Granskning av försörjningsstödet till ungdomar

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av försörjningsstödet till ungdomar Mjölby kommun Mars 2010 Lena Brönnert

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och svar på revisionsfrågorna Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Revisionsmetod Organisation Resultat Mål, riktlinjer Arbetsmetoder Individuell planering och uppföljning Insatser och aktiviteter Samverkan Det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan år...14 BILAGA

3 1 Sammanfattning och svar på revisionsfrågorna Kommunens revisorer har gett Komrev inom PricewaterhouseCoopers uppdrag att granska hur nämnderna säkerställer att de som är beroende av försörjningsstöd får tillgång till insatser för att öka möjligheten att bli självförsörjande. Granskningen visar att detta sker tillfredsställande. Granskningen visar att det inom respektive nämnd finns mål på olika nivåer som tydligt styr mot att sänka försörjningsstödskostnader och bidra till att den enskilde ges möjligheter för att nå sysselsättning. Inom Omsorgs- och socialnämnden finns riktlinjer som säkerställer ett arbetssätt där målen eftersträvas. Granskningen visar att det inom de granskade nämndernas verksamheter finns arbetsmetoder för att utreda och motivera den enskilde att nå målet att bli självförsörjande. Vi konstaterar att nämnderna tillhandahåller insatser och aktiviteter som motsvarar behov för att den enskilde ska få vägledning, stöd och träning för att så fort som möjligt bli självförsörjande. Insatserna ges i flera fall i samverkan vilket ses som tillfredsställande. Det ger en helhetsbild av den enskilde situation vilket är effektivt även ur verksamhetssynpunkt. Granskningen visar att det i samtliga ärenden inom försörjningsstödsenheten och inom Arbetsmarknad och vägledning, görs en individuell planering av insatser för den enskilde och att dessa följs upp kontinuerligt. Aktgranskningen inom försörjningsstödet visar tendenser till att planerna i de individuella ärendena blir rutinmässigt utförda och inte kopplas ihop med vad som framkommer i utredningen/kartläggningen. Gemensam planering kring individen med samverkande myndigheterna eftersträvas men rutiner för detta saknas och bör utvecklas. Vid granskningen framkommer att det finns ett flertal forum där samverkan sker, såväl vad gäller generella frågor som frågor kopplade till planering kring individen. Antal mötespunkter för samverkan bedöms som väl tillgodosett, men vi ser också behov av att se över struktur och syfte för att undvika parallell samverkan. Granskningen visar att det finns fungerande rutiner för att fullgöra kommunens uppföljningsansvar gällande ungdomar mellan år som inte deltar i eller har avslutat gymnasieutbildning. En planering görs och det finns strategier för att förebereda och bereda dessa ungdomar för sysselsättning. 3

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund Kostnader för ekonomiskt bistånd fortsätter att öka i landet och allt flera, framförallt unga, är i behov av försörjningsstöd. Kommunernas utbetalningar av försörjningsstöd ökade med 18 procent första halvåret 2009 jämfört med samma period förra året. I Mjölby var motsvarande ökning 14 % och antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd ökade under året med i snitt 5 %. Andelen unga, år, har ökat endast markant. Utbetalning per månad och hushåll har dock sjunkit. Enligt Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt. I arbetet med ekonomiskt bistånd kan socialtjänstens huvuduppgift ses som den att hjälpa personer så att de kan klara sin försörjning på egen hand. Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att målet är uppnått. 1 Enligt SoL ska en utredning göras för att få en helhetsbild av de enskildes resurser men även hinder för att långsiktigt kunna bli självförsörjande. Andelen som får ekonomiskt bistånd korrelerar till stor del med arbetslösheten och utredningar visar att sysselsättning har ett högt samband med hälsa. Socialtjänstens riktlinjer, arbetssätt och samverkan med andra aktörer har visar sig vara faktorer som kan påverka andelen med ekonomiskt bistånd trots en bekymmersam arbetsmarknad, enligt Jämförelseprojektet. 2 Studier visar att det finns ett stort behov av att samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen för att erbjuda lämplig sysselsättning för ungdomar utan sysselsättning. Då gruppen är heterogen behöver det också finnas en omfattande samverkan mellan kommunens olika förvaltningar, speciellt viktigt har samarbetet med IFO och arbetsmarkandsenheten visat sig vara. Tydliga politiska beslut och personalens förhållningssätt är andra faktorer som har visat sig vara betydelsefulla för verksamhetens framgång. 3 1 Socialstyrelsen: (2004) Ekonomiskt bistånd 2 Jämförelseprojektet, nätverket Dacke (2009): Ungdomars arbete, studier och försörjning samt arbetsmarknadsåtgärder. Nätverket Dacke är ett av 26 nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet vilket är ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet. I nätverket ingår kommunerna Aneby, Eksjö, Karlshamn, Ljungby, Mjölby, Nässjö, Ronneby, Sävsjö och Vetlanda. 3 SKL (2008): Det kommunala uppföljningsansvaret som kommunerna ser det 4

5 I Mjölby är arbetslösheten bland ungdomar högre än snittet i länet och tenderar att öka. Jämförelseprojektet visar att andelen åringar i Mjölby som studerar vidare på högskola eller i andra skolformer är låg liksom andelen som två år efter avslutad gymnasieutbildning etablerat sig på arbetsmarknaden. Andelen hushåll mellan år med ekonomiskt bistånd i Mjölby är högst av projektets nio kommuner. Ohälsotalet för åldersgruppen är högst i jämförelsen och visar att en ökning successivt skett mellan Socialtjänsten får enligt SoL begära att den som får ekonomiskt bistånd som inte fyllt 25 år, eller om särskilda skäl finns, under viss tid skall delta i anvisad verksamhet 4. Enligt Skollagen har kommunen också ett uppföljningsansvar för unga mellan år som inte deltar i eller har avslutat gymnasieutbildning. Detta innebär att hålla sig informerad om hur dessa ungdomar är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder. 5 I kommunallagen betonas nämndernas ansvar för att verksamheten bedrivs effektivt, i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller. 2.2 Uppdrag och revisionsfråga Komrev inom PricewaterhouseCoopers har av kommunens revisorer fått uppdraget att granska att nämnderna säkerställer att de som är beroende av ekonomiskt bistånd får tillgång till insatser för att öka möjligheten att bli självförsörjande. Områden som kommer att belysas är: Mål och riktlinjer Arbetsmetoder Insatser Individuell planering och uppföljning Det kommunala uppföljningsansvaret för unga mellan år 4 Socialtjänstlag 4 kap 4 5 Skollag 1 kap 18 5

6 2.3 Revisionsmetod Enskilda och gruppvisa intervjuer har genomförts med nämndernas representanter och personal. Dessa har varit ledningspersonal och medarbetare inom försörjningsstödsenheten och arbetsmarknadsenheten. En aktgranskning av sammanlagt tio akter har genomförts. För uppdraget relevanta dokument har granskats och analyserats. Dessa har i huvudsak varit reglementen, måldokument, budget och uppföljningar, riktlinjer och rutiner samt projektbeskrivningar. Denna rapport är i sin faktadel avstämt med berörda chefer och kvalitetssäkrad av certifierad kommunal revisor. 3 Organisation Omsorgs- och socialnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt bl a SoL. Verksamheter som vänder sig till barn, unga och familjer genom behandlingsarbete, missbruks- och beroendevård, försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. Handläggningen av försörjningsstöd är lokaliserad till Norrgårdens utbildningscenter, där också Arbetsmarknad och vägledning, arbetsförmedling och försäkringskassan har sina lokaler. Under år 2009 beviljades i snitt 338 hushåll per månad försörjningsstöd med i snitt kronor. En jämförelse enligt WeBor (se bilaga) visar att kostnader för ekonomiskt bistånd i kommunen år 2008 var 49 % högre än snittkostnaden för tio jämförbara kommuner. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende arbetsmarknadsfrågor och kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för ungdomar och vuxna. Nämnden ska tillsammans med kommunens övriga nämndområden organisera sysselsättningsinsatser. Sedan januari 2009 finns enheten Arbetsmarknad och vägledning (AMV) vilket består enheterna Vägledningscentrum, Lundby Arbetscentrum och Rondellen. Antal insatser var totalt 1131 (621 personer) under 2009 varav 477 gavs till personer under 25 år. Jämförelse enligt WeBor (se bilaga) visar att kostnader för arbetsmarknadsinsatser i kommunen år 2008 låg 22 % lägre än snittkostnaden för tio jämförbara kommuner. Vägledningscentrum arbetar med insatser, coachning och vägledning för att finna vägar till varaktig sysselsättning och egen försörjning. Här finns också studie- och yrkesvägledare som arbetar mot högstadie-, gymnasieskolor och vuxenutbildning. Lundby Arbetscentrum gör funktionsbedömning och handhar arbetsträning omfattande ett 60-tal platser inom 6

7 förvaltningen. Fn finns en kö hit. Rondellen utför olika arbeten inom olika områden för deltagare som är mycket nära arbetsmarknaden. Nämnden arbetar särskilt med de ungas möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. Januari 2007 bildades ett finansiellt samordningsförbund i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, Medlemmar är Försäkringskassan i Östergötland, Landstinget i Östergötland, Arbetsförmedlingen samt Mjölby, Ödeshög och Boxholms kommuner. Syftet är att ge lokala aktörer bättre möjligheter att samordna och prioritera gemensamma insatser och underlätta en effektiv resursanvändning för att öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga 6. 4 Resultat 4.1 Mål, riktlinjer Omsorgs- och socialnämnden Nämndens vision är att alla i Mjölby lever ett tryggt och självständigt liv. Nämndens insatser ska enligt nämndens strategiska mål ges utifrån lägsta effektiva omhändertagandenivå för att hjälpa människor att ta ett eget ansvar. Ett prioriterat mål är att kostnadsutvecklingen för försörjningsstöd ska vara fem procentenheter lägre än kostnadsutvecklingen i riket. Nämndens förvaltning samarbetar med samordningsförbundet, Vägledningscentrum, vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med mål att öka sysselsättningsgraden och att minska kostnaderna för försörjningsstöd. För att följa utvecklingen följer nämnden snittantalet hushåll per månad med utbetalat försörjningsstöd, hur många av dessa som är unga (24 år eller yngre) samt snittkostnad per hushåll och månad. I kommunens riktlinjer för försörjningsstöd framgår att för alla klienter som får försörjningsstöd vid mer än ett tillfälle görs en individuellt anpassad arbetsplan. Syftet är att beskriva stegen för att bli självförsörjande och vad klienten behöver göra för att nå dit. Arbetsplan ses som en gemensam överenskommelse mellan handläggare och klient. Den ska kontinuerligt följas upp enligt riktlinjerna. I delårsrapporten för 2009 framgår att antalet hushåll med försörjningsstöd längre tid än ett år har ökat med 8 %. I den preliminära förvaltningsberättelsen för år 2009 framgår att 6 Mjölby Ödeshög Boxholms Samordningsförbund: Förvaltningsberättelse

8 antalet åringar som uppbär försörjningsstöd under 2009 var en person flera än under 2008 (1 %). Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden En vision inom nämnden är att anvisade inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska få kunskaper och erfarenheter som behövs för en framtida varaktig sysselsättning och egen försörjning. Inriktningsmål för 2009 är att de anvisade genom egna insatser, god coachning och vägledning ska finna vägar till varaktig sysselsättning och egen försörjning. Ett annat mål är att särskild uppmärksamhet ska fästas vid den ungas möjligheter till inträde på arbetsmarkanden, vilket innebär att arbetslösheten för gruppen år ska ligga lägre i kommunen än i genomsnittet för landet. Ett annat inriktningsmål inom nämnden är att samverkan med andra aktörer ska utvecklas för att öka volym och kvalitet i insatserna. Arbetslösheten ska ligga lägre än riksgenomsnittet. Bedömning Granskningen visar att det inom respektive nämnd finns mål på olika nivåer som tydligt styr mot att på olika sätt bidra till att den enskilde får möjligheter för att bli självförsörjande och därmed att kostnaderna för försörjningsstöd sänks. Inom Omsorgs- och socialnämnden finns riktlinjer som säkerställer ett arbetssätt där målen eftersträvas. 4.2 Arbetsmetoder Kommunen har under de senare åren verkat för att samordna verksamheternas insatser som syftar sysselsättning eller studier och till egen försörjning genom Utveckling Norrgården. Fokus i arbetet är att medborgaren ska möta en bättre samordning av behövda insatser. Inom försörjningsstödsenheten har arbetsgruppen fördelat arbetet mellan mottagning, team Arbetet och team Rehab, i vilka arbetskonsulenter från Vägledningscentrum kontinuerligt ingår. Mottagningen tar emot alla nybesök och träffar alla för ett personligt möte. Där ges information om och villkor för att få försörjningsstöd. Dessa samtal präglas av ett lösningsfokuserat förhållningssätt 7 med ett syfte att få försörjningsstödsberoendet så kortvarigt som möjligt. Inom de två teamen har en uppdelning gjorts av de sökande som bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande och de som står längre ifrån och är i be- 7 Ett förhållningssätt där man har uttalad tilltro till att varje människa har förmåga att äga sin egen lösning där fokus ligger på framtiden och skapar en känsla av delaktighet, ökat ansvar och ett delat ansvar. ( 8

9 hov av insatser av olika slag för att nå målet att bli självförsörjande. Vilken grad av insatser som den enskilde bedöms vara i behov av för att nå målet är avgörande för vilket av teamen som utreder vidare. Team Rehab samverkar i högre grad med arbetsförmedlingen för att stötta, motivera och hjälpa personer till aktivitet som har eller riskerar fysiska eller psykiska funktionsnedsättning. Inom försörjningsstödenheten kartläggs individens bakgrund, erfarenheter och ambitioner. Handläggarena framhåller vikten av att motivera till att våga. Utifrån kartläggningen planeras åtgärder i syfte att nå målet att bli självförsörjande. Idag är klienterna ofta aktuella hos flera myndigheter och en gemensam planering eftersträvas men rutiner för detta har ännu inte utarbetats. Enligt ledningspersonalen ser sig verksamheten som ansvarig för att initiera samverkan kring den enskilde. Till teamen bjuds ofta andra myndigheter in för att diskutera kring olika former av insatser och eventuella insatser som idag inte finns tillgängliga för att kunna startas upp på olika sätt. Vid intervjuer inom AMV framkommer att personalen arbetar enligt ett synsätt som innebär att förhålla sig till den enskildes syn på sina möjligheter. Fokus läggs även vid att den enskilda ska hitta motivation och en tro på att kunna nå målen. Planeringen kring den enskilde är i hög utsträckning styrd av henne själv. Kommunen har tagit kontakter med Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) för en utvärdering av arbetssättet. Bedömning Granskningen visar att det såväl inom försörjningsstödenheten som inom AMV finns arbetsmetoder för att utreda och motivera den enskilde att nå målet att bli självförsörjande. 4.3 Individuell planering och uppföljning Enligt intervjuerna inom försörjningsstödet görs individuell kartläggning i samråd med klienten i alla ärenden, vilket överensstämmer med riktlinjernas anvisningar. Kartläggningen ska beskriva arbetsförmåga, bakgrund, hälsa m m vilken utmynnar i en arbetsplan. Tyngdpunkten ska ligga på den enskildes eget ansvar. I arbetsplanen ska mål och delmål finnas. Vid granskning av de tio akterna inom försörjningsstöd framkommer att det i samtliga finns en arbetsplan/överenskommelse. Den grundas i en utredning som beskriver bland annat utbildning och hälsa samt mål för att den enskilde ska bli självförsörjande. Det formulerade målet för individen är i samtliga granskade akter att bli självförsörjande. Individuella mål eller delmål anges inte. I arbetsplanen finns en rubrik kring vad som behöver 9

10 göras för att målet ska nås. Detta är ofta fokuserat på vad klienten bör göra, exempelvis delta i specificerade aktiviteter, kontakter som ska tas etc för att kunna få försörjningsstöd snarare än att nå målet att bli självförsörjande. Detta bekräftas också vid intervjuerna. I arbetsplanerna anges att de ska följas upp kontinuerligt, i överensstämmelse med riktlinjerna, vilket sker i samband med ansökan om försörjningsstöd. I journalanteckningar är denna planering inte alltid i fokus. Fokus är oftare om individen kan anses ha rätt till försörjningsstöd vilket också är innehållet i de bedömningar som görs i akten. Det framgår sällan att utredningen eller arbetsplanen utgår från en planering gjord i samverkan med andra parter. Ibland finns notering om gemensamma uppföljningar med främst arbetskonsulent (AMV). I övrigt visar aktgranskningen en otydlig koppling mellan utredning och arbetsplan. Inom AMV görs en individuell utredning av arbetskonsulent i samverkan med individen och försörjningsstödsenheten. Från AMV:s sida är fokus vilken aktivitet/insats som ses som nödvändig för att kunna blir självförsörjande. En individuell handlingsplan utformas vilken revideras kontinuerligt. Bedömning Granskningen visar att det i samtliga ärenden inom försörjningsstödsenheten görs en planering kring insatser för den enskilde för att nå målet att bli självförsörjande och att dessa följs upp kontinuerligt. Inom AMV görs utredning och planering i samverkan med försörjningsstödet vilket ses som tillfredsställande för att undvika dubbelarbetet och för att uppnå en helhetssyn på behov hos individen. Däremot saknas rutiner att samverkande myndigheter gemensamt ska göra en planering av insatser för individen, vilket bör prioriteras. Aktgranskningen visar tendenser till att kartläggning i de individuella ärendena blir rutinmässigt utförda och inte kopplas ihop med vad som framkommer i utredningen/kartläggningen. Dokumentationen i akterna visar behov av att utveckla arbetet med att fokusera på aktiviteter och insatser för att bli självförsörjande vid sidan om bedömningar som kopplas till möjligheten att erhålla försörjningsstöd. 10

11 4.4 Insatser och aktiviteter Arbetsmarknadsverksamheten i Mjölby har enligt Jämförelseprojektet ett stort antal deltagare och ett varierat utbud av coachning, egen praktik och samverkan med interna och externa parter. 8 Inom försörjningsenheten uppmärksammas behov av olika typer av insatser i de kartläggningar som görs. Genom olika samverkansforum förs detta fram och kan resultera i riktade insatser. Inom AMV riktas insatser mot motivationsarbete, praktik, studier men också insatser som jobbsökaraktiviteter, studiebesök och vägledning. Arbetskonsulenterna inom AMV har hand om både interna och externa praktikplatser. Den interna praktiken finns inom sy och sömnad, snickeri, svets, trädgårdsskötsel, cykelverkstad, kök, städ, måleri, bilverkstad. Lundby Arbetscentrum ger möjlighet till arbetsprövning och arbetsträning. En stor grupp bedöms vara i behov av rehabiliterande insatser av olika slag vilket man idag har svårt att möta pga av kö till verksamheten. Flera av riktade insatser drivs i Samordningsförbundets regi. För verksamheten finns en politisk styrgrupp där ordförande i kommunernas berörda nämnder sammanträffar tillsammans med KS ordföranden. Projektbeskrivning visar att utvecklingsanställningar anordnas inom Samordningsförbundet i folkrörelse/föreningar och kommunala enheter vilka kan leda till lönebidragsanställning. Vägledningscentrum svarar för anställningen, finansiering sker genom Samordningsförbundet, arbetsförmedlingen och arbetsgivaren. Målgruppen är personer beroende av försörjningsstöd som bedöms ha mycket små möjligheter till sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt intervjuerna har medel beviljats kommunen från Europeiska socialfonden för ett projekt i samverkan kallat Visionscenter, vilken beskrivs i projektansökan. Verksamheten som pågår under vänder sig till unga som befinner i övergången mellan studier och arbetslivet. Syfte är ytterst att öka möjligheten till sysselsättning och egen försörjning men också att öka samverkan och kunskapsöverföringen mellan aktörer och samverkansparter. Samordningsförbundet är en av samarbetsparterna i detta projekt. 8 Jämförelseprojektet, nätverket Dacke (2009): Ungdomars arbete, studier och försörjning samt arbetsmarknadsåtgärder 11

12 Fri lärarresurs finns som en kompletterande åtgärd inom den kommunala vuxenutbildning en, för i första hand personer mellan år som står långt från arbetsmarkanden i kombination med negativa erfarenheter från utbildningsväsendet. Resursen innehåller delar som självförtroendeträning, identitet och allmänkunskap. Syfte är att motivera den enskilde till att kunna skapa en bättre livskvalitet för att kunna bli självförsörjande. Av totalt 258 inskrivna i kommunens arbetsmarknadsåtgärder i december 2009 var 63 anvisade genom försörjningsstödet. Handläggarna inom försörjningsstödsenheten upplever att det finns svårigheter att finna vägar till självförsörjning för gruppen med neuropsykiatrisk problematik. De för också fram behov av att ge stöd i vardagen för att hitta vardagsrutiner och bryta isolering. Vid intervjuerna framkommer också svårigheter att stötta personer till sysselsättning som samtidigt får stöd för missbruk eller psykisk ohälsa. Bedömning Granskning visar att nämnderna verkar för och tillhandahåller insatser och aktiviteter som motsvarar behov för att den enskilde ska få vägledning, stöd och träning för att så fort som möjligt bli självförsörjande. Det konstateras att olikartade insatser finns och att flera ges i samverkan vilket ger en helhetsbild av individuella behov samt sannolikt leder till en högre effektivitet. 4.5 Samverkan Ett utvecklingsarbete har pågått sedan 2007 där kommunen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, den psykiatriska öppenvården och landstingets rehabiliteringsenhet ingått för att hitta samsyn kring personer som är aktuella för insatser hos flera instanser och skapa förvaltningsöverskridande team med gemensam vision och mål. 9 Gemensamma bedömningar, att utveckla arbetsmetoder, tydlighet i vilken/vilka instanser som svarar för olika insatser samt ett gemensamt förhållningssätt eftersträvas. Gemensamt inriktningsmål är att sänka försörjningsstödkostnaderna i förhållande till riket. 10 Mellan länets kommuner, valda delar inom Landstinger, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Regionförbundet Östsam undersöks möjligheter att nå en samsyn för att möjliggöra för medborgaren att snabbare komma i sysselsättning. Olika möjligheter till ett 9 Mjölby kommun ( ) Översyn av organisering av försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser 10 KF beslut Organisering av försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser (Dnr 2008: ) 12

13 gemensamt handlande har diskuterats och en vision är gemensamma lokalkontor. Samhällets insatser diskuteras utifrån en vision om helhetssyn och gemensamt ansvar. Under senare delen av 2007 startade Åtgärdsteamet där socialtjänsten i Mjölby, Boxholm och Ödeshög, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, psykiska öppenvården och Rehab Väst samarbetar. Parterna träffas en gång i veckan för att bygga rutiner och struktur för samverkan, eftersträva en helhetssyn på individer med sammansatt behov samt utreda, bedöma och föreslå åtgärder. Prioriterade är de som haft ett långvarigt behov av stöd från någon av samarbetsparterna. Den samverkan som finns mellan utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och arbetsförmedlingen innebär att bland annat att information lämnas om behov på arbetsmarknaden vilket är grund för planering av insatser tillsammans med övrig omvärldsbevakning. Vid intervjuerna framkommer att ordförande från de berörda nämnderna sammanträffar med KS ledamöter kontinuerligt för att diskutera gemensamma frågor kring mål och måluppfyllelse. En intern samverkan finns även mellan granskade nämnder och näringslivschefen. Exempel på samverkansforum är fasta träffar mellan handläggare och behandlande personal inom vårdcentral och psykiatrisk öppenvård, träffar i styrgrupper där ledning för ingående verksamheter ingår, det finns även en styrgrupp för Norrgården, dvs. de aktörer som är verksamma här. I samverkan diskuteras gemensam måluppfyllelse, prestationer och utfall av nyckeltal. För utredning och uppföljning av insatser uppger handläggarna att AMV, försäkringskassan, sjukvården, Komvux, arbetsförmedling är viktiga samverkansparter liksom Råd-, stöd- och behandlingsenheten samt beroendemottagningen. Vid intervjuerna med personal inom AMV framkommer att samverkansforum finns med de viktigare samverkansparterna på generell nivå, där förutsättningar för samverkan och ansvarsgränser diskuteras. Fasta forum finns också för diskussioner och planering kring den enskilda individen AMV beskriver samverkan med försörjningsstödsenheten som välfungerande och värdefull. Personal från båda nämnderna, dvs arbetskonsulenter från Vägledningscentrum och socialförvaltningens handläggare, ingår i Team arbete och Team rehab. Grupperna träffas varje vecka. Vid intervjuerna framkommer att en tätare samverkan mellan AMV och socialtjänsten har lett till att personer med ett långvarigt bidragsberoende tidigare ges vägledning och insatser för att få sysselsättning. Behov av en utvecklad samverkan med övrig individ- och familjeomsorgsverksamhet förs fram vid intervjuerna inom AMV. 13

14 Samverkan med arbetsförmedlingen beskrivs fungera sämre från både försörjningsstödsenheten och AMV, men en förståelse finns för en hög arbetsbelastning där. Detta kan innebära ett stopp i processen med de enskilda. Inom försörjningsstödet uppfattar man att det finns en stor vilja till samverkan och öppenhet hos aktuella parter. Planer finns kring gemensamma utbildningsinsatser riktade de personalgrupperna. Även vid intervjuerna inom AMV beskrivs en uppfattning om att samverkan fungerar bra och att inställningen hos de olika parterna är positiv till samverkan. Aktgranskningen visar inte att samverkan sker vid upprättande av arbetsplanen. Exempel finns dock på journalförda möten tillsammans med personal från AMV. Bedömning Vid granskningen framkommer att det finns ett flertal forum för samverkan i syfte att effektivisera verksamheterna, för att arbeta mot samma mål, hitta samsyn och gemensamt förhållningssätt. Det finns också en struktur för mötesforum där samarbete och planering kring individen diskuteras. Antal mötespunkter för samverkan i aktuell fråga bedöms som väl tillgodosett. Vi anser att det finns en risk för parallella samverkansprocesser och rekommenderar en översyn av syften för olika forum. 4.6 Det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan år De ungdomar som var föremål för kommunens uppföljningsansvar var i december stycken. För sex av dessa hade handlingsplaner upprättas vilket inneburit att det gjorts en gemensam planering för sysselsättning. Två hade själva en planering för studier/arbete, övriga fyra har avböjt kontakt eller inte gått att nå. En var föräldraledig. Enligt intervjuerna coachas dessa ungdomar individuellt av arbetskonsulent och/eller studie- och yrkesvägledare. Ett fåtal vill inte ha någon kontakt och dessa ungdomar har ibland inte heller funnits i grundskolan av olika anledningar, till exempel på grund av sociala, psykiska eller neuropsykiatriska hinder. Inom AMV finns ett aktiveringsprogram för ungdomar mellan år för att stimulera till studier eller arbete, att bryta destruktiva mönster och stärka självkänslan. I början av 2009 startade projektet Min chans för unga inom Samordningsförbundet. Viktigt i projektet har varit att fånga upp ungdomar tidigt. Arbetet har bestått i att kartlägga, vägleda, företagsbesök, information, diskussioner kring hälsa, motion, kommunikation, kroppsspråk, värderingar och attityder. Mål för verksamheten är att minska bidragsberoende, förhindra att ungdomar slussas mellan myndigheter, hjälpa företagen vid anställning 14

15 och slutligen att införliva arbetet i ordinarie verksamhet. Målgruppen är ungdomar som är långt från arbetsmarknaden. I januari fanns sju inskrivna vid de totalt 20 platserna, samtliga anvisade från försörjningsstödsenheten. Inskrivningstiden planeras till fyra veckor men kan bli längre, intagning sker kontinuerligt. I december var sju av de senare inskrivna vid gymnasieskolan individuella program (IV) och 10 föremål för den kommunala uppföljningen. Bedömning Granskningen visar det finns fungerande rutiner för att fullgöra kommunens uppföljningsansvar gällande ungdomar som inte deltar i eller har avslutat gymnasieutbildning. Vi konstaterar också att en planering görs för sysselsättning och att det finns strategier för att förebereda och ge dessa ungdomar sysselsättning. 15

16 BILAGA Ekonomiskt bistånd kronor/invånare Mjölby Snitt av tio jämförbara Härnösand Karlshamn Staffanstorp Ludvika Ekonomiskt bistånd kronor/invånare Mjölby Snitt av tio jämförbara Härnösand Karlshamn Staffanstorp Ludvika

17 Arbetsmarknadsåtgärder kronor/invånare Mjölby Snitt av tio jämförbara Härnösand Karlshamn Staffanstorp Ludvika Arbetsmarknadsåtgärder kronor/invånare Mjölby Snitt av tio jämförbara Härnösand Karlshamn Staffanstorp Ludvika