Försörjningsstöd. Utvecklingen i Göteborgsregionen. Årsrapport Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; 4% (4 % år 2003)

Transkript

1 Försörjningsstöd Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2004 Överkonsumtion, Övrigt, Saknar barnomsorg; (4 % år 2003) Relaterat till andra bidrag; 21% (22 % år 2003) Relaterat till arbetslöshet; 33% (32 % år 2003) Väntar lön eller har för låg heltidslön; (5 % år 2003) Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och SAS1; 38% (37 % år 2003) Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

2 2

3 Innehåll Sida Sammanfattning, Nyheter i årets rapport, Inledning, Syfte, Förutsättning och Kodning 4 Utveckling av försörjningsstödet i Göteborgsregionen Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2004 & Försörjningsstöd per kommun/stadsdel 10 Försörjningsstöd per invånare 11 Regressionsanalys 12 Försörjningsstöd per bidragshushåll 14 Barn i hushåll med försörjningsstöd 15 Försörjningsstöd till Ungdomar, år 16 Procentuell andel av försörjningsstödet 17 Orsak: Arbetslöshet 18 Orsak: Ej tillgängliga för arbetsmarknaden 19 Orsak: Andra bidrag 20 Översikt 21 Bilaga 1 23 GR information 25 3

4 Sammanfattning Rapporten visar på utvecklingen av försörjningsstöd i Göteborgsregionens medlemskommuner under Sammantaget för Göteborgsregionen har kostnader för försörjningsstöd ökat för första gången sedan Ökningen under 2004 var 5,4 procent, jämfört med Motsvarande siffra för hela Sverige är en ökning på 4,8 procent, för Västra Götalands län 2,4 procent och för Hallands län 1,2 procent. För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna De kommuner/stadsdelar som procentuellt har minskat sina försörjningsstödskostnader mest är Älvsborg (-15,7%), Lundby (-14,8%) och Ale (-5,3%). Kostnaden för försörjningsstöd har ökat procentuellt mest i kommunerna Tjörn (+41,9%), Öckerö (+32,1%) och Härryda (+27,3%). Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från 2002 till 2003 stigit med 0,3 procent i Göteborgsregionen (0,6 procent i riket). Flera kommuner noterar att detta slår igenom på behovet av försörjningsstöd. Detta märks tydligast bland unga (18-24 år) och för dem har den registrerade öppna arbetslösheten stigit mellan åren med 0,4 % i Göteborgsregionen (0,7 % i riket). Nyheter i årets rapport Nyhet i årets rapport är att en regressionsanalys för försörjningsstödskostnaderna för 2003 finns med. Göteborgs Stad har under några år arbetat med regressionsanalys som metod för att analysera kostnaderna för försörjningsstöd. Under 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den även omfattar övriga kommunerna i Göteborgsregionen. I rapporten presenteras regressionsanalysen i ett diagram för kranskommunerna samt ett diagram för samtliga stadsdelar i Göteborgs Stad. Inledning Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har gjorts sedan Sedan tre år tillbaka särredovisas även fem stadsdelar inom Göteborgs stad. Sedan ett år tillbaka är det sex stadsdelar som redovisas. En ambition är att samtliga stadsdelar redovisas för en ökad möjlighet till jämförelse med kranskommunerna och inom Göteborg. Med de tekniska system som finns tillgängliga i dag medför det en allt för stor manuell arbetsinsats för att detta ska kunna göras. Syfte Genom att samtliga tretton av GR:s medlemskommuner är med i uppföljningen ges möjlighet till jämförelser mellan kommuner och över tid, samt att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen. En del i uppföljningen är att följa orsaken till att försörjningsstöd betalas ut. Syftet med att koda orsaken till att försörjningsstöd betalas ut är att visa på huvudorsaken till varför ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Denna uppföljning skall underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som har de största behoven vid förändringar i konjunkturer och i de generella välfärdssystemen. Förutsättning och Kodning Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Socialbidrag som försörjning ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på att annan försörjning finns. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår eller hur långvarigt behovet är, men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Då målet är att få hushållet i egen försörjning, kodas orsak efter den person i hushållet som har störst möjlighet att ändra försörjningssituationen så att inkomsterna täcker normen. Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd sammanställs av: Gull-Britt Lundström, Ale Magnus Billborg, Ale Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Christina Eide, Göteborg Jan Svensson, Göteborg Peter Westlund, Göteborg Cecilia Netzén, Härryda Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka Johan Lindfeldt, Kungälv Marie Lindén, Lerum Gunnel Elfving, Lerum Agneta Ahlblom, Lilla Edet Gunilla Eriksson, Mölndal Margaretha Ivarsson, Partille Gunnar Nylén, Stenungsund Joakim Ulmefors, Tjörn Stefan Wangdell, Öckerö Malin Olsson, GR 4

5 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, I Göteborgsregionen har kostnaden för försörjningsstöd ökat för första gången sedan Ökningen för 2004 är 5,4 procent, jämfört med Motsvarande siffra för hela Sverige är en ökning på 4,8 procent, för Västra Götalands län 2,4 procent och för Hallands län 1,2 procent. För enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborgsregionen förekommer både ökningar och minskningar jämfört med kostnaderna De kommuner/stadsdelar som procentuellt har minskat sina försörjningsstödskostnader mest är Älsvborg (-15,7%), Lundby (-14,8%) och Ale (-5,3%). Kostnaden för försörjningsstöd har ökat mest procentuellt i kommunerna Tjörn (+41,9%), Öckerö (+32,1%) och Härryda (+27,3%). För att ge en mer beskrivande bild av försörjningsstödets utveckling i Göteborgsregionen finns på nästa sida beskrivningar från kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd dels över de trender och förändringar man ser samt hur de har arbetat med försörjningsstödet under 2004 och hur man planerar att arbeta under Göteborgsregionen Kostnader I jämförelse med föregående år i procent i kronor Summa ,6 Mkr - - Summa ,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr Summa ,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr Summa ,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr Summa ,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr Summa ,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr Summa ,3 Mkr - 5,1 % - 64,2 Mkr Summa ,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr Summa ,8 Mkr - 3,9 % - 44,7 Mkr Summa ,7 Mkr + 5,4 % 59,9 Mkr Mkr 1800 Utvecklingen av Försörjningsstöd i Göteborgsregionen , , , , , , , , , , År 5

6 Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2004 & 2005 Nedan beskriver kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd dels de trender och förändringar som har noterats samt hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2004 och hur man planerar att arbeta under Partille kommun har inte haft möjlighet att lämna denna information. Ale Försörjningsstödet under januari och februari månad 2005 minskade kraftigt jämfört med motsvarande period Samtidigt ser vi en ökande arbetslöshet och då framförallt vad gäller ungdomsarbetslösheten. Detta har ännu inte slagit igenom på försörjningsstödet. En viss osäkerhet råder om försörjningsstödsutvecklingen för : I Ale har man fokuserat på ungdomar, i första hand de som har förutsättningar att medverka i kommunala och statliga arbetsmarknadsåtgärder. Man arbetar med fördjupad och utvecklad samverkan mellan arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsenhet. Ungdoms-handläggare inom respektive aktör träffas regelbundet och upprättar gemensamma handlingsplaner samt tar ett gemensamt uppföljningsansvar. Arbetet har lett fram till att samtliga ungdomar har kunnat erbjudas någon form av sysselsättning inom 1-2 veckor från att kontakt tagits med försörjningsstödsenheten. Trots en ökande ungdomsarbetslöshet i kommunen har antalet försörjningsstödsberoende ungdomar i ålder år minskat under 2004 jmfr Under slutet av 2004 har IFO, i samverkan med ett antal aktörer, startat upp ett EU-finansierat projekt med inriktning på unga vuxna med missbruksproblematik och/eller som riskerar en ogynnsam utveckling. Projektet har en inriktning mot arbetslivsinriktad rehabilitering - egen försörjning. Härigenom har man fått till stånd ett viktigt led i vård- och rehabiliteringskedjan mot egen försörjning. Framöver kommer samtliga ungdomar att kunna erbjudas en väl avpassad aktivitet/sysselsättning från grundläggande social rehabilitering till målmedveten arbetsmarknadsåtgärd med målsättningen egen försörjning. Enheten har även haft ett särskilt fokus på försörjningsstödstagare med psykisk och fysisk ohälsa och då i första hand de sk noll-klassade (oförsäkrade). Arbetet har succesivt inneburit en utveckling av enhetens kompetens inom socialförsäkringsområdet samt förutsättningar för yrkesinriktad rehabiltiering. Kommunen överväger i samverkan med försäkringskassa, arbetsförmedling och sjukvården att ta initiativ till samordnad rehabilitering inom ramen för finansiells samordning. Arbetet på denna övergripande nivå har redan lett fram till en ökad samsyn mellan ovanstående aktörer och skapat förutsättningar för ett utökat samarbete. 2005: En ökad målsättning att i samverkan med arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet kunna erbjuda praktik/sysselsättning inom 1-2 veckor för vuxna arbetslösa som är i behov av kompetenshöjande insatser för att finna, få och behålla ett arbete. Bibehålla nuvarande samverkan - arbetsformer och åtgärdsarsenal avseende arbetslösa ungdomar år med ökat fokus på ungdomar med psykisk ohälsa. Utveckla/tillföra socialförsäkringskompetens avseende försörjningsstödsberoende kommuninvånare med psykisk/fysisk ohälsa - oförsäkrade arbetslösa med behov av medicinsk bedömning av förutsättningar för arbetslivsinriktad rehabilitering. Undersöka försörjningsstödsberoende barnfamiljers situation och behov för att öka förutsättningarna för egen försörjning med beaktande av barnperspektiv. Alingsås Försörjningsstödet har under 2004 ökat och det finns en fortsatt hög inströmning av personer med behov av försörjningsstöd. Gruppen unga ökar mest. 2004: Arbetet under 2004 har fokuserats på ungdomar. Enheten har under hösten varit förstärkt med en tjänst för nybesök av ungdomsärenden. Metoder för samverkan kring ungdomar med psykiska ohälsa, UngSam, har startat under året. Samverkan sker mellan Socialtjänst, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Öppenpsykitriska mottagningen i Alingsås. 6

7 2005: Samverkan för att utreda personer med försörjningsstödsbehov över 4 månader kommer att starta under våren Verksamheten, SARA Samverkan i arbets- och rehabiliteringsfrågor Alingsås, bygger på samverkan mellan Socialtjänst, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Öppenpsykiatriska mottagningen och Primärvården där inskrivning kan vara under maximalt 2 år. Syftet är att utreda tillsammans. Effekter på försörjningsstödet beräknas inte komma under En organisationsöversyn pågår på Individoch Familjeavdelningen varför det inte finns någon stadig planering av ytterligare utveckling. Fortsatt förstärkning av ungdomsnybesökshandläggare under första halvåret Arbetsmarknadsavdelningen kommer att organisatoriskt flyttas från Utbildningsförvaltningen till Socialförvaltningen och utveckling av arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor kommer at ske under Göteborg Det totala utfallet för ekonomiskt bistånd 2004 var 960 mkr vilket är en ökning med 4,9 procent från år Ökningen kan förklaras med att riksnormen under året ökade med 3,5 procent samt att sysselsättningen minskade 2004 jämfört med Inför 2005 har motsvarande höjning av riksnormen inte skett, men osäkerheten är fortfarande stor huruvida sysselsättningen kommer att öka. Ungdomars andel av försörjningsstödet har ökat under 2004, vilket brukar vara en signal om sämre konjunkturer. En trend som förefaller förstärkas är försörjningsstödsmottagares ökade svårigheter att få del av arbetsmarknadspolitiska program via arbetsförmedling. 2004: Under 2004 har stadskansliet genomfört en "jämförande studie" i åtta stadsdelar om hur man arbetar med försörjningsstödet. Kartläggningen visar att förutsättningarna mellan stadsdelarna skiljer sig åt markant, men att det gemensamma mönstret är att de socialadministrativa arbetsuppgifterna (bl.a. att utbetala försörjningsstödet) dominerar starkt. Detta på bekostnad av det mer långsiktiga social arbetet, som syftar till att befria människor från långvarigt socialbidragsberoende. 2005: IFO-cheferna har utifrån iakttagelserna i ovan nämnda rapport antagit ett gemensamt utvecklingsprogram som ska genomföras under året. Programmet kan sammanfattas i följande punkter: Förtydliga det dubbla uppdraget till verksamheten och förankra det hos personalen. Skapa ett förankrat målarbete som ska möjliggöra en tydlig resultatuppföljning. Arbeta fram en gemensam plattform som grundar sig på likställighetsprincipen Kartlägga gruppen långtidsberoende klienter och förstärka de rehabiliterande insatserna inom socialtjänsten - Utbilda personal i rehabiliteringsvetenskap. Arbeta fram ett stöd och kompetensprogram för enhetschefer Härryda En ökning märks av antalet bidragssökande under 2004, vilket startade redan under sista delen av : Under hösten 2004 har två socialsekreterartjänster fokuserats på ungdomar år i övrigt har arbetet löpt som planerat. 2005: Under mars 2005 kommer samverkan mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, primärvården, vuxenpsykiatrin och socialtjänsten att starta upp en gemensam verksamhet, MYSAM, för människor med kontakter inom två eller flera myndigheter där man ser att en samordning av myndigheternas arbete kan spara tid för alla parter och komma fram till lösning på försörjning/arbete på ett effektivare sätt och därigenom förkorta bidragsberoende. Ungdomssatsningen, en gemensam praktisk samverkan med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenhet och Ekonomi- och mottagningsenheten som kommer att lägga vikt vid daglig verksamhet för ungdomar i behov av söka jobb verksamhet, praktik och andra åtgärder för att minska bidragstid och beroende av myndigheter för sin försörjning. Kungsbacka En ökning av arbetslösa ungdomar märks och många av dessa har också svåra psykiska problem. Bostadssituationen och hemlösheten är ett stort problem. Många människor har en mångfacetterad problematik med psykiska problem, lång frånvaro från arbetsmarknaden i många fall brist på arbetserfarenhet. Dessa människor har stort behov av rehabilitering i samverkan med andra aktörer i samhället. När dessa utestängs på grund av strängare regler inom försäkringskassan och arbetsförmedlingen finns stora risker för att det blir ett tydligt B-lag som inte har tillträde till samhällets resurser. 7

8 2004: I Kungsbacka har man fokuserat på samarbete med övriga intressenter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Vuxenpsykiatrin, Närsjukvården m.m. Arbetet har förankrats genom att alltid väga in barnperspektivet i våra ärenden. Att utvärdera och kvalitetsbedöma insatserna ligger högt upp på agendan. 2005: Under 2004 utbildades två av medarbetarna i nätverksarbete och nu kommer man att använda sig mycket av den metoden. Vidare har under 2004 vägledande bestämmelser reviderats och fokus kommer nu att vara på rättsäkerhet, handläggning och den individuella prövningen i varje enskilt ärende. Samverkan inom den egna förvaltningen och med andra myndigheter och verksamheter är ett ständigt pågående och aktuellt uppdrag. Boendesituationen är ständigt aktuellt, kunskapen måste förbättra över hur barn och deras familjer har det i sitt boende. Frågor om hyresskulder, vräkningar och störande beteende är viktiga i en tid då bostadsbristen är stor. Kungälv Försörjningsstödet till ungdomar ökar under 2004 och ohälsotalet bland ungdomar är stort. De finns inte sällan en psykisk problematik och de är sjukskrivna utan sjukpenning samt saknar ofta arbetslivserfarenhet. Steget ut till en egen försörjning är ofta långt. 2004: Två inventeringar med ärendena som underlag genomfördes i mars månad 2003 och Under 2004 har ett utvecklingsarbete bedrivits i gruppen som skall syfta till att man fr.o.m våren 2005 skall organisera sig för att bättre möta brukare, med en mottagningsgrupp som skall fungera som en sluss in till IFO. Utvecklingsarbete för grupperna ungdomar, samt långvariga ärenden och flyktingärenden efter 2 år (introduktionstiden) fokuseras på. Under 2004 har arbetsplaner tagits fram, som på sikt skall finnas i alla ärenden. Det finns hårdnande klimat gentemot brukare på bostadsmarknaden, som dels resulterar i personligt lidande men också stora ekonomiska åtaganden för socialtjänsten. Tillsammans med Nordiska Folkhögskolan har ett utbildningsprojekt drivits, vars syfte är att ge ungdomar med avsaknad av eller otillräcklig grundutbildning en ny chans att uppnå gymnasiekompetens. Projektet har gett mycket goda resultat. Ett utvecklingsarbete i ekonomi/rehabteam (fyra tjänster) har genomförts under 2004 som syftat till ett bättre samarbete med IFO:s Missbruksgrupp i gemensamma ärenden. Genom att tillsvidareanställa personal har stabilitet uppnåtts i enheten och kontinuitet för brukarna. 2005: Arbeta vidare med ovanstående utveckling, dvs. arbeta med förändrad organisering för att bättre möta våra målgrupper. Fortsätta arbete med arbetsplaner i alla ärenden. Utveckla samverkan med andra myndigheter både inom och utom den kommunala verksamheten. Lerum Försörjningsstödet tenderar att minska. Från hösten 2004 har man omorganiserat och bl.a. infört en mottagningsgrupp som aktivt arbetar med att redan vid första nybesökssamtalet hitta andra lösningar än försörjningsstödet. 2004: Under senare delen av 2004 har ett antal ärenden prioriterats. Handläggaren arbetar mera intensivt i dessa. Ett sarmarbeta har upparbetats med arbetsmarknadsenheten för att de sökande skall bli självförsörjande. 2005: Som under Lilla Edet Tiderna som hushållen är biståndsberättigade ökar. Utvecklingen på arbetsmarknaden, i form av direkta och indirekta effekter främst kring SAAB i Trollhättan och Arbetsmarknadsverkets satsningar, talar för en fortsatt negativ utveckling av antal hushåll med försörjningsstöd och kostnader En omorganisation av kommunens egna arbetsmarknadsinsatser beräknas få positiva effekter under : Som nödvändig konsekvens av personalminskningar och ökat antal hushåll har man genomfört en hårdare prioritering av vilka hushåll som ska arbetas aktivt med. 2005: Prioriteringsarbetet fortsätter och enheten kommer att kunna ge nämnden korta, tydliga och konkreta beskrivningar av prioriteringens effekter för kommuninvånarna och för kommunens kostnadsutveckling. 8

9 Mölndal En ökad tillströmning av ungdomar p.g.a. lång väntetid till ungdomsgarantin. Många har inte rätt till ersättning från A-kassan eller Försäkringskassan. 2004: I Mölndal fortsätter ett nära samarbete med förvaltningens arbetsmarknadsenhet, både för vuxna och ungdomar. Initierar ärenden i projekt RESA, för personer som har behov av en bedömning från flera myndigheter. 2005: Fokusera ytterligare på de målgrupper som har ett långvarigt försörjningsstöd, både ungdomar och vuxna, arbetslösa samt rehabärenden. Stenungsund Genomsnittligt antal nybesök per månad har ökat under året. Eftersom antalet hushåll som uppburit försörjningsstöd samtidigt har minskat kan man konstatera att genomströmningen varit stor. I det sammanhanget kan man notera att en stor del av klienterna med missbruk/psykiska arbetshinder (IFO:s målgrupp) inte kan förväntas komma i annan form av försörjning inom det närmaste året. Detta avspeglar sig i höga kostnader för försörjningsstöd för denna grupp. Bland dem som står närmare arbetsmarknaden (Stöd- och försörjningsenhetens målgrupp) är motsvarande andel drygt en tredjedel. Trots det har försörjningsstödskostnaderna för enhetens målgrupp minskat kraftigt. 2004: Den del av försörjningsstödet (70 procent av antalet hushåll) som riktas mot personer som ligger närmare arbetsmarknaden samlokaliserades med kommunens arbetsmarknadsenhet, AME). Den del (30 procent av antalet hushåll) som riktas mot personer med missbruk/psykiskt sjukdom som arbetshinder finns kvar inom IFO verksamheten. En stabiliserad personalsituation inom Stöd- och försörjningsenheten har gjort att antalet ärenden per handläggare har hamnat på en rimlig nivå. Detta har möjliggjort utveckling av arbetsmetoder, strukturering av arbetet och att man kunnat ägna varje ärende ordentligt med tid. Ett gediget utredningsförfarande och fördjupning av förändringsarbetet är två viktiga framgångsfaktorer. Fokuseringen på ungdomar har fortsatt, både i samarbetet med AME och med arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har tillsatt en halvtidstjänst som enbart arbetar med ungdomar, vilket har inneburit en stor fördel i ungdomsarbetet. Den aktiva användningen av försörjningsstödet, i form av olika former av sysselsättning/arbete i egen regi/inköpt verksamhet, har utökats. Under året har handläggarna och arbetsmarknadskonsulenterna inom AME påbörjat en utbildning i lösningsfokuserat arbetssätt. Dessutom har en strukturerad form av uppföljning, i form av integrerad utvärdering, planerats. 2005: Uppdraget för 2005 är att så många försörjningsstödstagare, så snabbt som möjligt, skall komma i egen försörjning samt klara av att hantera sin ekonomi. Arbetsmarknadsinriktningen kommer att fortsätta. Försök att förebygga vräkningar kommer att göras, genom samarbete med kommunens bostadsbolag. Barnperspektiv och kvinnovåldsfrågor kommer särskilt att uppmärksammas. Ungdomar kommer att vara en prioriterad grupp även under Dessutom kommer möjligheterna att utreda arbetsförmågan hos klienter att förbättras genom att en utredningsresurs inrättas. Det lösningsfokuserade arbetssättet kommer, genom handledning och olika utbildningsinsatser, att fördjupas under året. Den integrerade utvärderingen kommer att påbörjas. Tjörn Tendensen är att ett ökande antal ungdomar inte kommer ut på arbetsmarknaden och genom detta blir försörjningsstödsberoende. En ytterligare tendens är att de hushåll som är aktuella ökar försörjningsstödsuttaget per capita. 2004: Arbetet har fokuserats mot att rikta tjänster mot specifika grupper såsom kvinnofridsärenden samt mot ungdomar och invandrargrupper. 2005: Planeringen är att under året särskilja arbetet med de olika grupperna och inrikta arbete mot en ökad sysselsättning för ungdomar. Öckerö En kraftig ökning av människor med behov av försörjningsstöd märks, jämfört med föregående år. De grupper som ökat mest är de som ej är kvalificerade för ersättning från A-kassa eller sjukförsäkringssystemet. Dessa två grupper står tillsammans för 65 procent av den totala ökningen. 2004: Fokus har funnits dels på personer med långvarigt försörjningsstöd, som legat utanför de vanliga ersättningssystemen, samt på barnperspektivet,. Orsakskodningens punkt 6, Överkonsumtion, är beviljat med anledning av barnperspektivet. 2005: Vi kommer att utveckla arbetet kring ungdomar genom ett utökat samarbete med bl.a. utförarenheten och arbetsförmedling. 9

10 Försörjningsstöd per kommun/stadsdel Uppföljningen omfattar Individuellt utbetalt försörjningsstöd 1 Exklusive flyktingar 2 Bruttokostnader, d.v.s. inte reducerat med återbetalda medel Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd, i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren År 2004 År 2003 År 2002 År År År Ale 15,4 16,3 18,8-5,3-13,1-4,9 Alingsås 16,5 14,9 14,6 +10,6 +1,9 +10,5 Göteborg 960,6 916,1 945,5 +4,9-3,1-5,4 Härlanda SDN 16,8 17,6 17,9-4,5-1,5 - Linnéstaden SDN 26,6 28,6 31,4-6,9-8,8-12,5 Lundby SDN 53,8 62,3 66,2-13,7-5,9-9,7 Lärjedalen SDN 141,3 134,5 141,7 +5,1-5,0-2,9 Tynnered SDN 38,5 38,3 36,9 +0,4 +3,8-2,3 Älvsborg SDN 2,4 2,9 3,0-15,7-5,9-13,0 Härryda 9,2 7,2 7,7 +27,3-6,2 +7,0 Kungsbacka 20,4 20,9 21,9-2,8-4,1-9,8 Kungälv 18,3 18,6 16,5-1,8 13,1 +/-0,0 Lerum 19,5 19,5 22,9-0,2-14,7 +16,2 Lilla Edet 9,8 8,4 8,1 +16,9 +3,2-2,9 Mölndal 52,5 44,3 46,3 +8,2 +12,4 +2,2 Partille 18,9 17,7 23,8 +6,7-25,6-17,0 Stenungsund 13,3 13,5 15,9-2,0-14,8 +10,5 Tjörn 7,8 5,5 6,2 +41,9-10,9-7,3 Öckerö 3,7 2,8 2,6 +32,1 +6,5-1,8 Göteborgsregionen 1 165, , ,6 +5,4-3,9-4,4 Förändring av kostnaden för Försörjningsstöd i procent mellan åren 2003 och 2004 Älvsborg SDN; -15,7% Lundby SDN; -13,7% Linnéstaden SDN; -6,9% Ale; -5,3% Härlanda SDN; -4,5% Kungsbacka; -2,8% Stenungsund; -2,0% Kungälv; -1,8% Lerum; -0,2% Tynnered SDN; 0, Göteborg; 4,9% Lärjedalen SDN; 5,1% Göteborgsregionen; 5, Partille; 6,7% Alingsås; 10,6% Lilla Edet; 16,9% Mölndal; 18,5% Härryda; 27,3% Öckerö; 32,1% Tjörn; 41,9% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 1 För Göteborgs stad, ink. Stadsdelarna, redovisas beviljat försörjningsstöd. 2 För Lerums kommun redovisas uppgifterna inkl. flyktingar 10

11 Försörjningsstöd per invånare Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per invånare 2004, i kr Försörjningsstöd per invånare 2003, i kr Skillnad i % mellan år 2003 och 2004 Invånare 31/ Invånare 31/ Ale , Alingsås , Göteborg , Härlanda SDN , Linnéstaden SDN , Lundby SDN , Lärjedalen SDN , Tynnered SDN , Älvsborg SDN , Härryda , Kungsbacka , Kungälv , Lerum , Lilla Edet , Mölndal Partille , Stenungsund , Tjörn , Öckerö , Göteborgsregionen , För att bättre kunna jämföra kostnaderna för försörjningsstöd mellan kommunerna/ stadsdelarna så relateras här det totala försörjningsstödet till det totala antal invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror med för 2004 och 2003, samt förändring i procent mellan åren. Den procentuella skillnaden mellan åren för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden som visas på s. 8, då befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. Diagrammet nedan visar siffrorna från tabellens första kolumn, försörjningsstöd per invånare 2004, sorterat från högsta till lägsta kronantal. Det är stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborg Stad, då det är stadsdelarna Lärjedalen och Älvsborg som har högsta respektive lägsta kostnaden per invånare. Kr/invånare Försörjningsstöd i kr per invånare, 2004 Relaterat till befolkningen 31 december Lärjedalen SDN Göteborg Lundby SDN Tynnered SDN Göteborgsregionen Mölndal Linnéstaden SDN Härlanda SDN Lilla Edet Ale Stenungsund Partille Lerum Tjörn Kungälv Alingsås Öckerö Kungsbacka Härryda Älvsborg SDN 11

12 Regressionsanalys För att få förklaringar till skillnader när det gäller utbetalt försörjningsstöd i kommunerna finns behov av bra analysverktyg. I Göteborgs Stad görs regressionsanalys för försörjningsstödskostnaderna sedan ett par år tillbaka. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (t.ex. försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer). Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas/kommunernas kostnader och olika strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssammansättning, arbetslöshet och inkomst- och utbildningsnivåer m.m., dvs faktorer som inte kan påverkas på kort sikt), och hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden. Genom regressionsanalysen kan man se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn tagen till de strukturella förutsättningarna. Den ursprungliga modellen, som Göteborgs Stad sedan har vidareutvecklat, har utarbetats av Socialstyrelsen 3. Under 2004 har Göteborgs Stad, på förfrågan från GR, utökat regressionsanalysen så att den också genomförs för övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Det underlag som man arbetat med är försörjningsstödskostnaderna för år I underlaget för regressionsanalysen ingår stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö samt förortskommuner (totalt 89 enheter för regressionsanalys storstad och 45 enheter för regressionsanalys förortskommun ), utbetalt ekonomiska bistånd (exkl. flyktinghushåll) samt tolv testade kriterier. För stadsdelarna i Göteborgs Stad görs jämförelse genom regressionsanalys storstad. Den modellen innebär att man utgår ifrån att utbetalt ekonomiskt bistånd beror på: Andel arbetslösa utan ersättning Andel invånare från lågt eller medelhögt utvecklade länder med vistelsetid i Sverige 0-9 år samt med låg utbildning. 3 T.ex. Byberg, Ingrid (1998) Arbetsmetoder och socialbidrag. SoSrapport 1998:11, Socialstyrelsen. Dessa två strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ):0,93 4, eller 93% procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i alla stadsdelar och förortskommuner. För förortskommunerna görs en särskild analys där motiven för det är att kommunerna är betydligt mer strukturellt homogena än stadsdelarna. Modellen för regressionsanalys förortskommun utgår ifrån att utbetalt ekonomiskt bistånd beror på: Andel arbetslösa utan ersättning Andel ensamstående kvinnor med barn och med låg inkomst Andel födda utom norden Dessa tre strukturella faktorer ger en förklaringsgrad på (R 2 ):0,63, eller 63 procent, i förhållande till det genomsnittliga utfallet i förortskommuner (stadsdelarna är ej med då de socialt tunga stadsdelarna i storstäderna skulle ha påverka analysens resultat på ett negativt sätt). Det som förklarar skillnaden mellan dem och andra stadsdelar/förortskommuner behöver inte vara det som förklarar skillnaden mellan mindre socialt tunga områden. Regressionsskattningen visar vad varje kommun/stadsdel borde ha utbetalat i försörjningsstöd om de strukturella faktorerna enligt ovan var det enda som påverkade försörjningsstödskostnaden. Detta jämförs med utbetalt ekonomiskt bistånd per invånare för år Regressionsanalysen för kranskommunerna visar för 2003 att Partille är den enda kommun som har ett lägre utbetalat försörjningsstöd än det förväntade. Kommunerna Alingsås, Härryda och Tjörn ligger vid eller mycket nära det förväntade värdet. Övriga kommuner har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade. 4 Det mest betydelsefulla bedömningsmåttet i regressionsanalysen är R 2. Detta mått beskriver modellens förklaringsgrad det vill säga styrkan i det linjära sambandet som eftersöks av modellen. Förklaringsgraden uttrycks i procent där noll procent innebär att det inte förekommer något linjärt samband alls och 100 procent innebär ett perfekt linjärt samband där alla observationerna ligger på en linje. Ett lågt R2-värde innebär att en stor del av beroendevariabeln förklaras av andra faktorer än de förklaringsvariabler som tagits in i modellen. 12

13 Regressionsanalysen för Göteborgs Stad visar att stadsdelarna Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Majorna, Tuve-Säve och Örgryte har ett lägre utbetalt försörjningsstöd än det förväntade värdet. Askim, Härlanda, Kärra-Rödbo, Linnéstaden, Torslanda, Tynnered och Älvsborg ligger vid eller mycket nära det förväntade värdet. Övriga stadsdelar har ett högre utbetalt försörjningsstöd per invånare än det förväntade. Regressionsanalys för Kranskommunerna Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0-64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år 2003 Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0-64 år Förväntat värde enligt regressionsanalys kronor per invånare Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Regressionsanalys för Stadsdelarna i Göteborgs Stad Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0-64 jämfört med förväntat värde enligt regressionsanalys, år 2003 Utbetalt försörjningsstöd per invånare 0-64 år Förväntat värde enligt regressionsanalys Askim SDN Backa SDN Bergsjön SDN Biskopsgården SDN Centrum SDN Frölunda SDN 217 Gunnared SDN 799 Härlanda SDN Högsbo SDN Kortedala SDN Kärra-Rödbo SDN 899 Linnéstaden SDN Lundby SDN Lärjedalen SDN Majorna SDN Styrsö SDN Torslanda SDN Tuve-Säve SDN Tynnered SDN Älvsborg SDN Örgryte SDN kronor per invånare 13

14 Försörjningsstöd per bidragshushåll Nytt från förra årets rapport var att antal bidragshushåll redovisas (hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd) och relateras till det totala försörjningsstödet. I årets rapport finns möjligheten till jämförelse mellan åren 2004 och Diagrammet nedan visar tabellens andra kolumn, sorterad från högsta till lägsta kronantal. Rangordningen här blir delvis annorlunda än den för försörjningsstöd per invånare. De kommuner som här ligger högt i kostnad per bidragshushåll ligger betydligt lägre i rangordning för försörjningsstöd per invånare. En tolkning av det är att de relativt har färre hushåll som är i behov av försörjningsstöd, men att dessa hushåll har en högre grad av beroende. Lärjedalen som ligger högst för försörjningsstöd per invånare hamnar här relativt lågt i kostnad per bidragshushåll. Vi kan också se att antal bidragshushåll har ökat markant i Lärjedalen under 2004 jämfört med Kommun/Stadsdel Antal bidragshushåll 2004 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2004, i kr Antal bidragshushåll 2003 Försörjningsstöd per bidragshushåll 2003, i kr Ale kr Alingsås kr Göteborg kr Härlanda SDN kr Linnéstaden SDN kr Lundby SDN kr Lärjedalen SDN kr Tynnered SDN kr Älvsborg SDN kr Härryda kr Kungsbacka kr Kungälv kr Lerum kr Lilla Edet kr Mölndal kr Partille kr Stenungsund kr Tjörn kr Öckerö kr Göteborgsregionen kr Kr/bidragshushåll Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, Mölndal Partille Lerum Kungälv Tjörn Stenungsund Lilla Edet Kungsbacka Öckerö Alingsås Härryda Göteborgsregionen Ale Göteborg Lärjedalen SDN Lundby SDN Härlanda SDN Linnéstaden SDN Tynnered SDN Älvsborg SDN 14

15 Barn i hushåll med försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Andel barn, 0-17 år, som ingår i hushåll som fått försörjningsstöd någon gång under året, i % Totalt antal barn i åldrarna 0-17 år Ale 6,4 7, Alingsås 3,9 4, Göteborg 14,5 14, Härlanda SDN 6,1 5, Linnéstaden SDN 5,9 6, Lundby SDN 12,5 12, Lärjedalen SDN 38,3 40, Tynnered SDN 11,8 12, Älvsborg SDN 0,7 1, Härryda 3,1 2, Kungsbacka 2,7 2, Kungälv 4,2 4, Lerum 3,5 3, Lilla Edet 6,1 6, Mölndal 5,1 5, Partille 4,9 4, Stenungsund 4,7 4, Tjörn 4,2 4, Öckerö 3,5 2, Göteborgsregionen 9,2 9, En annan nyhet i förra årets rapport var att lyfta fram barnperspektivet kopplat till försörjningsstödet. Siffrorna för 2004 visar att 9,2 procent av barnen (0-17 år) i Göteborgsregionen lever i familjer som någon gång under 2004 fick försörjningsstöd. Inom regionens kommuner- /stadsdelar varierar dessa siffror från 0,7 till 38,3 procent kompletterades Socialtjänstlagen med bestämmelser som ålägger socialtjänsten att ta hänsyn till barnets bästa i alla ärenden som rör barn. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i ett projekt arbetat med barnperspektivet kopplat till ekonomiskt bistånd. Resultatet från projektet presenteras i rapporten: Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd från januari I augusti 2004 presenterade regeringen rapporten Ekonomiskt utsatta barn (Ds 2004:41). I dessa båda rapporter framkommer att svensk forskning visar att barn från familjer med lägre socioekonomisk position har en ökad risk för dödlighet, sjuklighet och skaderisk. När det gäller allmän psykisk ohälsa finns svensk forskning som specifikt studerat effekten av ekonomisk knapphet och då funnit att de mest ekonomiskt utsatta barnen mår sämre. Forskningen visar också att ekonomisk utsatthet under de tidiga barnaåren verkar vara mest ofördelaktigt och att det finns tendenser att de långsiktiga konsekvenserna av ekonomisk utsatthet visar sig på flera områden (hälsa, kognitiv utveckling,) också beroende av ålder (lägre ålder mer negativ påverkan). 40% 30% 38,3% Andel barn i kommunen/stadsdelen som bor i ett hushåll som någon gång under 2004 fick försörjningsstöd 20% 10% 0% Lärjedalen SDN 14,5% 12,5% 11,8% 9,2% 6, 6,1% 6,1% 5,9% 5,1% 4,9% 4,7% 4,2% 4,2% 3,9% 3,5% 3,5% 3,1% 2,7% 0,7% Göteborg Lundby SDN Tynnered SDN Göteborgsregionen Ale Härlanda SDN Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Partille Stenungsund Kungälv Tjörn Alingsås Lerum Öckerö Härryda Kungsbacka Älvsborg SDN 15

16 Försörjningsstöd till ungdomar, år Försörjningsstöd som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern år, i Tkr Kommun Förändring Kommun Förändring Ale % Kungsbacka % Alingsås % Kungälv % Göteborg % Lerum % Härlanda SDN % Lilla Edet % Linnéstaden SDN % Mölndal % Lundby SDN % Partille % Lärjedalen SDN % Stenungsund % Tynnered SDN % Tjörn % Älvsborg SDN % Öckerö % Härryda % Göteborgsregionen % I tabellen ovan redovisas försörjningsstöd, i tkr, som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern år, under åren 2004 och 2003, samt förändringen mellan åren i procent. Förändring mellan åren 2003 och 2004 redovisas också i diagrammet nedan. Detta diagram kan jämföras med diagrammet på s. 8 över den totala kostnadsförändringen för varje kommun/ stadsdel. Med undantagen av Ale, Linnéstaden, Lundby, Älvsborg, Lerum och Stenungsund har försörjningsstöd till ungdomar ökat, både i kronor och i procent, i Göteborgsregionen. Vid en jämförelse mellan siffrorna här samt arbetslöshets för ungdomar, på s. 16, så verkar det än så länge inte som att en ökad arbetslöshet för ungdomar har ett tydligt samband med en ökning av kostnader för försörjningsstöd till ungdomar i enskilda kommuner. Förändring av försörjningsstöd, mellan åren 2003 & 2004, som går till hushåll där registerledaren är i åldern år Lundby SDN; -26% Linnéstaden SDN; -11% Ale; -10% Älvsborg SDN; -7% Stenungsund; -3% Lerum; -3% Lärjedalen SDN; 2% Tynnered SDN; 7% Göteborg; 7% Göteborgsregionen; 9% Härlanda SDN; 17% Mölndal; 19% Kungsbacka; 21% Kungälv; 22% Alingsås; 25% Tjörn; 27% Härryda; 29% Lilla Edet; 30% Öckerö; 36% Partille; 47% -30% -10% 10% 30% 50% Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i åldrarna år Andel invånare i åldrarna år 2004 Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i åldrarna år Andel invånare i åldrarna år Ale 23% 23% 8% Kungsbacka 23% 18% 6% Alingsås 41% 37% 8% Kungälv 15% 12% 7% Göteborg 17% 17% 10% Lerum 22% 20% 7% Härlanda SDN 21% 17% 10% Lilla Edet 36% 32% 7% Linnéstaden SDN 21% 22% 9% Mölndal 16% 16% 8% Lundby SDN 16% 18% 11% Partille 22% 16% 8% Lärjedalen SDN 12% 13% 10% Stenungsund 22% 22% 7% Tynnered SDN 17% 16% 9% Tjörn 23% 29% 7% Älvsborg SDN 23% 21% 7% Öckerö 2 23% 8% Härryda 29% 28% 7% Göteborgsregionen 18% 17% 9% 16

17 Procentuell andel av Försörjningsstödet I resterande del av rapporten redovisas försörjningsstöd utifrån orsak till att det har betalats ut. Syftet med att koda försörjningsstödet utifrån orsak är att visa på huvudorsaken till varför ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Koderna skall underlätta för kommunerna att planera sitt strategiska arbete, följa konjunkturförändringar samt ge en översikt över vilka grupper som kommer i kläm vid förändringar i de generella välfärdssystemen. Ett kontinuerligt förbättringsarbete sker i kommunerna för hur orsak till utbetalning av försörjningsstöd kodas, med syfte att bli allt bättre på att beskriva den aktuella situationen. Stora procentuella förändringar mellan åren kan därför bero på att man aktivt kodat på ett annat sätt. Ibland används socialbidrag även till annat än vad som kan klassas som rent försörjningsstöd. Det handlar ofta om satsningar som på sikt syftar till att få individer in i egen försörjning. En del av dessa satsningar ingår i de kodade bidragen andra inte och redovisas då särskilt i de två nedanstående tabeller. Boendekostnader för s.k. sociala boenden är t.ex. inte med i de kodade bidragen för kommunerna Göteborg och Mölndal, och finns därför redovisade i den övre tabellen. Övriga kommuner har dem med i sina kodade bidrag. I bilaga 1 redovisas de orsakskodade bidragen i detalj, i procent och Tkr. Summorna där innehåller inte de okodade bidragen i den första tabellen nedan och därför överensstämmer totalbeloppen i bilaga 1 inte alltid med de totala kostnaderna för försörjningsstöd som redovisats ovan. Förutom de kostnader för försörjningsstöd som redovisas i orsakskoder (se bilaga 1) så har nedanstående kommuner/stadsdelar dessutom betalat ut försörjningsstöd enligt följande: Totalt: kr Arbetsmarknadsåtgärder Göteborg: Härlanda SDN o Totalt: kr - Arbetsmarknadsåtgärder Linnéstaden SDN o Totalt: kr - Arbetsmarknadsåtgärder Lundby SDN o Totalt: kr Arbetsmarknadsåtgärder Lärjedalen SDN o Totalt: kr - Arbetsmarknadsåtgärder Tynnered SDN o Totalt: kr - Arbetsmarknadsåtgärder Älvsborg SDN o Totalt: kr Arbetsmarknadsåtgärder Lerum: Totalt: kr varav kr Begravning, kr - Förebyggande Barn/ungdom, kr Korttidsboende, kr - Tandvård Lilla Edet: Totalt: kr varav kr - särskilt stöd till barn, kr - särskilt stöd till missbrukare. Mölndal: Totalt: kr för Boendekostnader ex. Frälsningsarmén, Stadsmissionen, hotell, vandrarhem, kvinnojourer. Stenungsund: Totalt: kr varav kr OSA, kr lönebidrag och kr feriearbete/kompetenshöjning. Bland de kodade bidragen (se bilaga 1) finns också ekonomiskt bistånd utbetalat som normalt inte klassas som rent försörjningsstöd: Kungsbacka Totalt: kr för Lönekostnader för enskilda bidragstagare. Kungälv Totalt: kr varav kr är bistånd till gymnasieungdomar där vårdnadshavaren inte tar det ekonomiska ansvaret för den unge och kr utgörs av förmedling eller förskott på förmån, alltså inte ekonomiskt bistånd annat än som förskott som sedan återbetalas. Dessa poster finns kodade under Övrigt (kod 7) där ytterligare kr finns kodat. Mölndal Totalt: kr för OSA och vesstid Partille Totalt: för köpt boende. 17

18 56% 55% 50% 50% 49% 46% Orsak: Arbetslöshet Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från 2003 till 2004 stigit med 0,3 procent i Göteborgsregionen (0,6 procent i riket). För ungdomar (18-24 år) har den registrerade öppna arbetslösheten stigit mellan åren med 0,4 procent i Göteborgsregionen (0,7 procent i riket). Nedan redovisas andelen av kostnaden för försörjningsstöd där orsaken kan härledas till arbetslöshet, d.v.s. orsaken är ofrivillig arbetslöshet där personen inte är kvalificerad för eller har otillräcklig A-kassa eller Alfa-kassa, är utförsäkrad eller deltidsarbetslös. (se kod 1 & 2 i bilaga 1). Tabellen längst ner på sidan visar statistik för registrerad öppen arbetslöshet. Orsak: Arbetslöshet i procent av kommunens/stadsdelens totala försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Kommun/Stadsdel Ale Kungsbacka Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Härlanda SDN Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Lundby SDN Partille Lärjedalen SDN Stenungsund Tynnered SDN Tjörn Älvsborg SDN Öckerö Härryda Göteborgsregionen % Andel av försörjningsstödet som kan relateras till arbetslöshet, % 43% 40% 40% 3 33% 32% 32% 32% 31% 28% 28% 28% 25% 0% Älvsborg SDN Tjörn Lilla Edet Ale Lerum Alingsås Linnéstaden SDN Stenungsund Öckerö Mölndal Kungälv Göteborgsregionen Göteborg Lundby SDN Tynnered SDN Härryda Härlanda SDN Kungsbacka Partille Lärjedalen SDN Registrerad öppen arbetslöshet i procent av befolkningen, årsmedeltal (Stadsdelarnas siffror är statistik från december resp. år Källa: Länsarbetsnämnden) år år år år Ale 4,8 4,6 8,4 7,4 Kungsbacka 3,7 3,4 5,4 4,8 Alingsås 5,3 4,8 8,3 7,6 Kungälv 3,0 2,8 4,2 3,8 Göteborg 6,9 6,6 7,4 7,1 Lerum 3,8 3,4 6,3 5,9 Härlanda SDN 6,5 5,9 7,0 6,6 Lilla Edet 5,6 5,5 10,9 10,9 Linnéstaden SDN 5,7 6,0 5,2 5,6 Mölndal 4,4 3,6 7,0 5,3 Lundby SDN 8,6 8,8 8,2 7,9 Partille 4,4 4,0 6,9 6,3 Lärjedalen SDN 11,4 11,3 12,3 13,1 Stenungsund 3,7 3,4 7,8 5,6 Tynnered SDN 4,7 4,7 5,2 6,9 Tjörn 3,7 3,6 6,5 6,8 Älvsborg SDN 2,5 2,6 2,3 2,9 Öckerö 3,5 3,0 5,8 5,5 Härryda 3,7 3,1 5,6 4,3 Göteborgsregionen 5,7 5,4 7,1 6,7 Riket 6,1 5,5 8,5 7,8 18

19 Orsak: Ej tillgänglig för arbetsmarknaden Här redovisas försörjningsstöd som betalats ut p.g.a. att personerna i fråga inte är tillgängliga för arbetsmarknaden eller att de studerar Sfi eller SAS1 med socialbidrag som försörjning. Bidrag som kodas här innebär att personen inte är redo för ett arbete då åtgärder i form av rehabilitering, motivering, utbildning m.m. krävs innan möjligheten finns att komma in i egen försörjning. Denna orsak har ökat i Göteborgsregionen totalt sett. De förändringar vi kan se här för enskilda kommuner/stadsdelar hänger ofta samman med förändringar i Orsak: arbetslöshet på föregående sida. En positiv utveckling här är om orsak arbetslöshet ökar samtidigt som orsak ej tillgänglig för arbetsmarknaden minskar, då det innebära att en större andel av försörjningsstödet går till personer som åter är redo för arbetsmarknaden. Här kan t.ex. noteras att Stadsdelen Lärjedalen ligger högst i diagrammet här men lägst i diagrammet på föregående sida. Orsakskoden Ej tillgänglig för arbetsmarknaden har hela tiden ökat, totalt sett, sedan den infördes år Detta behöver inte betyda att gruppen som sådan har ökat lika omfattande. Det handlar istället många gånger om ett förändringsarbete som sker på enheterna för ekonomiskt bistånd där man medvetet arbetar med att koda om de som tidigare stått kodade fel som orsak arbetslöshet eller orsak andra bidrag men borde ha varit kodade Ej tillgängliga för arbetsmarknaden. Tabellen och diagrammet nedan visar andel av kostnaden för försörjningsstöd som betalas ut till hushåll där orsaken är att personer ej är tillgänglig för arbetsmarknaden eller personer som studerar av Sfi eller SAS 1 (se kod 8 & 10 i bilaga 1). Orsak: Ej tillgänglig för arbetsmarknaden, i procent av kommunens/stadsdelens totala kostnad för Försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Kommun/Stadsdel Ale Kungsbacka Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Härlanda SDN Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Lundby SDN Partille Lärjedalen SDN Stenungsund Tynnered SDN Tjörn Älvsborg SDN Öckerö Härryda Göteborgsregionen % Andel av försörjningsstödet som kan relateras till personer ej tillgängliga för arbetsmarknaden samt Sfi och Sas1 studerande, % 46% 43% 42% 41% 39% 37% 35% 32% 32% 26% 26% 26% 0% 20% 20% 17% 16% 1 1 5% Lärjedalen SDN Härlanda SDN Lundby SDN Göteborg Tynnered SDN Göteborgsregionen Kungsbacka Härryda Partille Mölndal Alingsås Lilla Edet Stenungsund Linnéstaden SDN Kungälv Lerum Ale Tjörn Älvsborg SDN Öckerö 19

20 Orsak: Andra bidrag Här redovisar andelen av försörjningsstödet som kan härledas till att andra bidrag i socialförsäkringssystemet inte räcker till. Inom orsakskoden ryms försörjningsstöd som betalas ut till individer, som är sjuka, men inte har haft möjlighet att upparbeta socialförsäkringsförmåner s.k. nollklassade individer, samt de som inte har tillräckliga förmåner för att klara sin försörjning. Här finns också individer som har en mer komplex sjukdomsbild, där en omfattande utredning krävs innan sjukskrivning, sjukersättning eller aktivitetsersättning kan bli aktuell, eller väntar på utredning eller annan åtgärd innan de är berättigade till medel i socialförsäkringssystemet. Andelen av försörjningsstödet som kan härledas till andra bidrag har minskat marginellt, för Göteborgsregionen det senaste året. För flera kommuner har det dock skett relativt stora förändringar, både ökningar och minskningar. Nedan redovisas andelen av kostnaden för försörjningsstöd som kan relateras till andra bidrag, dvs. för låg eller ingen ersättning i form av pension, sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller föräldrapenning eller att personen är under utredning av Försäkringskassan. (se kod 4 & 5 i bilaga 1). I procent av kommunens/stadsdelens totala kostnad för Försörjningsstöd Kommun/Stadsdel Kommun/Stadsdel Ale Kungsbacka Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Härlanda SDN Lilla Edet Linnéstaden SDN Mölndal Lundby SDN Partille Lärjedalen SDN Stenungsund Tynnered SDN Tjörn Älvsborg SDN Öckerö Härryda Göteborgsregionen % 38% Andel av försörjningsstödet som kan relateras till andra bidrag, % 28% 28% 28% 28% 27% 26% 25% 25% 2 20% 22% 21% 21% 21% 21% 20% 19% 1 13% 0% Öckerö Kungälv Älvsborg SDN Härryda Partille Mölndal Kungsbacka Linnéstaden SDN Ale Lerum Lärjedalen SDN Härlanda SDN Göteborg Lundby SDN Tynnered SDN Göteborgsregionen Tjörn Stenungsund Alingsås Lilla Edet 20