Nyckeltal Försörjningsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyckeltal Försörjningsstöd"

Transkript

1 Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2008 Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - 6% (5 % år 2007) Relaterat till arbetslöshet- 26% (27 % år 2007) Relaterat till andra bidrag - 24% (24 % år 2007) Väntar lön eller har för låg heltidslön - 3% (4 % år 2007) Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och SAS 1-41% (40 % år 2007) Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

2 2

3 Innehåll Sida Sammanfattning, Bakgrund, Syfte, Förutsättningar och kodning 4 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, Kommunernas arbete med försörjningsstöd Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Försörjningsstöd perinvånare 16 Regressionsanalys 17 Försörjningsstöd per bidragshushåll 20 Barn i hushåll med försörjningsstöd 21 Försörjningsstöd till ungdomar år 23 Procentuell andel av försörjningsstödet 25 Orsak: Arbetslöshet 26 Orsak: "Ej tillgänglig för arbetsmarknaden 27 Orsak: Andra bidrag 29 Bilaga 1: 31 Översikt - cirkeldiagram 33 3

4 Sammanfattning Göteborgregionens medlemskommuner har årligen följt upp försörjningsstödskostnaderna per kommun sedan 1995, sammanlagt 14 år. Från att kostnaderna har minskat under senare år, ökar kostnaderna under För GRområdet totalt handlar det om en höjning med cirka 45 miljoner kronor mellan åren 2007 och Det innebär en höjning med 4,5 procent totalt. Man bör emellertid ha i åtanke att normen berättigat stödbelopp för försörjningsstöd ökade med 3,5 procent (inflationsuppräkning) under 2008 jämfört med Det innebär i praktiken att försörjningsstödskostnaderna ökade med en procent realt för GR-området mellan 2007 och På grund av finanskris och uppsägningar är 2008 ett komplext år att analysera. I bland annat massmedia har det under senare tid lyfts fram att försörjningsstödskostnaderna under senare delen av 2008 ökade kraftigt. Samtidigt är det svårt att se en enhetlig bild att så skulle vara fallet för GR-kommunerna. Kommunerna skiljer sig åt, både vad det gäller kostnadsutveckling och orsaker till behov av försörjningsstöd. Kostnaderna för försörjningsstödet är för GRkommunerna dryga 200 miljoner kronor lägre nominellt än när mätningarna startade Det betyder att kommunernas kostnader för försörjningsstödet har minskat radikalt. Men medlemskommunerna anger att det finns tecken som pekar på att kostnaderna kommer att öka från och med GRs medlemskommuner bekräftar att det skett en ökning av försörjningsstödet efter sommaren GR:s sammanställning av hur stor del av försörjningsstödet totalt under 2008 som betalades ut under fjärde kvartalet, bekräftar inte ökningen. Sammanställningen visar att cirka en fjärdedel av kostnaderna för 2008 års försörjningsstöd belastade det fjärde kvartalet. De skilda bilderna kan bero på olika orsaker som inte är kända i nuläget. GR-kommunerna kommer att följa försörjningsstödskostnaderna på GR-nivå under innevarande år För enskilda kommuner och stadsdelar förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna Den kommun/stadsdel som procentuellt har minskat sina kostnader mest sedan 2007 är Linnéstaden (-13,3 procent) Ökningen sedan föregående år är störst i Partille (+17,2 procent). Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar, år, visar stora variationer mellan kommunerna/stadsdelarna. Flera har en kraftig ökning under 2008, medan andra minskar. För hela GR-området har kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar år, ökat med 0,7 procent. Andelen barn i Göteborgsregionen som ingår i hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd minskar obetydligt mellan 2007 och 2008, från 7,0 procent till 6,8 procent. Bakgrund och Syfte Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har gjorts sedan Sedan ett antal år tillbaka särredovisas även sex stadsdelar inom Göteborgs stad. Genom att samtliga tretton GR:s medlemskommuner deltar, ges möjlighet att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen och att göra jämförelser mellan kommunerna över tid. En del i uppföljningen är att följa orsaken till att försörjningsstöd betalas ut. Syftet med att koda orsaken till utbetalningarna är att underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som har de största behoven vid förändringar i konjunkturen eller i de generella välfärdssystemen. Förutsättning och Kodning Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Försörjningsstöd ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på annan försörjning. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Då målet är att få hushållet i egen försörjning, kodas orsak efter den person i hushållet som har störst möjlighet att ändra försörjningssituationen så att inkomsterna täcker normen. 4

5 Deltagare i sammanställningen av nyckeltal försörjningsstöd: Magnus Billborg, Ale Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Ingvar Jansson, Göteborg Jan Svensson, Göteborg Peter Westlund, Göteborg Cecilia Netzén, Härryda Christine Dalfors, Kungsbacka Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka Jessica Selin, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka Johan Lindfeldt, Kungälv Anita Johansson, Lerum Iréne Odén, Lerum Marie Lindén, Lerum Lotte Mossudd, Lilla Edet Ahmad Bajazidi, Mölndal Margareta Antonsson, Partille Margaretha Ivarsson, Partille Bosse Karlsson, Stenungsund Sven Stigland, Stenungsund Susanne Lundell, Tjörn Gisela Sinclair, Tjörn Gunhild Wallin, Öckerö Irene Jansson, Öckerö Lena Kilander Projektledning och sammanställning: Hans Troedsson, GR Lotta Wall, GR 5

6 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, I Göteborgsregionen har kostnaden för försörjningsstöd ökat och är åter över en miljard kronor totalt. För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna 2007 vilket beskrivs på sidan Göteborgsregionen För att ge en mer beskrivande bild av försörjningsstödets utveckling i Göteborgsregionen finns på nästa sida beskrivningar, från kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd, dels hur de har arbetat med försörjningsstödet under 2008 och hur man planerar att arbeta under 2009 samt över de trender och förändringar man ser. Kostnader I jämförelse med föregående år i procent i kronor Summa ,6 Mkr - - Summa ,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr Summa ,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr Summa ,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr Summa ,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr Summa ,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr Summa ,3 Mkr - 5,1 % - 64,2 Mkr Summa ,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr Summa ,8 Mkr - 3,9 % - 44,7 Mkr Summa ,9 Mkr + 4,0 % +44,1 Mkr Summa ,5 Mkr - 0,5 % - 5,5 Mkr Summa ,1 Mkr - 7,4 % - 84,5 Mkr Summa ,6 Mkr - 8,0% - 84,5 Mkr Summa ,7 Mkr + 4,3 % + 42,1 Mkr Mkr Utvecklingen av Försörjningsstöd i Göteborgsregionen , , , , , , , , , , , ,1 973, ,7 År

7 Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2008 & 2009 Nedan beskriver kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd dels de trender och förändringar som har noterats samt hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2008 och hur man planerar att arbeta under Ale Ale har bibehållit en hög ambitionsnivå i arbetet med att stödja försörjningsstödsberättigade ungdomar till arbete och egen försörjning. Kommunen har tillsammans med Arbetsmarknadsenheten kunnat erbjuda ungdomar arbetsmarknadsaktivitet i nära anslutning till att arbetslösa ungdomar söker försörjningsstöd. Ale har även från samordningsförbundet erhållit, i samverkan med arbetsförmedling, hälso och sjukvården och försäkringskassan, resurser till en jobbcoach för att arbeta särskilt med ungdomar i behov av samordnat stöd för att erhålla en varaktig förankring på arbetsmarknaden. Detta arbete kom igång i slutet av 2008 och har inneburit att kommunen kunnat erbjuda 20 försörjningsstödsberättigade ungdomar indviduellt anpassade insatser mot arbete. Arbetet sker i projektform och kommer att pågå 2009 och Ale kommun har även fokuserat på försörjningsstödsberättigade med begränsade förutsättningar att söka alla förekommande arbeten på arbetsmarknaden på grund av sjukdomsskäl som är konstaterade av vården men inte tillräckliga för att uppfylla villkoren för sjukpenning/sjukersättning. I första hand har Ale inom ramen för arbetsmarknadsenheten kunnat erbjuda arbetsträning. Kommunen har samtidigt inom ramen för finansiell samordning arbetat för att kunna erbjuda individer med dessa förutsättningar en samordnad rehabilitering. Samordningsförbundet har avsatt resurser för detta ändamål För att möjliggöra en samordnad utveckling har Ale eftersträvat ett samarbete med i första hand öppenspykiatriska mottagningen och båda parter kan konstatera ett fortsatt behov av utveckling av arbetslivsinriktad rehabilitering. Kommunen har även generellt under 2008 utökat möjligheterna för försörjningsstödstagare med arbetsförmåga med behov av aktivitet för att kunna delta i arbetsmarknadsenhetens verksamhet. Inom den myndighetsutövande delen av arbetet har Ale förstärkt mottagningsfunktionen med syfte att kunna erbjuda direkt rådgivning och förfrågningar om försörjningsstöd mer ingående utan långa väntetider. Ett andra syfte är att i nära anslutning till ansökan och beslut om försörjningsstöd kunna erbjuda relevant insats för biståndstagare som har arbetslöshet som huvudsaklig anledning till försörjningsstödsberoendet. Utvecklingen under sista kvartalet 2008 och utvecklingen på arbetsmarknaden generellt får till effekt att arbetslöshetsfrågan och dess konsekvenser för försörjningsstödet blir mest påtaglig. Arbetslösa ungdomar i ålder år är en prioriterad grupp för att undvika ett ökat försörjningsstödsberoende på kort och lång sikt. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla det pågående arbetet för försörjningsstödstagare som oberoende konjunktur har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. En förväntad ökning av denna grupp är sannolik med anledning av de förändrade sjukreglerna men omfattningen är mycket svårbedömd. Internt arbetar vi med att öka personalens kompetens inom det viktiga motivationsinriktade arbetet för att kunna ge försörjningsstödstagare med bristande motivation och mening rätt stöd för att kunna genomföra rehabiliterings och arbetsmarknadsinriktad planering. Ale arbetar även internt med att se över möjligheterna att effektivisera handläggning och dokumentation för att kunna öka den direkta brukarrelaterade tiden och på så sätt kunna arbeta mer förändringsinriktat. Försörjningsstödsökningen 2008 jämfört med 2007 beror på en ökad försörjningsstödskostnad per ärende samt ett något högre biståndsberättigat ärendeantal per månad. Kostnad per ärende beror på att fler biståndssökande proportionellt sett endast uppbär försörjningsstöd utan andra inkomster jämfört med Ungdomsgruppen står här för en betydande del av ökningen. Ale har även haft en ökning av försörjningsstödet som är relaterat till missbruksproblematik samt en viss 7

8 ökning av antalet biståndsberättigade med en begränsad anställningsbarhet på grund av sjukdomsproblematik. Inflödet har inte ökat nämnvärt 2008 jämfört med 2007 men vi kan konstatera ett minskat utflöde på grund av situationen på arbetsmarknaden vilket leder till längre bidragstider per ärende och då i huvudsak för försörjningsstödstagare med arbetslöshet som huvudsaklig anledning till försörjningsstödsberoendet. Alingsås Arbetet med försörjningsstöd har fortsatt i tätt samarbete med Arbetsmarknadsavdelningen. Ungdomar hänvisas till Ungdomsprogrammet och Workshop och skall erbjudas aktivitet inom 2 veckor från sökt försörjningsstöd. Detta faller mycket väl ut. Personer över 25 hänvisas till Aktivt Försörjningsstöd (AFS) vid nybesök om orsaken till besöket är arbetslöshet. Denna verksamhet sker i samverkan mellan Arbetsmarknadsavdelningen och Stöd- och Försörjningsenheten. Samverkan runt personer med arbetshinder och bidragsberoende under längre period har fortsatt ske i SARA - Samverkan Arbetsmarknad och Rehabilitering Alingsås - där Stöd- och försörjningsenheten, Arbetsmarknadsavdelningen, Försäkringskassan, Öppenpsykiatriska Mottagningen, Primärvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar kring personerna för att utreda arbetsförmåga och vilket stöd som personen behöver för att komma ur sitt bidragsberoende. Under 2009 kommer Alingsås att göra en organisering omkring orsakskoder för försörjningsstöd. Enheten kommer att delas upp i de som har arbetsmarknadsrelaterade orsaker och övriga orsaker vid handläggningen. Detta för att hitta bättre samverkansytor med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Primärvården och Psykiatrin och möta den förändrade arbetsmarknaden samt ändrade sjukförsäkringsregler. Tendensen för försörjningsstödet är en ökning med ca 30 % under Ökningen gäller samtliga grupper och inte endast ungdomar. Kommunen samverkar tätt med Arbetsmarknadsavdelningen för att hitta lösningar kring ungdomar samt att politiker och näringsliv särskilt har fokuserat på ungdomsgruppen för att förhindra ungdomsarbetslöshet. Göteborg Under de första halvåret 2008 präglades Göteborg av en fortsatt god arbetsmarknad och stor efterfrågan på arbetskraft. Prognosen för utvecklingen av försörjningsstöd pekade mot en fortsatt minskande kostnadsnivå i likhet med året innan. Under höstmånaderna blev det allt mer uppenbart att antalet försörjningsstödsmottagare ökade successivt i takt med att arbetslösheten blev högre som en följd av finanskrisen och lågkonjunkturen. Andelen bidragsmottagare som kan ta arbete omedelbart men saknar A-kassa fortsatte att minska med en procentenhet medan andelen som ej är tillgänglig för arbetsmarknaden ökar med lika mycket. Socialkontorens aktiva rehabiliteringsarbete och insatser genom arbetsträning och praktik har varit en förutsättning för att människor ska kunna nyttja de positiva vindarna på arbetsmarknaden. Situationen har förändrats påtagligt de senaste månaderna. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökande med 28 mkr till 815 miljoner eller totalt med 3,6 procent. Kostnaden per invånare och år ökade med 100 kronor till 1700 kronor. Det råder en mycket stor osäkerhet om vad som kommer att hända inom ekonomiskt bistånd Tillströmningen av nya bidragsmottagare har ökat påtagligt till följd av den rådande recessionen. I mars månad 2009 hade antalet hushåll med utbetalt försörjningsstöd ökat med 16 % jämfört med samma månad Risken för ytterligare ökningar under året är uppenbar. Det är angeläget att verksamheten inte okritiskt hemfaller till att enbart arbeta med reaktiva kortsiktiga metoder, utan försöka upprätthålla inriktningen mot de grupper som riskerar att bli långtidsberoende av försörjningsstöd. De människor som kommer att förlora sin rätt till ersättning ur socialförsäkringssystemen är inte omedelbart tillgängliga för arbete utan behöver aktiva rehabiliterande insatser. Det kommer att innebära stpora utmaningar för socialtjänst och sjukvård att tillsammans finna rimliga insatser för dessa människor. Det är angeläget att en kommande uppgradering av arbetsmarknadspolitiken också innebär möjligheter för människor med ekonomiskt bistånd att få del av de statliga satsningar som förhoppningsvis presenteras i regeringens 8

9 vårproposition. Ungdomsarbetslösheten är just ett sådant område som måste få en tydlig prioritering, både från statens och kommunens sida. Nuvarande jobbgaranti för ungdomar bidrar i mycket ringa grad till att hjälpa unga människor till egen försörjning genom arbete. Förhoppningen är att en ny satsning introduceras i samband med vårpropositionen, där en reell samverkan mellan kommunen och staten kan skapas. Härryda Härryda kommuns arbete med försörjningsstöd har gått ut på att förkorta tiden av behov av stöd genom att erbjuda stöd/sökajobb verksamhet och arbetsträning och andra samverkande insatser till försörjningsstödstagarna. Kommunen har lyckats hålla ungdomar borta från försörjningsstödsbehov och har inte sett någon ökning förrän I oktober 2008 ökade antalet hushåll med behov av försörjningsstöd kraftigt. Härryda har sett ett ökat behov av samverkan kring försörjningsstödstagare med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och utöver FINSAM, tagit inititativ till en grupp för att diskutera insatser. Ökningen av försörjningsstödstagare ligger nu inom grupperna, arbetslösa utan ersättning och ej kvalificerade för sjukförsäkring. Tydliga tecken på att förändringarna inom Försäkringskassan avspeglar sig i försörjningsstödet. Dessa arbetslösa är i stort behov av rehabilitering innan de kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande vilket kommer att innebära förändringar som kommunen i dagsläget med rådande ekonomiska situation har svårt att mobilisera för. Härryda har sedan mars 2009 ett avtal med Arbetsförmedlingen gällande arbetslösa ungdomar i stödjande verksamhet för jobbsökande. Kungsbacka Arbetet med försörjningstöd har som alltid påverkats av utanförliggande orsaker som kommunen har svårt att styra över. Förändringar inom arbetsförmedlingen och försäkringskassan regelverk påverkar arbetet och budgetutfall. Under större delen av året utbetalades mer försörjningstöd per ärende då hushållens egna inkomster i form av lön och övriga bidrag minskade. Arbetslösheten ökade markant för ungdomar under hösten Kungsbacka har ännu inte sett konsekvenserna av de olika varsel som har lagts under hösten Kommunen inväntar fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin samt konskevenserna av indragen sjukersättning. Kommunen utvecklar samarbetet med Enheten för arbetsliv, där tillgång till arbetslivssekreterare har utökats samt förstärkts med en arbetsterapeut som möjliggör arbetsförmågebedömningar i ett tidigt skede så att rätt insats för den enskilde kan ges. Samarbetet med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Vuxenpsykiatrin, Närsjukvården samt Enheten för arbetsliv har påverkats av att det inte varit möjligt att teckna samverkansavtal som tidigare med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett skäl för detta har varit att regelverket inom Försäkringskassan ej tillåter detta med mer än att det blir ett Samordningsförbund. Diskussioner om detta har pågått på tjänstmannanivå under året. Kungsbacka kommun kommer att fokusera på att framför allt ungdomarna kommer igång i någon form av verksamhet så snabbt som möjligt, det kan innebära jobbfokus, utbildning, praktik, kompetenshöjning, nystartsjobb - allt som kan bidra till att ungdomarna inträder på arbetsmarknaden. Kommunens egen organisation kommer att förändras under hösten, då det bildas en vuxengrupp med målgruppen vuxna med behov av försörjningsstöd samt övrigt bistånd. Det måste utvecklas mer fasta samverkansformer med Arbetsförmedling och Försäkringskassan, både utifrån den BETA-samverkan som funnits, men även i andra former. Kommunen inväntar besked om två olika ESFprojekt, beslut kommer att fattas i april månad. Ett av dessa handlar om ungdomar och ett om de som står längst från arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland ungdomar ökar, och det är en grupp som måste prioriteras inom alla områden. Den grupp som står längst från arbetsmarknaden ökar också och det saknas åtgärder för dessa att återinträda på arbetsmarknaden. Det är den grupp som blivit utförsäkrade i och med den bortre parentesen i A-kassan. Det gäller även de som inte längre bedöms ha rätt till sjukersättning. 9

10 Kungälv Under 2008 har Kungälv genomfört en organisatorisk förändring som inneburit att kommunen fr.o.m. våren 2008 har en Gemensam Mottagninggrupp (GM) som tar emot samtal och nybesök för barn-och ungdomsenheten, missbruksenheten och försörjningsstödsenheten samt har daglig jour. GM har ett ärende aktuellt i ca tre månader om det inte är klart att ärendet skall vidare till någon av de övriga enheterna. För ungdomshandläggarna på försörjningsstödsenheten gäller att GM gör en första bedömning per telefon och sedan bokar in nybesöket till ungdomshandläggare (två personer). Kommunen har även under 2008 fokuserat på samarbetet med arbetslivscentrum (ALC) som är en betydelsefull partner i försöken att rehabilitera personer till arbetsmarknaden alternativt sysselsättning i avvaktan på annan åtgärd. I början av 2009 är Kungälv i ett intensivt arbete där kommunen tillsammans med GM (Gemensam mottagning) ser över metoder och arbetssätt när det gäller försörjningsstödet. Anledningen är att kommunen har besparingskrav. Kungälv kommer att i detalj se över verksamheterna för att hitta och eliminera onödiga kostnader, skillnader i bedömningar av rätten till försörjningsstöd och samtidigt tillgodose brukarnas behov av stöd på ett lagligt och rimligt sätt. Försörjningsstödet har ökat i kommunen under 2008 jämfört med 2007 med ca 2,4 mkr eller ca 12%. Ökningen har sin förklaring i sänkta belopp och hårdare krav i övriga socialförsäkringssystem. Ökningen 2008 jämfört med 2007 är som störst i gruppen som ej är kvalificerade för a-kassa, alfa-kassa eller är utförsäkrade samt de som inte är tillgängliga för arbetsmarknaden där det krävs behandling, rehabilitering samt motivationsarbete innan de är redo för arbetsmarknaden. Ungdomar har minskat sin andel av försörjningsstödet 2008 jämfört med Det innebär att gruppen över 25 år står för den största ökningen av försörjningsstödskostnaderna 2008 jämfört med När det gäller ungdomar samarbetar kommunen med Arbetsförmedlingen, ALC samt samordningsförbundets projekt Utgångspunkten. Lerum Kostnaderna för försörjningsstödet har under 2008 ökat. Orsakerna har varit flera, bland annat har Försäkringskassans striktare regler när det gäller sjukskrivningar återspeglat sig i försörjningsstödet, liksom att fler arbetslösa har valt att ställa sig utanför A-kassan. Kostnaderna för korttidsboenden förblir höga, eftersom bristen på bostäder och då främst hyresrätter kvarstår i kommunen. Personer som söker försörjningsstöd erbjuds genom arbetsmarknadsenheten praktik, utbildning eller andra kompetenshöjande åtgärder för att underlätta vägen till självförsörjning. De kan även aktualiseras i Samordningsförbundets samverkansteam. Samverkansteamet försöker finna lösningar som skall passa den enskilde. Sektorn har två socialsekreterare som arbetar med unga vuxna som är i behov av stöd för att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetet år 2009 planeras att löpa med samma inriktning som under år Individer aktuella för försörjningsstöd erbjuds fortsatt kompetenshöjande insatser i form av praktik, utbildning med mera. Samverkansteamet arbetar intensivt med att finna lösningar till självförsörjning för den enskilde. När det gäller de unga vuxna är detta ett arbete som ständigt kräver nya infallsvinklar. Där lägger kommunen stor vikt på att handläggare och den unge finner en arbetsallians som blir bärande i arbetet att finna lämplig och möjlig sysselsättning och därmed självförsörjning. Den ändrade arbetsmarknadspolitiken liksom de åtstramningar som försäkringskassan gjort ger "övervältringskostnader". Arbetet att återsöka förskotterat försörjningsstöd ger givetvis merarbete och upplevs inte som en meningsfull arbetsuppgift i en situation då samhällets resurser bör fokusera på stöd för grupper som blir extra utsatta i en finansiell samhällskris. Försörjningsstödet har ökat under år 2008 och i inledningen av år 2009 fortsätter ökningen. Fortsatt ökning förväntas under såväl år 2010 som år Ungdomarna kommer liksom tidigare att vara i fokus, då risken med den samhälleliga krisen blir att de unga vuxna saknar en tilltro och möjlighet 10

11 att kliva in i vuxentillvaron. Utöver de unga är flyktingar och individer med såväl fysiska som psykiska funktionshinder utsatta grupper. Dessa grupper behöver allt engagemang från såväl privat som kommunala initiativ. Vår arbetsmarknadsenhet har som prioritet de unga vuxna. Lilla Edet Få flyktingar kommer efter introduktionen ut i egenförsörjning, varför flyktingars behov av försörjningsstöd ökat både 2007 och Fler ungdomar behöver försörjningsstöd då de inte kommer in på arbetsmarknaden och fler ungdomar står längre från arbetsmarknaden på grund av sociala problem Lilla Edets kommun har och har även tidigare år haft många försörjningsstödstagare som står långt från arbetsmarknaden och behöver omfattande rehabiliterande insatser. Under 2007 och 2008 har en särskild grupp arbetat med mer omfattande kartläggningar av individer med försörjningsstöd och i många fall upptäckt betydligt fler/större sociala problem. Kommunen diskuterar löpande bedömningar av orsakskodning för försörjningsstöd och har under 2008 anpassat kodningen så att alla handläggare kodar på ett liknande sätt. Samarbetet med kommunens arbetsmarknadsenhet har utvecklats fortsatt positivt En särskild tvärgrupp har arbetat för att med gemensamma krafter stödja individer som med en intensiv insats kan ta ett betydande steg mot arbetsmarknaden. En särskild satsning har även gjorts för att mer noggrant kartlägga hinder och möjligheter hos försörjningsstödshushållen. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har utvecklats under året. Finsamsamarbetet har lett till en bättre struktur och uppdrag till den lokala samverkansgruppen mellan vårdcentralen, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, Försäkringskassan samt individ- och familjeomsorg. I Finsamprojektet görs även en betydande satsningar för arbetslösa ungdomar som är utanför arbetsmarknaden. Finsam ger även kommuninvånarna tillgång till fler rehabiliteringsmöjligheter. Antalet hushåll som har rätt till försörjningsstöd ökar på ett oroväckande sätt. Stor osäkerhet råder inför framtiden. Många kommuninvånare arbetar i den krisdrabbade bilbranschen förutom att lågkonjunkturen skapar fler arbetslösa och fler som inte kommer in på arbetsmarknaden. Mölndal Mölndal har föjlt upp och fortsatt med utvecklingsarbetet inom sektionen. En del av detta utvecklingsarbete har resulterat i att kommunen startat en Mottagningsgrupp där alla nybesök och jourverksamhet ligger. Boenden (både köpta och andrahandskontrakt) har varit i fortsatt fokus under året. Förvaltningen har i övrigt jobbat aktivt med hemtagningar av bl.a. institutionsplacerade ungdomar under Många av dessa ungdomar bor på referensboenden genom vår sektion. Fokuseringen på boenden har också resulterat i en nystartad verksamhet för boendestöd sedan september Fokusfrågorna under 2008 är fortfarande aktuella det vill säga boende, rehabilitering och sysselsättning. Förändringar i arbetsmarknadspolitiken gör att Mölndal blir mer uppmärksammade på metodutveckling och mer systematisering av samverkan med både Arbetsförmedlingen och kommunens egen arbetsmarknadssektion. Ändrade sjukförsäkringsregler har också påverkat försörjningsstödet negativt. Mölndal ser en ökning i målgruppen som har blivit utförsäkrade från Försäkringskassan. Arbetslösa utan A-kassa/alfa-kassa och gruppen som inte längre får ersättning från sjukförsäkringen, ökar. Aktuella ungdomar för försörjningsstöd har bredare problematik än bara arbetslöshet. Mölndal använder sig av både interna resurser och extern samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Primärvården, Psykiatrin samt inte minst Samordningsförbundet för att hjälpa ungdomarna till ett självständigt liv i förhållande till Socialtjänsten. Partille För målgruppen personer som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, målgruppen sjukskrivna utan rätt till ersättning och målgruppen arbetslösa utan rätt till a-kassa har varit föremål för fortsatt arbete på 11

12 Arbetsmarknadsenheten. Kommunen har även fortsatt med samverkan med andra huvudmän inom ramen för Finsam och samordningsförbundets verksamheter, såsom Individsamverkansteamet och projekt Balder. Utöver det arbete som skett direkt, på handläggarnivå, har också ett regelbundet samarbete med vuxenpsykiatriska mottagningen i Sävedalen kring den gemensamma målgruppen utvecklats. Samarbetet med andra vårdgivare, som primärvården har också intensifierats genom trepartsamtal med läkare. Ytterligare ett led i att intensifiera arbetet med denna målgrupp har varit att utveckla de två vårdsamordarnas arbetssätt och fortsätta det sysselsättningsprojekt som Partille har för gruppen med missbruksproblematik. En grupp som ökat är de som väntar på ersättning från Försäkringskassan alternativt inte fått ersättning som täcker månatligt behov. Fokus under 2009 är att utveckla metoder för att täcka in allt större volymer av försörjningsstödstagare på grund av en konstant ökning av antalet hushåll i takt med att den ekonomiska krisen förvärras. Kommunen kommer att erbjuda snabbare insatser för de som är i behov av arbetsmarknadsåtgärder. Samarbetet kommer att utvecklas på handläggarnivå med Försäkringskassan utifrån de förändrade reglerna i sjukförsäkringen. Partille ser en ökning av försörjningsstödet även under Andelen ungdomar ökar kraftigt och kommunen kommer att lägga stora resurser på att möta den gruppen. Viss möjlighet till feriearbete kommer att finnas för de ungdomar som är mellan år. Partille anser sig se en tendens att ändrade sjukförsäkringsregler från och med den 1 juli 2008, har medfört ökade försörjningsstödskostnader för 2008 totalt. Stenungsund Egen försörjning har varit ledstjärnan när Individ- och familjeomsorgens nya organisation bildades den 1 januari Arbetsmarknad och Försörjningsstöd är nu sammanslaget till en Försäkringskassan. En ny heltidstjänst skall förstärka handläggningen, för att kunna möta ökade behov på grund av strukturella problem i samhället. Exempelvis lågkonjunkturen med enhet inom den sociala avdelningen inom Individ- och familjeomsorgen. Mycket resurser har lagts på konsulenter som i ett tidigt skede ska "ta över" ärenden från Försörjningsstödet. Stenungsund har under året noga följt, månadsvis, kostnadsutvecklingen. Kommunen har planer/arbetssätt som lades upp inför 2008 och som fortsätter under Konsulentresursen har förstärkts liksom verksamheten kring jobbsökeri samt kontaktnäten med såväl den offentliga som den privata sektorn. Antalet som blivit utförsäkrade är ännu inte så stort men Stenungsund förväntar sig en stadig ökning de närmaste åren. Stenungsund kan se en viss ökning av kostnaderna för försörjningsstöd detta år men ännu inte med någon dramatik. Bruttoutgifterna minskade med ca 1 procent mellan 2007 och 2008 och kommunen har siktet inställt på att ha samma utgifter under 2009 som Stenungsund inser dock att detta är en mycket svår uppgift. Kommunen har förhoppningar att det ökande antalet personer som söker försörjningsstöd kan balanseras med ett mer intensivt kompletterande arbete med Arbetsförmedlingen. Kommunen letar praktikplatser och stärker personer i deras sätt att söka arbete. Stenungsund har delat upp sina konsulenter med att arbeta med personer över och under 25 år. På ungdomssidan ges insatser utifrån det behov som bedömts för att kunna stå fullt ut till arbetsmarknaden. Öckerö Fokus är på ungdomar under 25 år. Sysselsättning och arbetsplaner, med täta, uppföljande besök. Djupintervjuer hålls med samtliga som erhållit ekonomiskt bistånd mer än ett år. En nyverksamhet för coachning, sysselsättning och arbetsträning, " Gallerian" har startat. En extra resurs har förstärkt handläggningen. Dessutom har ett nytt vägledingsdokument för ekonomiskt bistånd tagits fram. Kommunen har ett utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen och förändrade ersättningsnivåer etc. Dessutom uppmärksamma riskgrupper med, beroendeproblematik och psykisk ohälsa. Alla ska erbjudas aktiv rehabilitering med tydliga handlingsplaner och tät uppföljning. 12

13 Öckerö har fokus på barnperspektivet. Alla ungdomar under 25 år erbjuds praktik. december Det innebär att prognosen för 2009, visar på ett underskott redan i februari. På Öckerö har antalet ungdomar under 25 år som är berättigade till bistånd fördubblats sedan 13

14 Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd, i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren År 2008 År 2007 År 2006 År År År Ale 12,9 12,2 10,1 + 6,0 + 20,1-16,2 Alingsås 18,0 15,7 15,9 + 14,6-1,3-10,9 Göteborg 815,0 787,5 870,0 + 3,5-9,5-6,8 Härlanda SDN 14,2 13,8 16,2 + 2,6-14,8 + 0,1 Linnéstaden SDN 19,6 22,6 28,4-1 3,3-20,4-6,9 Lundby SDN 68,8 66,0 66,5 + 4,3-0,8 + 0,1 Lärjedalen SDN 116,5 116,5 130,3 +/- 0,0-10,6-10,7 Tynnered SDN 35,0 32,4 35,5 + 8,1-8,7-12,1 Älvsborg SDN 3,5 3,0 2,6 + 17,0 + 15,4-4,3 Härryda 11,6 10,3 9,6 + 12,2 + 7,3-3,3 Kungsbacka 24,1 22,0 22,4 + 10,2-1,8-4,0 Kungälv 19,3 16,9 16,5 + 13,9 + 2,4 + 2,3 Lerum 19,4 17,2 18,7 + 13,3-8,0 + 1,7 Lilla Edet 12,6 11,3 10,5 + 11,4 +7,6 + 5,3 Mölndal 41,3 40,6 43,0 + 2,0-5,6-27,3 Partille 16,5 14,1 17,4 + 17,2-19,0-6,0 Stenungsund 14,2 13,4 13,5 + 6,4-0,7-7,8 Tjörn 7,3 7,2 7,4 + 1,6-2,7 + 10,4 Öckerö 5,1 5,3 5,0-2,9 + 6,0 + 20,8 Göteborgsregionen 1 017,7 975, ,1 + 4,5-8,0-7,4 I tabellen ovan redovisas de totala kostnaderna för försörjningsstöd för respektive kommun/stadsdel. I de redovisade siffrorna ingår endast individuellt utbetalt försörjningsstöd, summan är inte reducerad med återbetalda medel och avser inte utbetalningar till flyktingar. För nästan alla av Göteborgsregionens medlemskommuner, ökar kostnaderna för försörjningsstöd mellan 2007 och 2008 med totalt 42,1 Mkr. Kostnaderna är emellertid lägre än I diagrammet på nästa sida redovisas de procentuella förändringarna mellan 2007 och De kommuner och stadsdelar som procentuellt har minskat sina kostnader mest är Linnestaden och Öckerö. Kostnaden för försörjningsstöd har procentuellt ökat mest i Älvsborg och Partille. 14

15 Förändring av kostnaden för försörjningsstöd i procent mellan åren 2007 och 2008 Linnéstaden SDN 13,3% Öckerö; 2,9% Lärjedalen SDN; 0,0% Tjörn; 1,6% Mölndal; 2,0% Härlanda SDN; 2,6% Göteborg; 3,5% Lundby SDN; 4,3% Gbgregionen; 4,5% Ale; 6,0% Stenungsund; 6,4% Tynnered SDN; 8,1% Kungsbacka; 10,2% Lilla Edet; 11,4% Härryda; 12,2% Lerum; 13,3% Kungälv; 13,9% Alingsås; 14,6% Älvsborg SDN; 17,0% Partille; 17,2% 20% 10% 0% 10% 20% 15

16 Försörjningsstöd per invånare Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per invånare 2008, i kr Försörjningsstöd per invånare 2007, i kr Skillnad i % mellan år 2007 och 2008 Invånare 31/ Invånare 31/ Försörjningsstöd per invånare 0-64 år 2008, i kr Ale , Alingsås , Göteborg , Härlanda SDN , Linnéstaden SDN , Lundby SDN , Lärjedalen SDN , Tynnered SDN , Älvsborg SDN , Härryda , Kungsbacka , Kungälv , Lerum /- 0, Lilla Edet , Mölndal , Partille , Stenungsund , Tjörn , Öckerö , Göteborgsregionen , För att bättre kunna jämföra kostnaderna mellan kommunerna/stadsdelarna så relateras här den totala kostnaden för försörjningsstöd till det totala antalet invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror för 2007 och 2008, samt procentuell förändring mellan åren. Den procentuella skillnaden för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden som visas på sidan 13-14, då befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. I tabellen ovan finns dessutom siffror för 2008 som visar försörjningsstöd per invånare 0-64 år, då det återspeglar kostnaderna i föhållande till den målgrupp som merparten av försörjningsstödet utbetalas till. Diagrammet nedan visar försörjningsstöd per invånare Det är stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborgs Stad, då det är stadsdelarna Lärjedalen och Älvsborg som har högst respektive lägst kostnad per invånare. Skillnaderna kan bero på många olika orsaker såsom skillnader i behov och struktur vilket utvecklas i nästa avsnitt med regressionsanalys Försörjningsstöd i kr per invånare, 2008 Relaterat till befolkningen 31 december Lärjedalen SDN Lundby SDN Göteborg Tynnered SDN Göteborgsregionen Lilla Edet Mölndal Härlanda SDN Linnéstaden SDN Stenungsund Lerum Partille Tjörn Alingsås Kungälv Ale Öckerö Härryda Kungsbacka Älvsborg SDN 16

17 Regressionsanalys För att få förklaringar till skillnader när det gäller utbetalt försörjningsstöd i kommunerna finns behov av bra analysverktyg. I Göteborgs Stad görs regressionsanalys för försörjningsstödskostnaderna sedan ett antal år tillbaka. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (här försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer). Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas/kommunernas kostnader och olika strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssammansättning, arbetslöshet och inkomst- och utbildningsnivåer m.m., dvs faktorer som inte kan påverkas på kort sikt), och hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden. Genom regressionsanalysen kan man se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn tagen till de strukturella förutsättningarna. Den ursprungliga modellen, som Göteborgs Stad sedan har vidareutvecklat, har utarbetats av Socialstyrelsen. Sedan 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den också genomförs för de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Det underlag som man arbetat med i årets rapport är försörjningsstödskostnaderna för år I underlaget för regressionsanalysen ingår stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö samt förortskommuner (totalt 89 enheter för regressionsanalys storstad och 45 enheter för regressionsanalys förortskommun ), utbetalt ekonomiska bistånd (exkl. flyktinghushåll) samt tolv testade kriterier. För stadsdelarna i Göteborgs Stad görs jämförelse genom regressionsanalys storstad. Den modellen innebär att man utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på: 1 Andel arbetslösa utan ersättning (snitt 05-07) 2 Andel invånare från lågt eller medelhögt utvecklade länder med vistelsetid i Sverige 0-9 år samt med låg utbildning (snitt 05-06) Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ):0,896 eller ca 90 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i alla stadsdelar och förortskommuner. För förortskommunerna görs en särskild analys där motiven för det är att kommunerna är betydligt mer strukturellt homogena än stadsdelarna. Modellen för regressionsanalys förortskommun utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på: 1 Andel arbetslösa utan ersättning (snitt 06-08) 2 Andel invånare 0-64 år födda utom norden (2007) Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ): 0,71 eller 71 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i förortskommuner (stadsdelarna är ej med då de socialt tunga stadsdelarna i storstäderna skulle ha påverka analysens resultat på ett negativt sätt). Det som förklarar skillnaden mellan dem och andra stadsdelar/förortskommuner behöver inte vara det som förklarar skillnaden mellan mindre socialt tunga områden. Regressionsskattningen visar vad varje kommun/stadsdel borde ha utbetalat i försörjningsstöd om de strukturella faktorerna enligt ovan var det enda som påverkade försörjningsstödskostnaden. Detta jämförs med det faktiskt utbetalda ekonomiska biståndet per invånare 0-64 år för år Siffrorna i regressionsanalysen är hämtade från de uppgifter som kommunerna varje år skickar in till SCB. Vissa kostnader för försörjningsstöd redovisas olika i kommunerna. De kan ingå som en kostnad för försörjningsstöd hos en kommun men inte hos en annan, därav är inte kommunernas utbetalda värde helt jämförbara med varandra.. 17

18 Regressionsanalys för Kranskommunerna Regressionsanalysen för kranskommunerna visar för 2006 att hälften av kommunerna; Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum och Partille har ett lägre utbetalat försörjningsstöd än det förväntade. Övriga kommuner har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade. Diagrammet längst ner på sidan visar residualerna, dvs. skillnaderna mellan det förväntade värdet och det utbetalade försörjningsstödet, för regressionsanalysen 2006 samt Ale 764 Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0 64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år 2007 Utb per inv 0 64 år Förväntat värde enl regr analys 662 Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Residualer 06 Residualer 07 Residualer 2006 & 2007 Kommuner Ale Alingsås Härryda Kungsbacka 80 Kungälv 18 Lerum 46 Lilla Edet Mölndal 80 Partille 40 Stenungsund Tjörn Öckerö 18

19 Regressionsanalys för Stadsdelarna i Göteborgs Stad Regressionsanalysen för Göteborgs Stad visar att stadsdelarna, Örgryte, Linnéstaden, Majorna, Tynnered, Torslanda har ett lägre utbetalt försörjningsstöd än det förväntade värdet. Kärra-Rödbo ligger nästan exakt på förväntat värde medan övriga stadsdelar däremot har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0 64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år Utb per inv 0 64 år Förväntat värde enl regr analys Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum G Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve Säve Backa Kärra Rödbo Residualer 2006 & 2007 Stadsdelar Göteborgs Stad Residualer Residualer Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum G Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim 524 Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby 142 Tuve Säve Backa Kärra Rödbo 19

20 Försörjningsstöd per bidragshushåll I tabellen redovisas antal hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd relaterat till det totala försörjningsstödet för 2007 och Samtidigt som antalet hushåll med försörjningsstöd ökar, ökar också det utbetalda försörjningsstödet per bidragshushåll från 2007 till De hushåll som erhåller försörjningsstöd får det alltså i större omfattning. Totalt i Göteborgsregionen har antal bidragshushåll ökat med 1 procent mellan 2007 och Kommun/Stadsdel Antal bidragshushåll 2008 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2008, i kr Antal bidragshushåll 2007 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2007, i kr Ale kr kr Alingsås kr kr Göteborg kr kr Härlanda SDN kr kr Linnéstaden SDN kr kr Lundby SDN kr kr Lärjedalen SDN kr kr Tynnered SDN kr kr Älvsborg SDN kr kr Härryda kr kr Kungsbacka kr kr Kungälv kr kr Lerum kr kr Lilla Edet kr kr Mölndal kr kr Partille kr kr Stenungsund kr kr Tjörn kr kr Öckerö kr kr Göteborgsregionen kr kr Kr/bidragshushåll Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Lärjedalen SDN Tynnered SDN Göteborg Göteborgsregionen Lundby SDN Partille Lerum Stenungsund Mölndal Öckerö kr kr kr kr kr kr kr kr kr Tjörn Kungsbacka Alingsås Härryda Linnéstaden SDN Älvsborg SDN Lilla Edet Härlanda SDN Kungälv Ale kr 20

Socialbidrag. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Januari augusti 2003. Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt 4% (3 % jan aug 2002)

Socialbidrag. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Januari augusti 2003. Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt 4% (3 % jan aug 2002) Socialbidrag Utvecklingen i Göteborgsregionen Januari augusti 2003 Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt 4% (3 % ) Relaterat till andra bidrag 22% (27 % ) Relaterat till arbetslöshet 33% (34 % jan

Läs mer

Nyckeltal Försörjningsstöd

Nyckeltal Försörjningsstöd Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2006 Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - 5% (3 % år 2005) Relaterat till arbetslöshet - 30% (34 % år 2005) Relaterat till

Läs mer

Försörjningsstöd. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Årsrapport Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; 4% (4 % år 2003)

Försörjningsstöd. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Årsrapport Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; 4% (4 % år 2003) Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2004 Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; (4 % år 2003) Relaterat till andra bidrag; 21% (22 % år 2003) Relaterat till arbetslöshet; 33%

Läs mer

Försörjningsstöd. i Göteborgsregionen

Försörjningsstöd. i Göteborgsregionen Försörjningsstöd i Göteborgsregionen Uppföljning januari augusti 2000 Inledning Rapporten visar utvecklingen av försörjningsstöd (socialbidrag) i Göteborgsregionens kommuner för årets första åtta månader,

Läs mer

Försörjningsstöd. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Årsrapport Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt ; 4% (3 % år 2002)

Försörjningsstöd. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Årsrapport Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt ; 4% (3 % år 2002) Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2003 Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt ; 4% (3 % år 2002) Relaterat till andra bidrag; 22% (27 % år 2002) Relaterat till arbetslöshet;

Läs mer

Nyckeltal Försörjningsstöd

Nyckeltal Försörjningsstöd Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2005 Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; 3% (4 % år 2004) Relaterat till andra bidrag; 22% (21 % år 2004) Relaterat till arbetslöshet;

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Innehåll Välfärdsbilder

Läs mer

Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871

Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871 ALE KOMMUN FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2010 011. Arbetslös, otillräcklig ersättning 840 329 012. Arbetslös, väntar på ersättning 92 805 013. Arbetslös, ingen ersättning 1 113 313 014. Arbetslös, flyktingar i introduktion

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR per maj OM KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen baseras på uppgifter erhållna från samtliga GR-kommuner under perioden 9. Göteborgs uppgifter har erhållits

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Utredning av långtidsberoende 2013

Utredning av långtidsberoende 2013 RAPPORT 1(11) 2013-12-06 AVN 2013/0246-1 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utredning av långtidsberoende 2013 Inledning Norrköpings kommun har en hög andel långtidsberoende

Läs mer

Analys av kostnadsutvecklingen vad gäller försörjningsstöd

Analys av kostnadsutvecklingen vad gäller försörjningsstöd Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-04 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Analys av kostnadsutvecklingen vad

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Revisionsrapport Försörjningsstöd Eslövs kommun 2006-06-15 Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Metod...1

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-11-03 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll 1(5) 2009-04-16 LA/GH Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Torsdag den 16 april 2009, klockan 09.00-12.00 Plats: Ullevi konferens, Paradentrén, Göteborg Närvarande: Bengt Gustafsson

Läs mer

Här presenteras den tredje generationens Välfärdsbilder

Här presenteras den tredje generationens Välfärdsbilder En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2001 2002 Andra upplagan november 2002 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2002 Här presenteras den tredje generationens Välfärdsbilder i Göteborgsregionen.

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-01-13 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd

Uppföljning ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-01-18 Diarienummer AMN-2017-0002 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Uppföljning - insatser för att bli självförsörjande Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet

Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet Uppdrag DUA Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet 1. Målgrupp 2. Mål 3. Genomförande Gunilla Bergström Casinowsky, forskare FoU i Väst/GR gunilla.bergstromcasinowsky@grkom.se

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder

Göteborgs Stads 10 nya stadsdelsnämnder Befolkningsdata och sociala indikatorer Göteborgs Stads 1 nya stadsdelsnämnder 21-1-28 Göteborgs stadskansli, Samhällsanalys & Statistik. Köpmansgatan 2, 44 82 GÖTEBORG Jan Kaaling. 31-36 8 245. jan.kaaling@stadshuset.goteborg.se.

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö.

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö. Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Innerstaden i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen Bryggan och Malmö stad

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaitningen Socialförvaltningen Dnr SN 2014/141, AMN 2014/54 BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens

Läs mer

Kartläggning Ekonomiskt bistånd

Kartläggning Ekonomiskt bistånd 2014-05-26 Handläggare Kerstin Wigert Socialkontoret/Arbete och försörjning Kartläggning Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 1 januari 31mars, 2012, 2013 och 2014 Orsak i % 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetslöshet

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 maj 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2015: 56 385 (7,0%) 24 753 kvinnor

Läs mer

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Akademikerförbundet SSR Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? 15 oktober 2009 Arne Modig, Lina Lidell 1 Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Syftet med undersökningen

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 13 januari 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län december 2015: 57 825 (7,2%) 32 513

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-03-14 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per februari

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Verksamhetsrapport 2013:02

Verksamhetsrapport 2013:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Budget 2011. Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24

Budget 2011. Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24 Samordningsförbundet Göteborg Väster Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24 Tjänsteutlåtande Dnr 2010/23 Pkt 3 Budget 2011 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: 1(5) BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: Ale kommun, Arbetsmarknadsenheten, AME. Inom AME erbjuder vi idag olika typer av stöd, både individuellt och i grupp. Individuellt erbjuds evidensbaserade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2014: 59 629 (7,4%) 33 027

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Vuxenenheten 2014 ENHET/ BUDGETENHET Vuxenenheten FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2014 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Vuxenenheten handlägger ärenden som rör ekonomiskt bistånd, boende,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 13 mars 2017 Sara Andersson, Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Till arbete Under februari 2017 påbörjade 5 409 personer (2

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2015: 61 625 (7,7%) 35 344

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet Revisionssrapport Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet Krokoms kommun Kjell Pettersson Cert. kommunal revisor, Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga och kontrollmål 1 1.3 Metod

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 13 januari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län december 2014: 61 052 (7,6%) 34 837

Läs mer

DIS Deltagare i samverkan

DIS Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012:01

Verksamhetsrapport 2012:01 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 21 och 211 samt perioden 28-211 Verksamhetsrapport 212:1 Sammanfattning För perioden helår 21 och 211 finner vi att kostnaden för försörjningsstödet

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län februari 2015: 60 859 (7,6%) 34 968 män

Läs mer

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-09-02 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013

Läs mer

Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Sara Davidsson 1 2 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Syfte... 5 Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Jobbgaranti och jobbtorg - svar på skrivelse från Magnus Dannqvist (s), Rosa Lundmark (v) och Jonas Eklund (m)

Jobbgaranti och jobbtorg - svar på skrivelse från Magnus Dannqvist (s), Rosa Lundmark (v) och Jonas Eklund (m) ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-07-15 Handläggare: Lotta Gillhardt Telefon: 08-508 14 019 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område bakgrund, nuläge och framtid

Evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område bakgrund, nuläge och framtid Evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område bakgrund, nuläge och framtid Sociala styrgruppen 2013-02-07 Bakgrund Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Flyktingsituation extra ordinärt läge Politisk - tjänstemannaprocess

Flyktingsituation extra ordinärt läge Politisk - tjänstemannaprocess Flyktingsituation extra ordinärt läge Politisk - tjänstemannaprocess 16/9 UG Åtgärder 18,19/9 F-styrelse Akut agenda 25/9 Kommunchefer 30/9 UC 2/10 Extra möte KSO, KC 16/10 F-styrelse Förslag Åtgärder

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Rapport försörjningsstöd

Rapport försörjningsstöd Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2011-03-07 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Socialnämnden Rapport försörjningsstöd Sammanfattning Denna rapport är den första av rapporterna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2011 60 900 (7,8%) 32 000

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Projektperiod: 1 april 2017 31 januari 2020 6 mån analys och planering 24 mån genomförande

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Styrgruppen för det sociala området

Styrgruppen för det sociala området Protokoll Åsa S Angervall 2009-06-22 Styrgruppen för det sociala området Tid: 15 juni 2009, kl. 13-16 Plats: GR-huset, Göteborg Närvarande: Carina Liljesand, Göteborg Boel Holgersson, Ale Lise-Lotte Berghede,

Läs mer