Insatser för att bli självförsörjande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Insatser för att bli självförsörjande"

Transkript

1 Revisionsrapport Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Lena Brönnert

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning Bakgrund Organisation Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod Revisionsfråga Revisionsmetod Resultat Mål och riktlinjer Arbetsmetoder för att bedöma behov av insatserna Tillgång till insatser Riktas insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Individuell planering och uppföljning... 8 Marks kommun

3 1 Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Marks kommun har Kommunal sektor inom genomfört en granskning av att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att de som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att i framtiden klara sin försörjning på egen hand. Vid granskningen har framkommit att nämnderna till stora delar gör detta men också att det finns behov av förbättringar för att uppnå en effektiv verksamhet. Dessa förbättringar berör i huvudsak planering och uppföljning av insatserna samt försörjningsstödsenhetens personalkontinuitet. Kontrollmålen visar följande: Finns mål och riktlinjer för arbetet med insatser för att hjälpa personer att bli självförsörjande? Granskningen visar att det inom aktuella nämnder finns mål och riktlinjer för arbetet med insatser för att hjälpa personer att bli självförsörjande. Styrningen åtföljs även av aktiviteter för att mäta måluppfyllelse, vilket bedöms som tillfredsställande. Används arbetsmetoder för att bedöma behov av insatserna? Den arbetsmetod som används för att bedöma behov av insatser är samtal med de sökande och att uppgifter inhämtas från samverkansparter, framförallt arbetsförmedlingen. En bedömning av arbetsförmåga kan för vissa av de som uppbär ekonomiskt bistånd, göras inom Lärande och arbetsmarknad efter remiss. För dessa finns tillgång till specialiserade kompetenser. Den utredning som görs inom Försörjningsstödenheten bedöms i liten omfattning vara en bedömning av behov av eventuella insatser för att nå målet att bli självförsörjande. Vi föreslår en större samordning med resurserna inom LoAm för att höja kompetens och kvalitet vid kartläggning och bedömning av behov av insatser. Finns tillgång till insatser att erbjuda? Granskningen visar att det i hög utsträckning finns tillgång till insatser att erbjuda. Att de formas efter de behov som finns är tillfredsställande. En tydligare prioritering bör dock ske för att efterfölja budgetens styrning. Riktas insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet? Granskningen visar att det finns insatser som riktas till ungdomar för att motverka ungdomsarbetslöshet. Detta bedöms som tillfredsställande och i enlighet med socialnämndens mål. Marks kommun 1 av 9

4 Görs en individuell planering och uppföljning? Vid granskningen framkommer att det finns en styrning mot att en planering ska göras tillsammans med den enskilde för att nå målet om egen försörjning genom rätt insatser. Denna planering återfinns inte i akterna och intervjuer bekräftas att det finns svårighet inom enheten för att fullgöra detta. Detta innebär att socialnämndens prioriteringar och effektmål liksom serviceåtaganden och riktlinjer inte efterlevs. Vi rekommenderar verksamheten att vidta åtgärder för att säkerställa att detta sker 2 Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. I arbetet är socialtjänstens huvuduppgift att hjälpa personer så att de klarar sin försörjning på egen hand, vilket också är betydande för att verksamheten drivs effektivt och ändamålsenligt. Kostnader för ekonomiskt bistånd fortsatte att öka i landet under 2010 och allt flera, framförallt unga, är i behov av försörjningsstöd. Nära nio procent i åldersgruppen år får ekonomiskt bistånd. I Marks kommun ökade utbetalningen av ekonomiskt bistånd med 33 % mellan år 2008 och Motsvarande ökning för riket var 19 %. Under 2010 har utbetalningarna ökat med ytterligare 9 %. Ekonomiskt bistånd i Mark kostade år kr/invånare mot 474 kr/invånare i ett snitt av fem jämförbara kommuner. 2 I utbildningsnämndens nämndplan 2010 konstateras att andelen lågutbildade inom regionen är hög i jämförelse med andra kommuner. Antalet inskrivna vid Lärande och arbetsmarknadsenheten (LoAm) ökade mellan år 2009 och år 2010 med 29 %. Under år 2010 var totalt 481 personer inskrivna varav 202 var unga upp till 24 år (24 personer under 16 år). Bland du unga var majoriteten män (63 %). LoAm redovisar en negativ budgetavvikelse om 567 tkr för år Huvudorsaken till denna budgetavvikelse är ökade kostnaderna för anställningar med stöd samt lönebidrag till föreningar. Kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder 2010 var i Mark kommun559 kronor per invånare, och i ett snitt av fem jämförbara kommuner med liknande IFO-struktur, 457 kronor per invånare. 2 Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys funnit skäl att genomföra granskningen. 1 2 Enligt Kolada. De fem jämförbara kommuner har likartade strukturella förutsättningar att bedriva en IFO verksamhet (vikt 70 %) samt invånarantalet (vikt 30 %). Exempel på vad som är strukturella förutsättningar är t ex barn till ensamstående förälder, lagförda ungdomar, utrikesfödda, arbetslöshet, manliga låginkomsttagare. Marks kommun 2 av 9

5 2.1 Organisation Socialnämndens uppdrag är att ge bistånd i form av försörjningsstöd och ekonomisk rådgivning till dem som inte själv kan försörja sig eller på annat sätt få sina behov tillgodosedda. Insatserna ska ges i form av rådgivning, information samt stöd och motiverande samtal. Nämnden ska också erbjuda ekonomiskt bistånd med inriktning mot arbete och sysselsättning för egen försörjning. Stöd och insatser ska vara individuellt anpassade. From den 1 januari i år har Lärande och arbetsmarknadsenheten (LoAm) flyttats från utbildningsnämnden till barn- och utbildningsnämnden. Enligt ordförande och vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden har det varit oklart om verksamheten ska finnas kvar och utredning om saken pågår men har genomförts även tidigare. Detta har medfört förseningar vad gäller nämndens styrning av verksamheten. De intervjuade uttrycker att Lärande och arbetsmarknad har kopplingar till flera verksamheter i kommunen och inte självklart är bäst organiserad i barn- och utbildningsnämnden. 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod 3.1 Revisionsfråga Säkerställer socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att de som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att i framtiden klara sin försörjning på egen hand? Kontrollmål/granskningsmål Finns mål och riktlinjer för arbetet med insatser för att hjälpa personer att bli självförsörjande? Används arbetsmetoder för att bedöma behov av insatser? Finns tillgång till insatser att erbjuda? Riktas insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet? Görs en individuell planering och uppföljning? 3.2 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom intervjuer med; ordförande och vice ordförande Barn och utbildningsnämnden enhetschef för Försörjningsstödsenheten enhetschef för Lärande och Arbetsmarknad (LoAm) handläggare Försörjningsstödsenheten personal som arbetar med arbetsmarknadsinsatser inom LoAm Ordförande i socialnämnden har varit förhindrad att medverka vid intervjutillfällen men i efterhand kontaktats via telefon. Två av revisionsgruppens medlemmar har deltagit vid genomförande av intervjuerna. Marks kommun 3 av 9

6 Granskning och analys har gjorts av styrande dokument. Totalt tio akter har granskats där det finns behov av insats av något slag för att nå egen försörjning. Dessa har valts slumpmässigt av verksamheten. Rapporten är sakavstämd i verksamheten. Granskningen har kvalitetssäkrats av certifierad kommunal revisor. 4 Resultat 4.1 Mål och riktlinjer Lärande och arbetsmarknad (LoAm) tillhör från och med den 1 januari 2011 barnoch utbildningsnämnden. Föregående är fanns ansvaret hos utbildningsnämnden som enligt inriktningsmålen skulle erbjuda adekvata arbetsmarknadsinsatser i syfte att underlätta inträde till arbetsmarknaden och minska utanförskapet. Motsvarande mål återfinns för år 2011 hos barn- och utbildningsnämnden. Deltagarens anställningsbarhet nämns som en framgångsfaktor för LoAm 3. Dessa mäts genom andel deltagare som efter genomförd handlingsplan är anställningsbara och ska enligt målet uppgå till 50 %. Andel elever som erhåller de kurser/utbildningar de efterfrågar ska uppgå till 90 %. Uppföljning 2010 visar att andelen deltagare som efter genomförd handlingsplan är anställningsbara var 57 %. Det konstateras att antalet deltagare har ökat med 29 %. 4 Verksamheten arbetar även med NöjdDeltagareIndex. Under våren 2011 har verksamheten arbetat fram en metod (enkät) för att kunna mäta deltagarnas nöjdhet som använts sedan mitten av augusti. Vid intervjuerna med ledning och personal inom LoAm beskrivs en otydlig styrning och brist på politiskt engagemang för verksamheten då det under en längre tid varit otydligt var det politiska ansvaret ska finnas. Det framkommer också att antalet anställda personer i olika former av skyddande anställningar överstiger vad som budgeterats, vilket ledningen menar sker schablonmässigt. Socialnämndens Mål och resultatplan visar att rådgivning, information samt stöd och motiverande samtal ska ges. Nämnden ska erbjuda ekonomiskt bistånd med inriktning mot arbete och sysselsättning för egen försörjning. Enligt Socialnämndens nämndsplan 2011 är de övergripande inriktningsmålen att all hjälp sak utformas efter individuella behov, allt arbete ska bedrivas med professionellt förhållningssätt och god kvalitet samt att arbetet ska ha en rehabiliterande och förebyggande inriktning där detta är möjligt. Insatser ska ges till enskilda i syfte att nå egen försörjning genom ett aktivt samarbete med andra myndigheter som arbetsförmedling och försäkringskassa samt genom LoAm enligt inriktningsmålen. Insatser ska ges för att särskilt undvika långvarigt bidragsberoende. 3 Mål och resultatplan Uppföljning del 3. 4 Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Marks kommun 4 av 9

7 Nämndplanen anger när rapportering kring måluppfyllelse ska ske. Detta mäts genom uppföljning av andelen bidragstagare som fått bistånd kortare tid än tio månader som ska överstiga 80 % samt andelen unga (18 25 år) som ska vara mindre än 50 %. Socialnämndens prioriteringar och effektmål för Försörjningsstödsenheten är att särskilt lägga fokus på ungdomars möjligheter till egen försörjning. Samarbete med andra aktörer ses som viktigt för att hitta möjligheter för ungdomar att försörja sig. Extra stimulansåtgärder ska införas för de bidragsberoende åringar som deltar i praktik eller studier. Ett prioriterat område är även att en aktuell genomförandeplan/arbetsplan ska finnas för varje enskild klient där det föreligger ett behov. Detta ska följas upp kvartalsvis, men har enligt intervjuerna inte kunnat utföras på grund av en hög arbetsbelastning. Enligt intervju med enhetschefen innebär målet att flera handläggare inriktas mot ungdomar vilket i kombination med insatser riktat till ungdomar inneburit att ungdomsärenden minskat. Serviceåtaganden fastställs av kommunens styrelser och nämnder. Vid ekonomiskt stöd åtar sig kommunen att tillsammans med den sökande planera hur stödet och hjälpen ska utformas, att den som behöver ekonomiskt stöd och är under 25 år ges stöd i att så fort som möjligt får ett arbete eller påbörjar en utbildning. Enligt riktlinjer för ekonomiskt bistånd ska de insatser som ges inte bara syfta till att avhjälpa det föreliggande behovet utan även underlätta för den enskilde att i framtiden själv klara sin försörjning och sin livsföring i övrigt. 6 Här klargörs också att det förebyggande och/eller rehabiliterade syftet är viktigast. Stor vikt ska enligt riktlinjerna läggas vid att utarbeta arbetsplaner tillsammans med den enskilde, att stödja den enskilde att så långt det är möjligt att själv ta ansvar för sin situation. I riktlinjerna klargörs inte vidare hur arbetsplaner ska utarbetas. Riktlinjerna säger vidare att en individuell och tydlig bedömning av de sociala skälen ska göras för personer som p.g.a. medicinska skäl, levnadssätt etc. inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Den sökande ska känna delaktighet i utformandet av insatserna. Detta ska säkerställas i en individuellt utformad genomförandeplan. Riktlinjerna säger även att stor vikt ska läggas vid att stödja den enskilde i att se och använda sig av sina egna resurser, att så långt det är möjligt själv ta ansvar för sin situation samt att samordna insatser med andra myndigheter. Enligt intervjuerna inom socialnämnden gås målen igenom varje år och en delaktighet finns i verksamheten för att diskutera hur de konkret kan uppfyllas. Riktlinjerna beskrivs som ett levande material i verksamheten som uppdateras kontinuerligt. Vid kontinuerliga träffar med arbetsgrupp och enhetschef gör genomgång av ärenden som också syftar till att kontrollera att lag och riktlinjer följs. Bedömning Granskningen visar att det inom aktuella nämnder finns mål och riktlinjer för arbetet med insatser för att hjälpa personer att bli självförsörjande. Styrningen 5 Mark, VERKSAMHETSPLAN - Individ- och familjeomsorgen 2011 Antagen Gäller från Marks kommun 5 av 9

8 åtföljs även av aktiviteter för att möta måluppfyllelse, vilket bedöms som tillfredsställande. 4.2 Arbetsmetoder för att bedöma behov av insatserna Vid intervju med handläggarna och ledning framkommer att samtal förs med den sökande vid ett första möte angående behov av insatser. I mötet motiveras också för att se möjligheter till egen försörjning. Uppgifter inhämtas från arbetsförmedlingen. Detta görs ofta vid de kontinuerliga möten som sker med arbetsförmedlingen varje månad. Ibland kan även de sökande medverka vid en gemensam träff. Vid intervjun med handläggarna uppges att det finns en mall för en arbetsplan som visar att mål, delmål, ansvarig för insatser ska upprättas i samråd med klienten. Ett gott samarbete beskrivs med arbetsförmedlingen som kan bidra med utredningsmaterial. Handläggarna inom Försörjningsstödenheten kan enligt ledningen ibland uppfatta att bedömningarna är svåra att göra och att kompetens ibland saknas. Ledningen betonar vikten av att rätt bedömning görs för att undvika att enskilda går runt i systemet. En öppenhet beskrivs inom kommunen för samverkan vilket innebär att andra enheter delar med sig av sin kompetens. Exempelvis kan enheten som arbetar med socialpsykiatri och handläggning enligt LSS 7 vara ett stöd vid bedömningen av behov av insatser. Aktgranskningen visar eventuell sysselsättning och kontakter med arbetsförmedlingen. Endast i ett fåtal av de granskade akterna beskrivs den enskildes resurser, eventuella hinder, eventuella behov av insatser och den enskildes egna tankar för att bli självförsörjande. Arbetsförmågebedömningar görs inom LoAm efter resmiss från Försörjningstödsenheten. Här finns förutom coacher och handledare tillgång till arbetsterapeut och psykolog på deltid vid behov för ytterligare utredning. Bedömning Den arbetsmetod som används för att bedöma behov av insatserna är samtal för med de sökande och att uppgifter inhämtas från samverkansparter, framförallt arbetsförmedlingen. En bedömning av arbetsförmåga kan för vissa av de som uppbär ekonomiskt bistånd, göras inom LoAm enligt remiss. För dessa finns tillgång till specialiserade kompetenser. Den utredning som görs inom Försörjningsstödenheten bedöms i liten omfattning vara en bedömning av behov av eventuella insatser för att nå målet att bli självförsörjande. 7 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Marks kommun 6 av 9

9 4.3 Tillgång till insatser LoAm arbetar med arbetsförberedande praktik, arbetsprövning, arbetsförmågebedömning, kompetenshöjande verksamhet och coachning mot arbetsmarknaden. Målgruppen är personer som är mellan 18 och 64 år, som inte har alkohol- och drogmissbruk, har ett fast boende och eventuellt behov av barnomsorg löst. Vid intervjuerna uppges att verksamheten formas efter de behov som synliggörs i samverkan med Försörjningsstödsenheten och arbetsförmedlingen och i viss mån även Samordningsförbundet. MAST-projektet drivs i samarbete med kommunerna Svenljunga och Borås samt arbetsförmedlingarna. Syftet är att öka samarbetet mellan kommunerna och att utveckla en gemensam modell för hur kommuner kan arbeta för att stärka möjligheterna för långtidsarbetslösa att gå vidare mot arbete, studier eller annan sysselsättning. I projektet ingår praktik och längre lärlingsplatser för att prova, men också ge en viss grundkompetens och referenser. Socialt stöd och att motverka utanförskap är andra delar i verksamheten. År 2010 har 26 personer gått vidare till arbete, studier eller annan sysselsättning av totalt 116 som börjat i projektet Resursen stöd av EU-medel. Porten erbjuder insatser för personer med psykisk ohälsa. Samordningsförbundet kan erbjuda aktiviteter till sjukskrivna och arbetssökande som har behov av att bibehålla eller utveckla ett aktivt liv. Hit remitteras personer i alla åldersgrupper från försörjningsstödsenheten, endast ett fåtal ungdomar har tagit del av dessa insatser. Under 2010 har 481 personer deltagit i de olika verksamheter inom LoAm, vilket är en ökning med 29 procent jämfört med Främst syns ökning av ungdomar som de flesta av dessa har aldrig varit i arbetslivet. Utbildningsnämnden uppger i verksamhetsberättelsen 8 att LoAm klarat en ökad efterfrågan. Verksamheten har utfört 520 olika insatser såsom kartläggning, funktionsbedömning, arbetsträning/praktik, introduktionsprogram, mm. Genomsnittlig tid för en deltagare i verksamheten är cirka fyra månader. Handläggarna inom Försörjningsstödsenheten beskriver att de olika insatser som finns för att nå egen försörjning är tillräckliga men att det ibland finns en kö. I vissa insatser finns svårigheter att slussa vidare viket innebär att de är inskriva en längre tid. De uppfattar att det är svårt att finna lämpliga insatser för unga med en psykisk ohälsa. De ser också en svårighet att motivera till insatser för personer som har en missbruksproblematik och inte är villiga att ta emot behandling. Bedömning Granskningen visar att det i hög utsträckning finns tillgång till individuellt formade insatser att erbjuda. Att de formas efter de behov som finns hos enskilda är tillfredsställande. En tydligare prioritering borde dock ske för att efterfölja budgetens styrning. 8 Mark, Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Marks kommun 7 av 9

10 4.4 Riktas insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet Cirka 200 ungdomar får varje månad försörjningsstöd, vilket motsvarar knappt sju procent av ungdomarna i kommunen (18-25 år) vilket är lägre än genomsnittet i riket. Av dessa får cirka 70 % någon form av sysselsättning inom 10 månader. Cirka 60 ungdomar var år 2009 långtidsberoende av försörjningsstöd (fått stödet 10 månader eller längre). Vi i Mark (Viim) är ett samverkansforum mellan socialtjänst, LoAm och skola, för att fånga upp ungdomar mellan år som har betydande hinder för att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten erbjuder stöd och motivation samt förmedling av kontakter. Ungkraft är ett samverkansprojekt mellan Försörjningsstödsenheten och LoAm. Arbetet utgår från mycket täta kontakter med ungdomen, i början med motiverande samtal och ett lösningsfokuserat arbetsätt. Ungdomarnas resurser kartläggs och en handlingsplan upprättas. Ungdomarna erbjuds aktiviteter för att förhindra passivitet. Knuten är en verksamhet som bedrivs inom handikappomsorgen/socialpsykiatrin. Verksamheten riktar sig till ungdomar med psykisk funktionsnedsättning som behöver vardagsstöd. Sysselsättningen utgår från gruppaktiviteter såsom matlagning och träning samt enskilda samtal och hjälp med myndighetskontakter etc. Projektet Fast Mark syftar till att ge ungdomar år en chans att etablera sig på arbetsmarknaden och få arbetslivserfarenhet samt att öka insikten om framtida utbildning och yrkesval. Totalt har 23 ungdomar anställts löpande under hösten Bedömning Granskningen visar att det finns insatser som riktas till ungdomar för att motverka ungdomsarbetslöshet. Detta bedöms som tillfredsställande och i enlighet med socialnämndens mål om att andelen ungdomar i gruppen som är aktuella för försörjningsstöd ska vara mindre än 50 %. 4.5 Individuell planering och uppföljning Inom Försörjningsstödsenheten finns rutiner i form av mall för upprättande av arbetsplanen som anger aktuell situation, mål, delmål och vem som ansvarar för vad för att nå målet om egen försörjning. En mall för uppföljning finns för genomgång av delmålen, vad som uppnåtts och behov av att förändra eller upprätta nya mål. Trots detta visar aktgranskningen inte att en aktiv planering görs med mål och delmål för att nå egen försörjning. Eventuella mål beskriver i huvudsak vad den sökande ska göra, snarare än vad som ska uppnås. I de akter detta finns är aktiviteterna i huvudsak att sköta kontakter med arbetsförmedlingen eller ett konstaterande att personen ska börja i någon form av arbetsmarknadsinsats. I en av tio granskade akter finns en handlingsplan. Vid ansökan/remiss om kartläggning genom LoAm ska uppgifter om tidigare sysselsättning samt vad som behöver kartläggas anges av handläggaren. Den kartläggning som görs inom LoAm utmynnar i en handlingsplan, vilken delges Marks kommun 8 av 9

11 handläggaren vid uppföljningsträffar. Handlingsplanen ska innehålla mål och delmål för att nå egen försörjning och ibland en konkret tidsplanering för olika insatser. Den revideras vid behov. Kartläggningen gjord inom LoAm återfinns inte i akterna. Kraft-teamet är en samverkan mellan socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, primärvård och psykiatri inom samordningsförbundet. Syftet är att gemensamt diskutera kring planering av insatser. Teamet är en resurs för de klienter med en komplicerad problematik och som är aktuella på minst två myndigheter. Under år 2010 har LoAm arbetat med att utveckla ett enkätverktyg för att följa upp de olika insatser vilket också används för att bättre anpassa verksamheten till brukarnas behov. Verktyget är ännu inte färdigt. 9 I kvartalsrapport för september 2010 skriver enhetschefen att ärendemängden inte kan vara för hög då det medför litet utrymme till klientbesök och samverkansmöten, vilket riskerar att innebära att klienter blir bidragsberoende för längre tid än nödvändigt. Här konstateras även att i 40 % av ärendena (110 stycken) har arbetsplan upprättad tillsammans med klient. I intervju förs fram att uppgiften att utreda rätten till ekonomiskt bistånd prioriteras före bedömningar av behov och planering av insatser för att bli självförsörjande. Personalen inom LoAm beskriver en stor omsättning på handläggartjänsterna inom Försörjningsstödsenheten vilket leder till att det är svårt att nå rätt handläggare vid uppföljningar och att de ofta uteblir från uppföljningsträffar. Bedömning Vid granskningen framkommer att det finns en styrning mot att en planering ska göras tillsammans med den enskilde för att nå målet om egen försörjning genom rätt insatser. Denna planering återfinns inte i akterna och intervjuer bekräftas att det finns svårighet inom enheten för att fullgöra detta. Detta innebär att socialnämndens prioriteringar och effektmål liksom serviceåtaganden och riktlinjer inte efterlevs. Vi rekommenderar verksamheten att vidta åtgärder för att säkerställa att detta sker Lena Brönnert Projektledare Fredrik Carlsson Uppdragsledare 9 Utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för år Marks kommun 9 av 9

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande

Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning - Insatser för att bli självförsörjande Marks kommun Uppföljning - insatser för att bli självförsörjande Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Mjölby kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod...

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet Revisionssrapport Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet Krokoms kommun Kjell Pettersson Cert. kommunal revisor, Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga och kontrollmål 1 1.3 Metod

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet. Klippans kommun

Revisionsrapport. Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet. Klippans kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet Adrian Göransson revisionskonsult Klippans kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsfråga

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Granskning av försörjningsstödet till ungdomar

Granskning av försörjningsstödet till ungdomar Revisionsrapport Granskning av försörjningsstödet till ungdomar Mjölby kommun Mars 2010 Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och svar på revisionsfrågorna...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Vuxenenheten 2014 ENHET/ BUDGETENHET Vuxenenheten FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2014 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Vuxenenheten handlägger ärenden som rör ekonomiskt bistånd, boende,

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (5) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2008-12-17 2 SN 169 Dnr 143.07 700 Lägesbeskrivning skolprojektet Socialpedagog Anders Liljekvist, socialsekreterare Annalena Löfgren, familje-och ungdomspedagog Mikael Jeansson och IFO-chef

Läs mer

Individ- och familjeomsorg - Försörjningsstöd

Individ- och familjeomsorg - Försörjningsstöd Revisionsrapport Individ- och familjeomsorg - Försörjningsstöd Vänersborgs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Sofia Blixtberg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING

FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (7) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 FÖRSTUDIE - ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Beskrivning

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Analys av kostnadsutvecklingen vad gäller försörjningsstöd

Analys av kostnadsutvecklingen vad gäller försörjningsstöd Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-04 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Analys av kostnadsutvecklingen vad

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret Eskilstuna kommun Det kommunala uppföljningsansvaret Innehåll Sammanfattning och bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Revisionsfrågor... 4 1.4. Revisionskriterier...

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet. Trelleborgs kommun

Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet. Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete mot ungdomsarbetslöshet Adrian Göransson, revisionskonsult, Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2.

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Lokal överenskommelse Parter Melleruds Kommun 212000-1488 Arbetsförmedlingen Vänersborg/Mellerud 202100-2114 Syfte Att genom samarbete, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (V) om långtidsarbetslösheten i Stockholms stad

Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (V) om långtidsarbetslösheten i Stockholms stad Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2013-08-15 Handläggare Karolina Landowska Tel: 508 35 509 Eva Woll Tegbäck Telefon: 08-508 35 528 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Kommunala informationsansvaret

Kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Sofia Regnell Kommunala informationsansvaret Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2.

Läs mer

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2011 Lerums kommun Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat H" z!l ERNST ÅYOUNG MlERNSTÅYOUNG Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12 Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Uppföljning av 2013 års interna kontrollplan för arbetsmarknadsnämnden.

Uppföljning av 2013 års interna kontrollplan för arbetsmarknadsnämnden. 1 (7) Datum 2014-01-22 Förvaltningschef Cecilia Lejon 0410-73 30 95, 0708-817 144 cecilia.lejon@trelleborg.se Uppföljning av 2013 års interna kontrollplan för arbetsmarknadsnämnden. Enligt kommunens reglemente

Läs mer

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun 30Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Budgetprocessen... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag av kommunens

Läs mer

Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag angående arbetsmarknadsenheten

Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag angående arbetsmarknadsenheten EMELIE HALLIN SID 1/5 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag angående arbetsmarknadsenheten Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen.

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Revisionsrapport Försörjningsstöd Eslövs kommun 2006-06-15 Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Metod...1

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Uppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd

Uppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2013-08-20 Socialnämnden 161 Uppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd Dnr SN 2013/0448 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2013-08-09 Slutrapport

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Januari 2013 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns uppdrag att granska arbetet kring målet

Läs mer

Projekt; Integrerad Samverkan

Projekt; Integrerad Samverkan Projekt; Integrerad Samverkan Bakgrund Projekt Integrerad Samverkan Målgrupp med komplex problematik Behov av samhällets ekonomiska, medicinska och sociala stöd Flera pågående insatser- behov av samordnade

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Statskontoret ska, när det gäller samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kartlägga:

Statskontoret ska, när det gäller samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kartlägga: Regeringsbeslut II:2 2012-02-23 S2011/9837/FST (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att kartlägga kommunernas och Arbetsförmedlingens insatser för personer med ekonomiskt

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsåtgärder

Kommunala arbetsmarknadsåtgärder Kommunala arbetsmarknadsåtgärder Sölvesborgs kommun Kommunstyrelsen Revisionsrapport 2012-10-19 Fredrik Ottosson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Bakgrund...1 3 Revisionsfrågor och

Läs mer

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion

Socialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2964 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Socialtjänstfrågor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan En beskrivning av hur samverkan inom överenskommelsen organiseras utifrån de behov som identifierats. Inklusive de resurser som respektive aktör bidrar

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. ORGANISATION - SAMVERKAN I Landskrona pågår sedan 2014 samverkan kring ungdomsfrågorna

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatri (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) Mars, april 2015

Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatri (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) Mars, april 2015 Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatri (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) Mars, april 2015 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för Socialpsykiatrins verksamheter har genomförts

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-11-19 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

NÄMNDENS EFFEKTMÅL FÖR ÅR 2015

NÄMNDENS EFFEKTMÅL FÖR ÅR 2015 NÄMNDENS EFFEKTMÅL FÖR ÅR 2015 Nya kommungemensamma mål (inriktningsmål) utarbetades av den nytillträdda politiska koalitionen i samband med att beslut om mål och budget 2015 beslutades i kommunfullmäktige

Läs mer

PROJEKTPLAN KomiJobb

PROJEKTPLAN KomiJobb Projektplan KomiJobb 1(8) PROJEKTPLAN KomiJobb Titel: PROJEKTPLAN KomiJobb Projekt: KomiJobb Idnr: Siffor Beställare: Ordförande för nämnden arbete, vuxenutbildning och integration. Version: Skriven av:

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens

Tjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (5) Datum 2015-04-09 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport LSS-verksamheten Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

www.pwc.se Revisionsrapport LSS-verksamheten Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius LSS-verksamheten Gällivare kommun LSS-verksamheten Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen

på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen START STOCKHOLM Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen STARTs övergripande mål är att förbereda och förbättra möjligheterna för personer

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Revisionsrapport Motala kommun

Revisionsrapport Motala kommun Revisionsrapport Uppföljning av granskningar från 2011 Motala kommun Håkan Lindahl Innehållsförteckning Inledning 1 Kommunstyrelsen 2 Granskning av IT-verksamheten 2 Socialnämnden 4 Granskning av uppföljning

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer