Försörjningsstöd. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Årsrapport Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt ; 4% (3 % år 2002)

Transkript

1 Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2003 Överkonsumtion + Saknar barnomsorg + Övrigt ; 4% (3 % år 2002) Relaterat till andra bidrag; 22% (27 % år 2002) Relaterat till arbetslöshet; 32% (33 % år 2002) Väntar lön eller har för låg heltidslön ; 5% (5 % år 2002) Ej tillgängliga för arbetsmarknaden + studerande SFI/SAS1 ; 37% (32 % år 2002) Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

2 Sammanfattning Rapporten visar på utvecklingen av försörjningsstöd i Göteborgsregionens medlemskommuner under Begreppen försörjningsstöd/ socialbidrag/ekonomiskt bistånd används i rapporten som synonyma begrepp. Sammantaget för Göteborgsregionens kommuner har kostnader för försörjningsstöd minskat under 2003 med -3,8%, jämfört med år Motsvarande siffra för hela Sverige är -5,5%, för Västra Götaland -5,9% och för Hallands län -7,5%. De kommuner/stadsdelar som procentuellt har minskat sina socialbidragskostnader mest är Partille (-25,7%), Stenungsund (-14,8%) och Ale (-13,7%). Socialbidragskostnaderna har ökat mest, procentuellt, jämfört med föregående år, i Kungälv (+13,1%) och Öckerö (+6,5%). Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från 2002 till 2003 stigit med 0,5 % i Göteborgsregionen (0,6 % i hela riket). Flera kommuner noterar att detta slår igenom på behovet av försörjningsstöd. Detta märks tydligast bland unga och för dem har den registrerade öppna arbetslösheten stigit mellan åren med 0,9 % i Göteborgsregionen (1,3 % i riket). Flera kommuner anger att effekten av det nya äldreförsörjningsstödet, som infördes den första januari 2003, och betalas ut av Försäkringskassan, har varit märkbar och har bidragit till att sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Nyheter i årets rapport Årets rapport för uppföljning av försörjningsstöd har utökats med några delar. Det finns korta beskrivningar över hur kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd har arbetat med försörjningsstöd under 2003 och hur de planerar att arbeta under Rapporten har också kompletterats med antalet bidragshushåll i kommunen/stadsdelen samt hur många barn som ingår i hushåll som någon gång under 2003 fick försörjningsstöd,. Inledning Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har pågått sedan Sedan två år tillbaka särredovisas även fem stadsdelar inom Göteborgs stad. Efter önskemål från stadsdelen Härlanda har detta för 2003 utökats till sex stadsdelar. En ambition är att samtliga stadsdelar redovisas för en ökad möjlighet till jämförelse med kranskommunerna och inom Göteborg. De tekniska system som finns tillgängliga i dag medför att en stor manuell arbetsinsats krävs för att göra detta. Ambitionsnivån att redovisa uppföljningen för samtliga stadsdelar kvarstår och förhoppningen är att det inte ska vara ett allt för långsiktigt mål.. Syfte Genom att samtliga tretton av GR:s medlemskommuner är med i uppföljningen ges möjlighet till jämförelser mellan kommuner och över tid samt att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen. Syftet med att koda orsaken till att försörjningsstöd betalas ut är att visa på huvudorsaken till varför ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Koderna skall underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som kommer i kläm vid förändringar i konjunkturer och i de generella välfärdssystemen. Förutsättning och Kodning Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Socialbidrag som försörjning ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på att annan försörjning finns. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår eller hur långvarigt behovet är, men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Eftersom målet är att få familjen i egen försörjning, gäller det att se vem i hushållet som snabbast kan ändra försörjningssituationen så att hushållets inkomster täcker normen. Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd sammanställs av: Gull-Britt Lundström, Ale Magnus Billborg, Ale Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Christina Eide, Göteborg Renate Saul, Härryda Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka Johan Lindfeldt, Kungälv Marie Lindén, Lerum Gunnel Elfving, Lerum Agneta Ahlblom, Lilla Edet Gunilla Eriksson, Mölndal Ulla Karlsson, Partille Gunnar Nylén, Stenungsund Ingela Svensson, Tjörn Stefan Wangdell, Öckerö Malin Olsson, GR 2

3 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, I Göteborgsregionens kommuner har kostnaden för försörjningsstöd minskat under 2003 med - 3,8%, jämfört med år Motsvarande siffra för hela Sverige är -5,5%, för Västra Götaland - 5,9% och för Hallands län -7,5%. De kommuner i Göteborgsregionen som procentuellt har minskat sina kostnader för försörjningsstöd mest är Partille (-25,7%), Stenungsund (-14,8%) och Ale (-13,7%). Några av framgångsfaktorerna för sänkta kostnader, som dessa kommuner nämner, är stadigvarande och erfaren personal, hög personaltäthet, metodhandledning och metodutveckling och god rekrytering för att kunna täcka upp vakanser. Socialbidragskostnaderna har ökat mest, procentuellt, jämfört med föregående år, i Kungälv (+13,1%) och Öckerö (+6,5%,) se s. 6. Årets rapport för uppföljning av försörjningsstöd har utökats med några delar som förhoppningsvis ger en mer beskrivande bild av försörjningsstödet i Göteborgsregionen. På s. 4 finns korta beskrivningar över hur kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd har arbetat med försörjningsstöd under 2003 och hur de planerar att arbeta under Rapporten har också kompletterats med antalet bidragshushåll i kommunen/stadsdelen samt hur många barn som ingår i hushåll som någon gång under 2003 fick försörjningsstöd, se s Göteborgsregionen Kostnader I jämförelse med föregående år i procent i kronor Summa ,6 Mkr - - Summa ,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr Summa ,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr Summa ,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr Summa ,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr Summa ,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr Summa ,3 Mkr - 5,1 % - 64,3 Mkr Summa ,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr Summa ,2 Mkr -3,8 % -43,3 Mkr Utvecklingen av försörjningsstöd i Göteborgsregionen Mkr ,6 1453,9 1657,1 1615,1 1483,3 1269,5 1205,3 1150,6 1107, År 3

4 Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2003 & 2004 Nedan beskriver kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd kort hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2003 och hur man planerar att arbeta under Tjörns kommun har inte haft möjlighet att lämna in denna information. Ale 2003: Försörjningsstödsenheten organiserades om, årskiftet 2002/2003, med inriktning mot olika målgrupper. Försörjningsstödsenheten har en mottagningsfunktion, och målgrupper arbetslösa ungdomar år, arbetslösa vuxna år, barnfamiljer och personer med psykisk och fysisk ohälsa. Syftet är att underlätta samverkan och få en ökad kunskap. Ca två socialsekreterare arbetar mot respektive målgrupp och samverkansaktörer som respektive målgrupp normalt har kontakt med. Förändringen har inneburit att vi under 2003 inriktat arbetet mot sysselsättningsskapande åtgärder/aktivitet, främst mot målgrupp arbetslösa. Utveckling av en kontinuerlig och strukturerad samverkan mellan arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsenhet och vuxenutbildning avseende målgrupp arbetslösa ungdomar och arbetslösa vuxna. Vi har även under 2003 fokuserat på gruppen unga missbrukare, i samverkan med AF och kommunens arbetsmarknadsenhet och vuxenutbildning, som har lett fram till en gemensam projektansökan om ESF medel för en kombination av sysselsättning och motivationsskapande insatser. Vi räknar med att kunna påbörja verkamheten hösten Vi har även under 2003 initierat och påbörjat ett arbete med sjukvården och öppenpsykiatrin avseende personer med psykisk/fysisk ohälsa. 2004: I Ale har vi precis ( ) genomfört en omfattande kartläggning av samtliga försörjningsstödsberättigade. Vi kan se att vårt arbetssätt kring arbetslösa ungdomar gett ett bra resultat och att vi är på rätt väg. Detta gäller även vuxna arbetslösa även om denna grupp generellt inte är lika prioriterad hos alla aktörer. Vi kan dock konstatera att gruppen med fysisk och psykisk ohälsa, sjukskrivna 0-klassade och sjukskrivna med sjukpenning utgör en stor grupp. Gruppen sjukskrivna 0-klassade omgärdas av en passivitet och generellt sett, långa sjukskrivningsperioder utan (generellt sett) att försök till arbetslivsinriktad rehab skett. För gruppen sjukskrivna med sjukpenning finns en brist på samordning mellan parterna försäkringskassa, IFO och behandlande läkare. För båda grupperna gäller att merparten är arbetslösa. För närvarande pågår utarbetande av ett samordnat arbetssätt mellan FK och försörjningsstödsenheten avseende gruppen sjukskrivna med sjukpenning. Vad gäller gruppen sjukskrivna 0-klassade håller vi på och ser över vårt interna arbetssätt och samverkan med i första hand vården. Alingsås 2003: En inventering har gjorts samt trepartsmöte i de ärenden som har haft orsakskod arbetslös under maj Fokus är på dem som stått närmast arbetsmarknaden för att minska bidragsberoendet i denna grupp. 2004: Ungdomar år som erhåller försörjningsstöd på grund av arbetsmarknadsskäl. Göteborg 2003: Kostnaderna för försörjningsstödet har fortsatt att minska något under I ett Göteborgsperspektiv är det dock införandet av det sk. Äldreförsörjningsstödet som är det avgörande skälet till varför kostnaderna fortfarande minskade under det gångna året. 2004: KF har utryckt i sina mål att det är de långtidsberoende socialbidragstagarna som måste stå i fokus. I budget 2004 uppmanar man t.o.m. nämnderna att avdela särskilda resurser för att denna målgrupp ska nå en större grad av egenförsörjning. En "jämförande studie" som omfattar verksamheten med förstörjningssstöd håller på att genomföras i ett antal stadsdelar för att utröna vilka faktorer som kan bidra till minskat bidragsberoende i stadsdelarna. Studien fokuserar särskilt organisation, ledarskap, arbetssätt och samverkan. Härryda 2003: Vi arbetade vidare med den metodik som så framgångsrikt bidrar till att minska antalet biståndsmånader för de personer som behöver försörjningsstöd. Vi fortsätter att utveckla det övergripande målet att främja individens ansvar för sin egen livssituation genom olika samverkansformer. 2004: Se ovan. Vi skall rikta in oss på att avsätta en tjänst för handläggning av ungdomsärenden. 4

5 Kungsbacka 2003: Vad som märks till största del i Kungsbacka är bristen på boende d.v.s. hyresrätter. Vi arbetar mycket med att finna tillfälliga och permanenta lösningar för våra klienter vad gäller boende. Arbetslösheten ökar något framförallt vad gäller ungdomar men även för gruppen som står längre från arbetsmarknaden, med ett stort rehabiliterings behov i samverkan med övriga aktörer. 2004: Vi kommer att arbeta med samverkan inom rehabileringsärenden och samverkan vad gäller arbetslösa och boendesituationen. Kungälv 2003: Kvalitetsarbetet, har bl.a gjort. fokusgrupper med klienter och handläggare. Uppstart har skett av ett ungdomsprojekt tillsammans med kommunens arbetsmarknadsteam (AMT). 2004: Med vår ärendeinventering som grund skall vi se över vår organisering och där bl.a. fokusera på mottagningen. Fortsätta diskussionerna om kvaliteten i våra grundutredningar (arbetsplaner mm) samt jobba med samverkan mellan enheterna inom IFO. Lerum 2003: Arbetet har i första hand fokuserats på arbetslösa ungdomar. Framför allt till praktikplatser o.s.v. 2004: Hösten 2004 planeras en omorganisation. Vuxen- och ekonomisektionen skall slås samman och enheten kommer att ha ett delat ledarskap. Uppdraget är att arbeta mer med hela individen i fokus samt att klienten kommer att ha en och samma socialsekreterare. Vi kommer även att fokusera mera på grundliga utredningar. Lilla Edet 2003: Vi har under 2003 etablerat arbetsformer som innebär att varje inblandad aktör som ser behov av samverkan för att kunna lösa en arbetslös persons behov har rätt och skyldighet att delta i s.k.. trepartssamtal. Om problem uppstår kring vem som ska göra vad kan det tas upp i en samverkansgrupp. Om även den kör fast tas frågan upp i chefsgrupp FK, AF, IFO, VC för att om möjligt lösa systemfel. Under senhösten drog AF in alla KUP-platser som en besparingsåtgärd, vilket skapade ett arbetslöshets- och bidragsproblem som vi kommer att märka av under en stor del av Mölndal 2003: Vi har fortsatt vårt arbete som tidigare. Sektionen är uppdelade i två delar vad gäller försörjningsstöd, en grupp arbetar med åringar och en grupp med alla över 25 år. Detta är utifrån hur arbetsmarknadsåtgärderna är uppdelade, både på AF och inom kommunens arbetsmarknadsenhet. Det har fungerat bra. Vi har även en representant i ett samverkansprojekt för personer med långsjukskrivning el arbetslöshet. I projektet ingår representanter från AF, FK, socialtjänsten och primärvård. 2004: Ingen förändring, vi fortsätter med att utveckla samarbetet med kommunens arbetsmarknadsenhet. Partille 2003: Partille har fortsatt det metodutvecklingsarbete som pågår med organisation och kompetenshöjning för personalen. Vårt arbete med samverkan med andra myndigheter,för att kommuninvånaren skall få rätt försörjning, har fortsatt att utvecklas i form av en handläggargrupp kallad "Mysam". Tioveckors "jobbsökargrupp" erbjuds sökande, både vuxna och ungdomar som har svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden Vi har startat Ungdomscentrum som tar emot alla personer under 25 år som söker socialbidrag, kommunal ungdomspraktik eller KUP. Syftet med ungdomscentrum är att bemöta ungdomsarbetslöshet och att förhindra socialbidragsberoende hos ungdomar på ett effektivare sätt. 2004: Utökad och förbättrad samverkan med andra myndigheter, företag och föreningar i Partille. Fortsatt utveckling av Ungdomscentrum samt gruppverksamheter för arbetslösa ungdomar och vuxna. Fortsatt metodutveckling och utbildning för handläggare. Stenungsund 2003: Omorganisation, byte av organisationstillhörighet, samlokalisering med arbetsmarknadsenhet, stabilisering av personalgruppen, chefsbyte, konsolidering av arbetssätt. 2004: Utveckling av arbetssätt, bl.a. lösningsfokuserad utbildning under hösten. Fokusering på måluppfyllelse. Närmare samarbete med arbetsförmedlingen, utveckling av arbetsmarknadsenheten, bl.a. handledarutbildning och intensifierat arbete gentemot privata företag. Öckerö 2003: Att aktivt ha ett barnperspektiv samt även försökt hitta nya strategier avseende missbrukare som uppbär försörjningsstöd. 2004: Som ovan. 5

6 Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Uppföljningen omfattar Individuellt utbetalt försörjningsstöd 1 Exklusive flyktingar 2 Bruttokostnader, d.v.s. inte reducerat med återbetalda medel Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd, i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren År 2003 År 2002 År 2001 År År År Ale 16,2 18,8 19,7-13,7-4,9-0,7 Alingsås 14,9 14,6 13,2 +1,9 +10,5-12,0 Göteborg 916,1 945,5 999,0-3,1-5,4-4,9 Härlanda SDN 17,6 17,9 - -1,5 - - Linnéstaden SDN 28,6 31,4 35,9-8,8-12,5-5,3 Lundby SDN 62,3 66,2 73,3-5,9-9,7-5,4 Lärjedalen SDN 134,5 141,7 145,8-5,0-2,9-3,3 Tynnered SDN 38,3 36,9 37,8 +3,8-2,3-3,2 Älvsborg SDN 2,8 3,0 3,5-5,9-13,0 +5,4 Härryda 7,2 7,7 7,2-6,8 +7,0-11,8 Kungsbacka 20,9 21,9 24,2-4,1-9,8-7,1 Kungälv 18,6 16,5 16,5 +13,1 +/-0,0-8,1 Lerum 21,1 22,9 19,7-7,7 +16,2-9,3 Lilla Edet 8,4 8,1 8,4 +3,2-2,9-5,6 Mölndal 44,0 46,3 45,3-5,0 +2,2-10,9 Partille 17,7 23,8 28,7-25,7-17,0-5,7 Stenungsund 13,5 15,9 14,2-14,8 +10,5-1,4 Tjörn 5,8 6,2 6,6-5,4-7,3-8,3 Öckerö 2,8 2,6 2,7 +6,5-1,8-15,8 Göteborgsregionen 1 107, , ,3-3,8-4,5-5,1 Partille; -2 5,7% St enung sund ; - 14,8 % Förändring av kostnaden för Försörjningsstöd i procent m ellan åren 2003 och 2002 Ale; -13,7% Linnést ad en SD N ; - 8,8 % Lerum; - 7,7% Härryda; -6,8% Älvsborg SDN; -5,9% Lund b y SD N ; - 5,9 % T jörn; - 5,4 % M ölndal; -5,0% Lärjedalen SDN; -5,0 % Kungsbacka; -4,1% Göteborgsregionen; -3,8% Göteborg; -3,1% Härlanda SDN; -1,5% A l i ng s ås; 1, 9 % Lilla Ed et ; 3,2 % Tynnered SDN; 3,8 % Öckerö; 6,5% Kung älv; 13,1% -30% -25% -20% -15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 1 För Göteborgs stad, ink. Stadsdelarna, redovisas beviljat försörjningsstöd. 2 För Lerums kommun redovisas uppgifterna inkl. flyktingar 6

7 Försörjningsstöd per invånare Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per invånare 2003, i kr Försörjningsstöd per invånare 2002, i kr Skillnad i % mellan år 2003 och 2002 Invånare 31/ Invånare 31/ Ale ,2% Alingsås ,3% Göteborg ,2% Härlanda SDN ,5% Linnéstaden SDN ,3% Lundby SDN ,6% Lärjedalen SDN ,8% Tynnered SDN ,6% Älvsborg SDN ,8% Härryda ,9% Kungsbacka ,7% Kungälv ,3% Lerum ,5% Lilla Edet ,4% Mölndal ,7% Partille ,9% Stenungsund ,9% Tjörn ,9% Öckerö ,6% Göteborgsregionen ,4% För att bättre kunna jämföra kostnaderna för försörjningsstöd mellan kommunerna/ stadsdelarna så relateras här det totala försörjningsstödet till antal invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror med för 2003 och 2002, samt förändring i procent mellan åren. Skillnaden mellan åren för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden mellan åren totalt (som visas på s. 6) då befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. Diagrammet nedan visar siffrorna från tabellens andra kolumn, försörjningsstöd per invånare 2003, sorterat från högsta till lägsta kronantal. Det är stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborg Stad, då det är stadsdelarna Älvsborg och Lärjedalen som har lägsta resp. högsta kostnaden per invånare. Kr/invånare Försörjningsstöd i kr per invånare, 2003 Relaterat till befolkningen 31 december Lärjedalen SDN Göteborg Lundby SDN Tynnered SDN Göteborgsregionen Linnéstaden SDN Härlanda SDN Mölndal Lilla Edet Ale Stenungsund Lerum Partille Kungälv Alingsås Tjörn Kungsbacka Härryda Öckerö Älvsborg SDN 7

8 Försörjningsstöd per bidragshushåll Nytt i denna årsrapport är att antal bidragshushåll redovisas (hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd) och relateras till det totala försörjningsstödet. Denna jämförelsen mellan kommuner ger i viss mån en annan bild än när t ex. försörjningsstöd per invånare jämförs. Diagrammet nedan visar tabellens sista kolumn, sorterad från högsta till lägsta kronantal. Genom en sådan rangordning kan vi t.ex. se att kommunerna Lerum och Kungsbacka samt stadsdelen Älvsborg hamnar högre i ordningen än vid övriga jämförelser i rapporten. En tolkning av det är att de relativt har färre hushåll som är i behov av försörjningsstöd, men att dessa hushåll har en hög grad av beroende Regressionsanalys För att få förklaringar till skillnader och likheter när det gäller försörjningsstödet i kommunerna i Göteborgsregionen finns ett behov av ett bättre analysverktyg än det som kan åstadkommas med underlaget i den här rapporten. I Göteborgs Stad görs regressionsanalys på kostnaderna för försörjningsstöd. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (t.ex. försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer). Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas kostnader och olika Kommun/Stadsdel Antal bidragshushåll 2003 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2003, i kr Ale Alingsås Göteborg Härlanda SDN Linnéstaden SDN Lundby SDN Lärjedalen SDN Tynnered SDN Älvsborg SDN Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgsregionen strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssammansättning, arbetslöshet och inkomstnivåer m.m.), hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden, samt att man kan se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn till sina strukturella förutsättningar. Under 2004 kommer regressionsanalysen i Göteborgs Stad att utökas till att även omfatta de övriga kommunerna i Göteborgsregionen, vilket kommer att ge ny och utökad kunskap. Kr/bidragshushåll Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, Lerum Lärjedalen SDN Göteborg Göteborgsregionen Tynnered SDN Mölndal Lundby SDN Kungälv Härlanda SDN Partille Linnéstaden SDN Kungsbacka Älvsborg SDN Ale Stenungsund Lilla Edet Alingsås Öckerö Tjörn Härryda 8

9 Barn i hushåll med försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Totalt antal barn i ålder 0-17 år Antal barn, 0-17 år, som ingår i hushåll som fått försörjningsstöd någon gång under 2003 Andel barn, 0-17 år, som ingår i hushåll som fått försörjningsstöd någon gång under 2003, i % Ale ,3% Alingsås ,0% Göteborg ,9% Härlanda SDN ,0% Linnéstaden SDN ,0% Lundby SDN ,8% Lärjedalen SDN ,0% Tynnered SDN ,2% Älvsborg SDN ,0% Härryda ,4% Kungsbacka ,8% Kungälv ,9% Lerum ,6% Lilla Edet ,2% Mölndal ,7% Partille ,9% Stenungsund ,8% Tjörn ,4% Öckerö ,8% Göteborgsregionen ,4% En annan nyhet i årets rapport är att också lyfta fram barnperspektivet kopplat till försörjningsstödet. Dessa siffror visar att drygt 9% procent av barnen (0-17 år), eller vart tionde barn, i Göteborgsregionen lever i familjer som någon gång under 2003 fick försörjningsstöd. Inom regionens kommuner/stadsdelar varierar dessa siffror från 1 till 40 procent. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i ett projekt arbetat med barnperspektivet kopplat till ekonomiskt bistånd. Resultatet från projektet presenteras i rapporten: Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd från januari I rapporten konstateras att det finns förhållandevis lite dokumenterad kunskap om vilka konsekvenser det får för barn att leva i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd i Sverige. Barn i familjer med svag ekonomi är dock överrepresenterade på flera områden där barn kan ha problem. Överrepresentationen gäller t.ex. barnmisshandel och mobbning, föremål för barnavårdsutredning, omhändertagande och att barnet även i vuxen ålder får ekonomiskt bistånd. 40% Andel barn i kommunen/stadsdelen som bor i ett hushåll som någon gång under 2003 fick försörjningsstöd, i % 30% 20% 10% 0% Lärjedalen SDN Göteborg 40,0 14,9 12,8 12,2 9,4 7,3 6,2 6,0 5,7 5,0 4,9 4,9 4,8 4,4 Lundby SDN Tynnered SDN Göteborgsregionen Ale Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Härlanda SDN Kungälv Partille Stenungsund Tjörn Alingsås 4,0 Lerum 3,6 2,8 2,8 2,4 Kungsbacka Öckerö Härryda Älvsborg SDN 1,0 9

10 Försörjningsstöd till ungdomar, år Försörjningsstöd som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern år, i Tkr Kommun Förändring Kommun Förändring Ale % Kungsbacka % Alingsås % Kungälv /-0% Göteborg % Lerum % Härlanda SDN % Lilla Edet % Linnéstaden SDN % Mölndal % Lundby SDN % Partille % Lärjedalen SDN ,4% Stenungsund % Tynnered SDN % Tjörn % Älvsborg SDN % Öckerö % Härryda % Göteborgsregionen % I tabellen ovan redovisas försörjningsstöd, i Tkr, som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern år, under åren 2003 och 2002, samt förändringen mellan åren i procent. Förändring mellan åren 2002 och 2003 redovisas också i diagrammet nedan. Detta diagram kan enkelt jämföras med diagrammet på s. 6 över den totala kostnadsförändringen för varje kommun/ stadsdel. I många kommuner har försörjningsstöd till ungdomar ökat, både i kronor och i procent, trots att det totala försörjningsstödet har minskat. I kommunerna Lilla Edet och Alingsås har den registrerade öppna ungdomsarbetslösheten ökat mycket jämfört med Göteborgsregionen i snitt mellan åren 2002 och 2003 (se s.12), däremot inte i Härryda. Där ser man dock en ökad psykisk ohälsa bland unga samt ökad användning av droger. Förändring av kostnaden för försörjningsstöd i procent mellan 2003 och 2002 till hushåll där registerledaren är i åldern år Älvsborg SDN; -32% Partille; -16% Ale; -10% Stenungsund; -4% Lundby SDN; -3% Mölndal; -3% Lerum; -1% Lärjedalen SDN; 0% Kungälv; 0% Göteborgsregionen; 2% Göteborg; 2% Tjörn; 4% Öckerö; 5% Linnéstaden SDN; 6% Kungsbacka; 6% Alingsås; 7% Härlanda SDN; 13% Tynnered SDN; 17% Lilla Edet; 32% -35% -15% 5% 25% 45% Härryda; 44% Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i åldrarna år Andel invånare i åldrarna år 2003 Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i åldrarna år Andel invånare i åldrarna år Ale 23% 22% 7% Kungsbacka 18% 15% 6% Alingsås 37% 35% 8% Kungälv 12% 14% 7% Göteborg 17% 16% 10% Lerum 20% 22% 7% Härlanda SDN 17% - 10% Lilla Edet 32% 25% 7% Linnéstaden SDN 22% 19% 9% Mölndal 16% 16% 8% Lundby SDN 18% 19% 11% Partille 16% 14% 8% Lärjedalen SDN 13% 12% 10% Stenungsund 22% 20% 7% Tynnered SDN 16% 14% 9% Tjörn 29% 27% 7% Älvsborg SDN 21% 28% 7% Öckerö 23% 24% 7% Härryda 28% 18% 7% Göteborgsregionen 17% 16% 9% 10

11 Procentuell andel av Försörjningsstödet I resten av rapporten redovisas försörjningsstöd utifrån orsak till att det har betalats ut. Syftet med att koda försörjningsstödet utifrån orsak är att visa på huvudorsaken till varför ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Koderna skall underlätta för kommunerna att planera sitt strategiska arbete, följa konjunkturförändringar samt ge en översikt över vilka grupper som kommer i kläm vid förändringar i de generella välfärdssystemen. Ett kontinuerligt förbättringsarbete sker i kommunerna för hur orsak till utbetalning av försörjningsstöd kodas, med syfte att bli allt bättre på att beskriva den aktuella situationen. Stora procentuella förändringar mellan åren kan därför bero på att man aktivt kodat på ett annat sätt. Bland annat så har Alingsås gjort en medveten förändring i sin kodning för att bättre stämma överens med kodningen i övriga kommuner i regionen. I vissa stadsdelar i Göteborg har en sådan förändring också gjorts. Ibland används socialbidrag även till annat än vad som kan klassas som rent försörjningsstöd. Det handlar ofta om satsningar som på sikt syftar till att få individer in i egen försörjning. En del av dessa satsningar ingår i de kodade bidragen andra inte och redovisas då särskilt i de två nedanstående tabeller. Boendekostnader för s.k. sociala boenden är t.ex. inte med i de kodade bidragen för kommunerna Göteborg och Mölndal, och finns därför redovisade i den övre tabellen. Övriga kommuner har dem med i sina kodade bidrag. Ett önskemål för framtiden är att kunna särredovisa dessa kostnader framöver för samtliga kommuner. I bilaga 1 redovisas de orsakskodade bidragen i detalj, i procent och Tkr. Summorna där innehåller inte de okodade bidragen i den första tabellen nedan och därför överensstämmer totalbeloppen i bilaga 1 inte alltid med de totala kostnaderna för försörjningsstöd som redovisats ovan. Förutom de kostnader för försörjningsstöd som redovisas i orsakskoder (se bilaga 1) så har nedanstående kommuner/stadsdelar dessutom betalat ut försörjningsstöd enligt följande: Totalt: kr varav kr Arbetsmarknadsåtgärder och Göteborg: kr - Boendekostnader (altbo, sociala boenden mm) Härlanda SDN o Totalt: kr varav kr - Arbetsmarknadsåtgärder och kr Boendekostnader - (altbo, sociala boenden mm) Linnéstaden SDN o Totalt: kr varav kr - Arbetsmarknadsåtgärder och kr Boendekostnader - (altbo, sociala boenden mm) Lundby SDN o Totalt: kr varav kr Arbetsmarknadsåtgärder, och kr Boendekostnader - (altbo, sociala boenden mm) Lärjedalen SDN o Totalt: kr varav kr - Arbetsmarknadsåtgärder och kr Boendekostnader (altbo, sociala boenden mm) Tynnered SDN o Totalt: kr varav kr Arbetsmarknadsåtgärder och kr - Boendekostnader (altbo, sociala boenden mm) Älvsborg SDN o Totalt: kr varav kr Arbetsmarknadsåtgärder och kr - Boendekostnader (altbo, sociala boenden mm) Lerum: Totalt: kr varav kr Avliden, r - Förebyggande Barn/ungdom, kr Korttidsboende, kr - Tandvård Lilla Edet: Totalt: kr varav kr - särskilt stöd till barn, kr - särskilt stöd till missbrukare. Mölndal: Totalt: kr för Boendekostnader ex. Frälsningsarmén, Stadsmissionen, hotell, vandrarhem, kvinnojourer. Stenungsund: Totalt: kr varav kr OSA, kr lönebidrag och kr feriearbete/kompetenshöjning. Öckerö Totalt: kr - Ett AU beslut enligt SoL kap 4 2 Bland de kodade bidragen (se bilaga 1) finns också ekonomiskt bistånd utbetalat som normalt inte klassas som rent försörjningsstöd: Ale Totalt: kr - Avliden Lerum Totalt: kr - Flyktingar Mölndal Totalt: kr - varav OSA och kr närvarobonus Partille Totalt: kr - Särskilt boende Öckerö Totalt: kr - Exempelvis köpt boende för vuxna. 11

12 Orsak: Arbetslöshet Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från 2002 till 2003 stigit med 0,5 % i Göteborgsregionen (0,6 % i hela riket). Flera kommuner noterar att detta slår igenom på behovet av försörjningsstöd. Detta märks tydligast bland unga och för dem har den registrerade öppna arbetslösheten stigit mellan åren med 0,9 % i Göteborgsregionen (1,3 % i riket). Nedan redovisas andelen av kostnaden för försörjningsstöd där orsaken kan härledas till arbetslöshet, d.v.s. orsaken är ofrivillig arbetslöshet där personen inte är kvalificerad för eller har otillräcklig A-kassa eller Alfa-kassa, är utförsäkrad eller deltidsarbetslös. (se kod 1 & 2 i bilaga 1). Tabellen längst ner på sidan visar statistik för registrerad öppen arbetslöshet. Orsak: Arbetslöshet i procent av kommunens/stadsdelens totala försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Kommun/Stadsdel Ale Kungsbacka Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Härlanda SDN Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Lundby SDN Partille Lärjedalen SDN Stenungsund Tynnered SDN Tjörn Älvsborg SDN Öckerö Härryda Göteborgsregionen % Andel av Försörjningsstödet som kan relateras till arbetslöshet, % 0% 61% 59% 48% 47% 45% 45% 44% 38% 37% 37% 36% 35% 35% 33% 32% 32% 31% 31% 28% 25% Lilla Edet Tjörn Alingsås Älvsborg SDN Ale Linnéstaden SDN Lerum Härlanda SDN Stenungsund Öckerö Mölndal Tynnered SDN Kungälv Partille Lundby SDN Göteborgsregionen Göteborg Härryda Kungsbacka Lärjedalen SDN Registrerad öppen arbetslöshet i procent av befolkningen, årsmedeltal (Stadsdelarnas siffror är statistik från oktober resp. år Källa: Göteborgsbladet och AMS) år år år år Ale 3,1 2,8 5,2 4,4 Kungsbacka 2,6 2,3 4,1 3,3 Alingsås 3,4 2,8 6,0 4,7 Kungälv 2,1 1,9 3,1 3,0 Göteborg 5,0 4,4 5,9 4,9 Lerum 2,7 2,2 4,9 4,1 Härlanda SDN 4,6 3,3 5,7 3,7 Lilla Edet 3,7 2,8 7,5 4,4 Linnéstaden SDN 4,9 4,0 5,5 3,7 Mölndal 2,6 2,3 3,7 3,1 Lundby SDN 6,0 4,8 5,5 5,6 Partille 3,0 2,5 5,1 4,1 Lärjedalen SDN 7,1 6,2 6,9 6,0 Stenungsund 2,6 2,4 4,7 4,6 Tynnered SDN 3,9 2,9 5,6 4,2 Tjörn 2,7 2,5 5,8 5,0 Älvsborg SDN 2,3 1,8 3,3 2,0 Öckerö 1,9 1,6 4,0 3,2 Härryda 2,2 2,1 3,5 3,8 Göteborgsregionen 4,0 3,5 5,4 4,5 Riket 3,9 3,3 5,9 4,6 12

13 Orsak: Ej tillgänglig för arbetsmarknaden Här redovisas försörjningsstöd som betalats ut p.g.a. att personerna i fråga inte är tillgängliga för arbetsmarknaden eller att de studerar Sfi eller SAS1 med socialbidrag som försörjning. Bidrag som kodas här innebär att personen inte är redo för ett arbete då åtgärder i form av rehabilitering, motivering, utbildning m.m. krävs innan möjligheten finns att komma in i egen försörjning. Denna orsak har ökat i Göteborgsregionen totalt sett. De förändringar vi kan se här för enskilda kommuner/stadsdelar hänger ofta samman med förändringar i Orsak: arbetslöshet på föregående sida. En positiv utveckling här är om orsak arbetslöshet ökar samtidigt som orsak ej tillgänglig för arbetsmarknaden minskar, då det innebära att en större andel av försörjningsstödet går till personer som åter är redo för arbetsmarknaden. Här kan t.ex. noteras att Stadsdelen Lärjedalen ligger högst i diagrammet här men lägst i diagrammet på föregående sida. Orsakskoden Ej tillgänglig för arbetsmarknaden har hela tiden ökat, totalt sett, sedan den infördes år Detta behöver inte betyda att gruppen som sådan har ökat lika markant. Det handlar istället många gånger om det förändringsarbete som sker på enheterna för ekonomiskt bistånd där man medvetet arbetar med att koda om de som tidigare stått kodade fel som orsak arbetslöshet eller orsak andra bidrag men faktiskt borde ha varit kodade här hela tiden. I Alingsås kommun och i vissa stadsdelar i Göteborgs Stad har ett sådant förändringsarbete skett. Tabellen och diagrammet nedan visar andel av kostnaden för försörjningsstöd som betalas ut till hushåll där orsaken är att personer ej är tillgänglig för arbetsmarknaden eller personer som studerar av Sfi eller SAS 1 (se kod 8 & 10 i bilaga 1). Orsak: Ej tillgänglig för arbetsmarknaden, i procent av kommunens/stadsdelens totala kostnad för Försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Kommun/Stadsdel Ale Kungsbacka Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Härlanda SDN Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Lundby SDN Partille Lärjedalen SDN Stenungsund Tynnered SDN Tjörn Älvsborg SDN Öckerö Härryda Göteborgsregionen % Andel av Försörjningsstödet som kan relateras till "ej tillgängliga för arbetsmarknaden" samt Sfi och Sas1 studerande, % 0% 45% 43% 39% 36% 36% 34% 34% 31% 26% 23% 23% 22% 21% 21% 18% 18% 17% 13% 5% 4% Lärjedalen SDN Lundby SDN Göteborg Härlanda SDN Göteborgsregionen Kungsbacka Partille Tynnered SDN Mölndal Härryda Lerum Alingsås Älvsborg SDN Stenungsund Kungälv Lilla Edet Linnéstaden SDN Ale Tjörn Öckerö 13

14 Orsak: Andra bidrag Här redovisar andelen av försörjningsstödet som kan härledas till att andra bidrag i socialförsäkringssystemet inte räcker till. Inom orsakskoden ryms försörjningsstöd som betalas ut till individer, som är sjuka, men inte har haft möjlighet att upparbeta socialförsäkringsförmåner s.k. nollklassade individer, samt de som inte har tillräckliga förmåner för att klara sin försörjning. Här finns också individer som har en mer komplex sjukdomsbild, där en omfattande utredning krävs innan sjukskrivning, sjukersättning eller aktivitetsersättning kan bli aktuell, eller väntar på utredning eller annan åtgärd innan de är berättigade till medel i socialförsäkringssystemet. Den 1 januari 2003 infördes det nya äldreförsörjningsstödet. Det betalas ut av Försäkringskassan och riktar sig till personer som är bosatta i Sverige, som är 65 år eller äldre, och helt saknar pension eller som har en pension som inte ger tillräcklig försörjning. Syftet med införandet av den nya lagen är att återställa försörjningsstödet till dess avsedda funktion, att vara ett individuellt behovsprövat bistånd som är föranlett av tillfälliga ekonomiska problem inte som en permanent försörjning. En reform av förtidspensionssystemet genomfördes också vid årsskiftet 2002/2003. Begreppen förtidspension och sjukbidrag byttes ut mot aktivitetsersättning för personer år och sjukersättning/- tidsbegränsad sjukersättning för personer år. Göteborgs Stad anger att försörjningsstödet för personer i förvärvsaktiv ålder har stabiliserats på samma nivå som 2002 och att minskningen med tre procent helt kan hänföras till äldreförsörjningsstödet. Nedan redovisas andelen av kostnaden för försörjningsstöd som kan relateras till andra bidrag, dvs. för låg eller ingen ersättning i form av pension, sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller föräldrapenning eller att personen är under utredning av Försäkringskassan. (se kod 4 & 5 i bilaga 1). I procent av kommunens/stadsdelens totala kostnad för Försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Kommun/Stadsdel Ale Kungsbacka Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Härlanda SDN Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Lundby SDN Partille Lärjedalen SDN Stenungsund Tynnered SDN Tjörn Älvsborg SDN Öckerö Härryda Göteborgsregionen % Andel av Försörjningsstödet som kan relateras till andra bidrag, % 0% 42% 32% 31% 29% 28% 27% 26% 25% 25% 24% 23% 22% 22% 21% 21% 21% 20% 20% 18% 15% Öckerö Ale Härryda Mölndal Kungälv Älvsborg SDN Kungsbacka Linnéstaden SDN Tjörn Lerum Lärjedalen SDN Stenungsund Göteborgsregionen Göteborg Tynnered SDN Partille Alingsås Härlanda SDN Lundby SDN Lilla Edet 14

15 Översikt En sammanfattande bild av varje kommun/stadsdels kodning av orsaker till att försörjningsstöd betalas ut visas grafiskt i livbojsdiagram nedan. Koderna har slagits samman, så som de redovisas i övrigt i rapporten, enligt förklaringen nedan. Samtliga koder finns redovisade i bilaga 1. Göteborgsregionen Arbetsmarknadsrelaterat - Kod 1+2. (Ej kvalificerad eller ej tillräcklig ersättning från A- eller Alfa kassa) 4% Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och SAS 1 - kod % 32% Väntar lön eller har för låg heltidslön - kod 3 5% Relaterat till andra bidrag - kod 4+5 (Ej kvalificerad eller tillräcklig ersättning för sjuk-, föräldrapenning, sjuk-, aktivitetsersättning eller pension) 37% Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - kod Ale 4% Alingsås 7% 32% 46% 20% 48% 3% 5% 13% 22% Göteborg 3% Härlanda SDN 2% 21% 31% 20% 38% 4% 5% 36% 40% 15

16 Linnéstaden SDN Lundby SDN 29% 2% 18% 2% 32% 4% 53% 10% 6% 44% Lärjedalen SDN 3% Tynnered SDN 3% 23% 25% 21% 35% 10% 3% 46% 31% Älvsborg SDN 0% Härryda 7% 27% 47% 31% 31% 5% 21% 8% 23% Kungsbacka 3% Kungälv 14% 26% 28% 35% 28% 8% 35% 18% 5% 16

17 17 Lerum 24% 44% 5% 4% 23% Lilla Edet 15% 61% 3% 3% 18% Mölndal 29% 26% 6% 3% 36% Partille 21% 35% 33% 2% 9% Stenungsund 22% 11% 9% 37% 21% Tjörn 5% 25% 5% 6% 59% Öckerö 37% 7% 10% 4% 42% Göteborgsregionen 32% 37% 5% 22% 4%

18 Bilaga 1: Orsaker till att försörjningsstöd betalas ut, , i procent (endast orsakskodat försörjningsstöd ingår nedan) Koder Ale Alingsås Göteborg Härlanda SDN Linnéstaden SDN Lundby SDN Lärjedalen SDN Tynnered SDN Älvsborg SDN Härryda 1. Ej kvalificerade för ersättning (från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade) 23,3% 33,0% 28,7% 36,0% 42,9% 29,4% 23,4% 33,1% 42,5% 21,5% 2. Ej tillräcklig ersättning från A-kassa./Alfa, deltidsarbetslös, väntar på A- kassa./alfa, Låg ers.ams el praktik) 22,2% 14,7% 2,3% 2,4% 2,4% 2,9% 1,9% 2,4% 4,0% 9,5% 3. Väntar lön eller för låg heltids lön 5,4% 2,8% 5,0% 4,0% 8,4% 4,2% 3,5% 10,3% 4,6% 7,7% 4. Ej kvalificerade för bidrag * från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK 13,9% 3,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2,8% 5. Ej tillräcklig ersättning från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK 18,4% 16,4% 21,2% 20,1% 24,7% 18,3% 23,0% 20,5% 27,0% 28,4% 6. Överkonsumtion 2,3% 1,4% 1,7% 1,1% 1,2% 1,3% 0,5% 2,1% 0,2% 0,8% 7. Övrigt 1,2% 5,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5,4% 8.Ej tillgänglig för arbetsmarknaden 13,2% 20,8% 27,2% 31,1% 17,1% 36,0% 19,0% 17,5% 21,4% 14,6% 9. Saknar barnomsorg 0,2% 0,2% 1,6% 0,4% 0,2% 1,1% 2,4% 0,6% 0,2% 0,8% 10. Sfi och SAS 1 studerande 0,0% 1,5% 12,2% 4,8% 3,1% 6,7% 26,4% 13,6% 0,0% 8,6% SUMMA: 100% 100% 100% 100,0% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Koder Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs regionen 1. Ej kvalificerade för ersättning (från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade) 20,4% 13,3% 34,9% 47,4% 25,2% 26,1% 21,0% 44,1% 22,7% 28,2% 2. Ej tillräcklig ersättning från A-kassa./Alfa, deltidsarbetslös, väntar på A- kassa./alfa, Låg ers.ams el praktik) 8,1% 21,7% 9,4% 13,6% 10,5% 6,9% 16,0% 15,2% 14,3% 4,1% 3. Väntar lön eller för låg heltids lön 7,8% 4,7% 5,0% 3,5% 2,9% 2,2% 9,0% 5,9% 6,8% 5,0% 4. Ej kvalificerade för bidrag från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK 1,6% 16,1% 12,7% 5,9% 18,6% 8,6% 3,0% 7,0% 9,2% 1,9% 5. Ej tillräcklig ersättning från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK 24,7% 12,4% 11,8% 8,8% 10,2% 12,7% 19,0% 17,8% 32,4% 20,1% 6. Överkonsumtion 1,5% 3,0% 1,8% 1,9% 0,3% 1,6% 3,3% 3,9% 2,4% 1,8% 7. Övrigt 1,3% 10,4% 1,8% 1,2% 5,6% 7,0% 7,0% 1,1% 8,1% 1,0% 8.Ej tillgänglig för arbetsmarknaden 32,8% 13,5% 13,2% 15,7% 16,8% 22,0% 14,1% 3,3% 4,1% 25,3% 9. Saknar barnomsorg 0,5% 0,5% 0,0% 0,0% 0,4% 0,7% 0,6% 0,0% 0,0% 1,4% 10. Sfi och SAS 1 studerande 1,6% 4,6% 9,4% 2,0% 9,5% 12,2% 7,1% 1,6% 0,0% 11,2% SUMMA: 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% * I de fall kommunerna/stadsdelarna har inte möjlighet att skilja kod 4 och 5 åt och redovisas totalen på kod 5 18

19 Orsaker till att försörjningsstöd betalas ut , i Tkr (endast orsakskodat försörjningsstöd ingår nedan) Koder Ale Alingsås Göteborg Härlanda Linnéstaden Lundby Lärjedalen Tynnered Älvsborg Härryda SDN SDN SDN SDN SDN SDN 1. Ej kvalificerade för ersättning (från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade) kr Ej tillräcklig ersättning från A-kassa./Alfa, deltidsarbetslös, väntar på A- kassa./alfa, Låg ers.ams el praktik) kr Väntar lön eller för låg heltids lön kr Ej kvalificerade för bidrag från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK kr Ej tillräcklig ersättning från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK kr Överkonsumtion kr Övrigt kr Ej tillgänglig för arbetsmarknaden kr Saknar barnomsorg kr Sfi och SAS 1 studerande kr 615 SUMMA: kr Koder Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs regionen 1. Ej kvalificerade för ersättning (från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade) Ej tillräcklig ersättning från A-kassa./Alfa, deltidsarbetslös, väntar på A- kassa./alfa, Låg ers.ams el praktik) Väntar lön eller för låg heltids lön Ej kvalificerade för bidrag från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK Ej tillräcklig ersättning från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-, aktivitetsersättning eller utredningstid på FK Överkonsumtion Övrigt Ej tillgänglig för arbetsmarknaden Saknar barnomsorg Sfi och SAS 1 studerande SUMMA: * I de kodade sammanställningen av försörjningsstödet redovisar Lerum inklusive kostnader för flyktingar. 19

20 Goda GRannar Göteborgsregionens kommunalförbund GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare. Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetensutveckling, utbildning och forskning. GRs förbundsfullmäktige har 89 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter. Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgifter från medlemskommunerna (cirka 30 %) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna. Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post gr@gr.to Rapporten finns även tillgänglig i pdf-format på GRs hemsida 20