Nyckeltal Försörjningsstöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyckeltal Försörjningsstöd"

Transkript

1 Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2006 Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - 5% (3 % år 2005) Relaterat till arbetslöshet - 30% (34 % år 2005) Relaterat till andra bidrag - 23% (22 % år 2005) Väntar lön eller för låg heltidslön - 4% (4 % år 2005) Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och SAS 1-38% (37 % år 2005) Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

2 Innehåll Sida Sammanfattning... 3 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2006 & Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Försörjningsstöd per invånare Regressionsanalys Barn i hushåll med försörjningsstöd Försörjningsstöd till ungdomar, år Procentuell andel av Försörjningsstödet Orsak: Arbetslöshet Orsak: Ej tillgänglig för arbetsmarknaden Orsak: Andra bidrag Översikt - Cirkeldiagram Bilaga 1:

3 Sammanfattning De totala kostnaderna för försörjningsstöd i Göteborgsregionen har återigen minskat och var 7,6 procent lägre 2006 än Motsvarande siffra för riket är en minskning med 2,4 procent. Försörjningsstöd per invånare minskade för Göteborgsregionen med 8,5 procent under året. Högst var kostnaden per invånare i Stadsdelen Lärjedalens (5 336 kr) och lägst i Stadsdelen Älvsborgs (143 kr). De stora skillnaderna kan bero på olikheter i både struktur och behov. Intressant är därför avsnittet om regressionsanalys. För enskilda kommuner och stadsdelar förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna De kommuner som procentuellt har minskat sina kostnader mest sedan föregående år är Mölndal (-30,8 procent) och Ale (-16,2 procent). Ale har dessutom sedan 2004 minskat sina kostnader med 34,4 procent Ökningarna sedan föregående år är störst på Öckerö (+20, 8 procent) och Tjörn (10,4 procent). Öckerö har sedan 2004 ökat sina kostnader med 35,1 procent. Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från sjunkit med 0,1 procent i Göteborgsregionen jämfört med 2005 (0,3 procent i riket). Under 2004, ökade arbetslösheten och flera kommuner noterade att det ledde till ökat behov av försörjningsstöd, och då tydligast bland unga (18-24 år). Mellan 2004 och 2005 ökade den öppna arbetslösheten bland unga med 0,1 procent i Göteborgsregionen och mellan 2005 och 2006 sjönk den med 0,7 procent (0,8 procent i riket). Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd till ungdomar har minskat med 10 procent mellan 2005 och Deras andel av det totala försörjningsstödet är för Göteborgsregionen ändå densamma som de två föregående åren. Barn i Göteborgsregionen som ingår i hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd minskade mellan 2005 och 2006 med 0,5 procent till 7,7 procent. Bakgrund och Syfte Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har gjorts sedan Sedan några år tillbaka särredovisas även sex stadsdelar inom Göteborgs stad. Genom att samtliga tretton av GR:s medlemskommuner deltar ges möjlighet att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen samt göra jämförelser mellan kommunerna och över tid. En del i uppföljningen är att följa orsaken till att försörjningsstöd betalas ut. Syftet med att koda orsaken till utbetalningarna är att underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som har de största behoven vid förändringar i konjunkturen eller i de generella välfärdssystemen. Förutsättning och Kodning Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Försörjningsstöd ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på annan försörjning. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Då målet är att få hushållet i egen försörjning, kodas orsak efter den person i hushållet som har störst möjlighet att ändra försörjningssituationen så att inkomsterna täcker normen. Deltagare i sammanställningen av Nyckeltal Försörjningsstöd 2007: Magnus Billborg, Ale Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Ingvar Jansson, Göteborg Jan Svensson, Göteborg Peter Westlund, Göteborg Cecilia Netzén, Härryda Christine Dahlfors, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka Johan Lindfeldt, Kungälv Gunnel Elfving, Lerum Irene odén, Lerum Marie Lindén, Lerum Karl Willborg, Lilla Edet Ahmad Bajazidini, Mölndal Gunilla Eriksson, Mölndal Ann Thålin, Partille Margaretha Ivarsson, Partille Tarja Thorén, Partille Gunnar Nylén, Stenungsund Cecilia Forsberg, Tjörn Madeleine Segle, Tjörn Marita Vesala, Tjörn Johan Bergqvist, Öckerö Renja Claesson, Öckerö Projektledning och sammanställning Johanna Johansson, GR Elvy Persson, GR 3

4 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, I Göteborgsregionen har kostnaden för försörjningsstöd återigen minskat och nått en ny lägsta nivå för perioden. Minskningen för 2006 är 7,6 % jämfört med Motsvarande siffra för riket är en minskning på 2,4 procent, för Västra Götalands län en ökning på 0,6 procent och för Hallands län en minskning med 5,1 procent. För att ge en mer beskrivande bild av försörjningsstödets utveckling i Göteborgsregionen finns på nästa sida beskrivningar, från kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd, dels hur de har arbetat med försörjningsstödet under 2006 och hur man arbetar under 2007 och dels över de trender och förändringar man ser i försörjningsstödets utveckling. För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna 2005 vilket beskrivs på sidan 12. Göteborgsregionen Kostnader I jämförelse med föregående år i procent i kronor Summa ,6 Mkr - - Summa ,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr Summa ,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr Summa ,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr Summa ,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr Summa ,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr Summa ,3 Mkr - 5,1 % - 64,2 Mkr Summa ,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr Summa ,8 Mkr - 3,9 % - 44,7 Mkr Summa ,9 Mkr + 4,0 % +44,1 Mkr Summa ,5 Mkr -0,5 % -5,5 Mkr Summa ,0 Mkr - 7,6 % - 86,6 Mkr Mkr Utvecklingen av Försörjningsstöd i Göteborgsregionen , , , , , , , , , , , ,

5 Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2006 & 2007 Nedan beskriver kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd dels de trender och förändringar som har noterats samt hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2006 och hur man arbetar under Ale 2006: Utvecklingen har varit fortsatt gynnsam med resultat att färre hushåll är i behov av försörjningsstöd och med kortare bidragsperioder jämfört med Framförallt har detta märkts på ungdomsgruppen där antalet bidragsberoende av arbetsmarknadsskäl fortsatt minska markant. Resultatet beror på flerårigt och strukturerade samarbete med arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet. Generellt har antalet försörjningsstödstagare av arbetsmarknadsskäl minskat. Fokus har därför i större utsträckning kunnat riktas mot försörjningsstödstagare med olika former av arbetsbegränsningar. Detta kräver olika arbetssätt och metodik och då framförallt goda samverkansformer med sjukvården, försäkringskassa och arbetsförmedling. Ett led i arbetet har varit att utreda förutsättningarna för kvalificerade arbetsförmågebedömningar och möjligheter till kvalificerad arbetsträning. Vi har även under 2006 satsat särskilt på försörjningsstödstagare med invandrarbakgrund och med vissa språksvårigheter. Satsningen har bestått i ett EU-finansierat projekt "projekt UNO" som riktar sig till ca 20 personer som på heltid får individuell utbildning och aktiv coachning mot arbete. Resultaten har varit mycket goda. Försörjningsstödsenheten har inom ramen för IFO verksamheten utvecklat en kvinnofridspolicy och även utbildats inom området. Enheten har Inom IFO verksamheten deltagit i kompetensutveckling rörande tidig upptäckt av beroendeframkallande medel med syfte att motverka uppkomsten av alkohol- och narkotikamissbruk samt haft omfattande internutbildning i handläggning och dokumentation. 2007: Den viktigaste uppgiften inför 2007 är att klara av att bibehålla den framgångsrika samverkan kring arbetslösa ungdomar. Arbetssätt och arbetsformer som är utvecklade under flera år. Vi eftersträvar att få till stånd en mer arbetsgivarnära förlagd arbetsmarknadsinsats och vår ambition är att i samverkan med arbetsförmedlingen lyckas med detta. Som ett resultat av 2006 års utveckling kommer vi att kunna fokusera mer på försörjningsstödstagare med arbetsbegränsningar Vi kommer att ha möjlighet att köpa in kvalificerad arbetsförmågebedömningar och arbetet med att utveckla kvalificerade arbetsträningsalternativ fortsätter En risk är att övriga ansvariga rehabiliteringsaktörer som arbetsförmedling och vårdgivare inte svarar upp mot våra försök till samverkan. Vi kommer vidare att fortsätta arbetet med utveckling av utredningsstöd i form av kartläggnings och bedömningsinstrument vid ställningstagande till insats. Framtiden: Vårt hittills framgångsrika arbetssätt kring arbetsföra ungdomar bygger på ett väl utvecklat samarbete mellan ett begränsat antal handläggare från arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsenhet och från försörjningsstödsenheten. Handläggarna arbetar uteslutande med ungdomar och kan på så sätt få till en kontinuitet på både en övergripande nivå som individuell nivå med full koncentration mot en tydligt definierad målgrupp. Verksamhetsförändringar har kunnat hanteras på ett mer flexibelt sätt och risken för att ungdomar med förutsättningar att kunna etablera sig på arbetsmarknaden skall hamna mellan stolarna är mycket små. Arbetssättet har kunnat utvecklas under flera år av samma handläggare vilket har inneburit att gemensamma förhållningssätt och arbetsmetoder utvecklats. Ungdomar har mycket snabbt från ansökan om försörjningsstöd kunnat beredas arbetsmarknadsinriktad aktivitet om detta bedömts nödvändigt för att öka anställningsbarheten. Sammantaget har detta resulterat i att ungdomars behov av försörjningsstöd minskat betydligt. 5

6 Alingsås 2006: Arbetet med försörjningsstödet i Alingsås har under 2006 fokuserats på att samverka internt med Arbetsmarknadsavdelningen men även externt med Arbetsförmedlingen för att hitta lösningar för egenförsörjning, i samverkan med andra aktörer. 2007: Planeringen för 2007 innebär att vi fokuserar på Aktivt försörjningsstöd. Personer som söker försörjningsstöd erbjuds aktivitet på halvtid i 13 veckor. Ungdomar erbjuds deltagande i Ungdomsprogrammet som utökats med Workshops halvtid med kontinuerlig start. Framtiden: Försörjningsstödet har minskat under 2006 då antalet hushåll i behov av försörjningsstöd har minskat. Ungdomar med behov av försörjningsstöd har minskat från en tidigare mycket hög nivå. Fokus ligger kring samverkan och snabba insatser för denna grupp tillsammans med Arbetsmarknadsavdelningen. Göteborg 2006: Det prioriterade målet från kommunfullmäktig, att minska försörjningsstödet ligger fast. Arbetet i stadsdelarna har haft ett fortsatt fokus på de hushåll som är beroende av försörjningsstöd under lång tid ( 10 månader under senaste 12 månaderna) och rehabiliteringsperspektivet, i syfte att klara en större grad av egenförsörjning. Under året förbättrades sysselsättningsläget radikalt och efter sommaren minskade antalet bidragshushåll månad för månad, vilket fick till följd att även antalet långtidsberoende hushåll minskade totalt sett under året. Det etablerades även ett antal nya rehabiliteringsverksamheter inom Samordningförbundens regi, som bidrog till att bredda insatserna för långtidsberoende hushåll och stärka samverkan mellan myndigheterna. Ca 1000 göteborgare har fått så kallade plusjobb. På uppdrag av stadsdelscheferna arbetade ansvariga enhetschefer fram en Gemensam Plattform om hur arbetet med försörjningsstödet ska bedrivas i stadsdelarna. 2007: Arbetet med att minska beroendet av försörjningsstöd fortsätter. Förändringarna under 2006 utgör en viktig utgångspunkt för en fortsatt utveckling. Arbetslinjen stärks ytterligare av den goda konjunkturen och stadsdelarnas utvecklade satsningar gentemot arbetsmarkanden och arbetslivsinriktade rehabiliteringen. För tredje året i rad kommer en kartläggning av de långtidsberoende hushållen att genomföras under oktober månad i syfte att ytterligare förstärka vår gemensamma kunskapsbas om de långtidsberoende hushållen. Framtiden: Förändringar i arbetsmarknadspolitiken har skapat ökat antal långtidsarbetslösa ungdomar. 100 ungdomar kommer därför att erbjudas särskilda introduktionsanställningar under Förändrade regler för A-kassa m.m. bedöms inte påverka kommunens kostnader i någon större utsträckning. Däremot kan ett större antal introduktionsflyktingar innebära ökade kommunala kostnader för försörjningsstödet mot slutet av året. Totalt sett prognostiseras minskade kostnader med ca 40 mkr under Härryda 2006: Fokus har fortsatt legat på ungdomar i ålder och att i den gruppen förhindra långtidsberoende och långtidsarbetslöshet. Samarbete mellan arbetsförmedling, socialkontor och arbetsmarknadsgrupp/jobbcoacher har resulterat i en fortsatt låg andel arbetslösa ungdomar med behov av försörjningsstöd. Ungdomars del av försörjningsstödet är 21 procent av den totala kostnaden och 26 procent av den totalt antal hushåll vilket är en sänkning från 2005 års siffra på 31 procent. Fokus har också legat på att minska antalet flyktingar som blir beroende av försörjningsstöd genom att öka möjligheten till egenförsörjning. Detta har bl a skett genom ett samarbete mellan SFIanordnaren och Flyktingmottagningen i form av praktikanskaffare samt att individualisera SFIutbildningen i vissa fall genom att köpa SFI på annat håll. Praktiken syftar till att elever får både en språkträningsperiod och en yrkes- och språkträningsperiod för att öka inlärning, öka integration vilket är en snabbare väg till arbete. Det har under året skett en minskning av andelen arbetssökande och en ökning av de som ej är tillgängliga för arbetsmarknaden samt ej är kvalificerade för andra bidrag. Detta gav oss anledning att titta mer på hur vi skulle möta dessa gruppers behov av stöd förutom genom arbetet i Individsamverkansteamet. Ett team som genom FINSAM-förbundet arbetar med människor som har komplex problematik. 6

7 2007: Arbetsförmedlingens ändrade förutsättningar har gjort att vi ändå kommer att fortsätta att erbjuda unga sökajobbstöd och arbetsträning samt i vissa enskilda fall även praktik för att minska inflödet. Dessutom har vi startat upp sökajobbstödsgrupper för vuxna och lagt fokus på avtal med arbetsförmedling gällande aktivitetsgarantin. En tvärsektoriell grupp arbetar med att ta fram ändrade metoder och arbetssätt för gruppen flyktingar genom studiebesök/föreläsningar och diskussion. Trots den fortsatta möjligheten att använda sig av kommunens resurser ser vi att andelen unga ökar i försörjningsstödsavseende. Möjligen kan Jobb o utvecklingsgarantin i december ändra på detta men under 2007 kommer vi troligen att se en ökning. De grupper som ökat hitintills är den grupp som kan relateras till arbetsmarknaden. Fortsatt högt ligger grupperna som kan relateras till att de inte kvalificerar för andra bidrag, men det är ingen betydande ökning. Nybesöken ligger på ungefär samma nivå som år 2006, skillnaden är att fler blir kvar längre perioder och till en högre snittkostnad per hushåll. Framtiden: Den lokala överenskommelsen för mottagandet av flyktingar och andra nyanlända invandrare ökar samarbetet kring dessa frågor och både Näringslivet och psykiatrin deltar i dagsläget förutom de tidigare intressenterna. Kungsbacka 2006: Arbetsmarknadsfrågor samt rehabilitering av långtidsarbetslösa/sjukskrivna har varit i fokus under året. Utveckling av boendestöd för att bland annat förhindra hyresskulder och undvika vräkning av hyresgäster har också varit en viktigt fråga under året. Extra kostnader i samband med hemmaplanslösningar har blivit aktuella i slutet av året och kommer att ha betydelse i framtiden. Arbete med att förkorta väntetider och att ha en effektiv handläggning i samband med nybesök har också haft betydelse för utfallet. Fortsatt samverkan med framförallt Försäkringskassan och kommunens Arbetslivsenhet har haft betydelse för att förkorta bidragsperioden för den enskilde. Samverkan med Arbetsförmedlingen med fokus på dem som har svårare att återgå till arbetsmarkanden har tunnats ut. Nytillkomna arbetslösa ungdomar har i många fall matchats till arbete och inte haft behov av försörjningsstöd någon längre period. Tyvärr finns inga insatser för långtidsarbetslösa ungdomar och vilka fortfarande finns kvar och andra möjligheter att hjälpa dessa behövs Utan insatser från Arbetsförmedlingen, för dem som står längre från arbetsmarknaden, kommer det troligen att krävas fler insatser från kommunen för denna grupp. Vi kommer även att arbeta med gruppen som har behov av mer medicinsk rehabilitering, långtidssjukskrivna utan ersättning, psykiatrisk rehabilitering och ungdomar som aldrig varit ute på arbetsmarknaden. Bostadsfrågan ligger också långt framme samt ekonomisk rådgivning. Framtiden: Tendensen är höga boendekostnader, både för permanent och tillfälligt boende, samt hyresskulder och vräkningar. Personer med skulder hos lånebolag och kronofogden påverkar behovet av rådgivning och skuldsanering men ofta också behov av försörjningsstöd. Arbetslösheten bland ungdomar har minskat och arbetsmarknaden är relativt positivt för tillfället. Kungälv 2006: Under året har vi fokuserat på utlandsfödda personer som haft försörjningsstöd under längre tid. Vi har också, efter en tillsyn av Länsstyrelsen vad gäller barnperspektivet, förstärkt enheten med en 1:e socialsekreterare som har ett särskilt ansvar i metodfrågor och då barnperspektivet i synnerhet. Vi har också under året förstärkt vår mottagningsgrupp för en mer rationell hantering av "nya" ärenden. 2007: Försörjningsstödsenheten har fr.o.m. årsskiftet 06/07 lämnat IFO och ingår numera i sektorn Arbetsliv och stöd tillsammans med kommunens arbetsmarknadsenhet ALC (Arbetslivscentrum) samt Behandlingsenheten och AXET (nätverksinriktad verksamhet till stöd för barn och ungdomar i skolan) också de från IFO. Under 2007 kommer vi att fokusera på barnens situation i familjer som uppbär försörjningsstöd under en längre tid (ett år eller mer) samt samverkan med interna och externa samverkanspartners. Framtiden: Vi har under 2007 haft en gynnsam utveckling av försörjningsstödskostnaderna vilket bl.a. visat sig att färre personer hittills har sökt vår hjälp jämfört med Under 2007 kommer ett "mini-delta", Utgångspunkten, att 7

8 starta upp. Samordningsförbundet är initiativtagare och målgruppen är ungdomar mellan år. En socialsekreterare från försörjningsstödsenheten har anställts som projektledare under två år. Lerum 2006: Den omorganisation som genomfördes under våren 2006, har i stort sett präglat arbetet under året. Målsättningen att brukaren skulle träffa så få personer som möjligt har uppfyllts, utifrån att vi arbetar med helheten har vi kunnat se att det varit enklare att följa individen och se till dess behov. Under året låg fokus på familjer med långvarigt försörjningsberoende men trenden att denna grupp ökar verkar inte längre lika uttalad. När det gäller unga år skedde under 2006 en rejäl ökning, den största anledningen till detta var att kommunal ungdomspraktik och ungdomsgarantin upphörde senare hälften av året. 2007: Inför 2007 är målen att antalet familjer med försörjningsstöd ska minska med fem procent och att minska antalet unga som uppbär försörjningsstöd med fem procent. Två socialsekreterare arbetar deltid med arbetslösa ungdomar i tätt samarbete med Arbetsmarknadsenheten. I övrigt fortsätter arbetet med att implementera det nya arbetssättet och försöka göra de förändringar som vi ser blir nödvändiga. Framtiden: En tendens är att antal sökande som inte får sina läkarintyg godkända av försäkringskassan och som heller inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande ökar. Lilla Edet 2006: Ett prioriterat område har varit unga utan egenförsörjning där vi lyckats få ned antalet hushåll genom mycket samarbete med arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet. Åldersgruppen år har även totalt sett minskat sin andel av den totala försörjningsstödskostnaden. Samtidigt har andelen hushåll med långa bidragstider ökat så att den genomsnittliga tiden för 2006 ligger på 5,2 månader. Ett tillfälligt avbrott i samarbetet med arbetsförmedlingen uppstod när förmedlingarna i Ale och Lilla Edet slogs ihop till en enhet i Ale. Under hösten 2006 blev det klart att kommunens arbetsmarknadsenhet och IFO skulle tillhöra samma nämnd, vilket gett förhoppningar om goda samverkanseffekter för 2007, inte minst när det gäller kvaliteten i 4:4- praktik. En satsning verkar även möjlig för att förbättra arbetsmarknadsenhetens introduktion av flyktingar genom en sammanhållen SFI och praktik i introduktionen. 2007: I slutet på 2006 stod det klart att arbetsmarknadsenheten hade små egna resurser och i kombination med minskade statliga bidrag till verksamheten samt sänkta ersättningsnivåer till dem inom enheten som fick praktik eller kompetensutveckling via komvux gör att vi ännu inte hittat någon bra strategi i detta sammanhang att för att göra fler individer självförsörjande. Framtiden: Fler hushåll blir långtidsberoende av försörjningsstöd och denna grupps andel av kostnaden för försörjningsstödet ökar. Gruppen verkar även i tilltagande omfattning ha enbart försörjningsstöd som inkomstkälla, dvs. har svårt att kvalificera sig till de vanliga sociala transfereringarna vid sjukdom eller arbetslöshet Mölndal 2006: Under 2006 har sektionen haft 2,5 förstärkningstjänster, som permanentades i november Detta har inneburit att socialsekreterarna har haft ca 45 hushåll att arbeta med, vilket har gett möjlighet till ett fördjupat arbetssätt. Sektionen har fokuserat på målgrupperna: arbetslösa utan ersättning, sjukskrivna utan ersättning, SFI-studerande samt ej tillgängliga för arbetsmarknaden (orsakskoder 1, 4, 8 och 10). Vi har följ upp 141 prioriterade ärenden 3 gånger under året. Antalet arbetsförmågebedömningar och remisser till samverkansteamet RESA har ökat. Sektionen har även påbörjat ett utvecklingsarbete tillsammans med förvaltningens utvecklingsledare. 2007: Utvecklingsarbetet tillsammans med utvecklingsledare har mynnat ut i en rapport och sektionen kommer att följa upp och fortsätta sitt utvecklingsarbete i enlighet med det som står i den. En fortsatt samverkan inom förvaltningen med gemensamma handlingsplaner är en del av arbetet. Sektionens ledning har blivit förstärkt med en samordnare som arbetsleder medarbetarna i det dagliga arbetet samt håller i 8

9 metodutveckling och ärendegenomgångar. Framtiden: Vi kommer att anpassa vårt arbete till vad som händer i omvärlden däribland arbetsmarknadspolitiken som kan påverka metodutvecklingen inom sektionen. Sektionen följer därför noga utvecklingen detta samt Försäkringskassans skärpta bedömningar av rätten till sjukpenning/sjukersättning. Ett ökat flyktingmottagningen påverkar kostnader för försörjningsstöd samt behov av ett utvecklat samarbete med Vuxenutbildningen/SFI och arbetsmarknadsenhet. Boendeproblematiken är en fråga som påverkar försörjningsstödet, sektionen kommer under 2007 jobba mer systematiskt med denna fråga där samverkan med hyresvärdarna ingår i arbetet. Vårt interna metodutvecklingsarbete kommer att lägga en stor vikt på ökat egenansvar hos våra sökande. Partille 2006: Antalet långvariga bidragsärenden har minskat något jämfört med 2005, men utgör fortfarande huvuddelen av de ekonomiska biståndsärendena. Bland dem finns många hushåll med invandrarbakgrund. Försörjningsstödet har fortsatt att minska något. Under 2006 har arbetet inriktas på att utveckla söka jobbverksamheten för dem som bedöms som arbetsföra, främst ungdomar och invandrare, samt att utveckla samarbetet med Försäkringskassan och sjukvården/psykiatrin i fråga om icke sjukpenningplacerade sjukskrivna. Individsamverkansteamet inom finansiell samverkan har kommit i gång med mer strukturerat arbetssätt under året. Bostadssituationen har inte förbättrats, mycket arbete har lagts ner på att hitta lösningar på olika bostadsproblem. Även kvinnofridsärenden har fortsatt att öka. 2007: Under 2007 kommer fokus att ligga på långtidsberoende invandrare i försörjningsstöd. Dels genom utveckling av SFI tillsammans med vuxenutbildningen, men även i form av ett gemensamt EU-projekt för gruppen som inte klarat SFI i samarbete med vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten och Försäkringskassan. Även ett utökat stöd i föräldraskapet tillsammans med Vuxenskolan och Familjecentralen planeras. Dessutom kommer vi fortsätta att arbeta med söka jobbgrupper för nyanlända flyktingar för att de så fort som möjligt ska få en förankring på arbetsmarknaden. Vi har sett ett behov av neuropsykiatriska utredningar. Många personer behöver utredas utifrån dessa funktionshinder då en vanlig arbetsförmågeutredning inte är tillräcklig. Vi kommer att undersöka möjligheten till att köpa in konsultinsats för detta. En arbetsgrupp är tillsatt med personal från olika delar av förvaltningen för att ta fram ett förslag till sysselsättning för personer med drogproblematik. Vi fortsätter att hitta nya former och förbättra vårt arbete med bostadsproblemen utifrån en utredning som gjorts kring boende. Framtiden: Under 2007 ser vi att försörjningsstödet minskar i större omfattning. Den goda arbetsmarknaden är en bidragande orsak liksom vårt systematiska arbete med olika insatser mot jobb och utredning av rätt försörjning. Vi har ännu inte sett några effekter av förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringssystemet, men gissar att detta kan ge utslag nästkommande år i form av ökat försörjningsstöd. Arbetsmarknaden bedöms dock var god även de kommande två åren. Stenungsund 2006: Den del av försörjningsstödet som riktas mot personer som ligger närmast arbetsmarknaden har haft en fortsatt stabil personalsituation. Detta har gjort att antalet ärenden/handläggare där ligger på en rimlig nivå, vilket möjliggjort strukturering av arbetet och att varje ärende har kunnat ägnas ordentligt med tid. Ett gediget utredningsförfarande och en fördjupning av förändringsarbetet är två viktiga framgångsfaktorer. Fokuseringen på ungdomar har fortsatt, både i samarbetet med Arbetsmarknadsenheten och under del av året med arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har haft tre tjänster som enbart arbetar med ungdomar i kommunerna Stenungsund, Tjörn och Orust. Detta har inneburit en stor fördel i ungdomsarbetet. Tyvärr har arbetsförmedlingen omorganiserat sig, med anledning av den nya regeringens arbetsmarknadspolitik, vilket inneburit att detta samarbete inte längre är möjligt. Den aktiva användningen av försörjningsstödet, i olika former av sysselsättning/arbete i egen regi/inköpt verksamhet, ligger på samma nivå som tidigare. En genomgång av samtliga ärenden har gjorts 9

10 och en ny struktur för det arbetet har upprättats. Såväl Stöd- och försörjningsenheten som arbetsmarknadsenheten har gjort interna specialiseringar mot målgrupperna ungdomar upp till 25 år resp. över 25 år. Detta har bl. a. inneburit fokusering på invandrare och klienter med rehabiliteringsbehov. En coachverksamhet för ungdomar har startat. Den vänder sig till ungdomar som behöver relativt mycket stöd för att komma ut på arbetsmarknaden. I gruppen som arbetar med försörjningsstödstagare som har missbruk eller psykisk ohälsa som arbetshinder har personalsituationen varit turbulent. Detta är en förklaring till att försörjningsstödskostnaderna ökat kraftigt för de grupperna. Utredningsresursen har fått en allt större betydelse för arbetet. 2007: Uppdraget är att så många försörjningsstödstagare som möjligt, så snabbt som möjligt, skall komma i egen försörjning samt klara av att hantera sin ekonomi. Arbetsmarknadsinriktningen kommer att fortsätta. Barnperspektiv och kvinnovåldsfrågor kommer att särskilt uppmärksammas. Ungdomar kommer att vara en prioriterad grupp även Utredningsresursens situation har förbättrats, vilket gör att den kommer att användas i högre grad. Coachverksamheten för ungdomar har permanentats under året och utökats med en coach. Stöd- och försörjningsenheten, tillsammans med Arbetsmarkandsenheten kommer att byta organisation och övergå i Individ- och familjeomsorgen. Detta skall ske senast vid årsskiftet 2007/2008. I samband med detta diskuteras alternativa arbetssätt, bl.a. skall IFO präglas av insatser utan föregående utredning och beslut. Framtiden: Genomsnittligt antal nybesök/månad har minskat under året. Detsamma gäller totalt antal hushåll som uppburit försörjningsstöd. Genomströmningen har varit stor. I det sammanhanget kan man notera att en stor del av klienterna med missbruk/psykiska arbetshinder (IFO:s målgrupp) inte kan förväntas komma i annan form av försörjning inom det närmaste året. Detta avspeglar sig i höga kostnader för försörjningsstöd för denna grupp. Bland dem som står närmare arbetsmarknaden (Stöd- och försörjningsenhetens målgrupp) är motsvarande andel ca 45 procent. Trots det har försörjningsstödskostnaderna för enhetens målgrupp minskat. Kostnaden per hushåll har sammantaget ökat något. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och arbetssätt förklarar till viss del det högre kostnadsläget för kommunen. Det kraftigt förbättrade arbetsmarknadsläget märks genom färre nybesök och att människor snabbt kommer ut i egen försörjning. Trots det förväntas kostnaderna för försörjningsstöd att öka bl.a. som följd av försämrade arbetsmarknads- och socialförsäkringsförmåner. Under årets första sex månader har kostnaderna för försörjningsstöd varje månad legat något över motsvarande nivå Det förbättrade arbetsmarknadsläget innebär att det inte finns en ungdomsarbetslöshet att tala om. För dem som ändå har svårigheter på arbetsmarknaden kommer coachverksamheten att utvecklas. Tjörn 2006: Arbetet har varit fokuserat kring att mer metodiskt arbeta för att minska den genomsnittliga bidragstiden samt intensifierat arbetet med ALE (arbetslivsenheten) för unga bidragstagare 2007: IFO-avdelningen har under 2007 gjort en omorganisation och en enhetschef är anställd sedan den förste september för vuxengruppen, dvs. försörjningsstödsgruppen samt socialmedicinska mottagningen, då flera av klienterna är aktuella på båda områdena. Detta kommer att leda till en bättre samsyn och fördjupad samverkan. Enhetschefens uppgift är också att utarbeta handböcker i hantering av försörjningsstöd samt arbeta för att dokumentationen ska bli bättre. Delegationsordningen ska också ses över. Tanken är också, att samtliga handläggare inom försörjningsstödsgruppen ska verka för att mer fördjupat analysera bakgrunderna till att försörjningsstöd utges och i samverkan med klienten motivera till självförsörjning genom arbete eller studier, där det är möjligt. Socialmedicinska mottagningen har idag en "coach" anställd och tanken är att han ska arbeta med personer som inte ingår den ordinarie rehabiliteringen med sysselsättning, att träna klienterna i att passa tider, hur man umgås socialt etc. för att så småningom kunna slussas in i ALE:s rehabiliteringsverksamhet och därefter ut på arbetsmarknaden eller till fortsatt utbildning. Den största gruppen som idag går på försörjningsstöd är gruppen "ej kvalificerad för 10

11 ersättning (A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade). För Tjörns del utgör denna grupp 45 procent. Nästa stora grupp på 21 procent är gruppen som inte har tillräcklig ersättning från sjukpenning, föräldrapenning, pension eller utredningstid på försäkringskassan. De som inte har tillräcklig ersättning från A- kassa, Alfa-kassa m.m. har fortfarande inte slagit så hårt ut i Tjörns kommun. Denna grupp utgör 10,6 procent. Gruppen "unga" bidragstagare har inte heller ökat utan snarare minskat i Tjörns kommun beroende på att ungdomarna troligen har fått arbete istället då det råder högkonjunktur. Gruppen unga bidragstagare har i det närmaste halverats mellan Framtiden: Där insatser behövs gäller främst gruppen som inte är kvalificerade för A-kassa eller Alfa-kassa. Genom att vi nu har en "coach" som arbetar med sysselsättning och social träning, finns det större möjligheter än tidigare att kunna låta personer få arbetsträna inom sysselsättning för att sedan slussas in i ALE:s rehabilitering som ska leda till arbete. Denna grupp kommer IFO-avelningen i Tjörns kommun sätta fokus på under genom fördjupade samtal med klienten samt i nära samverkan med övriga intressenter. Ett speciellt team med handläggare ifrån ungdomsgruppen på barn- och familjgruppen, socialmedicins personal samt kuratorn ifrån ungdomsmottagningen kommer att sammankallas när det gäller att arbeta med unga bidragstagare i åldern år. Öckerö 2006: Under 2006 har det aktivt arbetats med ungdomar år för att förhindra tidigt bidragsberoende. Vi har även gjort en kartläggning av vilka grupper som har det största behoven för att se var de största åtgärderna behöver sättas in. 2007: I och med förändringarna i transfereringssystemen och begränsningar i tillgången till exempel arbetsförmedlingens stödsystem har arbete med en rehabiliteringstrappa påbörjats. Det första steget är att en arbetsgrupp för socialtkooperativ har startats. Enheten har också arbetat med att få fasta praktikplatser för personer med försörjningsstöd. 11

12 Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Uppföljningen omfattar Individuellt utbetalt försörjningsstöd Exklusive flyktingar Bruttokostnader, d.v.s. inte reducerat med återbetalda medel Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd, i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren År 2006 År 2005 År 2004 År År År Ale 10,1 12,1 15,4-16,2-21,7-5,3 Alingsås 15,9 17,9 16,5-10,9 +8,6 +10,6 Göteborg 870,0 933,7 944,8-6,8-1,2 +3,1 Härlanda SDN 16,2 16,2 16,6 +0,1-2,6-5,8 Linnéstaden SDN 28,4 30,5 27,8-6,,9 +9,8-2,8 Lundby SDN 66,5 66,5 67,1 +0,1-1,0 +7,7 Lärjedalen SDN 130,3 145,9 147,7-10,7-1,2 +9,8 Tynnered SDN 35,5 40,4 40,9-12,1-1,3 +6,8 Älvsborg SDN 2,6 2,8 2,1-4,3 +29,4-25,2 Härryda 9,6 9,9 9,2-3,3 +7,6 +27,3 Kungsbacka 22,4 23,3 20,4-4,0 +14,6-2,8 Kungälv 16,5 16,1 18,3 +2,3-11,6-1,8 Lerum 18,7 18,2 19,5 +1,7-6,4-0,2 Lilla Edet 10,5 10,0 9,8 +5,3 +2,2 +16,9 Mölndal 40,9 59,2 52,5-30,8 +12,7 +18,5 Partille 17,4 18,5 18,9-6,0-2,3 +6,7 Stenungsund 13,5 14,6 13,3-7,8 +10,3-2,0 Tjörn 7,4 6,7 7,8 +10,4-13,3 +41,9 Öckerö 5,0 4,1 3,7 +20,8 +12,7 +32,1 Göteborgsregionen 1058, , ,9-7,6-0,5 +4,0 I tabellen ovan redovisas de totala kostnaderna för försörjningsstöd för respektive kommun/stadsdel. I de redovisade siffrorna ingår endast individuellt utbetalt försörjningsstöd, summan är inte reducerad med återbetalda medel och avser inte utbetalningar till flyktingar. För vissa kommuner finns avvikelser mot detta vilket redovisas på sidan 22. I diagrammet nedan redovisas de procentuella förändringarna mellan 2005 och De kommuner som procentuellt har minskat sina kostnader mest mellan 2005 och 2006 är Mölndal och Ale. Ale har dessutom minskat sina kostnader sedan 2004 med 34,4 procent. Den stora minskningen av kostnader för Mölndals kommun kan bero på gynnsam konjunktur i kombination med personalförstärkningar som har gett möjlighet till ett fördjupat arbetssätt. Kostnaden för försörjningsstöd har ökat mest procentuellt på Tjörn och Öckerö. Öckerö har dessutom ökat sina kostnader sedan 2004 med 35,1 procent. Mölndal; -30,8% Förändring av kostnaden för Försörjningsstöd i procent mellan åren 2005 och 2006 Ale; -16,2% Tynnered SDN; -12,1% Alingsås; -10,9% Lärjedalen SDN; -10,7% St enungsund; -7,8% Göteborgsregionen; -7,6% Linnéstaden SDN; -6,9% Göteborg; -6,8% Partille; -6,0% Älvsborg SDN; -4,3% Kungsbacka; -4,0% Härryda; -3,3% Härlanda SDN; 0,1% Lundby SDN; 0,1% Kungälv; 2,3% Lerum; 2,4% Lilla Edet; 5,3% Tjörn; 10,4% Öckerö; 20,8% -35% -25% -15% -5% 5% 15% 25% 12

13 Försörjningsstöd per invånare Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per invånare 2006, i kr Försörjningsstöd per invånare 2005, i kr Skillnad i % mellan år 2005 och 2006 Invånare 31/ Invånare 31/ Försörjningsstöd per invånare 0-64 år 2006, i kr Ale ,4% Alingsås ,0% Göteborg ,7% Härlanda SDN ,5% Linnéstaden SDN ,0% Lundby SDN ,6% Lärjedalen SDN ,9% Tynnered SDN ,8% Älvsborg SDN ,9% Härryda ,4% Kungsbacka ,7% Kungälv ,8% Lerum ,8% Lilla Edet ,7% Mölndal ,6% Partille ,2% Stenungsund ,8% Tjörn ,9% Öckerö ,8% Göteborgsregionen ,5% För att bättre kunna jämföra kostnaderna mellan kommunerna/stadsdelarna så relateras här den totala kostnaden för försörjningsstöd till det totala antalet invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror för 2005 och 2006, samt procentuell förändring mellan åren. Den procentuella skillnaden för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden som visas på sidan 12, då befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. I tabellen ovan finns dessutom siffror för 2006 som visar försörjningsstöd per invånare 0-64 år, då det återspeglar kostnaderna i förhållande till den målgrupp som merparten av försörjningsstödet utbetalas till. Diagrammet nedan visar försörjningsstöd per invånare Det är stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborgs Stad, då det är stadsdelarna Lärjedalen och Älvsborg som har högst respektive lägst kostnad per invånare precis som i rapporten för Skillnaderna kan bero på många olika orsaker så som olikheter i behov och struktur vilket utvecklas i nästa avsnitt om regressionsanalys. Kr/invånare Försörjningsstöd i kr per invånare, 2006 Relaterat till befolkningen 31 december Lärjedalen SDN Lundby SDN Göteborg Tynnered SDN Göteborgsregionen Linnéstaden SDN Lilla Edet Härlanda SDN Mölndal Stenungsund Partille Lerum Tjörn Alingsås Kungälv Öckerö Ale Kungsbacka Härryda Älvsborg SDN 13

14 Regressionsanalys För att få förklaringar till skillnader när det gäller utbetalt försörjningsstöd i kommunerna finns behov av bra analysverktyg. I Göteborgs Stad görs regressionsanalys för försörjningsstödskostnaderna i stadsdelarna sedan ett par år tillbaka. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (här försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer). Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas/kommunernas kostnader och olika strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssammansättning, arbetslöshet och inkomst- och utbildningsnivåer m.m., dvs faktorer som inte kan påverkas på kort sikt), och hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden. Genom regressionsanalysen kan man se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn tagen till de strukturella förutsättningarna. Den ursprungliga modellen, som Göteborgs Stad sedan har vidareutvecklat, har utarbetats av Socialstyrelsen. Sedan 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den också genomförs för de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Det underlag som man arbetat med i årets rapport är försörjningsstödskostnaderna för år I underlaget för regressionsanalysen ingår stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö samt förortskommuner (totalt 89 enheter för regressionsanalys storstad och 45 enheter för regressionsanalys förortskommun ), utbetalt ekonomiska bistånd (exkl. flyktinghushåll) samt tolv testade kriterier. För stadsdelarna i Göteborgs Stad görs jämförelse genom regressionsanalys storstad. Den modellen innebär att man utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på: 1. Andel arbetslösa utan ersättning. (snitt 04-06) 2. Andel invånare från lågt eller medelhögt utvecklade länder med vistelsetid i Sverige 0-9 år samt med låg utbildning. (snitt 04-05) För förortskommunerna görs en särskild analys där motiven för det är att kommunerna är betydligt mer strukturellt homogena än stadsdelarna. Modellen för regressionsanalys förortskommun utgår ifrån att utbetalt försörjningsstöd beror på: 1. Andel arbetslösa utan ersättning. (snitt 04-06) 2. Andel invånare 0-64 år födda utom norden. (snitt 04-05) Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ): 0,65, eller 65 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i förortskommuner (stadsdelarna är ej med då de socialt tunga stadsdelarna i storstäderna skulle ha påverka analysens resultat på ett negativt sätt). Det som förklarar skillnaden mellan dem och andra stadsdelar/förortskommuner behöver inte vara det som förklarar skillnaden mellan mindre socialt tunga områden. Regressionsskattningen visar vad varje kommun/stadsdel borde ha utbetalat i försörjningsstöd om de strukturella faktorerna enligt ovan var det enda som påverkade försörjningsstödskostnaden. Detta jämförs med det faktiskt utbetalda ekonomiska biståndet per invånare 0-64 år för år Siffrorna i regressionsanalysen är hämtade från de uppgifter som kommunerna varje år skickar in till Statistiska Centralbyrån. Vissa kostnader för försörjningsstöd redovisas olika i kommunerna. De kan ingå som en kostnad för försörjningsstöd hos en kommun men inte hos en annan, därav är inte kommunernas utbetalda värde helt jämförbara med varandra. Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ):0,926, eller ca 93 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i alla stadsdelar och förortskommuner. 14

15 Regressionsanalys för Kranskommunerna Regressionsanalysen för kranskommunerna visar för 2005 att Ale, Härryda, Lilla Edet, Partille och Öckerö har ett lägre utbetalat försörjningsstöd än det förväntade. Kungsbacka, Lerum och Tjörn ligger vid eller mycket nära det förväntade värdet. Övriga kommuner har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade. Diagrammet längst ner på sidan visar residualerna, dvs. skillnaderna mellan det förväntade värdet och det utbetalade försörjningsstödet, för regressionsanalysen 2004 samt Utbetalt försörjningsstöd år 2005 per invånare 0-64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys Utb per inv 0-64 år Förväntat värde enl regr analys kronor per invånare Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Residualer 2004 Residualer kronor per invånare Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö 15

16 Regressionsanalys för Stadsdelarna i Göteborgs Stad Regressionsanalysen för Göteborgs Stad visar att stadsdelarna Backa, Gunnared, Härlanda, Tynnered, och Örgryte har ett lägre utbetalt försörjningsstöd än det förväntade värdet. Tuve-Säve ligger nästan exakt på förväntat värde medan övriga stadsdelar däremot har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade Utbetalt försörjningsstöd år 2005 per invånare 0-64 år jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys Utb per inv 0-64 år Förväntat värde enl regr analys kronor per invånare Askim SDN Backa SDN Bergsjön SDN Biskopsgården SDN Centrum SDN Frölunda SDN Gunnared SDN Härlanda SDN Högsbo SDN Kortedala SDN Kärra-Rödbo SDN Linnéstaden SDN Lundby SDN Lärjedalen SDN Majorna SDN Styrsö SDN Torslanda SDN Tuve-Säve SDN Tynnered SDN Älvsborg SDN Örgryte SDN kronor per invånare Residualer 2004 Residualer Askim SDN Backa SDN Bergsjön SDN Biskopsgården SDN Centrum SDN Frölunda SDN Gunnared SDN Härlanda SDN Högsbo SDN Kortedala SDN Linnéstaden SDN Kärra-Rödbo SDN Lundby SDN Lärjedalen SDN Majorna SDN Styrsö SDN Torslanda SDN Tuve-Säve SDN Tynnered SDN Älvsborg SDN Örgryte SDN 16

17 Försörjningsstöd per bidragshushåll I tabellen redovisas antal hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd, relaterat till det totala försörjningsstödet för 2005 och Totalt i Göteborgsregionen har antal bidragshushåll minskat med 6 procent mellan 2005 och Även försörjningsstöd per bidragshushåll har minskat med 1 procent mellan åren. Diagrammet längst ner visar försörjningsstödet per bidragshushåll En tendens är att de kommuner/stadsdelar som har höga kostnader per bidragshushåll även har relativt många hushåll med försörjningsstöd per invånare vilket då resulterar i höga kostnader när det gäller försörjningsstöd per invånare (s.13). Kommun/Stadsdel Antal bidragshushåll 2006 Antal bidragshushåll per invånare, 2006 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2006, i kr Antal bidragshushåll 2005 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2005, i kr Ale kr kr Alingsås kr kr Göteborg kr kr Härlanda SDN kr kr Linnéstaden SDN kr kr Lundby SDN kr kr Lärjedalen SDN kr kr Tynnered SDN kr kr Älvsborg SDN kr kr Härryda kr kr Kungsbacka kr kr Kungälv kr kr Lerum kr kr Lilla Edet kr kr Mölndal kr kr Partille kr kr Stenungsund kr kr Tjörn kr kr Öckerö kr kr Göteborgsregionen kr kr Kr/bidragshushåll Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, kr kr kr kr kr kr kr Lärjedalen SDN Göteborg Göteborgsregionen Tynnered SDN Lerum Lundby SDN Partille Tjörn kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Härlanda SDN Härryda Mölndal Öckerö Lilla Edet Linnéstaden SDN Stenungsund Kungsbacka Kungälv Alingsås Älvsborg SDN kr Ale 17

18 Barn i hushåll med försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Andel barn, 0-17 år, som ingår i hushåll Totalt antal barn i åldrarna 0-17 år som fått försörjningsstöd någon gång under året, i % Ale 4,0% 4,9% Alingsås 3,6% 3,6% Göteborg 12,2% 13,2% Härlanda SDN 4,6% 5,4% Linnéstaden SDN 5,0% 6,0% Lundby SDN 11,0% 12,0% Lärjedalen SDN 34,0% 36,8% Tynnered SDN 10,6% 11,7% Älvsborg SDN 1,0% 0,6% Härryda 1,8% 2,0% Kungsbacka 2,4% 2,4% Kungälv 4,1% 4,2% Lerum 2,6% 2,2% Lilla Edet 5,3% 5,9% Mölndal 4,2% 4,5% Partille 3,8% 2,6% Stenungsund 2,9% 3,4% Tjörn 4,5% 3,5% Öckerö 3,5% 4,6% Göteborgsregionen 7,7% 8,2% I tabellen ovan redovisas för varje kommun/ stadsdel andelen barn 0-17 år som ingår i ett hushåll som någon gång under året fick försörjningsstöd samt totalt antal barn i samma åldrar. Detta visas också i diagrammet på nästa sida. Siffrorna för 2006 visar att 7,7 procent av barnen (0-17 år) i Göteborgsregionen lever i familjer som någon gång under året fick försörjningsstöd. Det är en minskning med 0,5 procentenheter sedan föregående år. Inom regionens kommuner och stadsdelar varierar den procentuella andelen från 1,0 i Älvsborgs SDN till 34,0 procent i Lärjedalens SDN. Efter det att Sverige godkänt FN: s barnkonvention kompletterades Socialtjänstlagen 1998 med kapitel 1 2: När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Enligt Regeringens proposition 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen innebär detta att barnens situation bör uppmärksammas också då vuxna ansöker hos socialtjänsten om ekonomiskt bistånd till familjen. Detta kallas barnperspektivet. När det gäller att bevilja försörjningsstöd kan det handla om bistånd för t.ex. medlemsavgifter i en idrottsförening eller musikskola, en cykel, Lisebergsbesök, eller särskilda pengar till jul. Under senare år har uppmärksamhet särskilt riktats mot barnens situation i ekonomiskt utsatta familjer. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i ett projekt arbetat med barnperspektivet kopplat till försörjningsstöd. Resultatet från projektet presenteras i rapporten: Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd från januari I augusti 2004 presenterade regeringen rapporten Ekonomiskt utsatta barn (Ds 2004:41). I dessa båda rapporter framkommer att barn från familjer med lägre socioekonomisk position har en ökad risk för dödlighet, sjuklighet och skaderisk. När det gäller allmän psykisk ohälsa finns svensk forskning som specifikt studerat effekten av ekonomisk knapphet och då funnit att de mest ekonomiskt utsatta barnen mår sämre. Forskningen visar också att ekonomisk utsatthet under de tidiga barnaåren verkar vara mest ofördelaktigt och att det finns tendenser att de långsiktiga konsekvenserna av ekonomisk utsatthet visar sig på flera områden (hälsa, kognitiv utveckling,) också beroende av ålder (lägre ålder mer negativ påverkan). Därför är det glädjande att notera att andelen barn som lever under dessa förhållanden har sjunkit i de flesta kommuner och i Göteborgsregionen totalt sedan

19 35% 30% 34,0% Andel barn i kommunen/stadsdelen som bor i ett hushåll som någon gång under 2006 fick försörjningsstöd 25% 20% 15% 10% 12,2% 11,0% 10,6% 7,7% 5% 5,3% 5,0% 4,6% 4,5% 4,2% 4,1% 4,0% 3,8% 3,6% 3,5% 2,9% 2,6% 2,4% 1,8% 1,0% 0% Lärjedalen SDN Göteborg Lundby SDN Tynnered SDN Göteborgsregionen Lilla Edet Linnéstaden SDN Härlanda SDN Tjörn Mölndal Kungälv Ale Partille Alingsås Öckerö Stenungsund Lerum Kungsbacka Härryda Älvsborg SDN 19

20 Försörjningsstöd till ungdomar, år Försörjningsstöd som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern år, i Tkr Kommun Förändring Kommun Förändring Ale % Kungsbacka % Alingsås % Kungälv % Göteborg % Lerum % Härlanda SDN % Lilla Edet % Linnéstaden SDN % Mölndal % Lundby SDN % Partille Lärjedalen SDN % Stenungsund % Tynnered SDN % Tjörn % Älvsborg SDN % Öckerö % Härryda % Göteborgsregionen % I tabellen ovan redovisas försörjningsstöd som betalats ut till hushåll där registerledaren är i åldern år, samt förändringen mellan åren 2005 och Förändring redovisas också i diagrammet på nästa sida. Tabellen på nästa sida visar hur stor andel av det totala försörjningsstödet som går till ungdomar år, samt hur stor andel av invånarna i kommunen/stadsdelen som är i denna ålder. På sidan 21 i rapporten redovisas arbetslösheten för ungdomar år, vilken har sjunkit mellan 2005 och Utbetalningar till personer mellan 18 och 24 år har under 2006 minskat med 10 procent vilket kan bero både på det förbättrade arbetsmarknadsläget och att flera kommuner beskriver att de under de senaste åren fokuserat på åtgärder för ungdomar så som speciella ungdomsprogram eller samarbete med t.ex. arbetsförmedling och kommunens arbetsmarkandsenhet för att ungdomar snabbare ska komma ut på arbetsmarknaden och för att förhindra långvarigt beroende. Gruppens andel av det totala försörjningsstöd i Göteborgsregionen är dock densamma som under de två senaste åren vilket kan innebära att arbetslösheten för denna grupp minskar i ungefär samma takt som för övriga grupper. Många kommuner beskriver också att antal studenter som sökt försörjningsstöd i början av sommaren har minskat, detta trots de nya tuffare A-kassereglerna. Detta bekräftas även av den enkät Sveriges förenade studentkårer gjort i kommuner runt om i landet. Orsaken kan vara att det förbättrade arbetsmarknadsläget har gjort det lättare för studenter att hitta sommarjobb. Vid analys av siffrorna ska beaktas att befolkningsökningar och demografiska förändringar kan vara orsaker till stora förändringar avseende både andel och kronor av försörjningsstöd som utbetalas till ungdomar. 20

Socialbidrag. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Januari augusti 2003. Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt 4% (3 % jan aug 2002)

Socialbidrag. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Januari augusti 2003. Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt 4% (3 % jan aug 2002) Socialbidrag Utvecklingen i Göteborgsregionen Januari augusti 2003 Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt 4% (3 % ) Relaterat till andra bidrag 22% (27 % ) Relaterat till arbetslöshet 33% (34 % jan

Läs mer

Nyckeltal Försörjningsstöd

Nyckeltal Försörjningsstöd Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2008 Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - 6% (5 % år 2007) Relaterat till arbetslöshet- 26% (27 % år 2007) Relaterat till

Läs mer

Nyckeltal Försörjningsstöd

Nyckeltal Försörjningsstöd Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2007 Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - 5% (5 % år 2006) Relaterat till arbetslöshet- 27% (30 % år 2006) Relaterat till

Läs mer

Försörjningsstöd. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Årsrapport Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; 4% (4 % år 2003)

Försörjningsstöd. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Årsrapport Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; 4% (4 % år 2003) Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2004 Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; (4 % år 2003) Relaterat till andra bidrag; 21% (22 % år 2003) Relaterat till arbetslöshet; 33%

Läs mer

Försörjningsstöd. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Årsrapport Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt ; 4% (3 % år 2002)

Försörjningsstöd. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Årsrapport Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt ; 4% (3 % år 2002) Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2003 Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt ; 4% (3 % år 2002) Relaterat till andra bidrag; 22% (27 % år 2002) Relaterat till arbetslöshet;

Läs mer

Försörjningsstöd. i Göteborgsregionen

Försörjningsstöd. i Göteborgsregionen Försörjningsstöd i Göteborgsregionen Uppföljning januari augusti 2000 Inledning Rapporten visar utvecklingen av försörjningsstöd (socialbidrag) i Göteborgsregionens kommuner för årets första åtta månader,

Läs mer

Nyckeltal Försörjningsstöd

Nyckeltal Försörjningsstöd Nyckeltal Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2005 Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; 3% (4 % år 2004) Relaterat till andra bidrag; 22% (21 % år 2004) Relaterat till arbetslöshet;

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2007 Innehåll Välfärdsbilder

Läs mer

Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871

Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871 ALE KOMMUN FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2010 011. Arbetslös, otillräcklig ersättning 840 329 012. Arbetslös, väntar på ersättning 92 805 013. Arbetslös, ingen ersättning 1 113 313 014. Arbetslös, flyktingar i introduktion

Läs mer

Diagramrapport 1 BoInvent 1

Diagramrapport 1 BoInvent 1 Diagramrapport 1 BoInvent 1 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd från

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan

Läs mer

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007 Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2007 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd

Läs mer

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR per maj OM KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen baseras på uppgifter erhållna från samtliga GR-kommuner under perioden 9. Göteborgs uppgifter har erhållits

Läs mer

Diagramrapport BoInvent 1 December 2010

Diagramrapport BoInvent 1 December 2010 Diagramrapport BoInvent 1 December Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Kartläggning Ekonomiskt bistånd

Kartläggning Ekonomiskt bistånd 2014-05-26 Handläggare Kerstin Wigert Socialkontoret/Arbete och försörjning Kartläggning Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 1 januari 31mars, 2012, 2013 och 2014 Orsak i % 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetslöshet

Läs mer

Svar interpellation från Mohamad Hassan (L) om försörjningsstöd

Svar interpellation från Mohamad Hassan (L) om försörjningsstöd ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Svar interpellation från Mohamad Hassan (L) om försörjningsstöd Mohamad Hassan (L) har väckt en interpellation om försörjningsstödet i kommunen mot bakgrund av att utbetalt ekonomiskt

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008

Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008 Diagramrapport BoInvent 1 Maj 2008 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där bistånd

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Tyresö kommun. Försörjningsstöd. En jämförelse mellan år 2016 och år Sofia Lidén

Tyresö kommun. Försörjningsstöd. En jämförelse mellan år 2016 och år Sofia Lidén Tyresö kommun Försörjningsstöd En jämförelse mellan år och år Sofia Lidén -08-07 I november påbörjas en ökning av utbetalt försörjningsstöd i Tyresö kommun efter en period av väldigt lågt utbetalt försörjningsstöd.

Läs mer

Här presenteras den fjärde generationen av Välfärdsbilder

Här presenteras den fjärde generationen av Välfärdsbilder Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2005 Här presenteras den fjärde generationen av Välfärdsbilder i Göteborgsregionen. De tidigare sammanställdes 1997, 1999 och 2002. Nästan 10 procent av Sveriges befolkning

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-05-08 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Verksamhetsrapport 2013:02

Verksamhetsrapport 2013:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat

Läs mer

Diagramrapport BoInvent 1 December 2009

Diagramrapport BoInvent 1 December 2009 Diagramrapport BoInvent 1 December 2009 Inventeringen avser de hushåll, som pga sociala och/eller medicinska skäl inte har ett boende som socialsekreteraren bedömer vara det bästa för tillfället och där

Läs mer

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: 1(5) BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: Ale kommun, Arbetsmarknadsenheten, AME. Inom AME erbjuder vi idag olika typer av stöd, både individuellt och i grupp. Individuellt erbjuds evidensbaserade

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial

Alla stadsdelar. Markanvändning Resor Färdmedelsförändring nuläget*->2035. Arbetsmaterial Alla stadsdelar Boende: 683 600 (+33%) Arbetsplatser: 356 600 (+22%) Andel av totalt antal resor: 100% Färdmedelsförändring nuläget*->2035 Bil: 43% -> 25% Koll: 32% -> 44% GC: 26% -> 31% HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd

Uppföljning ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-01-18 Diarienummer AMN-2017-0002 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Innehållsförteckning Bilaga 1 KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING UNGA SOM INTE FULLFÖLJER GYMNASIET Ej behöriga till

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen Välfärdsbilder i Göteborgsregionen En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2012 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2012 Här presenteras den sjätte generationen av Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Verksamhetsrapport 2014:02

Verksamhetsrapport 2014:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 212 och 213 samt perioden 28-213 Verksamhetsrapport 214:2 Sammanfattning Försörjningsstödskostnaden ökade i jämförelse mellan 212 och 213

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012:01

Verksamhetsrapport 2012:01 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 21 och 211 samt perioden 28-211 Verksamhetsrapport 212:1 Sammanfattning För perioden helår 21 och 211 finner vi att kostnaden för försörjningsstödet

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

DIS Deltagare i samverkan

DIS Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Uppföljning - insatser för att bli självförsörjande Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Här presenteras den tredje generationens Välfärdsbilder

Här presenteras den tredje generationens Välfärdsbilder En rapport från Göteborgsregionens kommunalförbund 2001 2002 Andra upplagan november 2002 Välfärdsbilder i Göteborgsregionen 2002 Här presenteras den tredje generationens Välfärdsbilder i Göteborgsregionen.

Läs mer

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Revisionsrapport Försörjningsstöd Eslövs kommun 2006-06-15 Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Metod...1

Läs mer

När det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.

När det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år. SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2009-02-12 Handläggare: Karin Eriksson Bech Telefon: 08 508 25 468 Till Socialtjänst- och

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden Till GR:s Sociala styrgrupp Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden förslag till kommungemensamt arbete med rehabilitering av nyanlända i Göteborgsregionen Förslag

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens

Tjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (5) Datum 2015-04-09 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd

Läs mer

Utredning av långtidsberoende 2013

Utredning av långtidsberoende 2013 RAPPORT 1(11) 2013-12-06 AVN 2013/0246-1 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utredning av långtidsberoende 2013 Inledning Norrköpings kommun har en hög andel långtidsberoende

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2014: 59 629 (7,4%) 33 027

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av juli 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av juli 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 16 augusti 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av juli 2011 Läget

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-01-13 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Rapport för att sänka kostnaderna för försörjningsstöd tertial

Rapport för att sänka kostnaderna för försörjningsstöd tertial Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (6) Datum 2015-06-04 Vår referens Eva-Britt Holmberg Socialbyråchef eva-britt.holmberg@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport för att sänka kostnaderna för försörjningsstöd

Läs mer

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: 1(5) BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet: Ale kommun, Arbetsmarknadsenheten (AME) Inom AME erbjuder vi idag olika typer av stöd, både individuellt och i grupp. Individuellt erbjuds evidensbaserade

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-05-19 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Ansökan om bidrag för 2016

Ansökan om bidrag för 2016 2015-06-18 Till Göteborgs Stad SDN Askim-Frölunda-Högsbo samt SDN Västra Göteborg Ansökan om bidrag för 2016 Bakgrund Samordningsförbundet Göteborg Väster ansvarar för samordnad rehabilitering enligt lag

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2011 60 900 (7,8%) 32 000

Läs mer

Insatser för att bli självförsörjande

Insatser för att bli självförsörjande Revisionsrapport Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 2.1 Organisation... 3 3 Uppdrag, revisonsfråga

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor

Läs mer

Svar på interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa i Uppsala kommun av Mohamad Hassan (L)

Svar på interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa i Uppsala kommun av Mohamad Hassan (L) ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Svar på interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa i Uppsala kommun av Mohamad Hassan (L) Mohamad Hassan (L) har väckt en interpellation om den ökade andelen långtidsarbetslösa

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-11-03 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

GRs projektredovisning för

GRs projektredovisning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Organisationsnummer 222000-0265 K-person på GR är Lotta Wall Kontaktperson på Dialoga är Maj Bjurving Medel rekvireras till Göteborgsregionens

Läs mer

BoInvent1 Kartläggning april 2014

BoInvent1 Kartläggning april 2014 BoInvent1 Kartläggning april 2014 Innehållsförteckning Sid 2 (15) Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Resultat... 5 Antal hushåll och dess sammansättning... 5 Kön och ålder...

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 september 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2012 63 951 (8,1%) 34 197

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn

Läs mer

Ett samlat IFO under samma tak. Härnösands kommun inv. 26,5 miljoner i Ekonomiskt bistånd miljoner? 2019

Ett samlat IFO under samma tak. Härnösands kommun inv. 26,5 miljoner i Ekonomiskt bistånd miljoner? 2019 solbritt.hoglund@harnosand.se Ett samlat IFO under samma tak Härnösands kommun 25 000 inv 26,5 miljoner i Ekonomiskt bistånd 2018 24 miljoner? 2019 9 soc.sekr handlägger ek bistånd, egna medel, bostäder,

Läs mer

Inledning och sammanfattning av Stockholmsmodellen

Inledning och sammanfattning av Stockholmsmodellen Bilaga 1 Inledning och sammanfattning av smodellen 1(6) Innehåll 1. Uppdrag...3 2. Bakgrund...3 3. Metod...3 4. Målgruppen...4 5. Aktörer som möter målgruppen och strukturer...4 6. Struktur och förslag

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2013 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2013: 65 899 (8,2%) 35 886

Läs mer

Orsakskoder och vecka 40-uppföljning. Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg

Orsakskoder och vecka 40-uppföljning. Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg Orsakskoder och vecka 40-uppföljning Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg Varför är det viktigt med orsakskoder? Skyldighet att lämna uppgifter.

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län februari 2015: 60 859 (7,6%) 34 968 män

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Projekt Exsistre. Spridningskonferens

Projekt Exsistre. Spridningskonferens Projekt Exsistre Spridningskonferens 2014-06-09 Program Förmiddag: Spridningskonferens Exsistre: Hårdvara - Resultat och ekonomi Mjukvara Målgruppen, vem är de och vad är deras behov? Vad är nytt och att

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning

VERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning VERKSAMHETSPLAN 212 (dnr 211:29 / 1) 1. Inledning Samordningsförbund har ett unikt uppdrag att stödja samordnade insatser för personer som behöver hjälp av flera huvudmän för att komma tillbaka till arbete.

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per april 2013

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-05-10 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per april 2013

Läs mer

Barnperspektivet i långvarigt ekonomiskt bistånd och vid avhysningsärenden

Barnperspektivet i långvarigt ekonomiskt bistånd och vid avhysningsärenden Rapport 2005:31 Barnperspektivet i långvarigt ekonomiskt bistånd och vid avhysningsärenden Granskning i 20 kommuner/stadsdelsnämnder www.o.lst.se Barnperspektivet i långvarigt ekonomiskt bistånd och vid

Läs mer

Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen

Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösaa i Västra Götalands län januari 2014: 65 906 (8,2%) 36 976

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2015: 61 625 (7,7%) 35 344

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet

Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet Uppdrag DUA Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet 1. Målgrupp 2. Mål 3. Genomförande Gunilla Bergström Casinowsky, forskare FoU i Väst/GR gunilla.bergstromcasinowsky@grkom.se

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 13 januari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län december 2014: 61 052 (7,6%) 34 837

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av maj 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av maj 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av maj 2011 Lediga

Läs mer

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer