjetrafik Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten upprätthåller och utvecklar för sin del alla hamnförbindelser från landskapen till Sverige och Europa samt de tvärgående förbindelserna från Atlanten till Sankt Petersburg bl.a. på basis av de pågående projekten North East Cargo Link II och NLC Corridor. Att utveckla förbindelsen över Kvarken mellan Vasa och Umeå är en del av att främja Bothnian Corridor och målet är att få med den bland EU:s TEN-prioriterade projekt. För att trygga en förbindelse med passagerarfärja året runt mellan Vasa och Umeå har ett köpavtal ingåtts för år Anskaffningen inför ett nytt avtal för den kommande avtalsperioden inleds under år En utredning om hur passagerar- och godstrafik ska kunna arrangeras i Kvarken året runt på ett hållbart sätt har gjorts av en arbetsgrupp som tillsatts av Kommunikationsministeriet enligt regeringsprogrammet och utredningen färdigställdes Målet med strategiplanen är att utarbeta en strategi på både kort och lång sikt samt åtgärdsförslag för att säkra passagerar- och godstrafik året runt i Kvarken. Arbetsgruppen föreslog att det samhälleliga stödet skulle förlängas med år för att trygga passagerartrafiken på kort sikt. Finska staten har för år 2013 föreslagit ett stöd på euro, vilket motsvarar nuvarande stödnivå. Vid behov bör antalet betalare för stödet utökas och Vasa och Umeå satsa mer på anslutningstrafiken till hamnarna. För att trygga passagerartrafiken på lång sikt föreslår arbetsgruppen att färjetrafiken mellan Vasa och Umeå ska ses som en del av trafikinfrastrukturen längs Europaväg 12. Förslaget är att man skaffar ett fartyg som är planerat för Kvarkentrafiken, är innovativt skräddarsytt för kundernas behov, är miljövänligt och självständigt kan ta sig fram genom is. Man skulle övergå från verksamhetsunderstöd till investeringsunderstöd. För att finansiera investeringen samarbetar städerna Vasa och Umeå och aktörerna i Kvarkenregionen när det gäller att söka EU-bidrag och utreda under vilka förutsättningar finska och svenska staten kan delta med nationell finansiering. Som en lösning på kort sikt har bolaget NLC Ferry Ab, som grundats av Vasa stad och Umeå kommun, skaffat fartyget Wasa Express med bättre passagerarkomfort och inlett trafiken i början av

6 Förbättring av vägnätet och investeringar Med finansieringen för basväghållningen åren för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet för trafik och infrastruktur, säkerställs att landsvägarna dagligen är i trafikerbart skick och att de livligt trafikerade vägarnas skick behålls på nuvarande nivå. Efter år 2013 är det inte möjligt att starta nya regionala investeringar inom basväghållningen med statlig finansiering. Lokala investeringsobjekt planeras och genomförs endast med extern finansiering. Regionala investeringar som stöder näringslivets behov kan genomföras endast med EUfinansiering, sysselsättningsfinansiering eller kommunal finansiering. Enligt den trafikpolitiska redogörelsen inleds under kommande regeringsperiod genomförandet av förbindelseavsnittet riksväg 3 Tammerfors Vasa, närmare bestämt objektet i Laihela. Projektet beräknas kosta 29 miljoner euro. Under planeringsperioden strävar man också efter att utöka den automatiska hastighetsövervakningen på riksväg 19 mellan Jalasjärvi och Lappo. Trafikverket genomför under planeringsperioden utvecklingsprojekt för att bygga omfartsvägar på riksväg 8 i Smedsby (1)* och på riksväg 19 i Seinäjoki (2)*. Utöver åtgärder för att trygga smidigheten och säkerheten genomförs inom projekten bullerskydd, grundvattenskydd och lösningar för att främja naturens mångfald. Smedsby omfartsväg på riksväg 8 beräknas kosta 55 miljoner euro och Seinäjoki östra omfartsväg på riksväg 19 beräknas kosta 63 miljoner euro. I Närpes på landsväg 673 vid Högbacka genomförs en kanalisering av anslutningen (3)*. Projektets kostnadskalkyl är euro och finansiärer är Närpes stad och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Ett annat projekt som startats av närings-, trafik- och miljöcentralen är Jurva centrum (4)*, där man bygger nya lättrafikleder och anslutningsarrangemang på landsvägarna 685, 689, ja Projektets kostnadskalkyl är euro och projektet finansieras av närings-, trafikoch miljöcentralen och Kurikka stad. Det enda projektet som helt finansieras av närings-, trafik- och miljöcentralen är regleringen av enskilda vägar på stamväg 68 från Hoisko i Alajärvi till Kivipuro i Lappajärvi (5)*. Projektets kostnadskalkyl är euro. * Projektet är utmärkt på kartan på följande sida En vägplan för att förbättra plankorsningen mellan landsväg 749 och tågbanan i Yxpila i Karleby har färdigställts. Projektet beräknas kosta 4,9 M. Bild: ELY arkiv 6

7 Vägprojekt och vägunderhållsprogram 2013! Vägprojekt Beläggningsobjekt Broar i Norra Österbotten Kannus Larsmo Luoto! Kokkola Karleby Jakobstad Pietarsaari! Pedersöre Kronoby Kruunupyy Kaustinen Kaustby Toholampi Nykarleby Uusikaarlepyy Evijärvi Veteli Vetil Halsua Lestijärvi Vaasa Vasa Korsholm Mustasaari 1 Vörå Vöyri Kauhava Lappajärvi 5 Vimpeli Vindala Perho Malax Maalahti Laihia Laihela Isokyrö Storkyro! Lapua Lappo Alajärvi Korsnäs Kaskö Kaskinen Närpes Närpiö 3 4 Teuva Östermark Jurva! Ilmajoki Ilmola! Kurikka Kauhajoki Seinäjoki 2 Jalasjärvi Kuortane Alavus Alavo Ähtäri Etseri Soini i Mellersta Finland Kristinestad Kristiinankaupunki Karijoki Bötom! Isojoki Storå i Birkaland i Egentliga Finland 20 km 7

8 Verksamhetslinjer för drift och underhåll Huvuddelen av finansieringen för väghållningen, d.v.s. drygt 30 miljoner euro, används till drift och underhåll. På Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens område bestäms nivån på driften och underhållet av landsvägarna genom de riksomfattande verksamhetslinjerna och det anslag som finns till förfogande. Verksamhetslinjerna för vinterunderhållet fastställer servicenivån för vägnätet vintertid samt de centrala kvalitetskraven när det gäller bl.a. snömängd, halka och jämnhet. Vinterunderhållets servicenivå avgörs på basis av trafikmängden, trafikstrukturen, vägens funktionella klass och klimatet i området. För lättrafiklederna finns en egen serviceklassificering som är indelad i två steg. Kvalitetskraven för vinterunderhållet höjs under planeringsperioden på de allra mest trafikerade vägarna, på livligt trafikerade riksvägar, regionvägar och förbindelsevägar, i samband med att entreprenader konkurrensutsätts. Förändringarna gäller ca 3500 km vägar. Beredskapen för underhållet vid snöstormar höjs. Riktad skötsel gäller särskilt halkbekämpningen i tätorter och anslutningar. Underhållet koncentras till det livligt trafikerade vägnätet, som beläggningsåtgärderna för det mesta riktas till. Det är inte möjligt att genomföra omfattande förbättringar av strukturer. Intervallerna för att förnya beläggning och förbättra strukturer kommer att bli längre på grund av den begränsade finansieringen. Särskilt på vägnätet med lite trafik finns risk för att beläggningen förfaller. Årligen beläggs ca km, vilket i stora drag innebär att de livligast trafikerade vägarna kan hållas i gott skick. Vägmarkeringarna hålls i tillfredsställande skick. Förbättringar av grusvägars strukturer görs på högst 5 km i året och dessa åtgärder riktar sig till de livligast trafikerade grusvägarna. På dessa strävar man efter att kunna erbjuda en bättre servicenivå än den nuvarande. Skicket på övriga grusvägar förbättras inte. Ett särskilt problem för grusvägarna på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbottens område är ytmenföret, som under de senaste åren förekommit i omfattande grad även på hösten och till och med vintern. Årligen förnyas eller grundförbättras broar. Tyngdpunkten för grundförbättringarna ligger fortsättningsvis på broar från talen och rörbroar i dåligt skick. I första hand repareras de broar som är i dåligt skick på huvudvägarna. Broarna som är i dåligt skick finns dock till största delen på de mindre trafikerade vägarna, där även tyngdpunkten för verksamheten kommer att finnas. Utgifter och energi sparas genom att vägbelysningen släcks nattetid, den saneras och portalbelysningen avlägsnas före år För närvarande släcks belysningen nattetid längs ca 114 km vägar och ca 23 km lättrafikleder. Dessutom kommer belysningens effekt att dras ner nattetid längs ca 150 km vägar. Under planeringsperioden kommer belysningen längs ytterligare minst 40 km vägar att släckas nattetid. Telematiken har en växande roll i styrningen av trafiken. Med hjälp av den kan man förbättra säkerheten och smidigheten i trafiken. Telematisk utrustning används bl.a. för att följa trafiken och föret samt förutse underhållsåtgärder, vid variabel styrning av trafiken och vid automatisk hastighetsövervakning. Bidrag för enskilda vägar På vårt område finns 1942 enskilda vägar, totalt 6093 km, som har rätt till statligt stöd. År 2012 beviljades bidrag till 27 väglag. Av de objekt som beviljades understöd färdigställdes nästan alla före slutet av året. Anslaget för år 2012 var euro, vilket var betydligt mindre än tidigare år. I slutet av 2012 hade ca 60 ansökningar om förbättringsprojekt lämnats in, en del av dem var från år Sammanlagt uppgick kostnadsberäkningarna i ansökningarna till ca 5 miljoner euro. Understödsanslaget för år 2013 var ca euro, vilket innebär att endast en liten del av sökandena kan beviljas understöd. Företräde ges åt ansökningar som gäller förnyandet och reparationer av broar. För broprojekten är understödsprocenten 75, för övriga projekt 50. Bild: Mikko Käkelä 8

9 Vinterväghållning på landsvägarna från och med Bar med bra fäste, saltas hela vintern Bar, saltas hela vintern, eventuellt lite halka på natten Delvis snöig yta, saltas inte vid köldföre I tätorter, lite djupare spår tillåts Snöig yta, sandas ställvis, vid problemföre sandas hela vägen Liksom föregående, men med lite längre åtgärdstid Uusikaarlepyy Nykarleby Luoto Larsmo Pietarsaari Jakobstad Pedersöre Pedersöre Kokkola Karleby Kruunupyy Kronoby Evijärvi Kaustinen Kaustby Veteli Vetil Kannus i Norra Österbotten Toholampi Halsua Lestijärvi Mustasaari Korsholm Vaasa Vasa Vähäkyrö Lillkyro Vörå Vöyri Kauhava Lappajärvi Vimpeli Perho Korsnäs Korsnäs Maalahti Malax Isokyrö Storkyro Laihia Laihela Ilmajoki Seinäjoki Lapua Lappo Kuortane Alajärvi Soini i Mellersta Finland Kurikka Närpiö Närpes Teuva Östermark Alavus Töysä Ähtäri Etseri Kaskö Kaskinen Karijoki Bötom Kauhajoki Jalasjärvi Kristiinankaupunki Kristinestad Isojoki Storå i Birkaland i Egentliga Finland 20 km 9

10 Betydande projekt som väntar på finansieringsbeslut Rv 3, Tammerfors-Vasa På förbindelseavsnittet Tammerfors Vasa bör trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken förbättras. Flera planer har utarbetats för avsnittet och kostnadsberäkningen uppgår till 185 miljoner euro. Enligt den trafikpolitiska redogörelsen inleds arbetet med projektet i Laihela under denna regeringsperiod. Rv 8 / Regionalväg 724, Vasa förbindelseväg Alskatvägen Vägavsnittet med två filer stockar sig och en del av trafiken från huvudvägen styrs till gatunätet. Vägavsnittet görs om till en fyrfilig väg och tre planskilda anslutningar byggs. Vägplanerna för det första skedet är färdiga. De totala kostnaderna för förbättringsåtgärderna är 60 miljoner euro, varav Vasa stad står för ca 40 %. Keskikaiteellinen ohituskaista Keskikaiteellinen ohituskaista Hanke Stamväg 67, Ilmajoki Seinäjoki Hanke Nelikaistainen osuus Vägavsnittet har livlig trafik och är olycksdrabbat Nelikaistainen och osuus det är skäl att bredda vägen så att den blir fyrfilig samt Eritasoliittymän rakentaminen bygga tre planskilda anslutningar och genomföra Eritasoliittymän andra rakentaminen arrangemang för att förbättra säkerheten. Eritasoliittymän För avsnittet parantaminen bör en generalplan och en miljökonsekvensbedömning Eritasoliittymän parantaminen göras, dessa har inte ännu påbörjats. De totala kostnaderna för projektet är 35 miljoner euro. Förklaring: 10 Omkörningsfil Omkörningsfil med med mitträcke mitträcke Projekt Projekt Fyra körfiler Fyra körfiler Byggande av planskild anslutning Byggande av planskild anslutning Förbättring av planskild anslutning Rv 19, Seinäjoki-Lappo På avsnittet mellan Seinäjoki och Lappo bör trafikflödet och trafiksäkerheten förbättras. Under den första fasen byggs omkörningsfiler och anslutningar förbättras. Planerna är färdiga. Kostnaden för att förbättra hela vägavsnittet är 22 miljoner euro. Stamväg 68, Jakobstads hamnväg Vägsträckan är farlig ur trafiksäkerhetssynpunkt och vägens kapacitet har minskat i takt med att trafiken har ökat. På vägavsnittet bör förbättringar av tvärsnittet och strukturen genomföras och dessutom bör säkerhetsarrangemang göras. Vägplanen för den första fasen är färdig. Den totala kostnadsberäkningen för projektet är 15 miljoner euro. Keskikaiteellinen Keskikaiteellinen ohituskaista ohituskaista Hanke Hanke Nelikaistainen Nelikaistainen osuus osuus Eritasoliittymän Eritasoliittymän rakentaminen rakentaminen Rv 8, Eritasoliittymän Vasa Uleåborg Eritasoliittymän parantaminen parantaminen På förbindelseleden mellan Vasa och Uleåborg bör trafiksäkerheten och smidigheten i trafiken förbättras. Planeringen utgår från tankarna bakom trafikrevolutionen utgående från trafiksystemets och näringslivets synvinklar. Över de mindre objekten finns färdiga vägplaner. Kostnadsberäkningen Omkörningsfil Omkörningsfil med för mitträcke med mitträcke hela förbindelseleden är 125 miljoner Projekt Projekt euro. Fyra Fyra körfiler körfiler Byggande Byggande av planskild av planskild anslutning anslutning Förbättring Förbättring av planskild av planskild anslutning anslutning

11 Vattenleds- och järnvägsprojekt Banavsnittet Seinäjoki Uleåborg Byggnadsarbeten, läget 2012 Järnvägen mellan Seinäjoki och Uleåborg är 335 km lång och ett av de livligast trafikerade enspåriga banavsnitten i landet. Banavsnittets kapacitet är praktiskt taget full. För att upprätthålla järnvägstrafikens konkurrenskraft fordras kortare resetider i persontrafiken, större tillåtna axelbelastningar inom godstrafiken och tillräcklig kapacitet. Genomförandet av projektet gör det möjligt att höja den högsta tillåtna hastigheten till 200 km/h då plankorsningarna avlägsnas, vilket också förbättrar trafiksäkerheten. Rovaniemi Då under- och överbyggnaden av banan förbättras kan axelbelastningen höjas från 22,5 ton till 25 ton och hastighetsbegränsningen från 140 km/h till 200 km/h. Ändringar Tornio Laurila Uleåborg av trafikplatser och nya trafikplatser förbättrar smidigheten i trafiken och avsnitt med dubbelspår ökar kapaciteten Raahe Tuomioja Vartius Kontiomäki Kokkola Ylivieska märkbart. Ändringarna i persontrafikplatser förbättrar perrongområdets kvalitet och tillgänglighet. En förbättring av Iisalmi Siilinjärvi Seinäjoki banavsnittet skapar nya förutsättningar för markanvändningen och näringslivet i området mellan Seinäjoki och Kuopio Viinijärvi Joensuu Jyväskylä Pieksämäki Niirala Uleåborg. Vainikkala Riihimäki Kouvola Projektets totala kostnader uppgår Hyvinkää till 860 miljoner euro. Turku Kerava Hamina Kotka Projektet färdigställs år Sköldvik Karjaa Farleden in till Jakobstads hamn Rauma Pori Kokemäki Hanko Orivesi Tampere Toijala Helsinki Lahti Imatra Luumäki Parikkala Imatrankoski Dubbelspår Karleby-Ylivieska Karleby 1 Uleåborg Kempele Limingo Tikkaperä Hirvineva Ruukki Tuomioja Ahonpää Vihanti Kilpua Oulais Kangas Ylivieska Kovjoki Riijärvi Jeppo Slutförda arbeten Köykkäri Voltti Pågående arbeten Härmä Raunio Kauhava Rajaperkiö Lappo Ruha Dubbelspår Seinäjoki Lappo Seinäjoki Södra Seinäjoki Dubbelspår Södra Seinäjoki Seinäjoki Karleby Yxpila-spåret, andra fasen Liikennevirasto Farleden till Jakobstad och hamnbassängen fördjupas från nuvarande 9 meter till 11 meter. Projektet inkluderar utöver muddrings- och deponeringsarbeten även arbeten med att märka ut leden. Projektets totala kostnad uppskattas vara 14,9 miljoner euro och arbetet färdigställs år Den funktionella förbättringen av Karleby Yxpila-spåret inkluderar bl.a. ändringsarbeten på bangården i Karleby, byggandet av ett dubbelspår och en grundförbättring av banan på avsnittet Karleby Yxpila eller ändringsarbeten på bangården i Vaara och förändringsarbetena längs järnvägen till Stam- och Djuphamnarna som hör till statens bannät. Översiktsplanen för projektet är klar och projektets totala kostnader uppskattas bli 92 miljoner euro. 11

12 Huvudsakligt verksamhetsställe Verksamhetsställe Ta kontakt Direktör för ansvarsområdet Anders Östergård, tfn Trafiksäkerhet Kjell Lind, tfn Planeringschef Veijo Voutilainen, tfn Ekonomichef Vesa Leino, tfn E-post Trafikens kundservice: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Korsholmsesplanaden 44, PB Vasa tfn Förläggare: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Tryckeri: Kopijyvä Oy