Projektet Strängnäs Växer

Transkript

1 Utvärderingsrapport av : Projektet Strängnäs Växer European Minds Utvärderare: John Gunnarsson

2 INNEHÅLL KAP 1. Sammanfattning 3 KAP 2. Bakgrund till projektet 4 KAP 3. Utvärderarens metod och genomförande 5 KAP 4. Utgångspunkter 6 KAP 5. Strängnäs Växer Nytta och effekter på tre nivåer 9 KAP 6. Måluppfyllelse 14 KAP 7. Värden policy och programnivå

3 1. SAMMANFATTNING Projektet Strängnäs Växer har drivits från september 2011 till juni 2013 av Campus Strängnäs (Strängnäs Kom- Europeiska Socialfonden är ett av de viktigaste verktygen inom Europeiska Unionen för att skapa konkurrenskraftigare individer som står bättre rustade för att möta de omfattande förändringarna som sker på arbetsmarknaden. Individernas nya kunskaper skall bidra till att utveckla verksamheterna för att skapa ett konkurrenskraftigt EU. I projektet har man genomfört kompetensutveckling i totalt 67 småföretag och 219 individer (66% kvinnor och 36% män) har totalt deltagit i projektet med syfte att stärka individerna och utveckla de deltagande företagen. Projektet har även syftat till att stärka Strängnäs kommuns roll som mäklare, motor och mötesplats för att kompetensutveckla företagare i kommunen. Genom projektet har det skapats stor nytta och effekter för samtliga involverade och projektet har på ett konkret sätt bidragit till Europeiska Socialfondens mål. Detta synliggörs bl.a. genom att det ges uttryck för att projektet; - Bidragit till att kompetensutveckling ses som en tillväxtfaktor och ingår i det fortsatta arbetet med utvecklingsarenan i Strängnäs Kommun - Bidragit till ett bättre samarbetsklimat mellan flera olika involverade aktörer och på olika nivåer samt skapat förutsättningar för ett fortsatt samarbete/utvecklingsarbete mellan kommunen och de olika företagarna i kommunen. Att deltagandet i projektet direkt eller indirekt har inneburit att man har; - Ökat och/eller kommer att öka företagets konkurrenskraft - Ökat och/eller kommer att öka företagets lönsamhet - Ökat och/eller kommer att öka företagets omsättning I projektet fortsätter man att reflektera över framgångsfaktorer för ett fortsatt arbete och skapande av hållbara resultat utifrån bl.a. följande frågeställningar; nas nya kompetens tas tillvara så att de ger organisatorisk effekt hos de deltagande företagen? satta företagande för att utveckla sina verksamheter? kontinuerligt? Vilken ev. roll kan/ska kommunen ha i ett fortsatt sådant arbete? De deltagande medarbetare och företagare bedömer bl.a. att; - Projektet Strängnäs Växer skapat stor eller ganska stor nytta och effekter för en själv och ens företag 3

4 2. BAKGRUND denna rapport är att beskriva det anslag som formulerats för uppdraget och de insatser och aktiviteter som ge- Projektet Projektet Strängnäs Växer finansieras av Europeiska Socialfon- Projektet har pågått från september 2011 till juni 2013 och drivits av Campus Strängnäs (Strängnäs Kommun) i samarbete med utvalda företagarorganisationer i kommunen. Projektet har innehållit en förstudiefas där man inventerat kompetens- kartläggning av de deltagande företagens mer specifika utbildningsbehov fanns också en mer generell inventering kring syn på behov av kompetensutveckling, av nätverk och kontakter m.m. Resultat av projektets förstudie De deltagande företagen kommer från en mängd olika branscher och det finns starka könsmönster i vilka branscher som kvinnor respektive män återfinns. Enligt projektets kartläggning så är det i många av företagen, företagarna själva som i princip ansvarar för och fattar de flesta viktiga beslut kring de delar som berörs av företagandet såsom ekonomi, utveckling, försäljning m.m. Drivkrafterna hos företagarna är många gånger den egna tron på affärsidén, och det var oftast den enskilda yrkesmässiga har ofta ganska korta perspektiv i sin framtidssyn och många gånger väljs utbildning bort till förmån för produktion, trots att kompetensutvecklingen kan vara starkt avgörande för förtagets framtida tillväxt och utveckling. Det fanns även generellt sett mycket små ekonomiska resurser för kontinuerlig kompetensutveckling av sig själv som företagare och de anställda. I arbetet med förstudien har man sett att det kan finnas brister i kompetensen i företagen. Där ledare har behov av kunskaper för att utveckla och leda de olika verksamheterna och de anställda ökad kompetensutveckling i syfte att kunna utföra allt fler men även mer komplicerade arbetsuppgifter och i ökad utsträckning medverka i utvecklingen av verksamheterna. Projektets mål beskrivs närmare i senare delar av rapporten. Där förs även en diskussion kring projektets måluppfyllelse. Projektet Övergripande mål var att; bildas inom de områden som behövs för att individen ska stärkas och företaget utvecklas. Campus Strängnäs kan stödja Strängnäs småföretagares behov av kompetensutveckling i framtiden. Målen förväntades uppfyllas via genomförandet av: - Kompetensutveckling av enskilda individer, både anställda och företagare - Stödjande insatser inom ramen för projektet såsom inspirationsföreläsningar, löpande dialog med de anställda och företagarna, samverkan med aktuella intressenter m.m. - Arbete med Europeiska Socialfondens programkriterier om Lärande organisation, Samverkan samt Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. När det gäller projektorganisationen så har Campus Strängnäs stått för projektägarskapet inklusive projektledningen och koordineringen av utbildningarna. Man har upphandlat ett stort antal utbildningar både lokalt och nationellt för att genomföra kompetensutvecklings-insatserna. Styrgruppen, som har haft en rådgivande funktion, har bestått av representanter från Campus Strängnäs och näringslivsenheten Strängnäs Kommun, samt företagarföreningar i kommunen. Deltagarna i projektet, både företagen och medarbetarna, har ställt upp med egen tid vid deltagande i projektets olika aktiviteter. 4

5 3. UTVÄRDERARENS METOD OCH GENOMFÖRANDE - De huvudsakliga utvärderingsinsatserna har bestått av: - Deltagande vid styrgruppsmöten - Regelbundna möten och intervjuer med projektledning - Olika former av återföring och utvecklingsinriktade workshops med styrgrupp och andra relevanta intressenter - Webbaserade enkätundersökningar till styrgrupp samt deltagande företag och medarbetare och företagare) samt styrgruppen för projektet - Löpande genomgång av projektets interna dokumentation och uppföljning 5

6 4. UTGÅNGSPUNKTER 4.1 Vad vill egentligen EU och Europeiska Socialfonden? förverkliga sina strategier. En policynivå, där politiken tydliggör en önskad framtid. En programnivå som skall anpassa EUs program till den politiska inriktningen, samt en projektnivå som består av EU- finansierade projekt som vart och ett skall utgöra de aktiviteter som skall förverkliga de politiska ambitionerna i Unionen Policynivå och programnivå Målet med Europeiska Unionens sammanhållningspolitik är att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom hela unionen. Det viktigaste instrumentet för att realisera dess mål om Konvergens, Regional konkurrenskraft och sysselsättning samt Territoriellt samarbete är de Europeiska strukturfonderna. Verktygen syftar till att skapa konkurrenskraft och sysselsättning genom att ta tillvara de förutsättningar som finns inom hela Europeiska Unionen och skapa möjligheter för alla regioner att bidra till Europas konkurrenskraft I Sverige har ramverket för strukturfondernas inriktning fastslagits i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning, där det fastställs att Europeiska Socialfonden skall bidra till konkurrenskraftigare regioner och individer i Sverige och på så sätt bidra till den övergripande Lissabonstrategin för ett konkurrenskraftigare EU. Projektnivå I det Svenska nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning programområde, 1 fastslås att Europeiska Socialfonden skall; Bidra till kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Ovanstående tydliggör att Europeiska Socialfonden i Sverige både skall skapa värden för enskilda individer och öka deras förmåga att stå starkare på arbetsmarknaden i en föränderlig värld, men även att medarbetarnas kapacitet bättre skall tas tillvara för vidareutveckling av verksamheter och arbetsorganisationer i syfte bidra till ett konkurrenskraftigare Europa. 4.2 Vikten av kompetensutveckling för konkurrenskraft hos individer och verksamheter Många organisationer genomgår idag en förskjutning och karaktäriseras alltmer av ökade kunskapskrav och kunskapsintensitet. Denna förändring sker i allt högre takt och på alla nivåer i arbetslivet. Detta skapar ett behov av att man som individ och verksamhet kontinuerligt skapar förutsättningar att följa med i denna utveckling. Om inte detta sker riskerar man att skapa ett glapp mellan verklig kompetens och efterfrågad kompetens, vilket bidrar till en rad olika negativa effekter med mindre konkurrenskraftiga individer och verksamheter. Det kontinuerliga vardagslärandet är oerhört viktigt för att följa med i denna utveckling kring att utveckla individuell kompetens och yrkeskunnande. Dock framstår det allt tydligare att detta inte räcker för att möta dessa utmaningar, utan förändringarna leder till att både medarbetare och ledare har ökade behov av en mer teoretisk kunskap vilket i sin tur skapar förutsättningar för att kunna hantera och skapa förståelse för mer komplex problemlösning och vikten av det kontinuerliga lärandet. Utmaningarna leder till olika typer av handlingsmönster för att komma tillrätta med de nya förutsättningarna, såsom nyrekryteringar men även vikten av att kunna skapa förutsättningar för att vidareutveckla och stärka förmågan att bibehålla befintlig personal för att på så sätt skapa konkurrenskraft i sina verksamheter. Kompetensutveckling och det livslånga lärandet blir därmed allt viktigare både på politisk nivå som på verksamhetsnivå för att skapa förutsättningar för konkurrenskraftiga individer, verksamheter och regioner. 6

7 effektiv åtgärd för att genom ökade kunskaper öka värdet för verksamhetens kunder och därmed öka verksamhetens konkurrenskraft. Genom att tillföra befintlig personal nya förutsättningar och koppla dessa till organisatorisk utveckling kan nya värden skapas i verksamheten. Många gånger leder kompetensutvecklingssatsningar även till andra positiva effekter på olika nivåer i verksamheterna, både vad gäller individerna som får nya kunskaper men även genom att man också ser mer positivt på utbildning, och sin roll på arbetsmarknaden. På organisationsnivå skapas värden med ökad trivsel och positiv syn hos sin anställda, ökar organisationens förmåga till omställning och receptionsförmåga att ta till sig förändring. Utöver detta så ökar det även många gånger attraktionskraften hos företaget dvs. kontinuerlig kompetensutveckling av sina anställda och förändringsbenägenhet i verksamheten kan många gånger öka företagets attraktionskraft i att locka till sig och bibehålla kompetent personal. Många gånger finns det dock hinder för att skapa största möjliga hävstångseffekt av den nya kunskapen som tillförs individerna. Många tidigare utvärderingar och forskning inom området visar på att vi generellt sett är väldigt duktiga på att skicka människor på kurs i Sverige men betydligt sämre på att ta hand om de ev. nya kunskaper som utbildningarna ger. Om man inte skapar förutsättningar för mottagarkapacitet som omvandlar och omhändertar ny kunskap risker många kompetensutvecklingsinsatser att inte leda till de effekter som vi förväntar oss och vill uppnå, utan många gånger tyvärr leda till mindre effekter än de potentiellt skulle kunna skapa. Förutsättningar för utveckling till kompetens (dvs att kunskap används) och tillvaratas hos individerna och i verksamheterna behöver man arbeta utifrån en rad olika faktorer. De faktorer som har identifierats av ti- om kompetensutveckling i företag och organisationer, 2011) är bl.a. - Ledningens engagemang och stöd för de satsningar som görs. Som chef behöver man synliggöra och även stödja individens utveckling. Det krävs det att de är involverade i att identifiera utvecklingsbehov, följa upp utbildningarna och identifiera vad i verksamhetens som ev. behöver förändras för att ta tillvara på den nya kompetensen. Ledare behöver uppfatta medarbetarnas utveckling och lärande som viktiga frågor och att detta är ett naturligt inslag i en chefsroll är viktiga ingredienser för att skapa förutsättningar för lärande organisationer där det sker ett lärande på både individ- och organisationsnivå i det vardagliga arbetet. - Det är även viktigt att de enskilda individerna direkt eller indirekt är involverade och delaktiga i planeringen av de kompetensutvecklingsinsatser som skall genomföras. Involvering skapar förförståelse och engagemang och därmed underlättas omvandlingen av kunskap till kompetens och kopplingen mellan den enskilda och den organisatoriska utvecklingen. Det pekas även i forskningen på att det finns faktorer som är viktiga att ta hänsyn till i själva utformandet och genomförandet. Dessa är bl.a. - Att utbildningen sker på, eller i direkt anslutning till arbetsplatsen, helt eller delvis under arbetstid och tillsammans med andra från samma arbetsplats för att skapa ett gemensamt lärande - Att deltagarna har tillgång till kompetenta lärare/ handledare, med förmåga att balansera strukturering och styrning, och stöd för deltagaraktiva arbetsformer med utgångspunkt från deltagarnas behov och förutsättningar - Att utbildningarna bygger på integration mellan det lärande som sker i arbetet och lärandet som sker utanför det direkta arbetet. Det bör ske ett samspel mellan kursdelar och praktikdelar - Att det sker någon typ av förändring vid återkomsten till arbetet efter avslutad utbildning, så att det man lär sig efterfrågas och får praktisk användning - Att gjorda satsningar är verksamhetsinriktade, d.v.s. inriktade mot att fördjupa eller bredda de anställdas kompetens som ett medvetet led i en mer långsiktig affärs-eller verksamhetsutveckling, snarare än individinriktade, d.v.s. inriktade mot att öka de anställdas kompetens, utan eller med endast lös koppling till verksamhetens utveckling. 7

8 - Det behövs även en stödjande lärmiljö; gäller innehåll och arbetsformer t.ex. organiserat erfarenhetsutbyte, handledning, förbättringsarbete och efterfrågestyrda utbildningsinsatser på sin roll i verksamheten 8

9 5. STRÄNGNÄS VÄXER NYTTA OCH EFFEKTER PÅ TRE NIVÅER 5.1 Inledning Projektet Strängnäs Växer har totalt omfattat 67 deltagande småföretag i Strängnäs kommun. Man har i varierande omfattning, med allt från längre satsningar som programmet Tillväxtmotorn, till enskilda kurser i ledarskap och mer specifika utbildningar i tex. Marknadsföring samt inspirationsföreläsningar på olika teman, utbildat 219 personer både medarbetare, anställda i ledande positioner och ägare av företag. nomförda utbildningarna, se kommunens hemsida på Utöver detta har man i projektet arbetat på olika sätt med de olika programkriterierna som finns i Europeiska Socialfonden- Lärande organisation, Samverkan samt Jämställdhetsintegrering och Tillgänglighet. Vilken upplevd nytta och effekter tycker de involverade i projektet att projektet Strängnäs Växer har lett till? I utvärderingen av Strängnäs Växer har vi tittat på olika typer av resultat på tre olika nivåer: individ, deltagande företag samt projektägare. Som grund för denna redovisning utgör i huvudsak de enkätundersökningar som genomförts. Totalt har 219 individer deltagit i projektet. Av dessa har totalt 102 (66% kvinnor och 36% män) besvarat enkäten som riktade sig till deltagarna i projektet. 50 personer av dessa är medarbetare eller anställda i ledande positioner. Av totalt 67 medverkande företag har 52 (20 solo, 32 fler än 1 anställd) ägare av de deltagande företagen besvarat enkäten. Som ett komplement till dessa enkäter har två fokusgrupper med 14 personer (både anställda och ägare) genomförts för att få en djupare och mer nyanserad bild och insikt i de frågeställningar som var aktuella för utvärderingen. En liknande process med enkät samt fokusgrupp har även genomförts med projektets styrgrupp för att analysera deras bild av vad projektet har lett till. Samtliga svar i de enkäter som har genomförts kan återfinnas via projektägaren. Campus Strängnäs Strängnäs Kommun. 5.2 Individ Enligt ovanstående beskrivning så finns det starkt individfokus inom ramen för Europeiska Socialfonden. Projekten skall bidra till att individerna står bättre rustade för att hantera de utvecklingar som sker på arbetsmarknaden och för att inte riskera ett glapp mellan befintlig och efterfrågad kompetens. Vi kan även se, att enligt forskningen, leder kompetensutveckling många gånger till höga individuella vinster hos deltagarna. I Strängnäs Växer framgår det tydligt att deltagarna har en väldigt positiv syn på sitt eget deltagande i projektet, samt att en stor majoritet som besvarat enkäter (ca 85%) tycker att det är mycket viktigt att en arbetsgivare arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling. Deltagarna ser även tydlig omedelbar nytta och effekt genom att; - 84 % av de som svarat på enkäten uppfattar att medverkan i projektet har stor eller ganska stor nytta och positiva effekter för en själv som individ och för företaget man jobbar vid - ca 88 % deltagarna tror att företagen har stor eller ganska stor nytta av den kompetensutveckling som man fått - deltagandet upplevs även ha stärkt deras ställning på arbetsmarknaden, dock i varierande grad Av deltagarnas svar att det finns en ökad tillfredsställelse i och 9

10 med medverkan i projektet. Att deltagarna ser ett stort värde av medverkan i projektet kan förmodligen dels spåras till att såsom projektet identifierat i sin förstudiefas, väljer småföretag många gånger bort den löpande kompetensutvecklingen. Som företag så är produktion många gånger mer överhängande, trots insikten av att kompetensutveckling kan bidra till ökade långsiktiga effekter. Projektet har möjliggjort att deltagarna nu fått möjlighet till kompetensutveckling, och projektet har skapat en omedelbar positiv utveckling och förändringar på den egna arbetsplatsen, exempelvis när det gäller nya arbetssätt, arbetsuppgifter eller synsätt. Bland svaren märks både nya konkreta verksamhetsförbättringar, kostnadsförbättringar i verksamheten, nya kanaler för marknadsföring, sätt att tänka, samt möjlighet att erbjuda nya tjänster och nya typer av uppdrag som följd av den nya kompetensen. Andra svar betonar individuell utveckling och de attitydförändringar som märks: Jag känner mig säkrare i mitt arbete och genom att jag har fått nya verktyg har jag kunnat föra en annorlunda dialog med min arbetsgivare kring hur vi skall kunna utveckla verksamheten Vi strävar efter förbättringar och tiden är viktig, så vi tänker mycket på att göra rätt saker Vi tänker på vikten av kommunikation, syn på människors olikheter och konsten att ha rätt möten Projektet har lett till ett ökat engagemang i mitt företag och smittat av sig till de som inte gått utbildningar I forskningen ser vi tydligt att det finns många faktorer som behöver finnas på plats för att fullt ut kunna dra nytta av den tillförda kunskapen. Deltagarna tror att företagen kommer att ta tillvara på ens nya kunskaper helt eller delvis och ca 50% av de som besvarat enkäten upplever att projektet har stärkt ens möjligheter till att påverka/öka inflyttandet över utvecklingen på ens arbetsplats. Dock kan man se att: - Många har inte, eller tror inte, att man kommer att få nya eller förändrade arbetsuppgifter pga. utbildningsinsatserna Ovanstående tyder på att projektet både har lett till stor individuell upplevd nytta och effekt, men även att deltagandet har lett till organisatoriska förändringar och värden. Det finns dock inte alla gånger för de enskilda deltagarna en tydlighet kring hur de nya kompetenserna tas tillvara i de enskilda företagen. Viktigt när man läser detta svar är dock att ha i åtanke att de flesta är småföretag och därmed kan tänkas innehålla hög grad av specialisering med ett tydligt kärnområde i sin företagsidé. Projektet har ökat insatserna mot att föra denna typ av dialog, dvs kring omhändertagandet, och synliggöra koppling kring ny kunskap och organisationsutveckling med de deltagande företagen vilket kan bidra till att denna process snabbas på och tydliggörs framöver. 5.3 Deltagande företag Utöver det starka individfokus som finns i Europeiska Socialfonden finns det en tydlig beställning från EU att projekt skall bidra till att individernas tillförda kompetens skall bidra till att utveckla verksamheter i syfte att skapa ett mer konkurrenskraftigt EU. Även hos de deltagande företagen så ser man kompetensutveckling som en viktig faktor för att skapa utveckling av ens personal och företag. Ca 84% av de som besvarat enkäten tycker att det är mycket viktigt att man i ens företag arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling. I projektet har även många ägare själva genomgått utbildningar, många gånger med inriktningar mot ledarskap m.m. Något som i sig kan bidra till att skapa förutsättningar för omhändertagande. 10

11 Tycker att vi i företaget har fått ett ändrat mindset och jag som företagare har fått en ökad förståelse kring vad som krävs av mig som företagare Som man kunde utläsa av forskning så är det viktigt att man som ledare har en positiv syn på kompetensutveckling och bidrar i det stödjande systemet kring att skapa förutsättningar för att tillvarata ny kunskap och omvandla detta till utveckling av verksamheten. Genom att ledarna ingår i kompetensutvecklingsinsatserna skapar det ökade förutsättningar för både individuell omställning- och receptionsförmåga för ägarna själva och företaget i stort. Som företagare har man en väldigt positiv syn på sitt eget deltagande i projektet och en klar majoritet av ägarna bedömer att man inte skulle ha genomfört motsvarande kompetensutveckling om projektet inte funnits. - Ca 80% av företagarna som besvarat enkäten tycker att projektet har skapat omedelbar nytta och positiva effekter för en själv och ens företag - Ca 90% av företagarna som besvarat enkäten bedömer att man kommer att ha stor (43,2%) eller ganska stor (47,7%) nytta av den kompetensutveckling som man fått via projektet Karin Sjösted Företagare och deltagare i projektet Det finns en samstämmighet kring deltagarnas och ägarnas uppfattningar kring bedömningen att man har, eller kommer att kunna, eller delvis kunna ta tillvara på personalens nya kunskap och använda den för att utveckla företaget. naden för själva inköpet av utbildningarna som är den stora kostnaden, utan snarare produktionsbortfallet. Ca 8 av 10 som besvarat enkäten tror dock att utbildningen har lönat sig d.v.s. har eller kommer att skapa effekter och nytta som är högre eller motsvarar ens samlade kostnader (t.ex. tid, pengar, produktionsbortfall, dock är inte utbildningskostnaderna inräknade). indirekt lett till att personalen 1. Genomför sina gamla och ev. nya arbetsuppgifter på ett bättre sätt 2. Är mer motiverade att lära sig nya saker 3. I högre utsträckning bidrar med tankar och idéer om hur företaget kan utvecklas och växa 4. Att företagets och personalens medverkan i projektet har lett till förändringar på arbetsplatsen t.ex. förändrade/nya arbetssätt, förändrade/nya arbetsuppgifter, förändrad organisationssätt att tänka och agera eller annan syn på kompetensutveckling Eftersom de är mer motiverade och många nya förändringar har skett, har det lett till att de själva är mer aktiva i både beslut och förändringarna. I stort som i smått Slutsatserna är att även utifrån företagarnas synvinkel har projektet skapat stor nytta och effekter både vad gäller en själv som företagare, ens anställda och för företaget i stort. FOTO: Lina Östling 11

12 18. Bedömer du att ert deltagande i projektet direkt eller indirekt har inneburit att ni har Ökat och/eller kommer att öka företagets konkurrenskraft? 11,1 % 18,2 % 21,2 % 49,5 % Ökat och/eller kommer att öka företagets lönsamhet? 17,2 % 14,1 % 22,2 % 46,5 % Ökat och/eller kommer att öka företagets omsättning? 15,2 % 14,1 % 27,3 % 43,4 % Ja Ja delvis Nej inte alls Vet ej/kan ej bedöma Det är tydligt att samtliga som deltagit i projektet bedömer att företagens deltagande direkt eller indirekt har inneburit att man; konkurrenskraft lönsamhet omsättning 12

13 5.4 Projektägare Som vi kan se av utvärderingen har projektet Strängnäs Växer skapat tydliga upplevda värden inom en rad olika områden för både de enskilda individerna och hos de deltagande företagen. Den tredje nivån där utvärderingen vill försöka spåra olika typer av resultat och värden är på projektägarnivån. kommunerna m.fl. i Sverige aktivt med olika typer av stödjan- många gånger åt geografiskt, samt bland de olika involverade aktörerna. Att hitta nya sätt och metoder för att skapa förutsättningar för tillväxt är dock viktigt och ett ständigt aktuellt arbete. Inom Europeiska Socialfonden vill man genom kompetensutveckling skapa konkurrenskraft hos individ och företag för att bidra till lokal och regional utveckling. Kompetensutveckling ses dock inte alltid som en given faktor att arbeta med gärna att det finns ett strategiskt projektägarskap, där man kopplar projektet till andra parallella insatser som genomförs, samt ett systemiskt angreppssätt som skapar synergier och hävstångseffekter mellan olika utvecklingsinitiativ. Att driva stora strategiska Europeiska Socialfondsprojekt är dock många gånger en stor utmaning och en utvecklingsprocess i sig. När det gäller Strängnäs Växer har genomförandet av projektet bidragit till många positiva effekter för Strängnäs kommun och de som varit involverade i styrningen av projektet. veckling för småföretag, en målgrupp som många gånger har svårt att kontinuerligt arbeta med kompetensutveckling och som man som kommun inte alla gånger når ut till eller tydligt arbetar mot har haft sedan tidigare och genom projektet så har man synliggjort och ökat intresset för kompetensutveckling som en faktor för tillväxt i kommunens arbete. Genom att detta är en del av det fortsatta arbetet med utvecklingsarenan, ett strategiskt utvecklingsarbete inom kommunen, skapas möjligheter till att kompetensutveckling blir ett strategiskt verktyg för kommunens fortsatta arbete. formar, arbetssätt och metoder för att stötta företag i deras arbete med kompetensutveckling och företagsutveckling något som är viktigt att bygga vidare på. projektkompetens inom kommunen, och därigenom skapat något att bygga vidare på i sitt fortsatta arbete med att använda projekt och extern finansiering som ett strategiskt verktyg för utveckling av olika verksamheter. bättre kunskap kring samverkan och relationer och/eller förtroendekapital mellan kommunen och företagarna, kommunen och företagarföreningarna, samt mellan företagen Delar av styrgruppen för Strängnäs Växer FOTO: Lina Östling 13

14 6. MÅLUPPFYLLESE Vad gäller uppfyllandet av projektens mål så har man enligt projektets uppföljning och deltagarnas enkätsvar uppfyllt följande mål: - 90% av projektdeltagarna, anmälda till utbildningsinsats, har genomfört planerade utbildningsinsatser. - 80% av projektdeltagarna upplever att utbildningsinsatsen var av god kvalitet. - 70% av projektdeltagarna upplever att utbildningsinsatsen har inneburit ökade möjligheter att utveckla företaget. När det gäller uppfyllandet av de mål som är kopplade till Europeiska Socialfondens programkriterier, har projektet haft större utmaningar att angripa dessa och mer precist hitta sätt att realisera dessa särskilt när det kanske kommer till arbetet med småföretag. Detta är något som ofta är återkommande i olika projekt inom Europeiska Socialfonden, där man under den nuvarande programperioden har ökat kunskapen kring deras betydelse för skapandet av effekt men många gånger ännu inte har utvecklat metoder som är lätta att praktiskt tilllämpa. En vidare metodutveckling är därför viktig att understödja från både policy-, program- och projektnivå. - Ett mål som sattes var att 50% deltagande företagsledare har genomgått utbildning i hur man skapar en lärande organisation I projektet har 25% av de deltagande företagsledarna har ge- på måluppfyllelse vad gäller de effekter som man dock vill uppnå med dessa insatser. Som man kan ser av svaren i enkäterna så finns det många svar som visar på att man har skapat ett annorlunda synsätt och förändringar i organisationerna, vilket kan bidra till en lärande organisation. Det pekar på att många av de andra aktiviteterna och processerna som man varit involverade i såsom ledarutbildningar, ökad kunskap hos de anställda kan bidra i nya reflektioner kring sin egen roll som stödjande i strukturerna kring lärmiljöer. Kombinerat med att man ser vinsterna som de nya kunskaperna i företaget skapar, bidrar till att man skapar effekterna kring lärande organisation, främst som ett stödjande system för att skapa kompetenser av nya kunskaper. Att hitta sätt att skapa logik mellan projektets aktiviteter och effekterna kring lärande miljöer, samt aktiviteter som fungerar i den praktiska företagsmiljön, är en utmaning som man i Strängnäs Växer delar med många andra projekt. - 70% av deltagande företag har startat arbetet med att ta fram en långsiktig kompetensutvecklingsplan. Vid enkättillfället uppger ca 30% av de 63 företag som besvarat frågan att man gjort det. Detta är ett mål som man inte har kunnat uppnå i projektet. Projektet har haft löpande dialog slaget från projektet var att man genom upphandling av organisationskonsulter skulle kunna stödja företagen att dels skapa långsiktiga kompetensutvecklingsplaner, men även tydliggöra kopplingen mellan ny kunskap och organisationsutveckling i syfte att understödja omhändertagandet och nyttiggörandet av kompetensutvecklingen. Som utvärderare ser European Minds att detta, enligt den forskning som presenterats ovan, skulle ha kunnat skapa tydliga värden för projektet och leda till ökade resultat och effekter. Tyvärr har man i dialogen med detta. Att det inte finns en tydlig plan och struktur för den fortsatta kompetensutvecklingen kan påverka möjligheterna till att man som företag skapar långsiktiga strukturer för kompetensutveckling. Vid intervjuer med företagarna så framkom det att det viktigaste som man såg som faktorer för möjligheter att arbeta med kontinuerlig kompetensutveckling, var möjligheterna till externt stöd vad gäller finansiering och koordinering. Samtliga av dessa faktorer är därmed viktiga att ta med sig i ett fortsatt arbete. - 40% av företagen uppger att de skapat nya nätverk för erfarenhetsutbyte och lärande. 14

15 Ca 65% av de tillfrågade företagarna uppger att projektet medfört att man vidgat sitt kontaktnät/nätverk och skapat nya kontakter som kan vara användbara för en själv och företaget. För mig har de olika inspirations- och nätverksaktiviteterna varit viktiga då det har gett mig möjligheter att träffa andra företagare och på så sätt kunnat spegla mig som företagare mot andra företag och se hur dessa hanterar olika utmaningar som finns i att vara företagare Genom projektet har man fått nya lärdomar, ökad kunskap kring vad företagen efterfrågar och metoder kring hur man kan framgångsrikt arbeta med detta. Utmaningen blir därmed att bygga vidare på dessa kunskaper. Det strategiska målet kring att skapa hållbara strukturer genom att - skapa en samverkansform där Näringslivsenheten, Campus Strängnäs och näringslivet i Strängnäs tillsammans arbetar med kompetensutveckling för målgruppen småföretag i Strängnäs kommun. Projektledare för Strängnäs Växer Oskar Mineur har delvis realiserats. Det finns ett politiskt förslag på det vidare arbetet med den så kallade Utvecklingsarenan inom Sträng- ledningen i kommunen. Det är dock vid projektets slut inte fattat ett sådant beslut. En av de stora utmaningarna inom liknande projekt inom Europeiska Socialfonden är många gånger att skapa hållbara strukturer efter det att de externa medlen och projekten är avslutade. Samma utmaningar har man haft inom ramen för Strängnäs Växer, där man har undersökt olika modeller för att kunna arbeta vidare med denna fråga. Pro- projektet med syfte att just säkerställa det vidare arbetet. En möjlighet som varit väldigt positiv för att kunna arbeta med denna fråga i en stund då det inom projektet och Strängnäs kommun var stora omorganiseringar. Genom förlängningen fick man möjligheter att föra dialog med berörda intressenter och man verkar nu genom projektet Strängnäs Växer ha lyckats med att lyfta in kompetensutveckling som en faktor för lokal och regional utveckling i kommunens fortsatta arbete. FOTO: Lina Östling 6.1 Jämställdhetsintegrering och Tillgänglighet Projektet har arbetet för att jämställdhetsintegrering och tillgänglighet skall vara en integrerad del av projektet. Man har arbetat för att alla skall kunna delta i projektets olika aktiviteter på lika villkor. Detta har gjorts både i deras arbete med fysisk som kommunikativ tillgänglighet. Man har tagit stöd av Europeiska Socialfondens processtöd för jämställdhetsintegrering och tillgänglighet, samt arbetat för att säkerställa att de utbildare som varit involverade i projektet har tagit del av kunskap kring dessa frågor. Vidare har man skapat inspirationstillfällen baserade på dessa frågor. Som många projekt har man haft utmaningar i att få med sig projektdeltagarna i dessa typer av aktiviteter. Enkätsvaren visar att drygt 30% uppger att jämställdhetsintegrering och tillgänglighet har diskuterats vid möten eller andra aktiviteter. Ca 25% (Jämställdhetsintegrering) och 36% (Tillgänglighet) uppger att man inte vet/eller känner till kring dessa frågor. Endast ca 20% uppger att man inte tycker att projektet har beaktat jämställdhetsintegrering i någon större utsträckning eller inte alls (4,2%). Däremot uppger ca 80% att projektet varit tillgängligt för deltagarna. Dessa svar visar på de utmaningar man har inom projekt och att hitta sätt att arbeta med dessa frågor. Projektet har haft omfattande insatser, men man bör reflektera kring hur man ytterligare kan synliggöra dessa frågor i sitt kommande arbete. Även i detta arbete finns det ytterligare behov av metodutveckling på programnivå för att skapa stödjande strukturer som praktiskt kan stödja projekten i att integrera detta arbete i sitt projektgenomförande. 15

16 7. POLICY OCH PROGRAMNIVÅ - Det har i projektet funnits både stödjande och störande faktorer i sin relation med den förvaltande myndigheten. Dels har man kunnat ha en löpande dialog med myndigheten, och dels har möjligheterna till att förlänga projektet varit av stort värde för att möjliggöra projektets resultat vad gäller hållbara resultat i det fortsatta arbetet inom kommunen. Samtidigt kan man som utvärderare se att det även har funnits utmaningar i denna relation. Många gånger har det funnits otydlighet som skapat osäkerhet i tolkningen om vad som är möjligt inom ramen för projektet. Detta har inneburit svårigheter för projektet i dess styrning. Inom områden som de olika programkriterierna finns det behov av att tydliggöra och stödja projekten för att hitta metoder kring hur man kan arbeta med dessa frågor. När det gäller att möjliggöra för att kunskap skall bli till kompetens och att kompetensen skall leda till organisationsutveckling och fler och bättre jobb, som är Europeiska Socialfondens mål, är det enligt forskning fastställt att man i ökad utsträckning behöver arbeta med stödjande system. Det måste även finnas en tydlig koppling mellan den individuella utvecklingen och den organisatoriska utvecklingen för att uppnå största möjliga effekt. Möjligheterna att arbeta med dessa frågor inom - ligare kunna skapa möjligheter till att stödja verksamheterna i deras omhändertagande av ny kunskap och skapa ökad organisatorisk utveckling och andra effekter. Detta är någon man behöver ta fasta på i det kommande Socialfondsprogrammet, och som Strängnäs Växer bidrar till att uppmärksamma. 7.1 Framgångsfaktorer delvis beskrivas enligt följande; - Det fanns en strategisk utgångspunkt i att inom kommunen skapa ett projekt som stöttar småföretag i deras kompetensutveckling. Dessa är många gånger företag som inte arbetar med kontinuerlig strukturerad kompetensutveckling - Genom att ta rollen som projektägare och koordinator har man kunnat samla många lokala företag och skapat en ökad massa, vilket inneburit kraft i den lokala utvecklingsprocessen - Det har funnits ett tydligt samarbete och en bra kommunikation med företagen och de ingående företagarföreningarna, vilket bidragit till legitimitet, lyhördhet. En faktor som man nu som kommun kan kapitalisera och bygga vidare på - Projektet har skiftat hemvist inom kommunen från utbildningsdelen, till att under slutet av projektet mer landa i näringslivsenheten som ansvarar för att driva frågor om lokal utveckling - Genom att tidigt och systematiskt arbeta med strategisk påverkan i projektet, har man kunnat föra 16

17 in kompetensutveckling som en faktor för tillväxt i kommunens fortsatta arbete med utvecklingsarenan - Man har i projektorganisationen haft tillräckligt med resurser för att kunna fokusera på projektets alla delar. Man har kunnat lyfta sig från att vara aktivitetsstyrda till att även arbeta med mer strategiska frågor. Detta är i många andra projekt en stor utmaning - Det har funnits en stark kompetens och stor förståelse för företagens förutsättningar i projektorganisationen, som på ett tydligt sätt varit en av faktorerna till att projektet har lyckats leverera så höga värden för de involverade 7.2 Faktorer som fortsätter att utmana i kommande arbete och skapandet av hållbara resultat Som vi kan se av utvärderingen så finns det en rad utmaningar i arbetet med strategisk kompetensutveckling och att driva nande projekt, är det därmed viktigt att fundera över; kompetens? individernas nya kompetens så att de ger organisatorisk effekt. Inte bara lära sig utan också få tillfälle att tillämpa. retagande? Många gånger saknas det senare i arbetet med näringslivsutveckling. sker kontinuerligt? Ny kunskap behöver fyllas på. både som deltagande företag men även som säkerställer vi att våra goda resultat inte bara blir kortsiktiga? kompetensutveckling i företagen och som t ex som kommun i att stödja företagen i deras utvecklingsarbete när projektfinansieringen tar slut? sätt vi kan skapa system för att göra detta? ten av projektet? Dialogseminarium kring projektets resultat och fortsatt arbete FOTO: Lina Östling 17

18 7.3 Avslutande diskussion Kompetensutveckling i Småföretag en motor för tillväxt? Strängnäs Växer har enligt utvärderingen lett till många tydliga positiva effekter och utveckling på flera olika nivåer. Projektet har b.la. skapat höga värden hos de deltagande individerna och företagen. Dessa gör bedömningen att deras deltagande i projektet direkt eller indirekt har inneburit att man har; konkurrenskraft lönsamhet omsättning Vilket är tydligt att det då är en viktig upplevd faktor för lokal- och regional tillväxt. Det har även bidragit till att öka bildningsnivån, lokal diskussion och kunskap kring företagens förutsättningar för utveckling samt hur man som kommun kan bistå och bidra till utvecklingen av småföretag. En övergripande effekt av projektet är att man skapat en utvecklingsdialog tillsammans med företagen och kring kompetensutveckling som en tillväxtfaktor. Ett tydligt resultat av projektet Strängnäs Växer är att kompetensutveckling är en del av det kommande arbetet med att stödja företag i deras fortsatta utveckling i den s.k. Utvecklingsarenan. Ett strategiskt utvecklingsarbete där man nu knyter ihop de olika utvecklingsinsatserna inom kommunen. Detta arbete kan komma att leda till att man skapar ökade synergier mellan de olika utvecklingsinitiativen som genomförs i kommunen. småföretag vilket innebär att det för en kommun finns stora tillväxtvinster i att hitta nya sätt att stödja företagen i deras fortsatta utveckling. Strängnäs Växer har bidragit till utveckling på många olika nivåer. En utveckling som är en process där man nu kan ta nästa steg. Om projektet resultat och dess kunnande tydliggörs, utvecklas, omhändertas och sprids, bidrar det till att utveckla och hitta nya metoder för hur man kan arbeta med dessa frågor och därmed skapar man värden på de tre olika nivåerna projekt, program och policy. European Minds Utvärderare: John Gunnarsson 18