Projektet Strängnäs Växer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektet Strängnäs Växer"

Transkript

1 Utvärderingsrapport av : Projektet Strängnäs Växer European Minds Utvärderare: John Gunnarsson

2 INNEHÅLL KAP 1. Sammanfattning 3 KAP 2. Bakgrund till projektet 4 KAP 3. Utvärderarens metod och genomförande 5 KAP 4. Utgångspunkter 6 KAP 5. Strängnäs Växer Nytta och effekter på tre nivåer 9 KAP 6. Måluppfyllelse 14 KAP 7. Värden policy och programnivå 16 2

3 1. SAMMANFATTNING Projektet Strängnäs Växer har drivits från september 2011 till juni 2013 av Campus Strängnäs (Strängnäs Kom- Europeiska Socialfonden är ett av de viktigaste verktygen inom Europeiska Unionen för att skapa konkurrenskraftigare individer som står bättre rustade för att möta de omfattande förändringarna som sker på arbetsmarknaden. Individernas nya kunskaper skall bidra till att utveckla verksamheterna för att skapa ett konkurrenskraftigt EU. I projektet har man genomfört kompetensutveckling i totalt 67 småföretag och 219 individer (66% kvinnor och 36% män) har totalt deltagit i projektet med syfte att stärka individerna och utveckla de deltagande företagen. Projektet har även syftat till att stärka Strängnäs kommuns roll som mäklare, motor och mötesplats för att kompetensutveckla företagare i kommunen. Genom projektet har det skapats stor nytta och effekter för samtliga involverade och projektet har på ett konkret sätt bidragit till Europeiska Socialfondens mål. Detta synliggörs bl.a. genom att det ges uttryck för att projektet; - Bidragit till att kompetensutveckling ses som en tillväxtfaktor och ingår i det fortsatta arbetet med utvecklingsarenan i Strängnäs Kommun - Bidragit till ett bättre samarbetsklimat mellan flera olika involverade aktörer och på olika nivåer samt skapat förutsättningar för ett fortsatt samarbete/utvecklingsarbete mellan kommunen och de olika företagarna i kommunen. Att deltagandet i projektet direkt eller indirekt har inneburit att man har; - Ökat och/eller kommer att öka företagets konkurrenskraft - Ökat och/eller kommer att öka företagets lönsamhet - Ökat och/eller kommer att öka företagets omsättning I projektet fortsätter man att reflektera över framgångsfaktorer för ett fortsatt arbete och skapande av hållbara resultat utifrån bl.a. följande frågeställningar; nas nya kompetens tas tillvara så att de ger organisatorisk effekt hos de deltagande företagen? satta företagande för att utveckla sina verksamheter? kontinuerligt? Vilken ev. roll kan/ska kommunen ha i ett fortsatt sådant arbete? De deltagande medarbetare och företagare bedömer bl.a. att; - Projektet Strängnäs Växer skapat stor eller ganska stor nytta och effekter för en själv och ens företag 3

4 2. BAKGRUND denna rapport är att beskriva det anslag som formulerats för uppdraget och de insatser och aktiviteter som ge- Projektet Projektet Strängnäs Växer finansieras av Europeiska Socialfon- Projektet har pågått från september 2011 till juni 2013 och drivits av Campus Strängnäs (Strängnäs Kommun) i samarbete med utvalda företagarorganisationer i kommunen. Projektet har innehållit en förstudiefas där man inventerat kompetens- kartläggning av de deltagande företagens mer specifika utbildningsbehov fanns också en mer generell inventering kring syn på behov av kompetensutveckling, av nätverk och kontakter m.m. Resultat av projektets förstudie De deltagande företagen kommer från en mängd olika branscher och det finns starka könsmönster i vilka branscher som kvinnor respektive män återfinns. Enligt projektets kartläggning så är det i många av företagen, företagarna själva som i princip ansvarar för och fattar de flesta viktiga beslut kring de delar som berörs av företagandet såsom ekonomi, utveckling, försäljning m.m. Drivkrafterna hos företagarna är många gånger den egna tron på affärsidén, och det var oftast den enskilda yrkesmässiga har ofta ganska korta perspektiv i sin framtidssyn och många gånger väljs utbildning bort till förmån för produktion, trots att kompetensutvecklingen kan vara starkt avgörande för förtagets framtida tillväxt och utveckling. Det fanns även generellt sett mycket små ekonomiska resurser för kontinuerlig kompetensutveckling av sig själv som företagare och de anställda. I arbetet med förstudien har man sett att det kan finnas brister i kompetensen i företagen. Där ledare har behov av kunskaper för att utveckla och leda de olika verksamheterna och de anställda ökad kompetensutveckling i syfte att kunna utföra allt fler men även mer komplicerade arbetsuppgifter och i ökad utsträckning medverka i utvecklingen av verksamheterna. Projektets mål beskrivs närmare i senare delar av rapporten. Där förs även en diskussion kring projektets måluppfyllelse. Projektet Övergripande mål var att; bildas inom de områden som behövs för att individen ska stärkas och företaget utvecklas. Campus Strängnäs kan stödja Strängnäs småföretagares behov av kompetensutveckling i framtiden. Målen förväntades uppfyllas via genomförandet av: - Kompetensutveckling av enskilda individer, både anställda och företagare - Stödjande insatser inom ramen för projektet såsom inspirationsföreläsningar, löpande dialog med de anställda och företagarna, samverkan med aktuella intressenter m.m. - Arbete med Europeiska Socialfondens programkriterier om Lärande organisation, Samverkan samt Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. När det gäller projektorganisationen så har Campus Strängnäs stått för projektägarskapet inklusive projektledningen och koordineringen av utbildningarna. Man har upphandlat ett stort antal utbildningar både lokalt och nationellt för att genomföra kompetensutvecklings-insatserna. Styrgruppen, som har haft en rådgivande funktion, har bestått av representanter från Campus Strängnäs och näringslivsenheten Strängnäs Kommun, samt företagarföreningar i kommunen. Deltagarna i projektet, både företagen och medarbetarna, har ställt upp med egen tid vid deltagande i projektets olika aktiviteter. 4

5 3. UTVÄRDERARENS METOD OCH GENOMFÖRANDE - De huvudsakliga utvärderingsinsatserna har bestått av: - Deltagande vid styrgruppsmöten - Regelbundna möten och intervjuer med projektledning - Olika former av återföring och utvecklingsinriktade workshops med styrgrupp och andra relevanta intressenter - Webbaserade enkätundersökningar till styrgrupp samt deltagande företag och medarbetare och företagare) samt styrgruppen för projektet - Löpande genomgång av projektets interna dokumentation och uppföljning 5

6 4. UTGÅNGSPUNKTER 4.1 Vad vill egentligen EU och Europeiska Socialfonden? förverkliga sina strategier. En policynivå, där politiken tydliggör en önskad framtid. En programnivå som skall anpassa EUs program till den politiska inriktningen, samt en projektnivå som består av EU- finansierade projekt som vart och ett skall utgöra de aktiviteter som skall förverkliga de politiska ambitionerna i Unionen Policynivå och programnivå Målet med Europeiska Unionens sammanhållningspolitik är att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom hela unionen. Det viktigaste instrumentet för att realisera dess mål om Konvergens, Regional konkurrenskraft och sysselsättning samt Territoriellt samarbete är de Europeiska strukturfonderna. Verktygen syftar till att skapa konkurrenskraft och sysselsättning genom att ta tillvara de förutsättningar som finns inom hela Europeiska Unionen och skapa möjligheter för alla regioner att bidra till Europas konkurrenskraft I Sverige har ramverket för strukturfondernas inriktning fastslagits i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning, där det fastställs att Europeiska Socialfonden skall bidra till konkurrenskraftigare regioner och individer i Sverige och på så sätt bidra till den övergripande Lissabonstrategin för ett konkurrenskraftigare EU. Projektnivå I det Svenska nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning programområde, 1 fastslås att Europeiska Socialfonden skall; Bidra till kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav. Ovanstående tydliggör att Europeiska Socialfonden i Sverige både skall skapa värden för enskilda individer och öka deras förmåga att stå starkare på arbetsmarknaden i en föränderlig värld, men även att medarbetarnas kapacitet bättre skall tas tillvara för vidareutveckling av verksamheter och arbetsorganisationer i syfte bidra till ett konkurrenskraftigare Europa. 4.2 Vikten av kompetensutveckling för konkurrenskraft hos individer och verksamheter Många organisationer genomgår idag en förskjutning och karaktäriseras alltmer av ökade kunskapskrav och kunskapsintensitet. Denna förändring sker i allt högre takt och på alla nivåer i arbetslivet. Detta skapar ett behov av att man som individ och verksamhet kontinuerligt skapar förutsättningar att följa med i denna utveckling. Om inte detta sker riskerar man att skapa ett glapp mellan verklig kompetens och efterfrågad kompetens, vilket bidrar till en rad olika negativa effekter med mindre konkurrenskraftiga individer och verksamheter. Det kontinuerliga vardagslärandet är oerhört viktigt för att följa med i denna utveckling kring att utveckla individuell kompetens och yrkeskunnande. Dock framstår det allt tydligare att detta inte räcker för att möta dessa utmaningar, utan förändringarna leder till att både medarbetare och ledare har ökade behov av en mer teoretisk kunskap vilket i sin tur skapar förutsättningar för att kunna hantera och skapa förståelse för mer komplex problemlösning och vikten av det kontinuerliga lärandet. Utmaningarna leder till olika typer av handlingsmönster för att komma tillrätta med de nya förutsättningarna, såsom nyrekryteringar men även vikten av att kunna skapa förutsättningar för att vidareutveckla och stärka förmågan att bibehålla befintlig personal för att på så sätt skapa konkurrenskraft i sina verksamheter. Kompetensutveckling och det livslånga lärandet blir därmed allt viktigare både på politisk nivå som på verksamhetsnivå för att skapa förutsättningar för konkurrenskraftiga individer, verksamheter och regioner. 6

7 effektiv åtgärd för att genom ökade kunskaper öka värdet för verksamhetens kunder och därmed öka verksamhetens konkurrenskraft. Genom att tillföra befintlig personal nya förutsättningar och koppla dessa till organisatorisk utveckling kan nya värden skapas i verksamheten. Många gånger leder kompetensutvecklingssatsningar även till andra positiva effekter på olika nivåer i verksamheterna, både vad gäller individerna som får nya kunskaper men även genom att man också ser mer positivt på utbildning, och sin roll på arbetsmarknaden. På organisationsnivå skapas värden med ökad trivsel och positiv syn hos sin anställda, ökar organisationens förmåga till omställning och receptionsförmåga att ta till sig förändring. Utöver detta så ökar det även många gånger attraktionskraften hos företaget dvs. kontinuerlig kompetensutveckling av sina anställda och förändringsbenägenhet i verksamheten kan många gånger öka företagets attraktionskraft i att locka till sig och bibehålla kompetent personal. Många gånger finns det dock hinder för att skapa största möjliga hävstångseffekt av den nya kunskapen som tillförs individerna. Många tidigare utvärderingar och forskning inom området visar på att vi generellt sett är väldigt duktiga på att skicka människor på kurs i Sverige men betydligt sämre på att ta hand om de ev. nya kunskaper som utbildningarna ger. Om man inte skapar förutsättningar för mottagarkapacitet som omvandlar och omhändertar ny kunskap risker många kompetensutvecklingsinsatser att inte leda till de effekter som vi förväntar oss och vill uppnå, utan många gånger tyvärr leda till mindre effekter än de potentiellt skulle kunna skapa. Förutsättningar för utveckling till kompetens (dvs att kunskap används) och tillvaratas hos individerna och i verksamheterna behöver man arbeta utifrån en rad olika faktorer. De faktorer som har identifierats av ti- om kompetensutveckling i företag och organisationer, 2011) är bl.a. - Ledningens engagemang och stöd för de satsningar som görs. Som chef behöver man synliggöra och även stödja individens utveckling. Det krävs det att de är involverade i att identifiera utvecklingsbehov, följa upp utbildningarna och identifiera vad i verksamhetens som ev. behöver förändras för att ta tillvara på den nya kompetensen. Ledare behöver uppfatta medarbetarnas utveckling och lärande som viktiga frågor och att detta är ett naturligt inslag i en chefsroll är viktiga ingredienser för att skapa förutsättningar för lärande organisationer där det sker ett lärande på både individ- och organisationsnivå i det vardagliga arbetet. - Det är även viktigt att de enskilda individerna direkt eller indirekt är involverade och delaktiga i planeringen av de kompetensutvecklingsinsatser som skall genomföras. Involvering skapar förförståelse och engagemang och därmed underlättas omvandlingen av kunskap till kompetens och kopplingen mellan den enskilda och den organisatoriska utvecklingen. Det pekas även i forskningen på att det finns faktorer som är viktiga att ta hänsyn till i själva utformandet och genomförandet. Dessa är bl.a. - Att utbildningen sker på, eller i direkt anslutning till arbetsplatsen, helt eller delvis under arbetstid och tillsammans med andra från samma arbetsplats för att skapa ett gemensamt lärande - Att deltagarna har tillgång till kompetenta lärare/ handledare, med förmåga att balansera strukturering och styrning, och stöd för deltagaraktiva arbetsformer med utgångspunkt från deltagarnas behov och förutsättningar - Att utbildningarna bygger på integration mellan det lärande som sker i arbetet och lärandet som sker utanför det direkta arbetet. Det bör ske ett samspel mellan kursdelar och praktikdelar - Att det sker någon typ av förändring vid återkomsten till arbetet efter avslutad utbildning, så att det man lär sig efterfrågas och får praktisk användning - Att gjorda satsningar är verksamhetsinriktade, d.v.s. inriktade mot att fördjupa eller bredda de anställdas kompetens som ett medvetet led i en mer långsiktig affärs-eller verksamhetsutveckling, snarare än individinriktade, d.v.s. inriktade mot att öka de anställdas kompetens, utan eller med endast lös koppling till verksamhetens utveckling. 7

8 - Det behövs även en stödjande lärmiljö; gäller innehåll och arbetsformer t.ex. organiserat erfarenhetsutbyte, handledning, förbättringsarbete och efterfrågestyrda utbildningsinsatser på sin roll i verksamheten 8

9 5. STRÄNGNÄS VÄXER NYTTA OCH EFFEKTER PÅ TRE NIVÅER 5.1 Inledning Projektet Strängnäs Växer har totalt omfattat 67 deltagande småföretag i Strängnäs kommun. Man har i varierande omfattning, med allt från längre satsningar som programmet Tillväxtmotorn, till enskilda kurser i ledarskap och mer specifika utbildningar i tex. Marknadsföring samt inspirationsföreläsningar på olika teman, utbildat 219 personer både medarbetare, anställda i ledande positioner och ägare av företag. nomförda utbildningarna, se kommunens hemsida på Utöver detta har man i projektet arbetat på olika sätt med de olika programkriterierna som finns i Europeiska Socialfonden- Lärande organisation, Samverkan samt Jämställdhetsintegrering och Tillgänglighet. Vilken upplevd nytta och effekter tycker de involverade i projektet att projektet Strängnäs Växer har lett till? I utvärderingen av Strängnäs Växer har vi tittat på olika typer av resultat på tre olika nivåer: individ, deltagande företag samt projektägare. Som grund för denna redovisning utgör i huvudsak de enkätundersökningar som genomförts. Totalt har 219 individer deltagit i projektet. Av dessa har totalt 102 (66% kvinnor och 36% män) besvarat enkäten som riktade sig till deltagarna i projektet. 50 personer av dessa är medarbetare eller anställda i ledande positioner. Av totalt 67 medverkande företag har 52 (20 solo, 32 fler än 1 anställd) ägare av de deltagande företagen besvarat enkäten. Som ett komplement till dessa enkäter har två fokusgrupper med 14 personer (både anställda och ägare) genomförts för att få en djupare och mer nyanserad bild och insikt i de frågeställningar som var aktuella för utvärderingen. En liknande process med enkät samt fokusgrupp har även genomförts med projektets styrgrupp för att analysera deras bild av vad projektet har lett till. Samtliga svar i de enkäter som har genomförts kan återfinnas via projektägaren. Campus Strängnäs Strängnäs Kommun. 5.2 Individ Enligt ovanstående beskrivning så finns det starkt individfokus inom ramen för Europeiska Socialfonden. Projekten skall bidra till att individerna står bättre rustade för att hantera de utvecklingar som sker på arbetsmarknaden och för att inte riskera ett glapp mellan befintlig och efterfrågad kompetens. Vi kan även se, att enligt forskningen, leder kompetensutveckling många gånger till höga individuella vinster hos deltagarna. I Strängnäs Växer framgår det tydligt att deltagarna har en väldigt positiv syn på sitt eget deltagande i projektet, samt att en stor majoritet som besvarat enkäter (ca 85%) tycker att det är mycket viktigt att en arbetsgivare arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling. Deltagarna ser även tydlig omedelbar nytta och effekt genom att; - 84 % av de som svarat på enkäten uppfattar att medverkan i projektet har stor eller ganska stor nytta och positiva effekter för en själv som individ och för företaget man jobbar vid - ca 88 % deltagarna tror att företagen har stor eller ganska stor nytta av den kompetensutveckling som man fått - deltagandet upplevs även ha stärkt deras ställning på arbetsmarknaden, dock i varierande grad Av deltagarnas svar att det finns en ökad tillfredsställelse i och 9

10 med medverkan i projektet. Att deltagarna ser ett stort värde av medverkan i projektet kan förmodligen dels spåras till att såsom projektet identifierat i sin förstudiefas, väljer småföretag många gånger bort den löpande kompetensutvecklingen. Som företag så är produktion många gånger mer överhängande, trots insikten av att kompetensutveckling kan bidra till ökade långsiktiga effekter. Projektet har möjliggjort att deltagarna nu fått möjlighet till kompetensutveckling, och projektet har skapat en omedelbar positiv utveckling och förändringar på den egna arbetsplatsen, exempelvis när det gäller nya arbetssätt, arbetsuppgifter eller synsätt. Bland svaren märks både nya konkreta verksamhetsförbättringar, kostnadsförbättringar i verksamheten, nya kanaler för marknadsföring, sätt att tänka, samt möjlighet att erbjuda nya tjänster och nya typer av uppdrag som följd av den nya kompetensen. Andra svar betonar individuell utveckling och de attitydförändringar som märks: Jag känner mig säkrare i mitt arbete och genom att jag har fått nya verktyg har jag kunnat föra en annorlunda dialog med min arbetsgivare kring hur vi skall kunna utveckla verksamheten Vi strävar efter förbättringar och tiden är viktig, så vi tänker mycket på att göra rätt saker Vi tänker på vikten av kommunikation, syn på människors olikheter och konsten att ha rätt möten Projektet har lett till ett ökat engagemang i mitt företag och smittat av sig till de som inte gått utbildningar I forskningen ser vi tydligt att det finns många faktorer som behöver finnas på plats för att fullt ut kunna dra nytta av den tillförda kunskapen. Deltagarna tror att företagen kommer att ta tillvara på ens nya kunskaper helt eller delvis och ca 50% av de som besvarat enkäten upplever att projektet har stärkt ens möjligheter till att påverka/öka inflyttandet över utvecklingen på ens arbetsplats. Dock kan man se att: - Många har inte, eller tror inte, att man kommer att få nya eller förändrade arbetsuppgifter pga. utbildningsinsatserna Ovanstående tyder på att projektet både har lett till stor individuell upplevd nytta och effekt, men även att deltagandet har lett till organisatoriska förändringar och värden. Det finns dock inte alla gånger för de enskilda deltagarna en tydlighet kring hur de nya kompetenserna tas tillvara i de enskilda företagen. Viktigt när man läser detta svar är dock att ha i åtanke att de flesta är småföretag och därmed kan tänkas innehålla hög grad av specialisering med ett tydligt kärnområde i sin företagsidé. Projektet har ökat insatserna mot att föra denna typ av dialog, dvs kring omhändertagandet, och synliggöra koppling kring ny kunskap och organisationsutveckling med de deltagande företagen vilket kan bidra till att denna process snabbas på och tydliggörs framöver. 5.3 Deltagande företag Utöver det starka individfokus som finns i Europeiska Socialfonden finns det en tydlig beställning från EU att projekt skall bidra till att individernas tillförda kompetens skall bidra till att utveckla verksamheter i syfte att skapa ett mer konkurrenskraftigt EU. Även hos de deltagande företagen så ser man kompetensutveckling som en viktig faktor för att skapa utveckling av ens personal och företag. Ca 84% av de som besvarat enkäten tycker att det är mycket viktigt att man i ens företag arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling. I projektet har även många ägare själva genomgått utbildningar, många gånger med inriktningar mot ledarskap m.m. Något som i sig kan bidra till att skapa förutsättningar för omhändertagande. 10

11 Tycker att vi i företaget har fått ett ändrat mindset och jag som företagare har fått en ökad förståelse kring vad som krävs av mig som företagare Som man kunde utläsa av forskning så är det viktigt att man som ledare har en positiv syn på kompetensutveckling och bidrar i det stödjande systemet kring att skapa förutsättningar för att tillvarata ny kunskap och omvandla detta till utveckling av verksamheten. Genom att ledarna ingår i kompetensutvecklingsinsatserna skapar det ökade förutsättningar för både individuell omställning- och receptionsförmåga för ägarna själva och företaget i stort. Som företagare har man en väldigt positiv syn på sitt eget deltagande i projektet och en klar majoritet av ägarna bedömer att man inte skulle ha genomfört motsvarande kompetensutveckling om projektet inte funnits. - Ca 80% av företagarna som besvarat enkäten tycker att projektet har skapat omedelbar nytta och positiva effekter för en själv och ens företag - Ca 90% av företagarna som besvarat enkäten bedömer att man kommer att ha stor (43,2%) eller ganska stor (47,7%) nytta av den kompetensutveckling som man fått via projektet Karin Sjösted Företagare och deltagare i projektet Det finns en samstämmighet kring deltagarnas och ägarnas uppfattningar kring bedömningen att man har, eller kommer att kunna, eller delvis kunna ta tillvara på personalens nya kunskap och använda den för att utveckla företaget. naden för själva inköpet av utbildningarna som är den stora kostnaden, utan snarare produktionsbortfallet. Ca 8 av 10 som besvarat enkäten tror dock att utbildningen har lönat sig d.v.s. har eller kommer att skapa effekter och nytta som är högre eller motsvarar ens samlade kostnader (t.ex. tid, pengar, produktionsbortfall, dock är inte utbildningskostnaderna inräknade). indirekt lett till att personalen 1. Genomför sina gamla och ev. nya arbetsuppgifter på ett bättre sätt 2. Är mer motiverade att lära sig nya saker 3. I högre utsträckning bidrar med tankar och idéer om hur företaget kan utvecklas och växa 4. Att företagets och personalens medverkan i projektet har lett till förändringar på arbetsplatsen t.ex. förändrade/nya arbetssätt, förändrade/nya arbetsuppgifter, förändrad organisationssätt att tänka och agera eller annan syn på kompetensutveckling Eftersom de är mer motiverade och många nya förändringar har skett, har det lett till att de själva är mer aktiva i både beslut och förändringarna. I stort som i smått Slutsatserna är att även utifrån företagarnas synvinkel har projektet skapat stor nytta och effekter både vad gäller en själv som företagare, ens anställda och för företaget i stort. FOTO: Lina Östling 11

12 18. Bedömer du att ert deltagande i projektet direkt eller indirekt har inneburit att ni har Ökat och/eller kommer att öka företagets konkurrenskraft? 11,1 % 18,2 % 21,2 % 49,5 % Ökat och/eller kommer att öka företagets lönsamhet? 17,2 % 14,1 % 22,2 % 46,5 % Ökat och/eller kommer att öka företagets omsättning? 15,2 % 14,1 % 27,3 % 43,4 % Ja Ja delvis Nej inte alls Vet ej/kan ej bedöma Det är tydligt att samtliga som deltagit i projektet bedömer att företagens deltagande direkt eller indirekt har inneburit att man; konkurrenskraft lönsamhet omsättning 12

13 5.4 Projektägare Som vi kan se av utvärderingen har projektet Strängnäs Växer skapat tydliga upplevda värden inom en rad olika områden för både de enskilda individerna och hos de deltagande företagen. Den tredje nivån där utvärderingen vill försöka spåra olika typer av resultat och värden är på projektägarnivån. kommunerna m.fl. i Sverige aktivt med olika typer av stödjan- många gånger åt geografiskt, samt bland de olika involverade aktörerna. Att hitta nya sätt och metoder för att skapa förutsättningar för tillväxt är dock viktigt och ett ständigt aktuellt arbete. Inom Europeiska Socialfonden vill man genom kompetensutveckling skapa konkurrenskraft hos individ och företag för att bidra till lokal och regional utveckling. Kompetensutveckling ses dock inte alltid som en given faktor att arbeta med gärna att det finns ett strategiskt projektägarskap, där man kopplar projektet till andra parallella insatser som genomförs, samt ett systemiskt angreppssätt som skapar synergier och hävstångseffekter mellan olika utvecklingsinitiativ. Att driva stora strategiska Europeiska Socialfondsprojekt är dock många gånger en stor utmaning och en utvecklingsprocess i sig. När det gäller Strängnäs Växer har genomförandet av projektet bidragit till många positiva effekter för Strängnäs kommun och de som varit involverade i styrningen av projektet. veckling för småföretag, en målgrupp som många gånger har svårt att kontinuerligt arbeta med kompetensutveckling och som man som kommun inte alla gånger når ut till eller tydligt arbetar mot har haft sedan tidigare och genom projektet så har man synliggjort och ökat intresset för kompetensutveckling som en faktor för tillväxt i kommunens arbete. Genom att detta är en del av det fortsatta arbetet med utvecklingsarenan, ett strategiskt utvecklingsarbete inom kommunen, skapas möjligheter till att kompetensutveckling blir ett strategiskt verktyg för kommunens fortsatta arbete. formar, arbetssätt och metoder för att stötta företag i deras arbete med kompetensutveckling och företagsutveckling något som är viktigt att bygga vidare på. projektkompetens inom kommunen, och därigenom skapat något att bygga vidare på i sitt fortsatta arbete med att använda projekt och extern finansiering som ett strategiskt verktyg för utveckling av olika verksamheter. bättre kunskap kring samverkan och relationer och/eller förtroendekapital mellan kommunen och företagarna, kommunen och företagarföreningarna, samt mellan företagen Delar av styrgruppen för Strängnäs Växer FOTO: Lina Östling 13

14 6. MÅLUPPFYLLESE Vad gäller uppfyllandet av projektens mål så har man enligt projektets uppföljning och deltagarnas enkätsvar uppfyllt följande mål: - 90% av projektdeltagarna, anmälda till utbildningsinsats, har genomfört planerade utbildningsinsatser. - 80% av projektdeltagarna upplever att utbildningsinsatsen var av god kvalitet. - 70% av projektdeltagarna upplever att utbildningsinsatsen har inneburit ökade möjligheter att utveckla företaget. När det gäller uppfyllandet av de mål som är kopplade till Europeiska Socialfondens programkriterier, har projektet haft större utmaningar att angripa dessa och mer precist hitta sätt att realisera dessa särskilt när det kanske kommer till arbetet med småföretag. Detta är något som ofta är återkommande i olika projekt inom Europeiska Socialfonden, där man under den nuvarande programperioden har ökat kunskapen kring deras betydelse för skapandet av effekt men många gånger ännu inte har utvecklat metoder som är lätta att praktiskt tilllämpa. En vidare metodutveckling är därför viktig att understödja från både policy-, program- och projektnivå. - Ett mål som sattes var att 50% deltagande företagsledare har genomgått utbildning i hur man skapar en lärande organisation I projektet har 25% av de deltagande företagsledarna har ge- på måluppfyllelse vad gäller de effekter som man dock vill uppnå med dessa insatser. Som man kan ser av svaren i enkäterna så finns det många svar som visar på att man har skapat ett annorlunda synsätt och förändringar i organisationerna, vilket kan bidra till en lärande organisation. Det pekar på att många av de andra aktiviteterna och processerna som man varit involverade i såsom ledarutbildningar, ökad kunskap hos de anställda kan bidra i nya reflektioner kring sin egen roll som stödjande i strukturerna kring lärmiljöer. Kombinerat med att man ser vinsterna som de nya kunskaperna i företaget skapar, bidrar till att man skapar effekterna kring lärande organisation, främst som ett stödjande system för att skapa kompetenser av nya kunskaper. Att hitta sätt att skapa logik mellan projektets aktiviteter och effekterna kring lärande miljöer, samt aktiviteter som fungerar i den praktiska företagsmiljön, är en utmaning som man i Strängnäs Växer delar med många andra projekt. - 70% av deltagande företag har startat arbetet med att ta fram en långsiktig kompetensutvecklingsplan. Vid enkättillfället uppger ca 30% av de 63 företag som besvarat frågan att man gjort det. Detta är ett mål som man inte har kunnat uppnå i projektet. Projektet har haft löpande dialog slaget från projektet var att man genom upphandling av organisationskonsulter skulle kunna stödja företagen att dels skapa långsiktiga kompetensutvecklingsplaner, men även tydliggöra kopplingen mellan ny kunskap och organisationsutveckling i syfte att understödja omhändertagandet och nyttiggörandet av kompetensutvecklingen. Som utvärderare ser European Minds att detta, enligt den forskning som presenterats ovan, skulle ha kunnat skapa tydliga värden för projektet och leda till ökade resultat och effekter. Tyvärr har man i dialogen med detta. Att det inte finns en tydlig plan och struktur för den fortsatta kompetensutvecklingen kan påverka möjligheterna till att man som företag skapar långsiktiga strukturer för kompetensutveckling. Vid intervjuer med företagarna så framkom det att det viktigaste som man såg som faktorer för möjligheter att arbeta med kontinuerlig kompetensutveckling, var möjligheterna till externt stöd vad gäller finansiering och koordinering. Samtliga av dessa faktorer är därmed viktiga att ta med sig i ett fortsatt arbete. - 40% av företagen uppger att de skapat nya nätverk för erfarenhetsutbyte och lärande. 14

15 Ca 65% av de tillfrågade företagarna uppger att projektet medfört att man vidgat sitt kontaktnät/nätverk och skapat nya kontakter som kan vara användbara för en själv och företaget. För mig har de olika inspirations- och nätverksaktiviteterna varit viktiga då det har gett mig möjligheter att träffa andra företagare och på så sätt kunnat spegla mig som företagare mot andra företag och se hur dessa hanterar olika utmaningar som finns i att vara företagare Genom projektet har man fått nya lärdomar, ökad kunskap kring vad företagen efterfrågar och metoder kring hur man kan framgångsrikt arbeta med detta. Utmaningen blir därmed att bygga vidare på dessa kunskaper. Det strategiska målet kring att skapa hållbara strukturer genom att - skapa en samverkansform där Näringslivsenheten, Campus Strängnäs och näringslivet i Strängnäs tillsammans arbetar med kompetensutveckling för målgruppen småföretag i Strängnäs kommun. Projektledare för Strängnäs Växer Oskar Mineur har delvis realiserats. Det finns ett politiskt förslag på det vidare arbetet med den så kallade Utvecklingsarenan inom Sträng- ledningen i kommunen. Det är dock vid projektets slut inte fattat ett sådant beslut. En av de stora utmaningarna inom liknande projekt inom Europeiska Socialfonden är många gånger att skapa hållbara strukturer efter det att de externa medlen och projekten är avslutade. Samma utmaningar har man haft inom ramen för Strängnäs Växer, där man har undersökt olika modeller för att kunna arbeta vidare med denna fråga. Pro- projektet med syfte att just säkerställa det vidare arbetet. En möjlighet som varit väldigt positiv för att kunna arbeta med denna fråga i en stund då det inom projektet och Strängnäs kommun var stora omorganiseringar. Genom förlängningen fick man möjligheter att föra dialog med berörda intressenter och man verkar nu genom projektet Strängnäs Växer ha lyckats med att lyfta in kompetensutveckling som en faktor för lokal och regional utveckling i kommunens fortsatta arbete. FOTO: Lina Östling 6.1 Jämställdhetsintegrering och Tillgänglighet Projektet har arbetet för att jämställdhetsintegrering och tillgänglighet skall vara en integrerad del av projektet. Man har arbetat för att alla skall kunna delta i projektets olika aktiviteter på lika villkor. Detta har gjorts både i deras arbete med fysisk som kommunikativ tillgänglighet. Man har tagit stöd av Europeiska Socialfondens processtöd för jämställdhetsintegrering och tillgänglighet, samt arbetat för att säkerställa att de utbildare som varit involverade i projektet har tagit del av kunskap kring dessa frågor. Vidare har man skapat inspirationstillfällen baserade på dessa frågor. Som många projekt har man haft utmaningar i att få med sig projektdeltagarna i dessa typer av aktiviteter. Enkätsvaren visar att drygt 30% uppger att jämställdhetsintegrering och tillgänglighet har diskuterats vid möten eller andra aktiviteter. Ca 25% (Jämställdhetsintegrering) och 36% (Tillgänglighet) uppger att man inte vet/eller känner till kring dessa frågor. Endast ca 20% uppger att man inte tycker att projektet har beaktat jämställdhetsintegrering i någon större utsträckning eller inte alls (4,2%). Däremot uppger ca 80% att projektet varit tillgängligt för deltagarna. Dessa svar visar på de utmaningar man har inom projekt och att hitta sätt att arbeta med dessa frågor. Projektet har haft omfattande insatser, men man bör reflektera kring hur man ytterligare kan synliggöra dessa frågor i sitt kommande arbete. Även i detta arbete finns det ytterligare behov av metodutveckling på programnivå för att skapa stödjande strukturer som praktiskt kan stödja projekten i att integrera detta arbete i sitt projektgenomförande. 15

16 7. POLICY OCH PROGRAMNIVÅ - Det har i projektet funnits både stödjande och störande faktorer i sin relation med den förvaltande myndigheten. Dels har man kunnat ha en löpande dialog med myndigheten, och dels har möjligheterna till att förlänga projektet varit av stort värde för att möjliggöra projektets resultat vad gäller hållbara resultat i det fortsatta arbetet inom kommunen. Samtidigt kan man som utvärderare se att det även har funnits utmaningar i denna relation. Många gånger har det funnits otydlighet som skapat osäkerhet i tolkningen om vad som är möjligt inom ramen för projektet. Detta har inneburit svårigheter för projektet i dess styrning. Inom områden som de olika programkriterierna finns det behov av att tydliggöra och stödja projekten för att hitta metoder kring hur man kan arbeta med dessa frågor. När det gäller att möjliggöra för att kunskap skall bli till kompetens och att kompetensen skall leda till organisationsutveckling och fler och bättre jobb, som är Europeiska Socialfondens mål, är det enligt forskning fastställt att man i ökad utsträckning behöver arbeta med stödjande system. Det måste även finnas en tydlig koppling mellan den individuella utvecklingen och den organisatoriska utvecklingen för att uppnå största möjliga effekt. Möjligheterna att arbeta med dessa frågor inom - ligare kunna skapa möjligheter till att stödja verksamheterna i deras omhändertagande av ny kunskap och skapa ökad organisatorisk utveckling och andra effekter. Detta är någon man behöver ta fasta på i det kommande Socialfondsprogrammet, och som Strängnäs Växer bidrar till att uppmärksamma. 7.1 Framgångsfaktorer delvis beskrivas enligt följande; - Det fanns en strategisk utgångspunkt i att inom kommunen skapa ett projekt som stöttar småföretag i deras kompetensutveckling. Dessa är många gånger företag som inte arbetar med kontinuerlig strukturerad kompetensutveckling - Genom att ta rollen som projektägare och koordinator har man kunnat samla många lokala företag och skapat en ökad massa, vilket inneburit kraft i den lokala utvecklingsprocessen - Det har funnits ett tydligt samarbete och en bra kommunikation med företagen och de ingående företagarföreningarna, vilket bidragit till legitimitet, lyhördhet. En faktor som man nu som kommun kan kapitalisera och bygga vidare på - Projektet har skiftat hemvist inom kommunen från utbildningsdelen, till att under slutet av projektet mer landa i näringslivsenheten som ansvarar för att driva frågor om lokal utveckling - Genom att tidigt och systematiskt arbeta med strategisk påverkan i projektet, har man kunnat föra 16

17 in kompetensutveckling som en faktor för tillväxt i kommunens fortsatta arbete med utvecklingsarenan - Man har i projektorganisationen haft tillräckligt med resurser för att kunna fokusera på projektets alla delar. Man har kunnat lyfta sig från att vara aktivitetsstyrda till att även arbeta med mer strategiska frågor. Detta är i många andra projekt en stor utmaning - Det har funnits en stark kompetens och stor förståelse för företagens förutsättningar i projektorganisationen, som på ett tydligt sätt varit en av faktorerna till att projektet har lyckats leverera så höga värden för de involverade 7.2 Faktorer som fortsätter att utmana i kommande arbete och skapandet av hållbara resultat Som vi kan se av utvärderingen så finns det en rad utmaningar i arbetet med strategisk kompetensutveckling och att driva nande projekt, är det därmed viktigt att fundera över; kompetens? individernas nya kompetens så att de ger organisatorisk effekt. Inte bara lära sig utan också få tillfälle att tillämpa. retagande? Många gånger saknas det senare i arbetet med näringslivsutveckling. sker kontinuerligt? Ny kunskap behöver fyllas på. både som deltagande företag men även som säkerställer vi att våra goda resultat inte bara blir kortsiktiga? kompetensutveckling i företagen och som t ex som kommun i att stödja företagen i deras utvecklingsarbete när projektfinansieringen tar slut? sätt vi kan skapa system för att göra detta? ten av projektet? Dialogseminarium kring projektets resultat och fortsatt arbete FOTO: Lina Östling 17

18 7.3 Avslutande diskussion Kompetensutveckling i Småföretag en motor för tillväxt? Strängnäs Växer har enligt utvärderingen lett till många tydliga positiva effekter och utveckling på flera olika nivåer. Projektet har b.la. skapat höga värden hos de deltagande individerna och företagen. Dessa gör bedömningen att deras deltagande i projektet direkt eller indirekt har inneburit att man har; konkurrenskraft lönsamhet omsättning Vilket är tydligt att det då är en viktig upplevd faktor för lokal- och regional tillväxt. Det har även bidragit till att öka bildningsnivån, lokal diskussion och kunskap kring företagens förutsättningar för utveckling samt hur man som kommun kan bistå och bidra till utvecklingen av småföretag. En övergripande effekt av projektet är att man skapat en utvecklingsdialog tillsammans med företagen och kring kompetensutveckling som en tillväxtfaktor. Ett tydligt resultat av projektet Strängnäs Växer är att kompetensutveckling är en del av det kommande arbetet med att stödja företag i deras fortsatta utveckling i den s.k. Utvecklingsarenan. Ett strategiskt utvecklingsarbete där man nu knyter ihop de olika utvecklingsinsatserna inom kommunen. Detta arbete kan komma att leda till att man skapar ökade synergier mellan de olika utvecklingsinitiativen som genomförs i kommunen. småföretag vilket innebär att det för en kommun finns stora tillväxtvinster i att hitta nya sätt att stödja företagen i deras fortsatta utveckling. Strängnäs Växer har bidragit till utveckling på många olika nivåer. En utveckling som är en process där man nu kan ta nästa steg. Om projektet resultat och dess kunnande tydliggörs, utvecklas, omhändertas och sprids, bidrar det till att utveckla och hitta nya metoder för hur man kan arbeta med dessa frågor och därmed skapar man värden på de tre olika nivåerna projekt, program och policy. European Minds Utvärderare: John Gunnarsson 18

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt. Starkare fokus på uppföljning och utvärdering

Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt. Starkare fokus på uppföljning och utvärdering 1(12) Promemoria Diarienummer Version 2011-06-22 Sven Janssonn 08-57917114 Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt Denna handledning är tänkt att vara ett stöd för dig som ska

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? Lägesrapport Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: maj Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? På vilket sätt har dessa en koppling till det kriterium/de kriterier som

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning

Läs mer

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås Utveckling och omställning Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås 1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektets syfte Projektets deltagare Projektets upplägg Projektets mål Resultat Enkätundersökningar

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Hela Sverige ska leva

Hela Sverige ska leva Hela Sverige ska leva Kompetenta Anordnare resten av landet Summerande bedömning Niga Hamasor VETA Konsult 2011-09-28 Innehåll 1. Projektet... 3 1.1 Uppdraget... 3 2. Bedömning... 5 2.1 Behov & kompetensutveckling...

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Underlag för upphandling av löpande utvärdering

Underlag för upphandling av löpande utvärdering Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 3

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 3 Projekt Konkurrenskraft i samverkan Nyhetsbrev 3 2012 08 01 2012 09 30 Projektinformation ESF-projektet Konkurrenskraft i samverkan har nu varit igång sedan 1 februari 2012 och kommer att fortgå till och

Läs mer

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Sa 1 Sammanfattning Ramp är ett socialfondsprojekt där kommuner i södra Kalmar län och Kronobergs län samarbetar. Nybro kommun är projektägare.

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer