Nyckeltal Försörjningsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyckeltal Försörjningsstöd"

Transkript

1 Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2008 Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - 6% (5 % år 2007) Relaterat till arbetslöshet- 26% (27 % år 2007) Relaterat till andra bidrag - 24% (24 % år 2007) Väntar lön eller har för låg heltidslön - 3% (4 % år 2007) Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och SAS 1-41% (40 % år 2007) Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

2 2

3 Innehåll Sida Sammanfattning, Bakgrund, Syfte, Förutsättningar och kodning 4 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, Kommunernas arbete med försörjningsstöd Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Försörjningsstöd perinvånare 16 Regressionsanalys 17 Försörjningsstöd per bidragshushåll 20 Barn i hushåll med försörjningsstöd 21 Försörjningsstöd till ungdomar år 23 Procentuell andel av försörjningsstödet 25 Orsak: Arbetslöshet 26 Orsak: "Ej tillgänglig för arbetsmarknaden 27 Orsak: Andra bidrag 29 Bilaga 1: 31 Översikt - cirkeldiagram 33 3

4 Sammanfattning Göteborgregionens medlemskommuner har årligen följt upp försörjningsstödskostnaderna per kommun sedan 1995, sammanlagt 14 år. Från att kostnaderna har minskat under senare år, ökar kostnaderna under För GRområdet totalt handlar det om en höjning med cirka 45 miljoner kronor mellan åren 2007 och Det innebär en höjning med 4,5 procent totalt. Man bör emellertid ha i åtanke att normen berättigat stödbelopp för försörjningsstöd ökade med 3,5 procent (inflationsuppräkning) under 2008 jämfört med Det innebär i praktiken att försörjningsstödskostnaderna ökade med en procent realt för GR-området mellan 2007 och På grund av finanskris och uppsägningar är 2008 ett komplext år att analysera. I bland annat massmedia har det under senare tid lyfts fram att försörjningsstödskostnaderna under senare delen av 2008 ökade kraftigt. Samtidigt är det svårt att se en enhetlig bild att så skulle vara fallet för GR-kommunerna. Kommunerna skiljer sig åt, både vad det gäller kostnadsutveckling och orsaker till behov av försörjningsstöd. Kostnaderna för försörjningsstödet är för GRkommunerna dryga 200 miljoner kronor lägre nominellt än när mätningarna startade Det betyder att kommunernas kostnader för försörjningsstödet har minskat radikalt. Men medlemskommunerna anger att det finns tecken som pekar på att kostnaderna kommer att öka från och med GRs medlemskommuner bekräftar att det skett en ökning av försörjningsstödet efter sommaren GR:s sammanställning av hur stor del av försörjningsstödet totalt under 2008 som betalades ut under fjärde kvartalet, bekräftar inte ökningen. Sammanställningen visar att cirka en fjärdedel av kostnaderna för 2008 års försörjningsstöd belastade det fjärde kvartalet. De skilda bilderna kan bero på olika orsaker som inte är kända i nuläget. GR-kommunerna kommer att följa försörjningsstödskostnaderna på GR-nivå under innevarande år För enskilda kommuner och stadsdelar förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna Den kommun/stadsdel som procentuellt har minskat sina kostnader mest sedan 2007 är Linnéstaden (-13,3 procent) Ökningen sedan föregående år är störst i Partille (+17,2 procent). Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar, år, visar stora variationer mellan kommunerna/stadsdelarna. Flera har en kraftig ökning under 2008, medan andra minskar. För hela GR-området har kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar år, ökat med 0,7 procent. Andelen barn i Göteborgsregionen som ingår i hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd minskar obetydligt mellan 2007 och 2008, från 7,0 procent till 6,8 procent. Bakgrund och Syfte Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har gjorts sedan Sedan ett antal år tillbaka särredovisas även sex stadsdelar inom Göteborgs stad. Genom att samtliga tretton GR:s medlemskommuner deltar, ges möjlighet att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen och att göra jämförelser mellan kommunerna över tid. En del i uppföljningen är att följa orsaken till att försörjningsstöd betalas ut. Syftet med att koda orsaken till utbetalningarna är att underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som har de största behoven vid förändringar i konjunkturen eller i de generella välfärdssystemen. Förutsättning och Kodning Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Försörjningsstöd ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på annan försörjning. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Då målet är att få hushållet i egen försörjning, kodas orsak efter den person i hushållet som har störst möjlighet att ändra försörjningssituationen så att inkomsterna täcker normen. 4

5 Deltagare i sammanställningen av nyckeltal försörjningsstöd: Magnus Billborg, Ale Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Ingvar Jansson, Göteborg Jan Svensson, Göteborg Peter Westlund, Göteborg Cecilia Netzén, Härryda Christine Dalfors, Kungsbacka Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka Jessica Selin, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka Johan Lindfeldt, Kungälv Anita Johansson, Lerum Iréne Odén, Lerum Marie Lindén, Lerum Lotte Mossudd, Lilla Edet Ahmad Bajazidi, Mölndal Margareta Antonsson, Partille Margaretha Ivarsson, Partille Bosse Karlsson, Stenungsund Sven Stigland, Stenungsund Susanne Lundell, Tjörn Gisela Sinclair, Tjörn Gunhild Wallin, Öckerö Irene Jansson, Öckerö Lena Kilander Projektledning och sammanställning: Hans Troedsson, GR Lotta Wall, GR 5

6 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, I Göteborgsregionen har kostnaden för försörjningsstöd ökat och är åter över en miljard kronor totalt. För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna 2007 vilket beskrivs på sidan Göteborgsregionen För att ge en mer beskrivande bild av försörjningsstödets utveckling i Göteborgsregionen finns på nästa sida beskrivningar, från kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd, dels hur de har arbetat med försörjningsstödet under 2008 och hur man planerar att arbeta under 2009 samt över de trender och förändringar man ser. Kostnader I jämförelse med föregående år i procent i kronor Summa ,6 Mkr - - Summa ,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr Summa ,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr Summa ,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr Summa ,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr Summa ,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr Summa ,3 Mkr - 5,1 % - 64,2 Mkr Summa ,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr Summa ,8 Mkr - 3,9 % - 44,7 Mkr Summa ,9 Mkr + 4,0 % +44,1 Mkr Summa ,5 Mkr - 0,5 % - 5,5 Mkr Summa ,1 Mkr - 7,4 % - 84,5 Mkr Summa ,6 Mkr - 8,0% - 84,5 Mkr Summa ,7 Mkr + 4,3 % + 42,1 Mkr Mkr Utvecklingen av Försörjningsstöd i Göteborgsregionen , , , , , , , , , , , ,1 973, ,7 År

7 Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2008 & 2009 Nedan beskriver kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd dels de trender och förändringar som har noterats samt hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2008 och hur man planerar att arbeta under Ale Ale har bibehållit en hög ambitionsnivå i arbetet med att stödja försörjningsstödsberättigade ungdomar till arbete och egen försörjning. Kommunen har tillsammans med Arbetsmarknadsenheten kunnat erbjuda ungdomar arbetsmarknadsaktivitet i nära anslutning till att arbetslösa ungdomar söker försörjningsstöd. Ale har även från samordningsförbundet erhållit, i samverkan med arbetsförmedling, hälso och sjukvården och försäkringskassan, resurser till en jobbcoach för att arbeta särskilt med ungdomar i behov av samordnat stöd för att erhålla en varaktig förankring på arbetsmarknaden. Detta arbete kom igång i slutet av 2008 och har inneburit att kommunen kunnat erbjuda 20 försörjningsstödsberättigade ungdomar indviduellt anpassade insatser mot arbete. Arbetet sker i projektform och kommer att pågå 2009 och Ale kommun har även fokuserat på försörjningsstödsberättigade med begränsade förutsättningar att söka alla förekommande arbeten på arbetsmarknaden på grund av sjukdomsskäl som är konstaterade av vården men inte tillräckliga för att uppfylla villkoren för sjukpenning/sjukersättning. I första hand har Ale inom ramen för arbetsmarknadsenheten kunnat erbjuda arbetsträning. Kommunen har samtidigt inom ramen för finansiell samordning arbetat för att kunna erbjuda individer med dessa förutsättningar en samordnad rehabilitering. Samordningsförbundet har avsatt resurser för detta ändamål För att möjliggöra en samordnad utveckling har Ale eftersträvat ett samarbete med i första hand öppenspykiatriska mottagningen och båda parter kan konstatera ett fortsatt behov av utveckling av arbetslivsinriktad rehabilitering. Kommunen har även generellt under 2008 utökat möjligheterna för försörjningsstödstagare med arbetsförmåga med behov av aktivitet för att kunna delta i arbetsmarknadsenhetens verksamhet. Inom den myndighetsutövande delen av arbetet har Ale förstärkt mottagningsfunktionen med syfte att kunna erbjuda direkt rådgivning och förfrågningar om försörjningsstöd mer ingående utan långa väntetider. Ett andra syfte är att i nära anslutning till ansökan och beslut om försörjningsstöd kunna erbjuda relevant insats för biståndstagare som har arbetslöshet som huvudsaklig anledning till försörjningsstödsberoendet. Utvecklingen under sista kvartalet 2008 och utvecklingen på arbetsmarknaden generellt får till effekt att arbetslöshetsfrågan och dess konsekvenser för försörjningsstödet blir mest påtaglig. Arbetslösa ungdomar i ålder år är en prioriterad grupp för att undvika ett ökat försörjningsstödsberoende på kort och lång sikt. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla det pågående arbetet för försörjningsstödstagare som oberoende konjunktur har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. En förväntad ökning av denna grupp är sannolik med anledning av de förändrade sjukreglerna men omfattningen är mycket svårbedömd. Internt arbetar vi med att öka personalens kompetens inom det viktiga motivationsinriktade arbetet för att kunna ge försörjningsstödstagare med bristande motivation och mening rätt stöd för att kunna genomföra rehabiliterings och arbetsmarknadsinriktad planering. Ale arbetar även internt med att se över möjligheterna att effektivisera handläggning och dokumentation för att kunna öka den direkta brukarrelaterade tiden och på så sätt kunna arbeta mer förändringsinriktat. Försörjningsstödsökningen 2008 jämfört med 2007 beror på en ökad försörjningsstödskostnad per ärende samt ett något högre biståndsberättigat ärendeantal per månad. Kostnad per ärende beror på att fler biståndssökande proportionellt sett endast uppbär försörjningsstöd utan andra inkomster jämfört med Ungdomsgruppen står här för en betydande del av ökningen. Ale har även haft en ökning av försörjningsstödet som är relaterat till missbruksproblematik samt en viss 7

8 ökning av antalet biståndsberättigade med en begränsad anställningsbarhet på grund av sjukdomsproblematik. Inflödet har inte ökat nämnvärt 2008 jämfört med 2007 men vi kan konstatera ett minskat utflöde på grund av situationen på arbetsmarknaden vilket leder till längre bidragstider per ärende och då i huvudsak för försörjningsstödstagare med arbetslöshet som huvudsaklig anledning till försörjningsstödsberoendet. Alingsås Arbetet med försörjningsstöd har fortsatt i tätt samarbete med Arbetsmarknadsavdelningen. Ungdomar hänvisas till Ungdomsprogrammet och Workshop och skall erbjudas aktivitet inom 2 veckor från sökt försörjningsstöd. Detta faller mycket väl ut. Personer över 25 hänvisas till Aktivt Försörjningsstöd (AFS) vid nybesök om orsaken till besöket är arbetslöshet. Denna verksamhet sker i samverkan mellan Arbetsmarknadsavdelningen och Stöd- och Försörjningsenheten. Samverkan runt personer med arbetshinder och bidragsberoende under längre period har fortsatt ske i SARA - Samverkan Arbetsmarknad och Rehabilitering Alingsås - där Stöd- och försörjningsenheten, Arbetsmarknadsavdelningen, Försäkringskassan, Öppenpsykiatriska Mottagningen, Primärvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar kring personerna för att utreda arbetsförmåga och vilket stöd som personen behöver för att komma ur sitt bidragsberoende. Under 2009 kommer Alingsås att göra en organisering omkring orsakskoder för försörjningsstöd. Enheten kommer att delas upp i de som har arbetsmarknadsrelaterade orsaker och övriga orsaker vid handläggningen. Detta för att hitta bättre samverkansytor med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Primärvården och Psykiatrin och möta den förändrade arbetsmarknaden samt ändrade sjukförsäkringsregler. Tendensen för försörjningsstödet är en ökning med ca 30 % under Ökningen gäller samtliga grupper och inte endast ungdomar. Kommunen samverkar tätt med Arbetsmarknadsavdelningen för att hitta lösningar kring ungdomar samt att politiker och näringsliv särskilt har fokuserat på ungdomsgruppen för att förhindra ungdomsarbetslöshet. Göteborg Under de första halvåret 2008 präglades Göteborg av en fortsatt god arbetsmarknad och stor efterfrågan på arbetskraft. Prognosen för utvecklingen av försörjningsstöd pekade mot en fortsatt minskande kostnadsnivå i likhet med året innan. Under höstmånaderna blev det allt mer uppenbart att antalet försörjningsstödsmottagare ökade successivt i takt med att arbetslösheten blev högre som en följd av finanskrisen och lågkonjunkturen. Andelen bidragsmottagare som kan ta arbete omedelbart men saknar A-kassa fortsatte att minska med en procentenhet medan andelen som ej är tillgänglig för arbetsmarknaden ökar med lika mycket. Socialkontorens aktiva rehabiliteringsarbete och insatser genom arbetsträning och praktik har varit en förutsättning för att människor ska kunna nyttja de positiva vindarna på arbetsmarknaden. Situationen har förändrats påtagligt de senaste månaderna. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökande med 28 mkr till 815 miljoner eller totalt med 3,6 procent. Kostnaden per invånare och år ökade med 100 kronor till 1700 kronor. Det råder en mycket stor osäkerhet om vad som kommer att hända inom ekonomiskt bistånd Tillströmningen av nya bidragsmottagare har ökat påtagligt till följd av den rådande recessionen. I mars månad 2009 hade antalet hushåll med utbetalt försörjningsstöd ökat med 16 % jämfört med samma månad Risken för ytterligare ökningar under året är uppenbar. Det är angeläget att verksamheten inte okritiskt hemfaller till att enbart arbeta med reaktiva kortsiktiga metoder, utan försöka upprätthålla inriktningen mot de grupper som riskerar att bli långtidsberoende av försörjningsstöd. De människor som kommer att förlora sin rätt till ersättning ur socialförsäkringssystemen är inte omedelbart tillgängliga för arbete utan behöver aktiva rehabiliterande insatser. Det kommer att innebära stpora utmaningar för socialtjänst och sjukvård att tillsammans finna rimliga insatser för dessa människor. Det är angeläget att en kommande uppgradering av arbetsmarknadspolitiken också innebär möjligheter för människor med ekonomiskt bistånd att få del av de statliga satsningar som förhoppningsvis presenteras i regeringens 8

9 vårproposition. Ungdomsarbetslösheten är just ett sådant område som måste få en tydlig prioritering, både från statens och kommunens sida. Nuvarande jobbgaranti för ungdomar bidrar i mycket ringa grad till att hjälpa unga människor till egen försörjning genom arbete. Förhoppningen är att en ny satsning introduceras i samband med vårpropositionen, där en reell samverkan mellan kommunen och staten kan skapas. Härryda Härryda kommuns arbete med försörjningsstöd har gått ut på att förkorta tiden av behov av stöd genom att erbjuda stöd/sökajobb verksamhet och arbetsträning och andra samverkande insatser till försörjningsstödstagarna. Kommunen har lyckats hålla ungdomar borta från försörjningsstödsbehov och har inte sett någon ökning förrän I oktober 2008 ökade antalet hushåll med behov av försörjningsstöd kraftigt. Härryda har sett ett ökat behov av samverkan kring försörjningsstödstagare med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och utöver FINSAM, tagit inititativ till en grupp för att diskutera insatser. Ökningen av försörjningsstödstagare ligger nu inom grupperna, arbetslösa utan ersättning och ej kvalificerade för sjukförsäkring. Tydliga tecken på att förändringarna inom Försäkringskassan avspeglar sig i försörjningsstödet. Dessa arbetslösa är i stort behov av rehabilitering innan de kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande vilket kommer att innebära förändringar som kommunen i dagsläget med rådande ekonomiska situation har svårt att mobilisera för. Härryda har sedan mars 2009 ett avtal med Arbetsförmedlingen gällande arbetslösa ungdomar i stödjande verksamhet för jobbsökande. Kungsbacka Arbetet med försörjningstöd har som alltid påverkats av utanförliggande orsaker som kommunen har svårt att styra över. Förändringar inom arbetsförmedlingen och försäkringskassan regelverk påverkar arbetet och budgetutfall. Under större delen av året utbetalades mer försörjningstöd per ärende då hushållens egna inkomster i form av lön och övriga bidrag minskade. Arbetslösheten ökade markant för ungdomar under hösten Kungsbacka har ännu inte sett konsekvenserna av de olika varsel som har lagts under hösten Kommunen inväntar fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin samt konskevenserna av indragen sjukersättning. Kommunen utvecklar samarbetet med Enheten för arbetsliv, där tillgång till arbetslivssekreterare har utökats samt förstärkts med en arbetsterapeut som möjliggör arbetsförmågebedömningar i ett tidigt skede så att rätt insats för den enskilde kan ges. Samarbetet med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Vuxenpsykiatrin, Närsjukvården samt Enheten för arbetsliv har påverkats av att det inte varit möjligt att teckna samverkansavtal som tidigare med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett skäl för detta har varit att regelverket inom Försäkringskassan ej tillåter detta med mer än att det blir ett Samordningsförbund. Diskussioner om detta har pågått på tjänstmannanivå under året. Kungsbacka kommun kommer att fokusera på att framför allt ungdomarna kommer igång i någon form av verksamhet så snabbt som möjligt, det kan innebära jobbfokus, utbildning, praktik, kompetenshöjning, nystartsjobb - allt som kan bidra till att ungdomarna inträder på arbetsmarknaden. Kommunens egen organisation kommer att förändras under hösten, då det bildas en vuxengrupp med målgruppen vuxna med behov av försörjningsstöd samt övrigt bistånd. Det måste utvecklas mer fasta samverkansformer med Arbetsförmedling och Försäkringskassan, både utifrån den BETA-samverkan som funnits, men även i andra former. Kommunen inväntar besked om två olika ESFprojekt, beslut kommer att fattas i april månad. Ett av dessa handlar om ungdomar och ett om de som står längst från arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland ungdomar ökar, och det är en grupp som måste prioriteras inom alla områden. Den grupp som står längst från arbetsmarknaden ökar också och det saknas åtgärder för dessa att återinträda på arbetsmarknaden. Det är den grupp som blivit utförsäkrade i och med den bortre parentesen i A-kassan. Det gäller även de som inte längre bedöms ha rätt till sjukersättning. 9

10 Kungälv Under 2008 har Kungälv genomfört en organisatorisk förändring som inneburit att kommunen fr.o.m. våren 2008 har en Gemensam Mottagninggrupp (GM) som tar emot samtal och nybesök för barn-och ungdomsenheten, missbruksenheten och försörjningsstödsenheten samt har daglig jour. GM har ett ärende aktuellt i ca tre månader om det inte är klart att ärendet skall vidare till någon av de övriga enheterna. För ungdomshandläggarna på försörjningsstödsenheten gäller att GM gör en första bedömning per telefon och sedan bokar in nybesöket till ungdomshandläggare (två personer). Kommunen har även under 2008 fokuserat på samarbetet med arbetslivscentrum (ALC) som är en betydelsefull partner i försöken att rehabilitera personer till arbetsmarknaden alternativt sysselsättning i avvaktan på annan åtgärd. I början av 2009 är Kungälv i ett intensivt arbete där kommunen tillsammans med GM (Gemensam mottagning) ser över metoder och arbetssätt när det gäller försörjningsstödet. Anledningen är att kommunen har besparingskrav. Kungälv kommer att i detalj se över verksamheterna för att hitta och eliminera onödiga kostnader, skillnader i bedömningar av rätten till försörjningsstöd och samtidigt tillgodose brukarnas behov av stöd på ett lagligt och rimligt sätt. Försörjningsstödet har ökat i kommunen under 2008 jämfört med 2007 med ca 2,4 mkr eller ca 12%. Ökningen har sin förklaring i sänkta belopp och hårdare krav i övriga socialförsäkringssystem. Ökningen 2008 jämfört med 2007 är som störst i gruppen som ej är kvalificerade för a-kassa, alfa-kassa eller är utförsäkrade samt de som inte är tillgängliga för arbetsmarknaden där det krävs behandling, rehabilitering samt motivationsarbete innan de är redo för arbetsmarknaden. Ungdomar har minskat sin andel av försörjningsstödet 2008 jämfört med Det innebär att gruppen över 25 år står för den största ökningen av försörjningsstödskostnaderna 2008 jämfört med När det gäller ungdomar samarbetar kommunen med Arbetsförmedlingen, ALC samt samordningsförbundets projekt Utgångspunkten. Lerum Kostnaderna för försörjningsstödet har under 2008 ökat. Orsakerna har varit flera, bland annat har Försäkringskassans striktare regler när det gäller sjukskrivningar återspeglat sig i försörjningsstödet, liksom att fler arbetslösa har valt att ställa sig utanför A-kassan. Kostnaderna för korttidsboenden förblir höga, eftersom bristen på bostäder och då främst hyresrätter kvarstår i kommunen. Personer som söker försörjningsstöd erbjuds genom arbetsmarknadsenheten praktik, utbildning eller andra kompetenshöjande åtgärder för att underlätta vägen till självförsörjning. De kan även aktualiseras i Samordningsförbundets samverkansteam. Samverkansteamet försöker finna lösningar som skall passa den enskilde. Sektorn har två socialsekreterare som arbetar med unga vuxna som är i behov av stöd för att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetet år 2009 planeras att löpa med samma inriktning som under år Individer aktuella för försörjningsstöd erbjuds fortsatt kompetenshöjande insatser i form av praktik, utbildning med mera. Samverkansteamet arbetar intensivt med att finna lösningar till självförsörjning för den enskilde. När det gäller de unga vuxna är detta ett arbete som ständigt kräver nya infallsvinklar. Där lägger kommunen stor vikt på att handläggare och den unge finner en arbetsallians som blir bärande i arbetet att finna lämplig och möjlig sysselsättning och därmed självförsörjning. Den ändrade arbetsmarknadspolitiken liksom de åtstramningar som försäkringskassan gjort ger "övervältringskostnader". Arbetet att återsöka förskotterat försörjningsstöd ger givetvis merarbete och upplevs inte som en meningsfull arbetsuppgift i en situation då samhällets resurser bör fokusera på stöd för grupper som blir extra utsatta i en finansiell samhällskris. Försörjningsstödet har ökat under år 2008 och i inledningen av år 2009 fortsätter ökningen. Fortsatt ökning förväntas under såväl år 2010 som år Ungdomarna kommer liksom tidigare att vara i fokus, då risken med den samhälleliga krisen blir att de unga vuxna saknar en tilltro och möjlighet 10

11 att kliva in i vuxentillvaron. Utöver de unga är flyktingar och individer med såväl fysiska som psykiska funktionshinder utsatta grupper. Dessa grupper behöver allt engagemang från såväl privat som kommunala initiativ. Vår arbetsmarknadsenhet har som prioritet de unga vuxna. Lilla Edet Få flyktingar kommer efter introduktionen ut i egenförsörjning, varför flyktingars behov av försörjningsstöd ökat både 2007 och Fler ungdomar behöver försörjningsstöd då de inte kommer in på arbetsmarknaden och fler ungdomar står längre från arbetsmarknaden på grund av sociala problem Lilla Edets kommun har och har även tidigare år haft många försörjningsstödstagare som står långt från arbetsmarknaden och behöver omfattande rehabiliterande insatser. Under 2007 och 2008 har en särskild grupp arbetat med mer omfattande kartläggningar av individer med försörjningsstöd och i många fall upptäckt betydligt fler/större sociala problem. Kommunen diskuterar löpande bedömningar av orsakskodning för försörjningsstöd och har under 2008 anpassat kodningen så att alla handläggare kodar på ett liknande sätt. Samarbetet med kommunens arbetsmarknadsenhet har utvecklats fortsatt positivt En särskild tvärgrupp har arbetat för att med gemensamma krafter stödja individer som med en intensiv insats kan ta ett betydande steg mot arbetsmarknaden. En särskild satsning har även gjorts för att mer noggrant kartlägga hinder och möjligheter hos försörjningsstödshushållen. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har utvecklats under året. Finsamsamarbetet har lett till en bättre struktur och uppdrag till den lokala samverkansgruppen mellan vårdcentralen, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, Försäkringskassan samt individ- och familjeomsorg. I Finsamprojektet görs även en betydande satsningar för arbetslösa ungdomar som är utanför arbetsmarknaden. Finsam ger även kommuninvånarna tillgång till fler rehabiliteringsmöjligheter. Antalet hushåll som har rätt till försörjningsstöd ökar på ett oroväckande sätt. Stor osäkerhet råder inför framtiden. Många kommuninvånare arbetar i den krisdrabbade bilbranschen förutom att lågkonjunkturen skapar fler arbetslösa och fler som inte kommer in på arbetsmarknaden. Mölndal Mölndal har föjlt upp och fortsatt med utvecklingsarbetet inom sektionen. En del av detta utvecklingsarbete har resulterat i att kommunen startat en Mottagningsgrupp där alla nybesök och jourverksamhet ligger. Boenden (både köpta och andrahandskontrakt) har varit i fortsatt fokus under året. Förvaltningen har i övrigt jobbat aktivt med hemtagningar av bl.a. institutionsplacerade ungdomar under Många av dessa ungdomar bor på referensboenden genom vår sektion. Fokuseringen på boenden har också resulterat i en nystartad verksamhet för boendestöd sedan september Fokusfrågorna under 2008 är fortfarande aktuella det vill säga boende, rehabilitering och sysselsättning. Förändringar i arbetsmarknadspolitiken gör att Mölndal blir mer uppmärksammade på metodutveckling och mer systematisering av samverkan med både Arbetsförmedlingen och kommunens egen arbetsmarknadssektion. Ändrade sjukförsäkringsregler har också påverkat försörjningsstödet negativt. Mölndal ser en ökning i målgruppen som har blivit utförsäkrade från Försäkringskassan. Arbetslösa utan A-kassa/alfa-kassa och gruppen som inte längre får ersättning från sjukförsäkringen, ökar. Aktuella ungdomar för försörjningsstöd har bredare problematik än bara arbetslöshet. Mölndal använder sig av både interna resurser och extern samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Primärvården, Psykiatrin samt inte minst Samordningsförbundet för att hjälpa ungdomarna till ett självständigt liv i förhållande till Socialtjänsten. Partille För målgruppen personer som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, målgruppen sjukskrivna utan rätt till ersättning och målgruppen arbetslösa utan rätt till a-kassa har varit föremål för fortsatt arbete på 11

12 Arbetsmarknadsenheten. Kommunen har även fortsatt med samverkan med andra huvudmän inom ramen för Finsam och samordningsförbundets verksamheter, såsom Individsamverkansteamet och projekt Balder. Utöver det arbete som skett direkt, på handläggarnivå, har också ett regelbundet samarbete med vuxenpsykiatriska mottagningen i Sävedalen kring den gemensamma målgruppen utvecklats. Samarbetet med andra vårdgivare, som primärvården har också intensifierats genom trepartsamtal med läkare. Ytterligare ett led i att intensifiera arbetet med denna målgrupp har varit att utveckla de två vårdsamordarnas arbetssätt och fortsätta det sysselsättningsprojekt som Partille har för gruppen med missbruksproblematik. En grupp som ökat är de som väntar på ersättning från Försäkringskassan alternativt inte fått ersättning som täcker månatligt behov. Fokus under 2009 är att utveckla metoder för att täcka in allt större volymer av försörjningsstödstagare på grund av en konstant ökning av antalet hushåll i takt med att den ekonomiska krisen förvärras. Kommunen kommer att erbjuda snabbare insatser för de som är i behov av arbetsmarknadsåtgärder. Samarbetet kommer att utvecklas på handläggarnivå med Försäkringskassan utifrån de förändrade reglerna i sjukförsäkringen. Partille ser en ökning av försörjningsstödet även under Andelen ungdomar ökar kraftigt och kommunen kommer att lägga stora resurser på att möta den gruppen. Viss möjlighet till feriearbete kommer att finnas för de ungdomar som är mellan år. Partille anser sig se en tendens att ändrade sjukförsäkringsregler från och med den 1 juli 2008, har medfört ökade försörjningsstödskostnader för 2008 totalt. Stenungsund Egen försörjning har varit ledstjärnan när Individ- och familjeomsorgens nya organisation bildades den 1 januari Arbetsmarknad och Försörjningsstöd är nu sammanslaget till en Försäkringskassan. En ny heltidstjänst skall förstärka handläggningen, för att kunna möta ökade behov på grund av strukturella problem i samhället. Exempelvis lågkonjunkturen med enhet inom den sociala avdelningen inom Individ- och familjeomsorgen. Mycket resurser har lagts på konsulenter som i ett tidigt skede ska "ta över" ärenden från Försörjningsstödet. Stenungsund har under året noga följt, månadsvis, kostnadsutvecklingen. Kommunen har planer/arbetssätt som lades upp inför 2008 och som fortsätter under Konsulentresursen har förstärkts liksom verksamheten kring jobbsökeri samt kontaktnäten med såväl den offentliga som den privata sektorn. Antalet som blivit utförsäkrade är ännu inte så stort men Stenungsund förväntar sig en stadig ökning de närmaste åren. Stenungsund kan se en viss ökning av kostnaderna för försörjningsstöd detta år men ännu inte med någon dramatik. Bruttoutgifterna minskade med ca 1 procent mellan 2007 och 2008 och kommunen har siktet inställt på att ha samma utgifter under 2009 som Stenungsund inser dock att detta är en mycket svår uppgift. Kommunen har förhoppningar att det ökande antalet personer som söker försörjningsstöd kan balanseras med ett mer intensivt kompletterande arbete med Arbetsförmedlingen. Kommunen letar praktikplatser och stärker personer i deras sätt att söka arbete. Stenungsund har delat upp sina konsulenter med att arbeta med personer över och under 25 år. På ungdomssidan ges insatser utifrån det behov som bedömts för att kunna stå fullt ut till arbetsmarknaden. Öckerö Fokus är på ungdomar under 25 år. Sysselsättning och arbetsplaner, med täta, uppföljande besök. Djupintervjuer hålls med samtliga som erhållit ekonomiskt bistånd mer än ett år. En nyverksamhet för coachning, sysselsättning och arbetsträning, " Gallerian" har startat. En extra resurs har förstärkt handläggningen. Dessutom har ett nytt vägledingsdokument för ekonomiskt bistånd tagits fram. Kommunen har ett utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen och förändrade ersättningsnivåer etc. Dessutom uppmärksamma riskgrupper med, beroendeproblematik och psykisk ohälsa. Alla ska erbjudas aktiv rehabilitering med tydliga handlingsplaner och tät uppföljning. 12

13 Öckerö har fokus på barnperspektivet. Alla ungdomar under 25 år erbjuds praktik. december Det innebär att prognosen för 2009, visar på ett underskott redan i februari. På Öckerö har antalet ungdomar under 25 år som är berättigade till bistånd fördubblats sedan 13

14 Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd, i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren År 2008 År 2007 År 2006 År År År Ale 12,9 12,2 10,1 + 6,0 + 20,1-16,2 Alingsås 18,0 15,7 15,9 + 14,6-1,3-10,9 Göteborg 815,0 787,5 870,0 + 3,5-9,5-6,8 Härlanda SDN 14,2 13,8 16,2 + 2,6-14,8 + 0,1 Linnéstaden SDN 19,6 22,6 28,4-1 3,3-20,4-6,9 Lundby SDN 68,8 66,0 66,5 + 4,3-0,8 + 0,1 Lärjedalen SDN 116,5 116,5 130,3 +/- 0,0-10,6-10,7 Tynnered SDN 35,0 32,4 35,5 + 8,1-8,7-12,1 Älvsborg SDN 3,5 3,0 2,6 + 17,0 + 15,4-4,3 Härryda 11,6 10,3 9,6 + 12,2 + 7,3-3,3 Kungsbacka 24,1 22,0 22,4 + 10,2-1,8-4,0 Kungälv 19,3 16,9 16,5 + 13,9 + 2,4 + 2,3 Lerum 19,4 17,2 18,7 + 13,3-8,0 + 1,7 Lilla Edet 12,6 11,3 10,5 + 11,4 +7,6 + 5,3 Mölndal 41,3 40,6 43,0 + 2,0-5,6-27,3 Partille 16,5 14,1 17,4 + 17,2-19,0-6,0 Stenungsund 14,2 13,4 13,5 + 6,4-0,7-7,8 Tjörn 7,3 7,2 7,4 + 1,6-2,7 + 10,4 Öckerö 5,1 5,3 5,0-2,9 + 6,0 + 20,8 Göteborgsregionen 1 017,7 975, ,1 + 4,5-8,0-7,4 I tabellen ovan redovisas de totala kostnaderna för försörjningsstöd för respektive kommun/stadsdel. I de redovisade siffrorna ingår endast individuellt utbetalt försörjningsstöd, summan är inte reducerad med återbetalda medel och avser inte utbetalningar till flyktingar. För nästan alla av Göteborgsregionens medlemskommuner, ökar kostnaderna för försörjningsstöd mellan 2007 och 2008 med totalt 42,1 Mkr. Kostnaderna är emellertid lägre än I diagrammet på nästa sida redovisas de procentuella förändringarna mellan 2007 och De kommuner och stadsdelar som procentuellt har minskat sina kostnader mest är Linnestaden och Öckerö. Kostnaden för försörjningsstöd har procentuellt ökat mest i Älvsborg och Partille. 14

15 Förändring av kostnaden för försörjningsstöd i procent mellan åren 2007 och 2008 Linnéstaden SDN 13,3% Öckerö; 2,9% Lärjedalen SDN; 0,0% Tjörn; 1,6% Mölndal; 2,0% Härlanda SDN; 2,6% Göteborg; 3,5% Lundby SDN; 4,3% Gbgregionen; 4,5% Ale; 6,0% Stenungsund; 6,4% Tynnered SDN; 8,1% Kungsbacka; 10,2% Lilla Edet; 11,4% Härryda; 12,2% Lerum; 13,3% Kungälv; 13,9% Alingsås; 14,6% Älvsborg SDN; 17,0% Partille; 17,2% 20% 10% 0% 10% 20% 15

16 Försörjningsstöd per invånare Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per invånare 2008, i kr Försörjningsstöd per invånare 2007, i kr Skillnad i % mellan år 2007 och 2008 Invånare 31/ Invånare 31/ Försörjningsstöd per invånare 0-64 år 2008, i kr Ale , Alingsås , Göteborg , Härlanda SDN , Linnéstaden SDN , Lundby SDN , Lärjedalen SDN , Tynnered SDN , Älvsborg SDN , Härryda , Kungsbacka , Kungälv , Lerum /- 0, Lilla Edet , Mölndal , Partille , Stenungsund , Tjörn , Öckerö , Göteborgsregionen , För att bättre kunna jämföra kostnaderna mellan kommunerna/stadsdelarna så relateras här den totala kostnaden för försörjningsstöd till det totala antalet invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror för 2007 och 2008, samt procentuell förändring mellan åren. Den procentuella skillnaden för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden som visas på sidan 13-14, då befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. I tabellen ovan finns dessutom siffror för 2008 som visar försörjningsstöd per invånare 0-64 år, då det återspeglar kostnaderna i föhållande till den målgrupp som merparten av försörjningsstödet utbetalas till. Diagrammet nedan visar försörjningsstöd per invånare Det är stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborgs Stad, då det är stadsdelarna Lärjedalen och Älvsborg som har högst respektive lägst kostnad per invånare. Skillnaderna kan bero på många olika orsaker såsom skillnader i behov och struktur vilket utvecklas i nästa avsnitt med regressionsanalys Försörjningsstöd i kr per invånare, 2008 Relaterat till befolkningen 31 december Lärjedalen SDN Lundby SDN Göteborg Tynnered SDN Göteborgsregionen Lilla Edet Mölndal Härlanda SDN Linnéstaden SDN Stenungsund Lerum Partille Tjörn Alingsås Kungälv Ale Öckerö Härryda Kungsbacka Älvsborg SDN 16

17 Regressionsanalys För att få förklaringar till skillnader när det gäller utbetalt försörjningsstöd i kommunerna finns behov av bra analysverktyg. I Göteborgs Stad görs regressionsanalys för försörjningsstödskostnaderna sedan ett antal år tillbaka. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (här försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer). Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas/kommunernas kostnader och olika strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssammansättning, arbetslöshet och inkomst- och utbildningsnivåer m.m., dvs faktorer som inte kan påverkas på kort sikt), och hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden. Genom regressionsanalysen kan man se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn tagen till de strukturella förutsättningarna. Den ursprungliga modellen, som Göteborgs Stad sedan har vidareutvecklat, har utarbetats av Socialstyrelsen. Sedan 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den också genomförs för de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Det underlag som man arbetat med i årets rapport är försörjningsstödskostnaderna för år I underlaget för regressionsanalysen ingår stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö samt förortskommuner (totalt 89 enheter för regressionsanalys storstad och 45 enheter för regressionsanalys förortskommun ), utbetalt ekonomiska bistånd (exkl. flyktinghushåll) samt tolv testade kriterier. För stadsdelarna i Göteborgs Stad görs jämförelse genom regressionsanalys storstad. Den modellen innebär att man utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på: 1 Andel arbetslösa utan ersättning (snitt 05-07) 2 Andel invånare från lågt eller medelhögt utvecklade länder med vistelsetid i Sverige 0-9 år samt med låg utbildning (snitt 05-06) Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ):0,896 eller ca 90 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i alla stadsdelar och förortskommuner. För förortskommunerna görs en särskild analys där motiven för det är att kommunerna är betydligt mer strukturellt homogena än stadsdelarna. Modellen för regressionsanalys förortskommun utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på: 1 Andel arbetslösa utan ersättning (snitt 06-08) 2 Andel invånare 0-64 år födda utom norden (2007) Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ): 0,71 eller 71 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i förortskommuner (stadsdelarna är ej med då de socialt tunga stadsdelarna i storstäderna skulle ha påverka analysens resultat på ett negativt sätt). Det som förklarar skillnaden mellan dem och andra stadsdelar/förortskommuner behöver inte vara det som förklarar skillnaden mellan mindre socialt tunga områden. Regressionsskattningen visar vad varje kommun/stadsdel borde ha utbetalat i försörjningsstöd om de strukturella faktorerna enligt ovan var det enda som påverkade försörjningsstödskostnaden. Detta jämförs med det faktiskt utbetalda ekonomiska biståndet per invånare 0-64 år för år Siffrorna i regressionsanalysen är hämtade från de uppgifter som kommunerna varje år skickar in till SCB. Vissa kostnader för försörjningsstöd redovisas olika i kommunerna. De kan ingå som en kostnad för försörjningsstöd hos en kommun men inte hos en annan, därav är inte kommunernas utbetalda värde helt jämförbara med varandra.. 17

18 Regressionsanalys för Kranskommunerna Regressionsanalysen för kranskommunerna visar för 2006 att hälften av kommunerna; Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum och Partille har ett lägre utbetalat försörjningsstöd än det förväntade. Övriga kommuner har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade. Diagrammet längst ner på sidan visar residualerna, dvs. skillnaderna mellan det förväntade värdet och det utbetalade försörjningsstödet, för regressionsanalysen 2006 samt Ale 764 Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0 64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år 2007 Utb per inv 0 64 år Förväntat värde enl regr analys 662 Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Residualer 06 Residualer 07 Residualer 2006 & 2007 Kommuner Ale Alingsås Härryda Kungsbacka 80 Kungälv 18 Lerum 46 Lilla Edet Mölndal 80 Partille 40 Stenungsund Tjörn Öckerö 18

19 Regressionsanalys för Stadsdelarna i Göteborgs Stad Regressionsanalysen för Göteborgs Stad visar att stadsdelarna, Örgryte, Linnéstaden, Majorna, Tynnered, Torslanda har ett lägre utbetalt försörjningsstöd än det förväntade värdet. Kärra-Rödbo ligger nästan exakt på förväntat värde medan övriga stadsdelar däremot har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0 64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år Utb per inv 0 64 år Förväntat värde enl regr analys Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum G Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve Säve Backa Kärra Rödbo Residualer 2006 & 2007 Stadsdelar Göteborgs Stad Residualer Residualer Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön Härlanda Örgryte Centrum G Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim 524 Tynnered Styrsö Torslanda Biskopsgården Lundby 142 Tuve Säve Backa Kärra Rödbo 19

20 Försörjningsstöd per bidragshushåll I tabellen redovisas antal hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd relaterat till det totala försörjningsstödet för 2007 och Samtidigt som antalet hushåll med försörjningsstöd ökar, ökar också det utbetalda försörjningsstödet per bidragshushåll från 2007 till De hushåll som erhåller försörjningsstöd får det alltså i större omfattning. Totalt i Göteborgsregionen har antal bidragshushåll ökat med 1 procent mellan 2007 och Kommun/Stadsdel Antal bidragshushåll 2008 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2008, i kr Antal bidragshushåll 2007 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2007, i kr Ale kr kr Alingsås kr kr Göteborg kr kr Härlanda SDN kr kr Linnéstaden SDN kr kr Lundby SDN kr kr Lärjedalen SDN kr kr Tynnered SDN kr kr Älvsborg SDN kr kr Härryda kr kr Kungsbacka kr kr Kungälv kr kr Lerum kr kr Lilla Edet kr kr Mölndal kr kr Partille kr kr Stenungsund kr kr Tjörn kr kr Öckerö kr kr Göteborgsregionen kr kr Kr/bidragshushåll Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Lärjedalen SDN Tynnered SDN Göteborg Göteborgsregionen Lundby SDN Partille Lerum Stenungsund Mölndal Öckerö kr kr kr kr kr kr kr kr kr Tjörn Kungsbacka Alingsås Härryda Linnéstaden SDN Älvsborg SDN Lilla Edet Härlanda SDN Kungälv Ale kr 20

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll 1(5) 2009-04-16 LA/GH Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Torsdag den 16 april 2009, klockan 09.00-12.00 Plats: Ullevi konferens, Paradentrén, Göteborg Närvarande: Bengt Gustafsson

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

GRs projektredovisning för

GRs projektredovisning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Organisationsnummer 222000-0265 K-person på GR är Lotta Wall Kontaktperson på Dialoga är Maj Bjurving Medel rekvireras till Göteborgsregionens

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

SU övergripande rutin för omvårdnad. Utfärdat av (namn) Godkänt av (namn, sign) Datum Kai Knudsen Catrina Sjögren

SU övergripande rutin för omvårdnad. Utfärdat av (namn) Godkänt av (namn, sign) Datum Kai Knudsen Catrina Sjögren Rutin TVINGANDE Dok Nr Version Giltig fr. o m Ersätter version 2009-03-01 Kategori: SU övergripande rutin för omvårdnad OMHÄNDERTAGANDE AV GHB-FÖRGIFTAD PATIENT Utfärdat av (namn) Godkänt av (namn, sign)

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll Styrgruppen för arbetsmarknad 2005-05-26 Gunnel Rydberg Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Måndagen den 26 maj 2005 kl. 9.00 12.00 Plats: GR, Gårdavägen 2 i Göteborg Närvarande:

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT 2008...2

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT 2008...2 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT 2008...2 Tid i aktivteter... 3 Unga med etableringssvårigheter... 4 Handläggarteam för unga vuxna i Kortedala Bergsjön... 4 Ungdomscentrum Angered... 4 Unga med

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Insatser för att bli självförsörjande

Insatser för att bli självförsörjande Revisionsrapport Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 2.1 Organisation... 3 3 Uppdrag, revisonsfråga

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

LSS-insatser till barn och ungdomar

LSS-insatser till barn och ungdomar LSS-insatser till barn och ungdomar En kartläggning inom Göteborgsregionens medlemskommuner November 2004 Lena Larsson 2 Förord Denna rapport är resultatet av ett kartläggningsarbete som har initierats

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Budget och verksamhetsplan för år 2015 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2015/013-003 Kungälvs Kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Försörjningsmåttet 2012 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 2012 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 212 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Totala utbetalningar av Sjukpenning rehab peng Sjuk och aktivitetsersättning Akassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd från kommunen Försörjningsmåttet

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Regler för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk

Regler för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk 2011-12-29 Regler för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Tillämpas från och med den 1 januari 2012 Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post:

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken? Arbetsmarknaden & arbetslösheten Om globala utmaningar och lokala lösningar på arbetsmarknaden Norrköping den 15

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Upphandling av Juridiska tjänster. Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö. 6 februari 2013

Upphandling av Juridiska tjänster. Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö. 6 februari 2013 Upphandling av Juridiska tjänster Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö 6 februari 2013 Upphandlingsbolaget Upphandlingsbolaget (UHB) är Göteborgs Stads inköpscentral med ett huvudansvar för samordnad upphandling

Läs mer

FÖRSÄTTSSIDA, BLÄDDRA VIDARE

FÖRSÄTTSSIDA, BLÄDDRA VIDARE FÖRSÄTTSSIDA, BLÄDDRA VIDARE Individ- och familjeomsorg Nyckeltal 2002-2004 2002 2003 2004 Nettokostnad totalt, mkr 280 294 321 Arbete och försörjning 122 125 142 Vuxenvård 50 53 65 Barn- och ungdomsvård

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI. Sveriges äldre FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT PROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET & FOLKHÄLSOKOMMITTÉNS KANSLI Sveriges äldre En statistisk sammanställning över den åldrande befolkningen med utgångspunkt i Västra Götaland Sara

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Styrgruppen för det sociala området och SNpresidierna

Styrgruppen för det sociala området och SNpresidierna Protokoll 2005-10-21 Gunnel Rydberg Styrgruppen för det sociala området och SNpresidierna Tid: Fredagen den 21 oktober 2005 Plats: Glasbruksmuséet, Surte, Ale kommun Närvarande: Jonas Ransgård (m), ordf

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008

Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (9) Kartläggning ekonomiskt bistånd 2008 Bakgrund Den vanligaste orsaken till att människor kommer

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN - ÅRSBOKSLUT (T3): 2012 Fortsatt hög andel nöjda kunder inom socialtjänsten; 4,5 (5-gradig skala) Fortsatt hög andel som är nöjda

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29 Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Tid: 2013-11-29 kl 13:00 15:00 Plats: Samordningsförbundet Ledamöter Närvarande: Frånvarande: Beatrice Berglund Arbetsförmedlingen, ordförande Malin Welin, Försäkringskassan

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Postbeskrivning för inrapportering av uppgifter om ekonomiskt bistånd

Postbeskrivning för inrapportering av uppgifter om ekonomiskt bistånd Postbeskrivning för inrapportering av uppgifter om ekonomiskt bistånd Data lämnas i form av en textfil med tabbavgränsningar och där varje rad avslutas med CRLF (carriage return line feed). Nedan finns

Läs mer