Nyckeltal Försörjningsstöd

Transkript

1 Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2005 Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; 3% (4 % år 2004) Relaterat till andra bidrag; 22% (21 % år 2004) Relaterat till arbetslöshet; 34% (33 % år 2004) Väntar lön eller har för låg heltidslön; 4% (4 % år 2004) Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och SAS 1; 37% (38 % år 2004) Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

2 2

3 Innehåll Sida Sammanfattning, Inledning, Syfte, Förutsättning och Kodning 4 Utveckling av försörjningsstödet i Göteborgsregionen Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2005 & Försörjningsstöd per kommun/stadsdel 12 Försörjningsstöd per invånare 13 Regressionsanalys 14 Försörjningsstöd per bidragshushåll 17 Barn i hushåll med försörjningsstöd 18 Försörjningsstöd till Ungdomar, år 19 Procentuell andel av försörjningsstödet 20 Orsak: Arbetslöshet 21 Orsak: Ej tillgängliga för arbetsmarknaden 22 Orsak: Andra bidrag 23 Översikt 24 Bilaga 1 27 GR information 29 3

4 Sammanfattning Rapporten visar på utvecklingen av försörjningsstöd i Göteborgsregionens medlemskommuner under Sammantaget för Göteborgsregionen har kostnaderna för försörjningsstöd 2005 återigen minskat efter att under 2004 för första gången sedan 1997 ha ökat. Minskningen under 2005 var 0,5 procent, jämfört med Motsvarande siffra för hela Sverige är en minskning på 1,6 procent, för Västra Götalands län 3,2 procent och för Hallands län 5,3 procent. För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna De kommuner som procentuellt har minskat sina försörjningsstödskostnader mest är Ale (-21,7%), Tjörn (-13,3%) och Kungälv (-11,6%). Kostnaden för försörjningsstöd har ökat procentuellt mest i kommunerna/stadsdelarna Älvsborg (+29,4%), Kungsbacka (+14,6%) samt Mölndal och Öckerö (båda +12,7%). Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från 2004 till 2005 stigit med 0,1 procent i Göteborgsregionen (0,2 procent i riket). Under 2004 noterade flera kommuner att en ökning av arbetslösheten slog igenom bland behovet av försörjningsstöd, och då tydligast bland unga (18-24 år) har den öppna arbetslösheten bland unga sjunkit 0,4 procent i Göteborgsregionen (0,1 % i riket). Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar har ökat med 2 procent från 2004 till Andelen av det totala försörjningsstödet som går till ungdomar är för Göteborgsregionen 2005 samma som under 2004, samtidigt som ungdomsarbetslösheten i regionen minskar (0,4%). Nytt i försörjningsstödsrapporten 2004 var regressionsanalysen. Göteborgs Stad har under några år arbetat med regressionsanalys som metod för att analysera kostnaderna för försörjningsstöd. Sedan 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den även omfattar de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. I rapporten presenteras regressionsanalysen i ett diagram för kranskommunerna samt ett diagram för samtliga stadsdelar i Göteborgs Stad. Inledning Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har gjorts sedan Sedan några år tillbaka särredovisas även sex stadsdelar inom Göteborgs stad. Syfte Genom att samtliga tretton av GR:s medlemskommuner är med i uppföljningen ges möjlighet till jämförelser mellan kommuner och över tid, samt att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen. En del i uppföljningen är att följa orsaken till att försörjningsstöd betalas ut. Syftet med att koda orsaken till att försörjningsstöd betalas ut är att visa på huvudorsaken till varför ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Denna uppföljning skall underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som har de största behoven vid förändringar i konjunkturer och i de generella välfärdssystemen. Förutsättning och Kodning Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Socialbidrag som försörjning ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på att annan försörjning finns. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår eller hur långvarigt behovet är, men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Då målet är att få hushållet i egen försörjning, kodas orsak efter den person i hushållet som har störst möjlighet att ändra försörjningssituationen så att inkomsterna täcker normen. Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd sammanställs av: Magnus Billborg, Ale Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Christina Eide, Göteborg Jan Svensson, Göteborg Peter Westlund, Göteborg Cecilia Netzén, Härryda Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka Johan Lindfeldt, Kungälv Robin Akbas, Kungälv Marie Lindén, Lerum Agneta Ahlblom, Lilla Edet Gunilla Eriksson, Mölndal 4 Tarja Thorén, Partille Gunnar Nylén, Stenungsund Ingrid Nilsson, Tjörn Johan Bergqvist, Öckerö Jessica Selin, GR

5 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, I Göteborgsregionen har kostnaden för försörjningsstöd återigen minskat efter 2004 års ökning. Minskningen för 2005 är 0,5 % jämfört med Motsvarande siffra för hela Sverige är en minskning på 1,6 procent, för Västra Götalands län 3,2 procent och för Hallands län 5,3 procent. För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna De kommuner som procentuellt har minskat sina försörjningsstödskostnader mest är Ale (-21,7%), Tjörn (-13,3%) och Kungälv (-11,6%). Kostnaden för försörjningsstöd har ökat mest procentuellt i kommunerna/stadsdelarna Älvsborg (+29,4%), Kungsbacka (+14,6%) samt Mölndal och Öckerö (båda +12,7%). För att ge en mer beskrivande bild av försörjningsstödets utveckling i Göteborgsregionen finns på nästa sida beskrivningar, från kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd, els över de trender och förändringar man ser samt hur de har arbetat med försörjningsstödet under 2005 och hur man planerar att arbeta under Göteborgsregionen Kostnader I jämförelse med föregående år i procent i kronor Summa ,6 Mkr - - Summa ,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr Summa ,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr Summa ,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr Summa ,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr Summa ,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr Summa ,3 Mkr - 5,1 % - 64,2 Mkr Summa ,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr Summa ,8 Mkr - 3,9 % - 44,7 Mkr Summa ,9 Mkr + 4,0 % +44,1 Mkr Summa ,5 Mkr - 0,5 % - 5,5 Mkr Utvecklingen av Försörjningsstöd i Göteborgsregionen Mkr , , , , , , , , , , , År 5

6 Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2005 & 2006 Nedan beskriver kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd dels de trender och förändringar som har noterats samt hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2005 och hur man planerar att arbeta under Ale Det arbetsmarknadsrelaterade försörjningsstödsberoendet har fortsatt minska under Proportionerligt i relation till övriga orsakskoder men även rent kostnadsmässigt jämfört med 2004 ökar försörjningsstödsberoendet för personer utan sjukpenninggrundande inkomst. Det är inte en kraftig ökning men utgör ändå en tendens och för Ales del den grupp som ökar. Noterbart är även att ansvarsfrågorna för gruppens rehabilitering är oklar och på så sätt bidrar till utvecklingen negativt. 2005: I Ale har man haft en fortsatt hög ambition att minimera antalet biståndsberättigade ungdomar med anledning av arbetslöshet. Samverkan med arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsenhet har inneburit att arbetslösa och arbetsföra ungdomar kunnat beredas arbetsmarknadsinriktade åtgärder med resultat att antalet biståndsberättigade ungdomar fortsatt minskat under Man har ökat fokus på ungdomar som har en social/pykosocial problematik och undersöker med ovanstående samverkanspartners hur man kan få till stånd en strukturerad samverkansform inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering samtidigt som samarbetsformerna för arbetslösa och anställningsbara ungdomar bibehålls. Inom det missbruksrelaterade försörjningsstödet har ett tydligare utredningsorienterat arbetssätt och tydliggörande av arbetsplaner resulterat i ett minskat försörjningsstödsberoende. Ale har även förstärkt sin mottagningsfunktion med inriktning på ungdomar för att minimera tiden för ansökan om försörjningsstöd till aktiv insats. Man har även arbetat internt med att tydliggöra insatsbehovet för försörjningsstödstagare med omfattande rehabiliteringsbehov med fokus på kvalificerad arbetsförmågebedömning och kvalificerad arbetsprövning och arbetsträning. Arbetet har under 2005 bidragit till tydligare arbetsplaner och uppföljning av befintliga insatser. I samverkan med arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsenhet och komvux med EU-finansiering har ett arbetsmarknadsprojekt med inriktning mot invandrare med vissa språksvårigheter startas. Projektet "projekt UNO" riktar sig till ca 20 personer under 1 års tid. Projektet har gett sådana resultat att det drivs vidare, i princip i samma form under Slutligen har man i Ale deltagit i ett internt kompetensutvecklingsprojekt som syftar till en tidig upptäckt av missbruk/beroende med i första hand inriktning mot ungdomar. 2006: Bibehålla nuvarande samverkan, arbetsformer och åtgärdsarsenal avseende arbetslösa ungdomar. I samverkan utveckla insatser med ett tydligt arbetslivsinriktat rehabiliteringspersspektiv. Översyn av nuvarande samverkan med arbetsförmedling och arbetsmarknadsenhet avseende arbetslösa vuxna i ålder år med fokus på individer med behov av individualiserade insatser för att finna få och behålla ett arbete. Arbetet skall bedrivas rehabiliteringsinriktat mot arbete egen försörjning. Enheten kommer särskilt under våren 2006 att utarbeta förslag för hur enheten skall få till stånd kvalificerade arbetsförmågebedömingar och arbetsprövning- /arbetsträning. I det arbetet ligger även en översyn av nuvarande utredningsmetodik. Översyn av insatser som är riktade till barnfamiljer med syfte att dels stärka och utveckla barnperspektivet och dels utveckla de arbetsmarknadsrelaterade insatserna för långtidsberoende barnfamiljer. Alingsås Försörjningsstödet minskade under andra halvan av 2005 efter att ha ökat krafrigt under första kvartalet. Utifrån påbörjat samarbete mellan Arbetsmarknadsavdelningen och Stöd- och försörjningsenheten finns förhoppningar att minskningen skall fortsätta. 2005: Arbetet med försörjningsstödet i Alingsås har under 2005 fokuserats på att i samverkan med andra aktörer hitta lösningar för annan försörjning. Under året har arbetet med SARA (Samverkan Arbetsmarknad och Rehabilitering Alingsås) utvecklats. Denna samverkan sker mellan Socialtjänst, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, 6

7 Primärvård och Öppenpsykiatri och bygger på ett lösningsfokuserat arbetssätt. En arbetsgrupp bildas tillsamman med klienten och de samverkansparter som bedöms adekvata för lösningen för att under maximalt 2 år hitta lösningen för klientens försörjning. Fokus under året har även varit på att försöka få ner andelen ungdomar med försörjningsstöd. Arbetsmarknadsavdelningen, AMA, flyttades under våren 2005 från Utbildningsförvaltningen till Socialförvaltningen och utveckling av stöd för arbetslösa ungdomar, med behov av försörjningsstöd, har utvecklats inom AMA under hösten. Tät samverkan mellan AMA och Stöd- och försörjningsenheten kring utveckling runt personer med försörjningsstöd har påbörjats och vid två tillfällen har man anordnat praktikperoder för personer med långvarigt försörjningsstöd. Under hösten 2005 har en egen enhet för mottagande av nya ärenden inklusive försörjningsstöd startats inom IFO. Enheten heter Mottagnings- och Samverkansenheten. 2006: Samverkan sker mellan AMA och Stöd- och försörjningsenheten kring att bygga upp verksamhet för personer, som anger arbetslöshet som orsak vid ansökan om försörjningsstöd. Ett uppdrag har lämnats till handläggare på båda enheterna att utveckla verksamheten "Aktivt försörjningsstöd". Beräknas färdigt hösten Fokus under 2006 kommer även att ligga på ungdomar, år, för att minska behovet av försörjningsstöd för denna grupp. Göteborg Sedan ett par år står det klart att det är enbart hushållen med kortare biståndsbehov som minskar i antal. Hushåll som har längre behov av bistånd ligger kvar på oförändrad nivå. Det indikerar att stadsdelarna lyckas undvika att fler hushåll blir långtidsberoende. Det är ett viktigt steg för att minska biståndsberoendet totalt sett. De unga socialbidragsmottagarna fortsätter dock att öka. Unga människors svårigheter att etablera sig och bli ekonomiskt självständiga drar allt längre ut på tiden och de otrygga anställningsvillkor som erbjuds dem gör att de fortsätter att ha bistånd från socialtjänsten under längre perioder. 2005: I Göteborg har man haft ett fortsatt fokus på de långtidsberoende hushållen ( 10 månader under senaste året) och behovet av rehabiliteriande insatser, i syfte att klara en större grad av egenförsörjning. Det har handlat om att finna en balans i verksamheten mellan insatser för hushåll med kortare behov av ekonomiskt bistånd och de som har fastnat i bidragsberoende. De nytillkomna som uppger sig ha arbetsförmåga hänvisas genast till jobbsökaraktiviteter som vanligen bedrivs i samverkan med Arbetsförmedlingen. Under 2005 har man börjat följa antalet personer som erhåller arbetsträning/ rehablilterande insatser som bistånd. En gemensam kartläggning av samtliga långtidsberoende genomfördes i samtliga stadsdelar under oktober månad Vid detta tillfälle kartlades över klienter. Resultatet kommer att kunna användas som en faktabaserad databas för såväl de enskilda stadsdelarna som för kommunen som helhet. 2006: Samtliga enhetschefer för ekonomiskt bistånd genomför ett utvecklingsarbete tillsammans som syftar till att åstadkomma mer av samsyn mellan stadsdelarna och formulera en "gemensam plattform" för ekonomiskt bistånd i kommunen. Kartläggningen av långtidsberoende har använts som gemensam kunskapsbas och de strategiska klientgrupperna har identifierats. Enhetscheferna har satt upp resultatmål för varje sådan strategisk klientgrupp. Behovet av fördjupade uteredningar och större grad av delaktighet från klienterna har uppmärksammats av enhetscheferna, varför metodutveckling genom DUR-utredningar framstår som helt nödvändig. (DUR; Dokumentation, Utvärdering och Resultat är en metod för att skapa en systematisk dokumentation för socialtjänstens individ- och familjeomsorg och flyktingverksamheten i Göteborgs Stad.) Härryda En generell ökning av antal biståndsmånader/hushåll och ökning av kostnad per hushåll, har gjort att försörjningsstödet även under 2005 har legat högt. Inströmningen av antalet nybesök har dock minskat. Om den trenden står sig återstår att se 2005: I Härryda har fokus legat på ungdomar år, att förhindra långtidsberoende och långtidsarbetslöshet. För att snabbare kunna möta och stödja ungdomar år till egen försörjning och minska långtidsberoende för ungdomar har utöver de två socialsekreterarna i ekonomigruppen, vilkas tjänster riktas mot denna grupp, även anställts handläggare inom arbetsmarknadsgruppen på enheten. De arbetar praktiskt med sökajobb- 7

8 verksamhet och praktik/praktikuppföljningar. Andelen arbetslösa ungdomar med behov av försörjningsstöd har på så vis bibehållts på en låg nivå och även arbetsförmedlingens statistik visar på låg långtidsarbetslöshet bland ungdomar. Ungdomars del av försörjningsstöd utgör 26 procent av den totala kostnaden och 31 procent av den totala andelen hushåll vilket är en sänkning från Fokus har också legat på att minska antalet flyktingar som blir beroende av försöjningsstöd genom att öka möjligheten till egenförsörjning. Detta har skett genom att anställa en praktikanskaffare för SFI elever i samarbete mellan SFI-anordnaren och Flyktingmottagningen. Det syftar till att elever får både en språkträningsperiod och en yrkes- och språkträningsperiod för att öka inlärning, öka integration och på så vis snabbare väg till arbete. Tonvikt på barn och barns situation inom familjer med behov av försörjningsstöd har gjort att nya riktlinjer och rutiner har tagit fram i ärenden som avser försörjningsstöd där barn är involverade. 2006: De grupper som synes ha behov av ökade insatser är i statistiken här orsakskoderna 4, 8 och 10. Vuxna och ungdomar år med behov av stöd för att bryta långvarig frånvaro från arbetsmarknaden grundat på arbetslöshet med eller utan sjukskrivningar och missbruk. Ökade insatser krävs för denna grupp, liknande Härrydas nuvarande Ungdomssatsning. Därför planeras en en verksamhet riktad mot vuxna, där utredning om arbetsförmåga och praktiskt stöd i arbetsträning ingår. Tonvikt läggs också på ett fortsatt samarbete i MYSAM (Myndigheter I Samverkan) för dess målgrupp. SFI studerande, grupp 10, blir fortsatt i fokus för att sänka antalet flyktingar som blir beroende av försörjningsstöd efter introduktionstiden. Internkontroll av utbetalt försörjningsstöd samt rättsäkerhet och kvalitetssäkring i dokumentation och handläggning samt utvärdering av insatser blir fokus inom det administrativa området. Att samarbeta med verksamheter som syftar till att öka utflödet och anställningsbarheten hos arbetslösa och rehabiliteringsbehövande är ett tydligt behov. Kungsbacka Utbetalt försörjningsstöd har ökat under 2005 med 14,6 procent och antalet hushåll har ökat med 11 procent. Liten personalomsättning har inneburit en förhållandevis stabil arbetssituation trots det ökade inflödet av ärenden på enheten. Bostadssituationen i Kungsbacka fortsätter att vara bekymmersam. Samarbete med kommunens hyresvärdar och bostadsförmedlingen har ändå bidragit till att man kunnat lösa boendet i många fall. Det stora problemet är bristen på hyresrätter i rimlig prisklass för främst ungdomar men även för de personer som inte har fullt så höga inkomster, eller har någon form av ekonomisk eller social problematik. 2005: I Kungsbacka arbetar fr o m sommaren 2005 en av enhetens socialsekreterare 20 timmar i veckan i Nätverkslaget vilket har inneburit en möjlighet för nya grupper inom försörjningsstöd att få tillgång till denna verksamhet. Mottagningsenheten har medverkat på IFOmässan i Göteborg och där presenterat sitt arbete. De kommer även under 2006 att presentera sitt arbete och sin metod, denna gång i Kalmar. En gemensam utbildning med andra GR-kommuner som påbörjats under hösten, omfattar föreläsningar och studiegrupper för socialsekretare som arbetar med försörjningsstöd. Med stöd av Miltonpengar har en gemensam utbildning i psykiatrisk rehabilitering startat inom länet tillsammans med Handikappomsorgen och Vuxenpsykiatri. Enheten medverkar med en socialsekreterare i detta utbildningsprojekt, som löper över två års tid. Försäkringskassans omorganisation till statlig myndighet från årsskiftet 2005 har inneburit en försämring för många av de gemensamma brukarna, med längre handläggningstider och i flera fall en förändrad tolkning av rätt till ersättning. Detta har givetvis påverkat arbetsbelastningen i allra högsta grad. 2006: Från socialbidrag till arbete, en ny statlig utredning pågår om hur man skall underlätta för människor som idag har socialbidrag att återgå till arbetsmarknaden. Kungsbacka följer det fortsatta arbetet och avvaktar eventuella beslut till följd av utredningen. Inför 2006 har IFO i Kungsbacka fått ekonomiska medel för att tillsammans med andra aktörer utveckla boendstöd för ungdomar, för de personer som fått en hyresgaranti eller ifokontrakt samt för dem som riskerar att bli av med sitt boende. Detta boendestöd kommer att utvecklas med andra enheter inom förvaltningen men även tillsammans med hyresvärdar, både privata och allmännyttan. Antalet hyresgarantier och IFO-kontrakt har ökat och närmar sig nu ett femtiotal kontrakt, där det är regelbunden kontakt och uppföljning med hyresvärdarna och den enskilde hyresgästen. 8

9 Samverkan med ALE (Arbetslivsenheten i Kungsbacka kommun) har av olika anledningar inte fungerat tillfredställande under Det finns en ambition att under 2006 intensifiera och utveckla det gemensamma arbetet så att brukarna får så bra stöd som möjligt för att kunna leva ett självständigt liv, med egen försörjning. Utvecklingen av försörjningsstödet är beroende av arbetsmarknaden, försäkringskassans olika beslut i enskilda ärenden, samhällets övriga rehabilitering via närsjukvård, vuxenpsykiatrin m.m. Kungälv Ungdomars andel av försörjningsstödet ökar i Kungälv, vilket man är oroad över, samtidigt som man är medveten om att det är en tydlig trend i riket i stort. I Kungälv dominerar även i år orsakskod 2 (Ej tillräcklig ersättning) med ca 25 procent av allt försörjningsstöd som betalas ut, vilket innebär att dessa grupper ej får ta del av och ibland också förlorar möjligheten till försörjning genom andra trygghetssystem än försörjningsstöd. I övrigt så minskades det utbetalda försörjningsstödet med 12 procent mellan åren 2004 och 2005 vilket får tillskrivas ett gott arbete av personalen där man varit lyhörd för människors behov och möjlighet till annan försörjning. 2005: Under 2005 har Kungälv fokuserat på invandrare som tidigare ofta varit aktuella vid flyktingmottagningen men som ej kommit ut i arbete eller sysselsättning. Dessa ärenden har prioriterats och fokuserats på i samverkan med kommunens under 2005 nystartade ALC (Arbetslivscentrum). Vidare har man gjort vissa förändringar i enhetens organisering där det startats upp en mottagningsgrupp som tar emot alla samtal, nya sökanden eller där ordinarie handläggare ej finns på plats samt tar emot nybesök och behåller i tre månader om det inte framgår vid nybesöket att ärendet kommer att vara aktuellt längre än tre månader. Man har också, utifrån ett politiskt uppdrag, påbörjat en konsekvensbeskrivning som skall visa på olika alternativ som kan bli aktuella vid överflyttning av delar av försörjningsstödsgruppen till kommunens ALC. Tanken från politikens håll är att flytta över de ärenden som står närmast arbetsmarknaden för att på så sätt fokusera på arbetslinjen. Beslut i frågan kommer att tas under mars/april : Arbetet med den prioriterade gruppen kommer att fortsätta och intensifieras. Kungälv har ett ständigt fokus på ungdomar och deras andel av försörjningsstödet för att på alla upptänkliga sätt ge stöd och finna annan försörjning än försörjningsstöd för denna grupp. Man kommer också att fortsätta arbetet och ha intentionen med en arbetsplan i varje ärende. Under våren har kontakt knutits med en läkare som kan fungera som "förtroendeläkare" då många personer är sjukskrivna utan att ha kontakt med försäkringskassan. Lerum Försörjningsstödet minskade under 2005 och tendensen i inledningen av år 2006 pekar på en fortsatt minskning av försörjningsstödet. Några specifika skäl utöver organisationsförändringen från 2004 har man ej noterat. 2005: Under hösten 2004 slog Lerums socialförvaltning samman de två sektionerna vuxen och försörjningsstöd. I samband med detta startades en utredning- och mottagningsgrupp för att fokusera arbetet med de personer som ansöker om bl a försörjningsstöd. Detta innebär att en del av de personer som kontaktar socialförvaltningen redan vid telefonkontakt kan hänvisas till rätt instans. Sammanslagningen har inneburit att en handläggare gör bedömningen för den enskilde och genom detta har dubbelarbetet kunnat undvikas. Arbetet med unga har bedrivits kontinuerligt och tillsammans med arbetsmarknadsenheten har förvaltningen lyckats få flera ungdomar i sysselsättning. 2006: Fr o m 1 april 2006 kommer socialförvaltningen i Lerum att omorganiseras. Försörjningsstödet kommer då att tillsammans med missbruksvård och barnavård att tillhöra myndighetsavdelningen. Målsättningen har varit att brukaren skall träffa så få personer som möjligt inom förvaltningen. Detta medför att handläggarna kommer att arbeta med helheten. Planeringen är att med olika insatser minska antalet långvariga biståndstagare, vilket tenderar att öka. Lilla Edet Ett ökat behov av samarbete med arbetsförmedlingen finns av två skäl: dels för att förbättra det vardagliga arbetet med att få hushållen att öka sin självförsörjning, dels för att få en bättre bild av hur många som faktiskt är arbetslösa 9

10 2005: I Lilla Edet har prioriteringen av vilka hushåll som kan bli självförsörjande fortsatt under En fokusering har skett på ungdomar och nybesök. 2006: Inför 2006 finns beslut om ett projekt för att även kunna arbeta mer koncentrerat med hushåll som kan bli självförsörjande med särskilt och intensivt stöd. Projektet finansieras inom anslaget för försörjningsstöd med 200 tkr. Mölndal Gruppen som står långt från arbetsmarknaden tenderar att öka, det gäller både ungdomar och vuxna. Försäkringskassans och arbetsförmedlingens tuffare bedömningar vad gäller sjukersättning/sjukpenning/aktivitetsersättning och arbetslöshetsersättning bör visa sig under Stora svårigheter för personer som står utanför bostadsmarknaden. Kostnader för köpta boenden ökar. 2005: Under 2005 har Mölndal fokuserat på ett ökat och utvecklat samarbete för gruppen över 25 år med förvaltningens arbetsmarknadsenhet. Antalet remisser till RESA (Rehabilitering i samverkan) har också ökat. Under hösten 2005 har en handlingplan tagits fram för det fortsatta arbetet med försörjningsstöd. Prioriterade målgrupper är de som inte har någon ersättning från annat håll. Socialsekreterare har prioriterat ärenden utifrån målgrupp. Genomgång av tidigare insatser och dokumentation i ärendet samt kartläggning/utredning ska ske. Utifrån detta sker motivation och stöd mot egen försörjning. 2006: Man kommer under 2006 fortsätta arbetet med handlingsplan och prioriterade ärenden. Uppföljning av arbetet sker tre gånger under En än mer ökad fokusering på barnperspektivet ska göras. Arbetet med köpta boenden är ytterligare ett prioriterat område. Partille De långvariga bidragsärendena minskar inte i någon större omfattning. Flertalet personer som av Försäkringskassan bedöms ha rätt till sjukersättning uppfyller inte villkoren för att få utbetalt ersättning. Detta är en stor brist i socialförsäkringssystemet. Därmed konserveras ett långvarigt beroende av försörjningsstöd. Alltmer försörjningsstöd beviljas för att lösa olika boendeproblem, flera av dem är mycket kostsamma. Partille har en hög ungdomsarbetslöshet jämfört med övriga kommuner i regionen, vilket gör att ungdomars andel av det utbetalda försörjningsstödet ökar. Till ökningen bidrar även ungdomar som har öppenvård på hemmaplan och försörjningsstöd. En ökning av kvinnofridsärenden har märkts de senaste åren. 2005: Försörjningsstödet tenderar att minska något. Minskningen reduceras dock av kraftigt ökade boendekostnader. Utbetalt försörjningsstöd till ungdomar har ökat, främst beroende på hög arbetslöshet samt de hemmaplanslösningar (mellanvård) som används i större utsträckning. Under 2005 har man fokuserat på att fortsätta med utökad och fördjupad söka jobb-verksamhet och bättre samverkan med Arbetsförmedlingen. Fördjupade utredningar har gjorts i långvariga försörjningsstödsärenden och också där utvecklat det nära samarbetet med övriga myndigheter. Fler externa arbetsförmågeutredare har använts. Ett aktivt arbete har genomförts för att förbättra kontakterna och samverkan med sina lokala hyresvärdar för att hitta olika lösningar på boendeproblemen. Samarbetet mellan de olika avdelningar på IFO har fördjupats. All personal går gemensam utbildning i systemteori. 2006: I Partille kommer man att fortsätta att tillsammans med Arbetsförmedligen arbeta med att få fler ut i jobb och praktik. Ett gemensamt upplägg på jobbsökaraktiviteter startas. Personal kommer att vidareutbildas i NPL coaching, en metodik som kan användas för att stödja arbetssökande. Fokus ligger på ungdomar år, där det finns en hög arbetslöshet. Även under 2006 kommer externa arbetsförmågeutredare att anlitas för långvarigt bidragsberoende.bostadssituationen kommer inte att förbättras, därför måste man bli ännu bättre på att hitta flexibla lösningar tillsammans med hyresvärdarna. Stenungsund Det genomsnittliga antalet nybesök/månad har ökat under året. Eftersom antalet hushåll som uppburit försörjningsstöd samtidigt har minskat kan man konstatera att genomströmningen varit stor. I det sammanhanget kan man notera att en stor del av klienterna med missbruk/psykiska arbetshinder (IFO:s målgrupp) inte kan förväntas komma i annan form av försörjning inom det närmaste året. Detta avspeglar sig i höga kostnader för försörjningsstöd för denna grupp. Bland dem 10

11 som står närmare arbetsmarknaden (Stöd-och försörjningsenhetens målgrupp) är motsvarande andel drygt en tredjedel. Trots det har försörjningsstödskostnaderna för enhetens målgrupp endast ökat i ringa omfattning. Kostnaden per hushåll har sammantaget ökat något. Försäkringskassans striktare bedömningar och Arbetsförmedlingens strävan att minska långtidsarbetslösheten är delförklaringar till det högre kostnadsläget. Länsarbetsnämnden förutsäger att sysselsättningen kommer att öka under 2006, men detta är något som inte märkts ännu. 2005: För den del av försörjningsstödet som riktas mot personer som ligger närmare arbetsmarknaden (70 procent av antalet hushåll) har man haft en fortsatt stabil personalsituation. Detta har gjort att antalet ärenden/handläggare där ligger på en rimlig nivå, vilket möjliggjort utveckling av arbetsmetoder, strukturering av arbetet och att kunna ägna varje ärende ordentligt med tid. Ett gediget utredningsförfarande och fördjupning av förändringsarbetet är två viktiga framgångsfaktorer. Fokuseringen på ungdomar har fortsatt, både i samarbetet med AME och med arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlningen har tre tjänster som enbart arbetar med ungdomar i kommunerna Stenungsund, Tjörn och Orust. Detta har inneburit en stor fördel i ungdomsarbetet. Den aktiva användningen av försörjningsstödet, i form av olika former av sysselsättning/arbete i egen regi/inköpt verksamhet, har utökats. Under året har handläggarna och arbetsmarknadskonsulenterna inom AME avslutat en utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt. Såväl Stöd- och försörjningsenheten som AME har gjort interna specialiseringar mot målgrupperna ungdomar upp till 25 år resp. över 25 år. Detta har bl. a. inneburit fokusering på invandrare och klienter med rehabiliteringsbehov. I gruppen som har missbruk eller psykisk ohälsa som arbetshinder har personalsituationen varit turbulent. Detta är en förklaring till att försörjningsstödskostnaderna ökat kraftigt för de grupperna. En utredningsresurs, för att utreda arbetsförmåga, har startat. Under 2005 har relativt få klienter, som uppbär försörjningsstöd, blivit föremål för utredningar skall komma i egen försörjning samt klara av att hantera sin ekonomi. Arbetsmarknadsinriktningen kommer att fortsätta. Barnperspektiv och kvinnovåldsfrågor kommer särskilt att uppmärksammas. Ungdomar kommer att vara en prioriterad grupp även Dessutom kommer möjligheterna att utreda arbetförmågan hos klienter att förbättras genom att utredningsresursen kommer att användas i högre grad. En coach har tillsatts, för att arbeta mer intensivt med ungdomar som har större behov av stöd än vad arbetsförmedlingen kan erbjuda. Dessutom har en ungdomshandläggare hos AME tillsatts. Tjörn I Tjörns kommun märks de hårdare kraven för att få sjukpenning, arbetslöshetsersättningar samt det svala arbetsmarknadsläget, och att det påverkar utvecklingen av försörjningsstödet. 2005: Tjörn har under året arbetat intensivare med långvariga ärenden för att nå självförsörjning snabbare. Man har även haft ett fördjupat samarbete med samarbetspartners. Dessutom har ett internt utvecklingsarbete påbörjats. 2006: Planeringen är att genom en gemensam översyn av riktlinjer, delegation och rutiner arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt och värderingsgrund. Man ska även verka för att biståndstagare kommer att bli självförsörjande genom en fördjupad samverkan med övriga myndigheter och organisationer. Öckerö En generell ökning av försörjningsstödet märks framförallt på grund av problem på arbetsmarkanden. Fortsatt svårt för unga att få fotfäste på arbetsmarknaden 2005: Öckerö har fokuserat på att utveckla arbetet med ungdomar genom samarbete med bla. Arbetsförmedlingen- 2006: Fortsatt och utökat samarbete kring ungdomar bla i en samverkansgrupp med arbetsförmedlingen, skolan, personal, närings- och föreningsliv. Man ska också utöka samverkan med Försäkringskassan. 2006: Uppdraget är att så många försörjningsstödstagare som möjligt, så snabbt som möjligt, 11

12 Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Uppföljningen omfattar Individuellt utbetalt försörjningsstöd 1 Exklusive flyktingar 2 Bruttokostnader, d.v.s. inte reducerat med återbetalda medel Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd, i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren År 2005 År 2004 År 2003 År År År Ale 12,1 15,4 16,3-21,7-5,3-13,1 Alingsås 17,9 16,5 14,9 +8,6 +10,6 +1,9 Göteborg 933,7 944,8 916,1-1,2 +3,1-3,1 Härlanda SDN 16,2 16,6 17,6-2,6-5,8-1,5 Linnéstaden SDN 30,5 27,8 28,6 +9,8-2,8-8,8 Lundby SDN 66,5 67,1 62,3-1,0 +7,7-5,9 Lärjedalen SDN 145,9 147,7 134,5-1,2 +9,8-5,0 Tynnered SDN 40,4 40,9 38,3-1,3 +6,8 +3,8 Älvsborg SDN 2,8 2,1 2,9 +29,4-25,2-5,9 Härryda 9,9 9,2 7,2 +7,6 +27,3-6,2 Kungsbacka 23,3 20,4 20,9 +14,6-2,8-4,1 Kungälv 16,1 18,3 18,6-11,6-1,8 13,1 Lerum 18,2 19,5 19,5-6,4-0,2-14,7 Lilla Edet 10,0 9,8 8,4 +2,2 +16,9 +3,2 Mölndal 59,2 52,5 44,3 +12,7 +18,5 +12,4 Partille 18,5 18,9 17,7-2,3 +6,7-25,6 Stenungsund 14,6 13,3 13,5 +10,3-2,0-14,8 Tjörn 6,7 7,8 5,5-13,3 +41,9-10,9 Öckerö 4,1 3,7 2,8 +12,7 +32,1 +6,5 Göteborgsregionen 1 144, , ,8-0,5 +4,0-3,9 Ale; -21,7% Förändring av kostnaden för Försörjningsstöd i procent mellan åren 2004 och 2005 Tjörn; -13,3% Kungälv; -11,6% Lerum; -6,4% Härlanda SDN; -2,6% Partille; -2,3% Tynnered SDN; -1,3% Lärjedalen SDN; -1,2% Göteborg; -1,2% Lundby SDN; -1,0% Göteborgsregionen; -0,5% Lilla Edet; 2,2% Härryda; 7,6% Alingsås; 8,6% Linnéstaden SDN; 9,8% Stenungsund; 10,3% Öckerö; 12,7% Mölndal; 12,7% Kungsbacka; 14,6% Älvsborg SDN; 29,4% -25% -15% -5% 5% 15% 25% 35% 1 För Göteborgs stad, ink. Stadsdelarna, redovisas t o m 2003 beviljat försörjningsstöd. Fr o m 2004 redovisas utbetalt försörjningsstöd 2 För Lerums kommun redovisas uppgifterna inkl. flyktingar 12

13 Försörjningsstöd per invånare Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per invånare 2005, i kr Försörjningsstöd per invånare 2004, i kr Skillnad i % mellan år 2004 och 2005 Invånare 31/ Invånare 31/ Försörjningsstöd per invånare 0-64 år 2005, i kr Ale , Alingsås , Göteborg , Härlanda SDN , Linnéstaden SDN , Lundby SDN , Lärjedalen SDN , Tynnered SDN , Älvsborg SDN , Härryda , Kungsbacka , Kungälv , Lerum , Lilla Edet , Mölndal , Partille , Stenungsund , Tjörn , Öckerö , Göteborgsregionen , För att bättre kunna jämföra kostnaderna för försörjningsstöd mellan kommunerna/ stadsdelarna så relateras här det totala försörjningsstödet till det totala antal invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror med för 2005 och 2004, samt förändring i procent mellan åren. Den procentuella skillnaden mellan åren för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden som visas på s. 12, då befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. I tabellen ovan finns dessutom för 2005 siffror som visar försörjningsstöd per invånare 0-64 år, då det återspeglar kostnaderna i förhållande till målgruppen som merparten av försörjningsstödet utbetalas till. Diagrammet nedan visar siffrorna från tabellens första kolumn, försörjningsstöd per invånare 2005, sorterat från högsta till lägsta kronantal. Det är stora skillnader mellan kommunerna/ stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborg Stad, då det är stadsdelarna Lärjedalen och Älvsborg som har högsta respektive lägsta kostnaden per invånare. Kr/invånare Försörjningsstöd i kr per invånare, 2005 Relaterat till befolkningen 31 december Lärjedalen SDN Göteborg Lundby SDN Tynnered SDN Göteborgsregionen Mölndal Linnéstaden SDN Härlanda SDN Lilla Edet Stenungsund Partille Lerum Alingsås Ale Tjörn Kungälv Öckerö Kungsbacka Härryda Älvsborg SDN 13

14 Regressionsanalys För att få förklaringar till skillnader när det gäller utbetalt försörjningsstöd i kommunerna finns behov av bra analysverktyg. I Göteborgs Stad görs regressionsanalys för försörjningsstödskostnaderna sedan ett par år tillbaka. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (t.ex. försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer). Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas/kommunernas kostnader och olika strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssammansättning, arbetslöshet och inkomst- och utbildningsnivåer m.m., dvs faktorer som inte kan påverkas på kort sikt), och hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden. Genom regressionsanalysen kan man se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn tagen till de strukturella förutsättningarna. Den ursprungliga modellen, som Göteborgs Stad sedan har vidareutvecklat, har utarbetats av Socialstyrelsen 3. Sedan 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den också genomförs för de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Det underlag som man arbetat med i årets rapport är försörjningsstödskostnaderna för år I underlaget för regressionsanalysen ingår stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö samt förortskommuner (totalt 89 enheter för regressionsanalys storstad och 45 enheter för regressionsanalys förortskommun ), utbetalt ekonomiska bistånd (exkl. flyktinghushåll) samt tolv testade kriterier. För stadsdelarna i Göteborgs Stad görs jämförelse genom regressionsanalys storstad. Den modellen innebär att man utgår ifrån att utbetalt ekonomiskt bistånd beror på: Andel arbetslösa utan ersättning (snitt 03-05) Andel invånare från lågt eller medelhögt utvecklade länder med vistelsetid i Sverige 0-9 år samt med låg utbildning.(snitt 03-05) 3 T.ex. Byberg, Ingrid (1998) Arbetsmetoder och socialbidrag. SoSrapport 1998:11, Socialstyrelsen. Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ):0,93 4, eller 93% procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i alla stadsdelar och förortskommuner. För förortskommunerna görs en särskild analys där motiven för det är att kommunerna är betydligt mer strukturellt homogena än stadsdelarna. Modellen för regressionsanalys förortskommun utgår ifrån att utbetalt ekonomiskt bistånd beror på: Andel arbetslösa utan ersättning (snitt 03-05) Andel ensamstående kvinnor med barn och med låg inkomst Andel födda utom norden Dessa tre strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ):0,65, eller 65 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i förortskommuner (stadsdelarna är ej med då de socialt tunga stadsdelarna i storstäderna skulle ha påverka analysens resultat på ett negativt sätt). Det som förklarar skillnaden mellan dem och andra stadsdelar/förortskommuner behöver inte vara det som förklarar skillnaden mellan mindre socialt tunga områden. Regressionsskattningen visar vad varje kommun/stadsdel borde ha utbetalat i försörjningsstöd om de strukturella faktorerna enligt ovan var det enda som påverkade försörjningsstödskostnaden. Detta jämförs med det faktiskt utbetalda ekonomiska biståndet per invånare 0-64 år för år Siffrorna i regressionsanalysen är hämtade från de uppgifter som kommunerna varje år skickar in till SCB. Vissa kostnader för ekonomiskt bistånd redovisas olika i kommunerna. De kan ingå som en kostnad för försörjningsstöd hos en kommun men inte hos en annan, därav är inte kommunernas utbetalda värde helt jämförbara med varandra. 4 Det mest betydelsefulla bedömningsmåttet i regressionsanalysen är R 2. Detta mått beskriver modellens förklaringsgrad det vill säga styrkan i det linjära sambandet som eftersöks av modellen. Förklaringsgraden uttrycks i procent där noll procent innebär att det inte förekommer något linjärt samband alls och 100 procent innebär ett perfekt linjärt samband där alla observationerna ligger på en linje. Ett lågt R2-värde innebär att en stor del av beroendevariabeln förklaras av andra faktorer än de förklaringsvariabler som tagits in i modellen. 14

15 Regressionsanalys för Kranskommunerna Regressionsanalysen för kranskommunerna visar för 2004 att Härryda, Partille och Stenungsund har ett lägre utbetalat försörjningsstöd än det förväntade. Kungsbacka och Lerum ligger vid eller mycket nära det förväntade värdet. Övriga kommuner har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade. Diagrammet längst ner på sidan visar residualerna, dvs. skillnaderna mellan det förväntade värdet och det utbetalade försörjningsstödet, för regressionsanalysen 2003 samt Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0-64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år Utb per inv 0-64 år Förväntat värde enl regr analys kronor per invånare Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Residualer 2003 och Residualer 03 Residualer kronor per invånare Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö 15

16 Regressionsanalys för Stadsdelarna i Göteborgs Stad Regressionsanalysen för Göteborgs Stad visar att stadsdelarna Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared, Härlanda, Kärra-Rödbo, Tuve-Säve, Tynnered, Älvsborg och Örgryte har ett lägre utbetalt försörjningsstöd än det förväntade värdet. Övriga stadsdelar har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade. kronor per invånare Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0-64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år 2004 Utb per inv 0-64 år Förväntat värde enl regr analys Askim SDN Backa SDN Bergsjön SDN Biskopsgården SDN Centrum SDN Frölunda SDN Gunnared SDN Härlanda SDN Högsbo SDN Kortedala SDN Kärra-Rödbo SDN Linnéstaden SDN Lundby SDN Lärjedalen SDN Majorna SDN Styrsö SDN Torslanda SDN Tuve-Säve SDN Tynnered SDN Älvsborg SDN Örgryte SDN 16

17 Försörjningsstöd per bidragshushåll I tabellen redovisas antal bidragshushåll (hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd) och relateras till det totala försörjningsstödet för 2004 och Totalt i Göteborgsregionen har antal bidragshushåll minskat med 4 procent mellan 2004 och Däremot har storleken på försörjningsstödet per bidragshushåll under perioden ökat med 4 procentenheter. Diagrammet längst ner visar försörjningsstödet per bidragshushåll 2005, sorterad från högsta till lägsta kronantal. En tendens är att de kommuner/stadsdelar som har höga kostnader per bidragshushåll även ligger relativt högt i kostnad för försörjningsstöd per invånare (s.13). Kommun/Stadsdel Antal bidragshushåll 2005 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2005, i kr Antal bidragshushåll 2004 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2004, i kr Ale kr kr Alingsås kr kr Göteborg kr kr Härlanda SDN kr kr Linnéstaden SDN kr kr Lundby SDN kr kr Lärjedalen SDN kr kr Tynnered SDN kr kr Älvsborg SDN kr kr Härryda kr kr Kungsbacka kr kr Kungälv kr kr Lerum kr kr Lilla Edet kr kr Mölndal kr kr Partille kr kr Stenungsund kr kr Tjörn kr kr Öckerö kr kr Göteborgsregionen kr kr Kr/bidragshushåll Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, Lärjedalen SDN Mölndal Göteborg Göteborgsregionen Tynnered SDN Lerum Partille Lundby SDN Stenungsund Kungälv Härryda Härlanda SDN Tjörn Älvsborg SDN Alingsås Kungsbacka Linnéstaden SDN Lilla Edet Öckerö Ale 17

18 Barn i hushåll med försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Andel barn, 0-17 år, som ingår i hushåll som fått försörjningsstöd någon gång under året, i % Totalt antal barn i åldrarna 0-17 år Ale 4,9 6, Alingsås 3,6 3, Göteborg 13,2 14, Härlanda SDN 5,4 6, Linnéstaden SDN 6,0 5, Lundby SDN 12,0 12, Lärjedalen SDN 36,8 38, Tynnered SDN 11,7 11, Älvsborg SDN 0,6 0, Härryda 2,0 3, Kungsbacka 2,4 2, Kungälv 4,2 4, Lerum 2,2 3, Lilla Edet 5,9 6, Mölndal 4,5 5, Partille 2,6 4, Stenungsund 3,4 4, Tjörn 3,5 4, Öckerö 4,6 3, Göteborgsregionen 8,2 9, Senaste åren har barnperspektivet kopplat till försörjningsstödet lyfts fram i rapporten. Siffrorna för 2005 visar att 8,2 procent av barnen (0-17 år) i Göteborgsregionen lever i familjer som någon gång under 2005 fick försörjningsstöd. Inom regionens kommuner- /stadsdelar varierar dessa siffror från 0,6 till 36,8 procent. En positiv tendens är att i samtliga kommuner/stadsdelar, förutom Öckerö, har andelen åringar som ingår i hushåll som fått försörjningsstöd minskat från 2004 till Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i ett projekt arbetat med barnperspektivet kopplat till ekonomiskt bistånd. Resultatet från projektet presenteras i rapporten: Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd från januari I augusti 2004 presenterade regeringen rapporten Ekonomiskt utsatta barn (Ds 2004:41). I dessa båda rapporter framkommer att svensk forskning visar att barn från familjer med lägre socioekonomisk position har en ökad risk för dödlighet, sjuklighet och skaderisk. När det gäller allmän psykisk ohälsa finns svensk forskning som specifikt studerat effekten av ekonomisk knapphet och då funnit att de mest ekonomiskt utsatta barnen mår sämre. Forskningen visar också att ekonomisk utsatthet under de tidiga barnaåren verkar vara mest ofördelaktigt och att det finns tendenser att de långsiktiga konsekvenserna av ekonomisk utsatthet visar sig på flera områden (hälsa, kognitiv utveckling,) också beroende av ålder (lägre ålder mer negativ påverkan). 40% Andel barn i kommunen/stadsdelen som bor i ett hushåll som någon gång under 2005 fick försörjningsstöd 30% 36,8% 20% 10% 0% Lärjedalen SDN Göteborg 13,2% 12,0% 11,7% 8,2% 6,0% 5,9% 5,4% 4,9% 4,6% 4,5% 4,2% 3,6% 3,5% 3,4% 2,6% 2,4% 2,2% 2,0% 0,6% Lundby SDN Tynnered SDN Göteborgsregionen Linnéstaden SDN Lilla Edet Härlanda SDN Ale Öckerö Mölndal Kungälv Alingsås Tjörn Stenungsund Partille Kungsbacka Lerum Härryda Älvsborg SDN 18

19 Försörjningsstöd till ungdomar, år Försörjningsstöd som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern år, i Tkr Kommun Förändring Kommun Förändring Ale % Kungsbacka % Alingsås % Kungälv % Göteborg % Lerum % Härlanda SDN % Lilla Edet % Linnéstaden SDN % Mölndal % Lundby SDN % Partille % Lärjedalen SDN % Stenungsund % Tynnered SDN % Tjörn % Älvsborg SDN % Öckerö % Härryda % Göteborgsregionen % I tabellen ovan redovisas försörjningsstöd, i tkr, som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern år, under åren 2005 och 2004, samt förändringen mellan åren i procent. Förändring mellan åren 2004 och 2005 redovisas också i diagrammet nedan. Detta diagram kan jämföras med diagrammet på s. 12 över den totala kostnadsförändringen för varje kommun/ stadsdel. Tabellen längst ner på sidan visar hur stor andelen av det totala försörjningsstödet som går till ungdomar år, samt hur stor andel av invånarna i kommunen/stadsdelen som är år. På s. 21 i rapporten redovisas arbetslösheten för ungdomar år, vilken har sjunkit mellan 2004 och Trots sjunkande ungdomsarbetslöshet har alltså det utbetalda försörjningsstödet till ungdomar ökat under samma period. Vid analys av siffrorna ska beaktas att befolkningsökningar och demografiska förändringar kan vara orsaker till stora förändringar avseende både andel och kr av försörjningsstöd som utbetalas till ungdomar. Ale; -32% Förändring av försörjningsstöd, mellan åren 2004 & 2005, som går till hushåll där registerledaren är i åldern år Lerum; -24% Älvsborg SDN; -18% Lilla Edet; -13% Tjörn; -8% Härryda; -3% Öckerö; 0% Alingsås; 1% Göteborgsregionen; 2% Göteborg; 2% Härlanda SDN; 4% Partille; 8% Lundby SDN; 10% Tynnered SDN; 12% Mölndal; 12% Kungälv; 14% Linnéstaden SDN; 14% Lärjedalen SDN; 15% Stenungsund; 19% Kungsbacka; 23% -40% -20% 0% 20% 40% Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i åldrarna år Andel invånare i åldrarna år 2005 Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i åldrarna år Andel invånare i åldrarna år Ale 20% 23% 8% 8% Kungsbacka 24% 23% 7% 6% Alingsås 38% 41% 8% 8% Kungälv 20% 15% 8% 7% Göteborg 17% 17% 10% 10% Lerum 18% 22% 7% 7% Härlanda SDN 22% 21% 10% 10% Lilla Edet 31% 36% 8% 7% Linnéstaden SDN 21% 21% 9% 9% Mölndal 16% 16% 8% 8% Lundby SDN 14% 16% 11% 11% Partille 25% 22% 8% 8% Lärjedalen SDN 14% 12% 10% 10% Stenungsund 24% 22% 7% 7% Tynnered SDN 19% 17% 9% 9% Tjörn 25% 23% 7% 7% Älvsborg SDN 16% 23% 7% 7% Öckerö 21% 24% 7% 8% Härryda 26% 29% 7% 7% Göteborgsregionen 18% 18% 9% 9% 19