Projektet Strängnäs Växer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektet Strängnäs Växer"

Transkript

1 Utvärderingsrapport av : Projektet Strängnäs Växer European Minds Utvärderare: John Gunnarsson

2 INNEHÅLL KAP 1. Sammanfattning 3 KAP 2. Bakgrund till projektet 4 KAP 3. Utvärderarens metod och genomförande 5 KAP 4. Utgångspunkter 6 KAP 5. Strängnäs Växer Nytta och effekter på tre nivåer 9 KAP 6. Måluppfyllelse 14 KAP 7. Värden policy och programnivå 16 2

3 1. SAMMANFATTNING Projektet Strängnäs Växer har drivits från september 2011 till juni 2013 av Campus Strängnäs (Strängnäs Kom- Europeiska Socialfonden är ett av de viktigaste verktygen inom Europeiska Unionen för att skapa konkurrenskraftigare individer som står bättre rustade för att möta de omfattande förändringarna som sker på arbetsmarknaden. Individernas nya kunskaper skall bidra till att utveckla verksamheterna för att skapa ett konkurrenskraftigt EU. I projektet har man genomfört kompetensutveckling i totalt 67 småföretag och 219 individer (66% kvinnor och 36% män) har totalt deltagit i projektet med syfte att stärka individerna och utveckla de deltagande företagen. Projektet har även syftat till att stärka Strängnäs kommuns roll som mäklare, motor och mötesplats för att kompetensutveckla företagare i kommunen. Genom projektet har det skapats stor nytta och effekter för samtliga involverade och projektet har på ett konkret sätt bidragit till Europeiska Socialfondens mål. Detta synliggörs bl.a. genom att det ges uttryck för att projektet; - Bidragit till att kompetensutveckling ses som en tillväxtfaktor och ingår i det fortsatta arbetet med utvecklingsarenan i Strängnäs Kommun - Bidragit till ett bättre samarbetsklimat mellan flera olika involverade aktörer och på olika nivåer samt skapat förutsättningar för ett fortsatt samarbete/utvecklingsarbete mellan kommunen och de olika företagarna i kommunen. Att deltagandet i projektet direkt eller indirekt har inneburit att man har; - Ökat och/eller kommer att öka företagets konkurrenskraft - Ökat och/eller kommer att öka företagets lönsamhet - Ökat och/eller kommer att öka företagets omsättning I projektet fortsätter man att reflektera över framgångsfaktorer för ett fortsatt arbete och skapande av hållbara resultat utifrån bl.a. följande frågeställningar; nas nya kompetens tas tillvara så att de ger organisatorisk effekt hos de deltagande företagen? satta företagande för att utveckla sina verksamheter? kontinuerligt? Vilken ev. roll kan/ska kommunen ha i ett fortsatt sådant arbete? De deltagande medarbetare och företagare bedömer bl.a. att; - Projektet Strängnäs Växer skapat stor eller ganska stor nytta och effekter för en själv och ens företag 3

4 2. BAKGRUND denna rapport är att beskriva det anslag som formulerats för uppdraget och de insatser och aktiviteter som ge- Projektet Projektet Strängnäs Växer finansieras av Europeiska Socialfon- Projektet har pågått från september 2011 till juni 2013 och drivits av Campus Strängnäs (Strängnäs Kommun) i samarbete med utvalda företagarorganisationer i kommunen. Projektet har innehållit en förstudiefas där man inventerat kompetens- kartläggning av de deltagande företagens mer specifika utbildningsbehov fanns också en mer generell inventering kring syn på behov av kompetensutveckling, av nätverk och kontakter m.m. Resultat av projektets förstudie De deltagande företagen kommer från en mängd olika branscher och det finns starka könsmönster i vilka branscher som kvinnor respektive män återfinns. Enligt projektets kartläggning så är det i många av företagen, företagarna själva som i princip ansvarar för och fattar de flesta viktiga beslut kring de delar som berörs av företagandet såsom ekonomi, utveckling, försäljning m.m. Drivkrafterna hos företagarna är många gånger den egna tron på affärsidén, och det var oftast den enskilda yrkesmässiga har ofta ganska korta perspektiv i sin framtidssyn och många gånger väljs utbildning bort till förmån för produktion, trots att kompetensutvecklingen kan vara starkt avgörande för förtagets framtida tillväxt och utveckling. Det fanns även generellt sett mycket små ekonomiska resurser för kontinuerlig kompetensutveckling av sig själv som företagare och de anställda. I arbetet med förstudien har man sett att det kan finnas brister i kompetensen i företagen. Där ledare har behov av kunskaper för att utveckla och leda de olika verksamheterna och de anställda ökad kompetensutveckling i syfte att kunna utföra allt fler men även mer komplicerade arbetsuppgifter och i ökad utsträckning medverka i utvecklingen av verksamheterna. Projektets mål beskrivs närmare i senare delar av rapporten. Där förs även en diskussion kring projektets måluppfyllelse. Projektet Övergripande mål var att; bildas inom de områden som behövs för att individen ska stärkas och företaget utvecklas. Campus Strängnäs kan stödja Strängnäs småföretagares behov av kompetensutveckling i framtiden. Målen förväntades uppfyllas via genomförandet av: - Kompetensutveckling av enskilda individer, både anställda och företagare - Stödjande insatser inom ramen för projektet såsom inspirationsföreläsningar, löpande dialog med de anställda och företagarna, samverkan med aktuella intressenter m.m. - Arbete med Europeiska Socialfondens programkriterier om Lärande organisation, Samverkan samt Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. När det gäller projektorganisationen så har Campus Strängnäs stått för projektägarskapet inklusive projektledningen och koordineringen av utbildningarna. Man har upphandlat ett stort antal utbildningar både lokalt och nationellt för att genomföra kompetensutvecklings-insatserna. Styrgruppen, som har haft en rådgivande funktion, har bestått av representanter från Campus Strängnäs och näringslivsenheten Strängnäs Kommun, samt företagarföreningar i kommunen. Deltagarna i projektet, både företagen och medarbetarna, har ställt upp med egen tid vid deltagande i projektets olika aktiviteter. 4

5 3. UTVÄRDERARENS METOD OCH GENOMFÖRANDE - De huvudsakliga utvärderingsinsatserna har bestått av: - Deltagande vid styrgruppsmöten - Regelbundna möten och intervjuer med projektledning - Olika former av återföring och utvecklingsinriktade workshops med styrgrupp och andra relevanta intressenter - Webbaserade enkätundersökningar till styrgrupp samt deltagande företag och medarbetare och företagare) samt styrgruppen för projektet - Löpande genomgång av projektets interna dokumentation och uppföljning 5

6 4. UTGÅNGSPUNKTER 4.1 Vad vill egentligen EU och Europeiska Socialfonden? förverkliga sina strategier. En policynivå, där politiken tydliggör en önskad framtid. En programnivå som skall anpassa EUs program till den politiska inriktningen, samt en projektnivå som består av EU- finansierade projekt som vart och ett skall utgöra de aktiviteter som skall förverkliga de politiska ambitionerna i Unionen Policynivå och programnivå Målet med Europeiska Unionens sammanhållningspolitik är att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom hela unionen. Det viktigaste instrumentet för att realisera dess mål om Konvergens, Regional konkurrenskraft och sysselsättning samt Territoriellt samarbete är de Europeiska strukturfonderna. Verktygen syftar till att skapa konkurrenskraft och sysselsättning genom att ta tillvara de förutsättningar som finns inom hela Europeiska Unionen och skapa möjligheter för alla regioner att bidra till Europas konkurrenskraft I Sverige har ramverket för strukturfondernas inriktning fastslagits i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning, där det fastställs att Europeiska Socialfonden skall bidra till konkurrenskraftigare regioner och individer i Sverige och på så sätt bidra till den övergripande Lissabonstrategin för ett konkurrenskraftigare EU. Projektnivå I det Svenska nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning programområde, 1 fastslås att Europeiska Socialfonden skall; Bidra till kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Ovanstående tydliggör att Europeiska Socialfonden i Sverige både skall skapa värden för enskilda individer och öka deras förmåga att stå starkare på arbetsmarknaden i en föränderlig värld, men även att medarbetarnas kapacitet bättre skall tas tillvara för vidareutveckling av verksamheter och arbetsorganisationer i syfte bidra till ett konkurrenskraftigare Europa. 4.2 Vikten av kompetensutveckling för konkurrenskraft hos individer och verksamheter Många organisationer genomgår idag en förskjutning och karaktäriseras alltmer av ökade kunskapskrav och kunskapsintensitet. Denna förändring sker i allt högre takt och på alla nivåer i arbetslivet. Detta skapar ett behov av att man som individ och verksamhet kontinuerligt skapar förutsättningar att följa med i denna utveckling. Om inte detta sker riskerar man att skapa ett glapp mellan verklig kompetens och efterfrågad kompetens, vilket bidrar till en rad olika negativa effekter med mindre konkurrenskraftiga individer och verksamheter. Det kontinuerliga vardagslärandet är oerhört viktigt för att följa med i denna utveckling kring att utveckla individuell kompetens och yrkeskunnande. Dock framstår det allt tydligare att detta inte räcker för att möta dessa utmaningar, utan förändringarna leder till att både medarbetare och ledare har ökade behov av en mer teoretisk kunskap vilket i sin tur skapar förutsättningar för att kunna hantera och skapa förståelse för mer komplex problemlösning och vikten av det kontinuerliga lärandet. Utmaningarna leder till olika typer av handlingsmönster för att komma tillrätta med de nya förutsättningarna, såsom nyrekryteringar men även vikten av att kunna skapa förutsättningar för att vidareutveckla och stärka förmågan att bibehålla befintlig personal för att på så sätt skapa konkurrenskraft i sina verksamheter. Kompetensutveckling och det livslånga lärandet blir därmed allt viktigare både på politisk nivå som på verksamhetsnivå för att skapa förutsättningar för konkurrenskraftiga individer, verksamheter och regioner. 6

7 effektiv åtgärd för att genom ökade kunskaper öka värdet för verksamhetens kunder och därmed öka verksamhetens konkurrenskraft. Genom att tillföra befintlig personal nya förutsättningar och koppla dessa till organisatorisk utveckling kan nya värden skapas i verksamheten. Många gånger leder kompetensutvecklingssatsningar även till andra positiva effekter på olika nivåer i verksamheterna, både vad gäller individerna som får nya kunskaper men även genom att man också ser mer positivt på utbildning, och sin roll på arbetsmarknaden. På organisationsnivå skapas värden med ökad trivsel och positiv syn hos sin anställda, ökar organisationens förmåga till omställning och receptionsförmåga att ta till sig förändring. Utöver detta så ökar det även många gånger attraktionskraften hos företaget dvs. kontinuerlig kompetensutveckling av sina anställda och förändringsbenägenhet i verksamheten kan många gånger öka företagets attraktionskraft i att locka till sig och bibehålla kompetent personal. Många gånger finns det dock hinder för att skapa största möjliga hävstångseffekt av den nya kunskapen som tillförs individerna. Många tidigare utvärderingar och forskning inom området visar på att vi generellt sett är väldigt duktiga på att skicka människor på kurs i Sverige men betydligt sämre på att ta hand om de ev. nya kunskaper som utbildningarna ger. Om man inte skapar förutsättningar för mottagarkapacitet som omvandlar och omhändertar ny kunskap risker många kompetensutvecklingsinsatser att inte leda till de effekter som vi förväntar oss och vill uppnå, utan många gånger tyvärr leda till mindre effekter än de potentiellt skulle kunna skapa. Förutsättningar för utveckling till kompetens (dvs att kunskap används) och tillvaratas hos individerna och i verksamheterna behöver man arbeta utifrån en rad olika faktorer. De faktorer som har identifierats av ti- om kompetensutveckling i företag och organisationer, 2011) är bl.a. - Ledningens engagemang och stöd för de satsningar som görs. Som chef behöver man synliggöra och även stödja individens utveckling. Det krävs det att de är involverade i att identifiera utvecklingsbehov, följa upp utbildningarna och identifiera vad i verksamhetens som ev. behöver förändras för att ta tillvara på den nya kompetensen. Ledare behöver uppfatta medarbetarnas utveckling och lärande som viktiga frågor och att detta är ett naturligt inslag i en chefsroll är viktiga ingredienser för att skapa förutsättningar för lärande organisationer där det sker ett lärande på både individ- och organisationsnivå i det vardagliga arbetet. - Det är även viktigt att de enskilda individerna direkt eller indirekt är involverade och delaktiga i planeringen av de kompetensutvecklingsinsatser som skall genomföras. Involvering skapar förförståelse och engagemang och därmed underlättas omvandlingen av kunskap till kompetens och kopplingen mellan den enskilda och den organisatoriska utvecklingen. Det pekas även i forskningen på att det finns faktorer som är viktiga att ta hänsyn till i själva utformandet och genomförandet. Dessa är bl.a. - Att utbildningen sker på, eller i direkt anslutning till arbetsplatsen, helt eller delvis under arbetstid och tillsammans med andra från samma arbetsplats för att skapa ett gemensamt lärande - Att deltagarna har tillgång till kompetenta lärare/ handledare, med förmåga att balansera strukturering och styrning, och stöd för deltagaraktiva arbetsformer med utgångspunkt från deltagarnas behov och förutsättningar - Att utbildningarna bygger på integration mellan det lärande som sker i arbetet och lärandet som sker utanför det direkta arbetet. Det bör ske ett samspel mellan kursdelar och praktikdelar - Att det sker någon typ av förändring vid återkomsten till arbetet efter avslutad utbildning, så att det man lär sig efterfrågas och får praktisk användning - Att gjorda satsningar är verksamhetsinriktade, d.v.s. inriktade mot att fördjupa eller bredda de anställdas kompetens som ett medvetet led i en mer långsiktig affärs-eller verksamhetsutveckling, snarare än individinriktade, d.v.s. inriktade mot att öka de anställdas kompetens, utan eller med endast lös koppling till verksamhetens utveckling. 7

8 - Det behövs även en stödjande lärmiljö; gäller innehåll och arbetsformer t.ex. organiserat erfarenhetsutbyte, handledning, förbättringsarbete och efterfrågestyrda utbildningsinsatser på sin roll i verksamheten 8

9 5. STRÄNGNÄS VÄXER NYTTA OCH EFFEKTER PÅ TRE NIVÅER 5.1 Inledning Projektet Strängnäs Växer har totalt omfattat 67 deltagande småföretag i Strängnäs kommun. Man har i varierande omfattning, med allt från längre satsningar som programmet Tillväxtmotorn, till enskilda kurser i ledarskap och mer specifika utbildningar i tex. Marknadsföring samt inspirationsföreläsningar på olika teman, utbildat 219 personer både medarbetare, anställda i ledande positioner och ägare av företag. nomförda utbildningarna, se kommunens hemsida på Utöver detta har man i projektet arbetat på olika sätt med de olika programkriterierna som finns i Europeiska Socialfonden- Lärande organisation, Samverkan samt Jämställdhetsintegrering och Tillgänglighet. Vilken upplevd nytta och effekter tycker de involverade i projektet att projektet Strängnäs Växer har lett till? I utvärderingen av Strängnäs Växer har vi tittat på olika typer av resultat på tre olika nivåer: individ, deltagande företag samt projektägare. Som grund för denna redovisning utgör i huvudsak de enkätundersökningar som genomförts. Totalt har 219 individer deltagit i projektet. Av dessa har totalt 102 (66% kvinnor och 36% män) besvarat enkäten som riktade sig till deltagarna i projektet. 50 personer av dessa är medarbetare eller anställda i ledande positioner. Av totalt 67 medverkande företag har 52 (20 solo, 32 fler än 1 anställd) ägare av de deltagande företagen besvarat enkäten. Som ett komplement till dessa enkäter har två fokusgrupper med 14 personer (både anställda och ägare) genomförts för att få en djupare och mer nyanserad bild och insikt i de frågeställningar som var aktuella för utvärderingen. En liknande process med enkät samt fokusgrupp har även genomförts med projektets styrgrupp för att analysera deras bild av vad projektet har lett till. Samtliga svar i de enkäter som har genomförts kan återfinnas via projektägaren. Campus Strängnäs Strängnäs Kommun. 5.2 Individ Enligt ovanstående beskrivning så finns det starkt individfokus inom ramen för Europeiska Socialfonden. Projekten skall bidra till att individerna står bättre rustade för att hantera de utvecklingar som sker på arbetsmarknaden och för att inte riskera ett glapp mellan befintlig och efterfrågad kompetens. Vi kan även se, att enligt forskningen, leder kompetensutveckling många gånger till höga individuella vinster hos deltagarna. I Strängnäs Växer framgår det tydligt att deltagarna har en väldigt positiv syn på sitt eget deltagande i projektet, samt att en stor majoritet som besvarat enkäter (ca 85%) tycker att det är mycket viktigt att en arbetsgivare arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling. Deltagarna ser även tydlig omedelbar nytta och effekt genom att; - 84 % av de som svarat på enkäten uppfattar att medverkan i projektet har stor eller ganska stor nytta och positiva effekter för en själv som individ och för företaget man jobbar vid - ca 88 % deltagarna tror att företagen har stor eller ganska stor nytta av den kompetensutveckling som man fått - deltagandet upplevs även ha stärkt deras ställning på arbetsmarknaden, dock i varierande grad Av deltagarnas svar att det finns en ökad tillfredsställelse i och 9

10 med medverkan i projektet. Att deltagarna ser ett stort värde av medverkan i projektet kan förmodligen dels spåras till att såsom projektet identifierat i sin förstudiefas, väljer småföretag många gånger bort den löpande kompetensutvecklingen. Som företag så är produktion många gånger mer överhängande, trots insikten av att kompetensutveckling kan bidra till ökade långsiktiga effekter. Projektet har möjliggjort att deltagarna nu fått möjlighet till kompetensutveckling, och projektet har skapat en omedelbar positiv utveckling och förändringar på den egna arbetsplatsen, exempelvis när det gäller nya arbetssätt, arbetsuppgifter eller synsätt. Bland svaren märks både nya konkreta verksamhetsförbättringar, kostnadsförbättringar i verksamheten, nya kanaler för marknadsföring, sätt att tänka, samt möjlighet att erbjuda nya tjänster och nya typer av uppdrag som följd av den nya kompetensen. Andra svar betonar individuell utveckling och de attitydförändringar som märks: Jag känner mig säkrare i mitt arbete och genom att jag har fått nya verktyg har jag kunnat föra en annorlunda dialog med min arbetsgivare kring hur vi skall kunna utveckla verksamheten Vi strävar efter förbättringar och tiden är viktig, så vi tänker mycket på att göra rätt saker Vi tänker på vikten av kommunikation, syn på människors olikheter och konsten att ha rätt möten Projektet har lett till ett ökat engagemang i mitt företag och smittat av sig till de som inte gått utbildningar I forskningen ser vi tydligt att det finns många faktorer som behöver finnas på plats för att fullt ut kunna dra nytta av den tillförda kunskapen. Deltagarna tror att företagen kommer att ta tillvara på ens nya kunskaper helt eller delvis och ca 50% av de som besvarat enkäten upplever att projektet har stärkt ens möjligheter till att påverka/öka inflyttandet över utvecklingen på ens arbetsplats. Dock kan man se att: - Många har inte, eller tror inte, att man kommer att få nya eller förändrade arbetsuppgifter pga. utbildningsinsatserna Ovanstående tyder på att projektet både har lett till stor individuell upplevd nytta och effekt, men även att deltagandet har lett till organisatoriska förändringar och värden. Det finns dock inte alla gånger för de enskilda deltagarna en tydlighet kring hur de nya kompetenserna tas tillvara i de enskilda företagen. Viktigt när man läser detta svar är dock att ha i åtanke att de flesta är småföretag och därmed kan tänkas innehålla hög grad av specialisering med ett tydligt kärnområde i sin företagsidé. Projektet har ökat insatserna mot att föra denna typ av dialog, dvs kring omhändertagandet, och synliggöra koppling kring ny kunskap och organisationsutveckling med de deltagande företagen vilket kan bidra till att denna process snabbas på och tydliggörs framöver. 5.3 Deltagande företag Utöver det starka individfokus som finns i Europeiska Socialfonden finns det en tydlig beställning från EU att projekt skall bidra till att individernas tillförda kompetens skall bidra till att utveckla verksamheter i syfte att skapa ett mer konkurrenskraftigt EU. Även hos de deltagande företagen så ser man kompetensutveckling som en viktig faktor för att skapa utveckling av ens personal och företag. Ca 84% av de som besvarat enkäten tycker att det är mycket viktigt att man i ens företag arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling. I projektet har även många ägare själva genomgått utbildningar, många gånger med inriktningar mot ledarskap m.m. Något som i sig kan bidra till att skapa förutsättningar för omhändertagande. 10

11 Tycker att vi i företaget har fått ett ändrat mindset och jag som företagare har fått en ökad förståelse kring vad som krävs av mig som företagare Som man kunde utläsa av forskning så är det viktigt att man som ledare har en positiv syn på kompetensutveckling och bidrar i det stödjande systemet kring att skapa förutsättningar för att tillvarata ny kunskap och omvandla detta till utveckling av verksamheten. Genom att ledarna ingår i kompetensutvecklingsinsatserna skapar det ökade förutsättningar för både individuell omställning- och receptionsförmåga för ägarna själva och företaget i stort. Som företagare har man en väldigt positiv syn på sitt eget deltagande i projektet och en klar majoritet av ägarna bedömer att man inte skulle ha genomfört motsvarande kompetensutveckling om projektet inte funnits. - Ca 80% av företagarna som besvarat enkäten tycker att projektet har skapat omedelbar nytta och positiva effekter för en själv och ens företag - Ca 90% av företagarna som besvarat enkäten bedömer att man kommer att ha stor (43,2%) eller ganska stor (47,7%) nytta av den kompetensutveckling som man fått via projektet Karin Sjösted Företagare och deltagare i projektet Det finns en samstämmighet kring deltagarnas och ägarnas uppfattningar kring bedömningen att man har, eller kommer att kunna, eller delvis kunna ta tillvara på personalens nya kunskap och använda den för att utveckla företaget. naden för själva inköpet av utbildningarna som är den stora kostnaden, utan snarare produktionsbortfallet. Ca 8 av 10 som besvarat enkäten tror dock att utbildningen har lönat sig d.v.s. har eller kommer att skapa effekter och nytta som är högre eller motsvarar ens samlade kostnader (t.ex. tid, pengar, produktionsbortfall, dock är inte utbildningskostnaderna inräknade). indirekt lett till att personalen 1. Genomför sina gamla och ev. nya arbetsuppgifter på ett bättre sätt 2. Är mer motiverade att lära sig nya saker 3. I högre utsträckning bidrar med tankar och idéer om hur företaget kan utvecklas och växa 4. Att företagets och personalens medverkan i projektet har lett till förändringar på arbetsplatsen t.ex. förändrade/nya arbetssätt, förändrade/nya arbetsuppgifter, förändrad organisationssätt att tänka och agera eller annan syn på kompetensutveckling Eftersom de är mer motiverade och många nya förändringar har skett, har det lett till att de själva är mer aktiva i både beslut och förändringarna. I stort som i smått Slutsatserna är att även utifrån företagarnas synvinkel har projektet skapat stor nytta och effekter både vad gäller en själv som företagare, ens anställda och för företaget i stort. FOTO: Lina Östling 11

12 18. Bedömer du att ert deltagande i projektet direkt eller indirekt har inneburit att ni har Ökat och/eller kommer att öka företagets konkurrenskraft? 11,1 % 18,2 % 21,2 % 49,5 % Ökat och/eller kommer att öka företagets lönsamhet? 17,2 % 14,1 % 22,2 % 46,5 % Ökat och/eller kommer att öka företagets omsättning? 15,2 % 14,1 % 27,3 % 43,4 % Ja Ja delvis Nej inte alls Vet ej/kan ej bedöma Det är tydligt att samtliga som deltagit i projektet bedömer att företagens deltagande direkt eller indirekt har inneburit att man; konkurrenskraft lönsamhet omsättning 12

13 5.4 Projektägare Som vi kan se av utvärderingen har projektet Strängnäs Växer skapat tydliga upplevda värden inom en rad olika områden för både de enskilda individerna och hos de deltagande företagen. Den tredje nivån där utvärderingen vill försöka spåra olika typer av resultat och värden är på projektägarnivån. kommunerna m.fl. i Sverige aktivt med olika typer av stödjan- många gånger åt geografiskt, samt bland de olika involverade aktörerna. Att hitta nya sätt och metoder för att skapa förutsättningar för tillväxt är dock viktigt och ett ständigt aktuellt arbete. Inom Europeiska Socialfonden vill man genom kompetensutveckling skapa konkurrenskraft hos individ och företag för att bidra till lokal och regional utveckling. Kompetensutveckling ses dock inte alltid som en given faktor att arbeta med gärna att det finns ett strategiskt projektägarskap, där man kopplar projektet till andra parallella insatser som genomförs, samt ett systemiskt angreppssätt som skapar synergier och hävstångseffekter mellan olika utvecklingsinitiativ. Att driva stora strategiska Europeiska Socialfondsprojekt är dock många gånger en stor utmaning och en utvecklingsprocess i sig. När det gäller Strängnäs Växer har genomförandet av projektet bidragit till många positiva effekter för Strängnäs kommun och de som varit involverade i styrningen av projektet. veckling för småföretag, en målgrupp som många gånger har svårt att kontinuerligt arbeta med kompetensutveckling och som man som kommun inte alla gånger når ut till eller tydligt arbetar mot har haft sedan tidigare och genom projektet så har man synliggjort och ökat intresset för kompetensutveckling som en faktor för tillväxt i kommunens arbete. Genom att detta är en del av det fortsatta arbetet med utvecklingsarenan, ett strategiskt utvecklingsarbete inom kommunen, skapas möjligheter till att kompetensutveckling blir ett strategiskt verktyg för kommunens fortsatta arbete. formar, arbetssätt och metoder för att stötta företag i deras arbete med kompetensutveckling och företagsutveckling något som är viktigt att bygga vidare på. projektkompetens inom kommunen, och därigenom skapat något att bygga vidare på i sitt fortsatta arbete med att använda projekt och extern finansiering som ett strategiskt verktyg för utveckling av olika verksamheter. bättre kunskap kring samverkan och relationer och/eller förtroendekapital mellan kommunen och företagarna, kommunen och företagarföreningarna, samt mellan företagen Delar av styrgruppen för Strängnäs Växer FOTO: Lina Östling 13

14 6. MÅLUPPFYLLESE Vad gäller uppfyllandet av projektens mål så har man enligt projektets uppföljning och deltagarnas enkätsvar uppfyllt följande mål: - 90% av projektdeltagarna, anmälda till utbildningsinsats, har genomfört planerade utbildningsinsatser. - 80% av projektdeltagarna upplever att utbildningsinsatsen var av god kvalitet. - 70% av projektdeltagarna upplever att utbildningsinsatsen har inneburit ökade möjligheter att utveckla företaget. När det gäller uppfyllandet av de mål som är kopplade till Europeiska Socialfondens programkriterier, har projektet haft större utmaningar att angripa dessa och mer precist hitta sätt att realisera dessa särskilt när det kanske kommer till arbetet med småföretag. Detta är något som ofta är återkommande i olika projekt inom Europeiska Socialfonden, där man under den nuvarande programperioden har ökat kunskapen kring deras betydelse för skapandet av effekt men många gånger ännu inte har utvecklat metoder som är lätta att praktiskt tilllämpa. En vidare metodutveckling är därför viktig att understödja från både policy-, program- och projektnivå. - Ett mål som sattes var att 50% deltagande företagsledare har genomgått utbildning i hur man skapar en lärande organisation I projektet har 25% av de deltagande företagsledarna har ge- på måluppfyllelse vad gäller de effekter som man dock vill uppnå med dessa insatser. Som man kan ser av svaren i enkäterna så finns det många svar som visar på att man har skapat ett annorlunda synsätt och förändringar i organisationerna, vilket kan bidra till en lärande organisation. Det pekar på att många av de andra aktiviteterna och processerna som man varit involverade i såsom ledarutbildningar, ökad kunskap hos de anställda kan bidra i nya reflektioner kring sin egen roll som stödjande i strukturerna kring lärmiljöer. Kombinerat med att man ser vinsterna som de nya kunskaperna i företaget skapar, bidrar till att man skapar effekterna kring lärande organisation, främst som ett stödjande system för att skapa kompetenser av nya kunskaper. Att hitta sätt att skapa logik mellan projektets aktiviteter och effekterna kring lärande miljöer, samt aktiviteter som fungerar i den praktiska företagsmiljön, är en utmaning som man i Strängnäs Växer delar med många andra projekt. - 70% av deltagande företag har startat arbetet med att ta fram en långsiktig kompetensutvecklingsplan. Vid enkättillfället uppger ca 30% av de 63 företag som besvarat frågan att man gjort det. Detta är ett mål som man inte har kunnat uppnå i projektet. Projektet har haft löpande dialog slaget från projektet var att man genom upphandling av organisationskonsulter skulle kunna stödja företagen att dels skapa långsiktiga kompetensutvecklingsplaner, men även tydliggöra kopplingen mellan ny kunskap och organisationsutveckling i syfte att understödja omhändertagandet och nyttiggörandet av kompetensutvecklingen. Som utvärderare ser European Minds att detta, enligt den forskning som presenterats ovan, skulle ha kunnat skapa tydliga värden för projektet och leda till ökade resultat och effekter. Tyvärr har man i dialogen med detta. Att det inte finns en tydlig plan och struktur för den fortsatta kompetensutvecklingen kan påverka möjligheterna till att man som företag skapar långsiktiga strukturer för kompetensutveckling. Vid intervjuer med företagarna så framkom det att det viktigaste som man såg som faktorer för möjligheter att arbeta med kontinuerlig kompetensutveckling, var möjligheterna till externt stöd vad gäller finansiering och koordinering. Samtliga av dessa faktorer är därmed viktiga att ta med sig i ett fortsatt arbete. - 40% av företagen uppger att de skapat nya nätverk för erfarenhetsutbyte och lärande. 14

15 Ca 65% av de tillfrågade företagarna uppger att projektet medfört att man vidgat sitt kontaktnät/nätverk och skapat nya kontakter som kan vara användbara för en själv och företaget. För mig har de olika inspirations- och nätverksaktiviteterna varit viktiga då det har gett mig möjligheter att träffa andra företagare och på så sätt kunnat spegla mig som företagare mot andra företag och se hur dessa hanterar olika utmaningar som finns i att vara företagare Genom projektet har man fått nya lärdomar, ökad kunskap kring vad företagen efterfrågar och metoder kring hur man kan framgångsrikt arbeta med detta. Utmaningen blir därmed att bygga vidare på dessa kunskaper. Det strategiska målet kring att skapa hållbara strukturer genom att - skapa en samverkansform där Näringslivsenheten, Campus Strängnäs och näringslivet i Strängnäs tillsammans arbetar med kompetensutveckling för målgruppen småföretag i Strängnäs kommun. Projektledare för Strängnäs Växer Oskar Mineur har delvis realiserats. Det finns ett politiskt förslag på det vidare arbetet med den så kallade Utvecklingsarenan inom Sträng- ledningen i kommunen. Det är dock vid projektets slut inte fattat ett sådant beslut. En av de stora utmaningarna inom liknande projekt inom Europeiska Socialfonden är många gånger att skapa hållbara strukturer efter det att de externa medlen och projekten är avslutade. Samma utmaningar har man haft inom ramen för Strängnäs Växer, där man har undersökt olika modeller för att kunna arbeta vidare med denna fråga. Pro- projektet med syfte att just säkerställa det vidare arbetet. En möjlighet som varit väldigt positiv för att kunna arbeta med denna fråga i en stund då det inom projektet och Strängnäs kommun var stora omorganiseringar. Genom förlängningen fick man möjligheter att föra dialog med berörda intressenter och man verkar nu genom projektet Strängnäs Växer ha lyckats med att lyfta in kompetensutveckling som en faktor för lokal och regional utveckling i kommunens fortsatta arbete. FOTO: Lina Östling 6.1 Jämställdhetsintegrering och Tillgänglighet Projektet har arbetet för att jämställdhetsintegrering och tillgänglighet skall vara en integrerad del av projektet. Man har arbetat för att alla skall kunna delta i projektets olika aktiviteter på lika villkor. Detta har gjorts både i deras arbete med fysisk som kommunikativ tillgänglighet. Man har tagit stöd av Europeiska Socialfondens processtöd för jämställdhetsintegrering och tillgänglighet, samt arbetat för att säkerställa att de utbildare som varit involverade i projektet har tagit del av kunskap kring dessa frågor. Vidare har man skapat inspirationstillfällen baserade på dessa frågor. Som många projekt har man haft utmaningar i att få med sig projektdeltagarna i dessa typer av aktiviteter. Enkätsvaren visar att drygt 30% uppger att jämställdhetsintegrering och tillgänglighet har diskuterats vid möten eller andra aktiviteter. Ca 25% (Jämställdhetsintegrering) och 36% (Tillgänglighet) uppger att man inte vet/eller känner till kring dessa frågor. Endast ca 20% uppger att man inte tycker att projektet har beaktat jämställdhetsintegrering i någon större utsträckning eller inte alls (4,2%). Däremot uppger ca 80% att projektet varit tillgängligt för deltagarna. Dessa svar visar på de utmaningar man har inom projekt och att hitta sätt att arbeta med dessa frågor. Projektet har haft omfattande insatser, men man bör reflektera kring hur man ytterligare kan synliggöra dessa frågor i sitt kommande arbete. Även i detta arbete finns det ytterligare behov av metodutveckling på programnivå för att skapa stödjande strukturer som praktiskt kan stödja projekten i att integrera detta arbete i sitt projektgenomförande. 15

16 7. POLICY OCH PROGRAMNIVÅ - Det har i projektet funnits både stödjande och störande faktorer i sin relation med den förvaltande myndigheten. Dels har man kunnat ha en löpande dialog med myndigheten, och dels har möjligheterna till att förlänga projektet varit av stort värde för att möjliggöra projektets resultat vad gäller hållbara resultat i det fortsatta arbetet inom kommunen. Samtidigt kan man som utvärderare se att det även har funnits utmaningar i denna relation. Många gånger har det funnits otydlighet som skapat osäkerhet i tolkningen om vad som är möjligt inom ramen för projektet. Detta har inneburit svårigheter för projektet i dess styrning. Inom områden som de olika programkriterierna finns det behov av att tydliggöra och stödja projekten för att hitta metoder kring hur man kan arbeta med dessa frågor. När det gäller att möjliggöra för att kunskap skall bli till kompetens och att kompetensen skall leda till organisationsutveckling och fler och bättre jobb, som är Europeiska Socialfondens mål, är det enligt forskning fastställt att man i ökad utsträckning behöver arbeta med stödjande system. Det måste även finnas en tydlig koppling mellan den individuella utvecklingen och den organisatoriska utvecklingen för att uppnå största möjliga effekt. Möjligheterna att arbeta med dessa frågor inom - ligare kunna skapa möjligheter till att stödja verksamheterna i deras omhändertagande av ny kunskap och skapa ökad organisatorisk utveckling och andra effekter. Detta är någon man behöver ta fasta på i det kommande Socialfondsprogrammet, och som Strängnäs Växer bidrar till att uppmärksamma. 7.1 Framgångsfaktorer delvis beskrivas enligt följande; - Det fanns en strategisk utgångspunkt i att inom kommunen skapa ett projekt som stöttar småföretag i deras kompetensutveckling. Dessa är många gånger företag som inte arbetar med kontinuerlig strukturerad kompetensutveckling - Genom att ta rollen som projektägare och koordinator har man kunnat samla många lokala företag och skapat en ökad massa, vilket inneburit kraft i den lokala utvecklingsprocessen - Det har funnits ett tydligt samarbete och en bra kommunikation med företagen och de ingående företagarföreningarna, vilket bidragit till legitimitet, lyhördhet. En faktor som man nu som kommun kan kapitalisera och bygga vidare på - Projektet har skiftat hemvist inom kommunen från utbildningsdelen, till att under slutet av projektet mer landa i näringslivsenheten som ansvarar för att driva frågor om lokal utveckling - Genom att tidigt och systematiskt arbeta med strategisk påverkan i projektet, har man kunnat föra 16

17 in kompetensutveckling som en faktor för tillväxt i kommunens fortsatta arbete med utvecklingsarenan - Man har i projektorganisationen haft tillräckligt med resurser för att kunna fokusera på projektets alla delar. Man har kunnat lyfta sig från att vara aktivitetsstyrda till att även arbeta med mer strategiska frågor. Detta är i många andra projekt en stor utmaning - Det har funnits en stark kompetens och stor förståelse för företagens förutsättningar i projektorganisationen, som på ett tydligt sätt varit en av faktorerna till att projektet har lyckats leverera så höga värden för de involverade 7.2 Faktorer som fortsätter att utmana i kommande arbete och skapandet av hållbara resultat Som vi kan se av utvärderingen så finns det en rad utmaningar i arbetet med strategisk kompetensutveckling och att driva nande projekt, är det därmed viktigt att fundera över; kompetens? individernas nya kompetens så att de ger organisatorisk effekt. Inte bara lära sig utan också få tillfälle att tillämpa. retagande? Många gånger saknas det senare i arbetet med näringslivsutveckling. sker kontinuerligt? Ny kunskap behöver fyllas på. både som deltagande företag men även som säkerställer vi att våra goda resultat inte bara blir kortsiktiga? kompetensutveckling i företagen och som t ex som kommun i att stödja företagen i deras utvecklingsarbete när projektfinansieringen tar slut? sätt vi kan skapa system för att göra detta? ten av projektet? Dialogseminarium kring projektets resultat och fortsatt arbete FOTO: Lina Östling 17

18 7.3 Avslutande diskussion Kompetensutveckling i Småföretag en motor för tillväxt? Strängnäs Växer har enligt utvärderingen lett till många tydliga positiva effekter och utveckling på flera olika nivåer. Projektet har b.la. skapat höga värden hos de deltagande individerna och företagen. Dessa gör bedömningen att deras deltagande i projektet direkt eller indirekt har inneburit att man har; konkurrenskraft lönsamhet omsättning Vilket är tydligt att det då är en viktig upplevd faktor för lokal- och regional tillväxt. Det har även bidragit till att öka bildningsnivån, lokal diskussion och kunskap kring företagens förutsättningar för utveckling samt hur man som kommun kan bistå och bidra till utvecklingen av småföretag. En övergripande effekt av projektet är att man skapat en utvecklingsdialog tillsammans med företagen och kring kompetensutveckling som en tillväxtfaktor. Ett tydligt resultat av projektet Strängnäs Växer är att kompetensutveckling är en del av det kommande arbetet med att stödja företag i deras fortsatta utveckling i den s.k. Utvecklingsarenan. Ett strategiskt utvecklingsarbete där man nu knyter ihop de olika utvecklingsinsatserna inom kommunen. Detta arbete kan komma att leda till att man skapar ökade synergier mellan de olika utvecklingsinitiativen som genomförs i kommunen. småföretag vilket innebär att det för en kommun finns stora tillväxtvinster i att hitta nya sätt att stödja företagen i deras fortsatta utveckling. Strängnäs Växer har bidragit till utveckling på många olika nivåer. En utveckling som är en process där man nu kan ta nästa steg. Om projektet resultat och dess kunnande tydliggörs, utvecklas, omhändertas och sprids, bidrar det till att utveckla och hitta nya metoder för hur man kan arbeta med dessa frågor och därmed skapar man värden på de tre olika nivåerna projekt, program och policy. European Minds Utvärderare: John Gunnarsson 18

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf 2015 Forskningsprojekt 2014 Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Tack till KB för finansiering! Karen Nowé Hedvall,

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt 2012-02-20 Dnr: 2011-3030028. Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Utsikt & Insikt Härmed inbjuds ni att inkomma med offert på uppföljning och lärande utvärdering av ESF-projektet Utsikt &

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön?

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Lennart Svensson HELIX, Linköpings universitet Bakgrund Frågor om kompetensutveckling

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Författare: Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Målkatalog för projekt ArbetSam

Målkatalog för projekt ArbetSam Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

HR-strategi. HR-strategi

HR-strategi. HR-strategi HR-strategi HR-strategi 2017-2020 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Strategi HR-strategi 2016 2020 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för Personalchef 2016-11-11

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Uppdrag kring kompetensplattformar och lärandeplaner

Uppdrag kring kompetensplattformar och lärandeplaner Uppdrag kring kompetensplattformar och lärandeplaner RegLab 23 mars 2012, SKL Gustav Hansson gustav.hansson@tillvaxtanalys.se RB 7 Arbetskrafts- och kompetensförsörjning, nationellt och regionalt Uppdraget

Läs mer

Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport

Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport 2011 VOK i Västsverige AB Slutrapport författad i juli 2011 på uppdrag av Kungsörs kommun Utvärderare: Marie

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås Utveckling och omställning Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås 1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektets syfte Projektets deltagare Projektets upplägg Projektets mål Resultat Enkätundersökningar

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR

Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på

Läs mer

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE. finansierat av Europeiska Socialfonden ÅRJÄNGS KOMMUN

Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE. finansierat av Europeiska Socialfonden ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden ÅRJÄNGS KOMMUN Bakgrunden till Creare Vivere Ökat tryck på kommunala verksamheter. Högre krav från medborgarna

Läs mer

Extern utvärdering av projektet HP5

Extern utvärdering av projektet HP5 Extern utvärdering av projektet HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Delrapport I 2010-08-01 2010-10 31 1. Bakgrund...1 Problem och utgångsläge... 1 Jämställdhetsintegrering... 1 Tillgänglighet för personer

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv 2011-02-01 2013-06-30

ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv 2011-02-01 2013-06-30 ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv 2011-02-01 2013-06-30 Ett pärlband av projekt Olika kompetensutvecklingssatsningar de senaste c:a tio åren: Kompetensstegen Olika typer av grundutbildningar

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012

Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012 Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012 Projekt: Kompetensutveckling Jämtland Projektägare: Peak Business & Sports AB Genomförare: Åre Destination AB Programområde: Programområde 1 Kompetensförsörjning

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer