Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi 2015 2017"

Transkript

1 Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi

2 2

3 Innehåll Förord s 4 Bakgrund s 6 ARBETSMETODER Omvärldsbevakning s 8 Handlingsplaner s 8 Lärande s 8 Analys s 8 UTBILDNING Gymnasiekompetens s 10 Kommunal vuxenutbildning s 11 Folkhögskola s 12 Yrkeshögskolor i Blekinge s 13 Högskoleutbildning s 14 Arbetsmarknadsutbildningar s 15 Studie och yrkesvägledning s 16 Samordning av utbildning till anställda s 17 BRANSCHER Branscher s 22 Teknik s 23 Vård och omsorg s 24 Tjänste- och servicesektorn s 25 Försvarssamverkan s 26 Branschråd - Branschkluster s 27 ÖVERGRIPANDE OMRÅDEN Skola/arbetsliv s 28 Lärcenter s 29 Jämställdhetsintegrering s 30 Entreprenörskap s 31 ÖVERSIKT AV UTVECKLINGSOMRÅDEN s 32 ARBETSMARKNAD Kompetensbehov s 18 Fler i arbete s 19 Inflöde av kompetens s 20 Validering s 21 Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi Region Blekinge Dnr: Beslutad av Regionstyrelsen /KAT JOH 3

4 Förord KOMPETENSFÖRSÖRJNING EN STRATEGISKT VIKTIG FRÅGA FÖR BLEKINGE Blekinge står inför flera utmaningar. En av dem är att se till att rätt kompetens finns tillgänglig för de företag som behöver rekrytera nya medarbetare. Kompetensförsörjningsfrågan är en av de viktigaste faktorerna för Blekinges utveckling. I Blekinges arbetsliv finns en stor bredd av kompetenser. Bättre matchning mellan behov och tillgänglig arbetskraft, djupare samverkan mellan aktörer och nya metoder för att få in fler på arbetsmarknaden kan vara några sätt att arbeta för att säkra försörjningen av kompetens för Blekinges företag och organisationer och för att minska arbetslösheten i Blekinge. Blekinges kompetensförsörjningsstrategi har arbetats fram i samverkan med företrädare för Blekinges näringsliv och offentlig sektor. Den är framtagen utifrån målsättningarna i insatsområde Arbetsliv i Blekingestrategin. Samverkan, delat ansvar och samarbete kring de olika utvecklingsfrågorna är nyckelfaktorer för ett gott framtida arbete. Kompetensförsörjningsstrategin är en strategisk grund med tydligt utpekade utvecklingsområden inom detta för Blekinge så viktiga område. Christina Mattisson, Regionstyrelsens ordförande 4 4

5 5

6 Bakgrund 6 KOMPETENSPLATTFORM Regeringen anser att det är viktigt att stärka samverkan mellan den regionala tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken och gav år 2010 aktörer med regionalt utvecklingsansvar i länen i uppdrag att etablera regionala kompetensplattformar för samverkan när det gäller kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjningsoch utbildningsområdet, samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. BLEKINGESTRATEGIN Blekingestrategin togs fram under i en bred dialog med många olika aktörer. Den fastställdes av Regionstyrelsen under Under rubrik Arbetsliv beskrivs kompetensförsörjning. INDIKATORER: Andel arbetsgivare som upplever god tillgång på rätt kompetens Andel 18 till 24-åringar som avslutat gymnasiet Andel 30 till 34-åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning Antal utbildningsplatser på eftergymnasiala utbildningar har näringslivet och de offentliga organisationerna god tillgång till kompetent arbetskraft samtidigt som många går vidare till högre utbildning och en hög andel av befolkningen är sysselsatt. Kompetensförsörjningsstrategin ska komplettera Blekingestrategin med tydliga mål inom kompetensförsörjningsområdet. EU-2020 EU-målen som rör kompetensförsörjning är att sysselsättning ska öka till 75 % av befolkningen, antalet elever utan gymnasiebetyg ska vara mindre än 10 % och att antal åringar som har eftergymnasial utbildning ska vara 40 %. Varje nation kan besluta om högre mål och Sverige har beslutat: Betydligt mer än 80 % av åringar är sysselsatta. Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 % Minst % av åringarna ska ha högre utbildning UNGDOMSKRAFT Under 2013 tog Region Blekinge i samverkan med länets kommuner, Landstinget Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinge, Blekinge tekniska högskola m.fl. fram en utvecklingsplan i syfte att halvera ungdomsarbetslösheten i Blekinge till år Utvecklingsplanen har lett till en bred samsyn kring att utveckla samverkan.

7 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Blekinge har en hög arbetslöshet jämfört med riket. Många företag/arbetsgivare har mycket svårt att hitta arbetskraft, avhoppen från gymnasieskolan är höga samtidigt som utbildningsaktörer har svårt att rekrytera studerande. Sammantaget gör detta att samverkan på olika sätt är nödvändig för att utveckla arbetsmarknaden i Blekinge. Vision I Blekinge samarbetar hela arbetslivet, skolor och utbildare och för en bra regional kompetensförsörjning. KOMPETENSRÅD I Blekinge samordnas kompetensstrategiska frågor av Kompetensrådet. Kompetensrådet är sammansatt av olika funktioner som är kopplade till de utvecklingsområden som beskrivs i strategin och varje person representerar ett ansvarsområde i Blekinge. Med bredden från många områden får de olika utvecklingsområdena i strategin och i handlingsplanerna bred förankring och ett brett spektra av erfarenheter och roller i utvecklingsarbetet. Funktionerna eller varje område utser själva sin representant. Rådet ansvarar för att handlingsplaner upprättas, att uppföljning och återförande av erfarenheter sker. Syfte: Kompetensförsörjningsstrategin är en gemensam strategi för aktörer och skapar en tydlig riktning på vart vi är på väg och hur vi avser att samverka. Strategin gäller tom Revideras EU 2020 Blekingestrategin Kompetensförsörjningsstrategi Handlingsplaner kopplade till kompetensförsörjningsstrategin Analyser för utbildningsplanering Förebygga skolavhopp Vård och omsorg, samordnad utbildningsplanering 7

8 Arbetsmetoder Det strategiska arbetet bygger på samverkan och fokus på utveckling av metoder inom några områden. OMVÄRLDSBEVAKNING Inom området kompetensförsörjning och kompetensplattformar sker mycket inom många områden. Ett arbete med att omvärldsbevaka, sprida och dela med sig av hur andra gör, rapporter mm. ska utvecklas under tiden fram till HANDLINGSPLANER För att konkretisera strategin kommer det under varje område skapas konkreta handlingsplaner. Dessa görs i samverkan med det regionala kompetensrådet. Handlingsplanerna beskriver: Aktiviteter Uppdraget/uppdragen Koppling till regionala mål Mätbara mål Ansvariga Tidsplan Återrapportering när och hur Här uppmuntras aktiviteter där flera aktörer samverkar. LÄRANDE Den återrapportering som görs i respektive handlingsplan redovisas på lämpligt sätt via webb och möten. Kompetensrådet ansvarar för handlingsplaner görs, att återrapportering och uppföljningen görs. Kompetensforum skapas som en tydlig yta där aktörer inom plattformen två gånger per år träffas och delar erfarenheter och skapar lärande. ANALYS En regional struktur skapas och modeller där vi regelbundet samlar och redovisar statistik och resultat inom området kompetensförsörjning. Exempelvis kan olika modeller för analys testas, struktur för att samla in och redovisa framgångsrika metoder utöver statistik och resultat, att analysera framgångsrika metoder ger ett lärande och nycklar till nya framgångsrika aktiviteter mm. Det görs ett stort antal undersökningar av kompetensbehov av olika aktörer. Sedan 2010 har det på regional nivå gjorts tre olika större genomlysningar 2010, 2012 och Som ett underlag för utbildningsaktörer behöver detta göras minst årligen och med en avstämning med arbetslivet så att man får fram vad arbetsmarknaden vill och behöver. 8

9 9

10 Utbildning GYMNASIEKOMPETENS Av de unga arbetslösa i Blekinge saknar var fjärde gymnasiekompetens. (AF 2013) Unga utan gymnasiekompetens och ungdomar med invandrarbakgrund har generellt svårare att få jobb. Räknar man hur många ungdomar som är arbetslösa och inte studerar eller inte har någon form av stödåtgärd är det cirka 7 %. (AF 2013) Många arbetsgivare kräver att man genomgått gymnasieutbildning och det blir ett hinder för att få ett arbete. Det är viktigt att alla elever under sin utbildning ges en möjlighet att få inblick i olika yrken och i arbetslivet. För arbetsgivare är kontakter med gymnasieelever viktig för att skapa intresse för en verksamhet. PROGRAMRÅD Programråden med företrädare för arbetslivet är viktiga att ha på alla gymnasieprogram. SKOLAVHOPP I Blekinge gick elever folkbokförda i Blekinge i gymnasieskolan. 83 % av de som gick ut 2013 fullföljde utbildningen. Detta varierar mellan kommunerna. För att nå målen i EU-2020 så behöver vi utveckla arbetssätt som gör att fler går ut gymnasieskolan med examensbevis. Under 2014 påbörjades en förstudie i alla kommuner i Blekinge för att kartlägga hur gymnasieskolorna arbetar för att förebygga skolavhopp Ett gemensamt arbete startar för att öka antalet som går ut gymnasieskolan med examensbevis. Modeller för att minska avhopp har utvecklats och testats Fler än 90 % går ut gymnasieskolan i Blekinge med examensbevis I de kommunala skolorna hade 90 % av de som gick ut gymnasieskolan, grundläggande behörighet. Av alla 20-åringar 2013 hade 64 % grundläggande behörighet. 10

11 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VUXENUTBILDNING Vuxenutbildningen består av tre skolformer; kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Utgångspunkten för vuxenutbildningen ska vara elevens behov och förutsättningar. Utvecklingen av Vuxenutbildningen har resulterat i flexibla organisationer som ständigt anpassas efter den studerandes behov och önskemål av olika utbildningsalternativ i tid och rum. Som vuxenstuderande är det elevens behov som skall stå i centrum. Eleven kan välja att studera på heltid eller deltid, enstaka kurser eller ett egenvalt kurspaket. Eleven kan studera i grupp, på distans eller efter ett flexibelt upplägg som man själv är med och väljer. LÄRLINGSUTBILDNING FÖR VUXNA Lärlingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska omfatta minst 400 och maximalt gymnasiepoäng. Minst 70 procent av lärlingsutbildningen skall genomföras på en arbetsplats. Utbildningen planeras i samråd med Arbetsförmedlingen, företag och organisationer som är verksamma inom de branscher utbildningen är avsedd för. För varje lärlingsutbildning för vuxna skall det finnas ett lärlingsråd eller annan liknande funktion för samråd mellan utbildningens företrädare och arbetsmarknadens organisationer. YRKESUTBILDNING FÖR VUXNA Yrkesvux kallas den satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning som regeringen första gången aviserade i budgetpropositionen för Det rör sig om en satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med satsningen är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning, eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Satsningen på yrkesvux riktar sig till de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har behov av att ändra yrkesbana. Även nya svenskar som antingen behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny kan delta i yrkesvux. Bestämmelser om urval enligt 3 förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning fastställer att företräde ges till den som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden Antal utbildade inom Komvux ökar. Samordning mellan kommuner ökar Utbildningar inom yrkesvux och lärlingvux startar som bygger på de behov som arbetslivet i Blekinge har ökat. STATISTIK I BLEKINGE I Komvux erbjuds studier för vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundskolan eller gymnasieskolan. Antalet elever i Komvux har varierat kraftigt över de senaste tjugo åren, mycket till följd av olika statliga satsningar på vuxenutbildningen. År 2013 studerade omkring elever från Blekinge på Komvux. Kommun eller landsting kan vara huvudman för Komvux, men kan uppdra åt andra att anordna utbildningen. År 2013 studerade 15 procent av kursdeltagarna hos en annan anordnare. Av de 3100 kursdeltagare som studerade en kurs i Komvux 2013 fullföljde nästan hälften den kurs de hade påbörjat. Kopplingen mellan de regionala kompetensbehoven och yrkesutbildningarna är mycket viktig. Kommunerna i Blekinge har en bra samverkan mellan aktörer inom vuxenutbildning. 11

12 FOLKHÖGSKOLA STUDIEFORM Folkhögskolan är en studieform för vuxna med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. De allmänna kurserna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden: Allmän kurs (behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller Komvux på olika nivåer profilkurser, yrkesutbildningar, distanskurser, kortkurser, framför allt sommarkurser. Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som skolform. Man arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Folkhögskolorna är inte bundna till centralt fastställda läroplaner utan istället arbetar man efter egna verksamhetsplaner. Genom överenskommelse med Universitetsoch högskolerådet kan Allmän kurs ge behörighet till högre studier. Källa: Folkbildningsrådet Folkbildningens styrka är att se till hela människan och genom att integrera individens livsvärld stimulera till ett livslångt lärande. STUDIEMOTIVERANDE UTBILDNING PÅ FOLKHÖGSKOLA Under 2013 har personer i landet deltagit i en Studiemotiverande folkhögskolekurs som genomförs i samverkan med AF. 84 procent bestod av ungdomar mellan 16 och 24 år. Kurserna har bedrivits på 121 folkhögskolor. Ett år efter avslutad studiemotiverande kurs har 38 procent studerat vidare. 14 procent har fått arbete sex månader efter avslutad studiemotiverande kurs. Källa: Folkbildningsrådet I BLEKINGE FINNS FYRA FOLKHÖGSKOLOR. Litorina folkhögskola har cirka 150 studerande. Skolan ligger i Gullberna Park i Karlskrona. Huvudmän för skolan är Karlskrona kommun, Karlskrona hantverkarförening, Föreningen Norden och Region Blekinge. Blekinge folkhögskola ligger i Bräkne-Hoby. Här samlas människor från hela Sverige, en mötesplats för kunskap och kultur. Huvudman för skolan är Landstinget Blekinge. Skolan har cirka 250 studerande. Jämshögs folkhögskola har cirka 150 studerade inom långa kurser, dagkurser, studiemotiverande kurser och etableringskurser. Lunds stift är huvudman för skolan. Valjevikens folkhögskola ligger mellan Blekinge och Skåne. Det är både folkhögskola, rehabiliterings-, kurscenter samt sport- och friskvårdsanläggning som ger möjligheter till specifika kunskaper inom flera olika intresseområden. Valjeviken betraktas ofta som handikapprörelsens skola men här finns kursdeltagare både med och utan funktionsnedsättningar. Huvudman är Svenska Neuroförbundet. Under 2013 gick (ej unika) personer på någon av Blekinges fyra folkhögskolor. Av dessa gick 408 på den allmänna linjen för att få gymnasiekompetens Öka antalet utbildade från Blekinge som får gymnasiekompetens på folkhögskola Utveckla utbildningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden Öka antalet personer som går studiemotiverade utbildningar I Blekinge gick 79 personer studiemotiverande utbildning Totalt fanns 180 platser till förfogande för Blekinge. Undersökningen visar att 72 procent har blivit motiverade till fortsatta studier och att 51 procent har fått ökat självförtroende. Källa: Folkbildningsrådet 12

13 YRKESHÖGKOLOR I BLEKINGE Blekinge är ett län med många tillverkande industriföretag och teknikområdet är den grupp som har flest anställda. Länet har en högskola som fokuserar på IT och teknik, och yrkeshögskola är ett alternativ till utbildningsväg. Blekinge har långa traditioner inom bland annat teknik och vård och andra för länet viktiga områden och för att fylla på med kompetens behöver dessa traditioner och erfarenheter omvandlas till moderna utbildningar. Yrkeshögskolorna i Blekinge arbetar för livslångt lärande och utgår ifrån de kompetensbehov vi har i länet. Företagen vill ha utbildningar i länet för att de studerande ska kunna läsa här och arbeta här efter utbildningen. Arbetslivet lägger ett stort engagemang i utbildningarna och de studerande behövs i Blekinges arbetsliv. Arbetslivet har en viktig roll för att identifiera kompetensbehov och att medverka till YH-utbildningar för att skapa tillväxt i Blekinge. YH-formen passar väldigt bra för Blekinges småföretag där utbytet ger stor effekt. Mellanstora företag har stor utbyte av LIA som en provanställning. Det krävs större kunskap och kännedom om yrkesutbildningar. Idag finns det fyra regionala utbildningsanordnare som verkar i Blekinge. Att öka antal utbildningsplatser är viktigt för arbetslivet. Det kan ske genom fler utbildningar, fler aktörer och genom fler platser på respektive utbildning beviljades sex nya utbildningar till Blekinge och 2014 beviljades fyra. Yrkeshögskolorna är en viktig del av Blekinges kompetensförsörjning som bidrar med framtida yrkeskompetenser och roller. Ett gemensamt arbete krävs för att hitta fler strategiska utbildningsområden fanns ett antal utbildningsanordnare i Blekinge av yrkeshögskoleutbildningar, Hermods, EC-utbildning, Hyper Island, Yrkeshögskolan Syd och kunskapskällan i Ronneby En gemensam marknadsföringsaktivitet per år genomförs. Samverkan startar kring kompetensbehov och behov av ansökningar Antal utbildningsplatser i Blekinge har ökat. Samverkan mellan företag och YH-aktörer har ökat I YH-utbildningarna yrkesskolor samverkar arbetsgivarna med utbildningsanordnaren i utbildningen och det innebär för sysselsättning och tillväxt för länet, och att befolkningen kan bo kvar och verka i länet. Arbetsgivarna leder och driver utbildningarna samt tar emot studenter studeranden på praktik, så kallad LiA. Företag är YH:s kvalitetssäkrare och Lärande i arbete. LIA är företagens samhällsansvar, vilket betyder att nära samarbete med arbetslivet är avgörande. Minst en gemensam marknadsföringsaktivitet per år genomförs. Samverkan kring kompetensbehov och behov av ansökningar är etablerat. Yrkeshögskolans varumärke känt i Blekinge. 13

14 HÖGSKOLEUTBILDNING Enligt statistik från SCB (2013) hade 37 % av Blekinges invånare i åldern år en eftergymnasial utbildning Detta kan jämföras med riksgenomsnittet på 36,5 %. När det gäller invånare med minst tre års högskolestudier varierar andelen mellan kommunerna, från 11 till 26 % av befolkningen i denna åldersgrupp. Rikssnittet är 19,4 %. Skillnaderna mellan kommunerna beror i hög grad på vilket behov de lokala företagen har av medarbetare med minst tre års högskolekompetens. Många av Blekinges företag och organisationer lägger ner ett stort arbete på rekrytering av individer med rätt högskolekompetens. Blekinge har en starkt profilerad högskola, Blekinge Tekniska Högskola (BTH), med rekryteringsbas såväl nationellt som internationellt. För Blekinges näringsliv och samhälle är högskolan en viktig aktör för kompetensförsörjning i regionen inom områdena tillämpad IT, innovation för hållbar tillväxt samt inom disciplinerna ekonomi, design, hälsa och vård. I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Högskolans verksamhet attraherar studenter, företag och organisationer och bidrar på så vis till nya investeringar och kompetens i regionen. Vid Blekinge Tekniska Högskola finns möjlighet att komplettera förkunskaper för högskoleutbildningar inom teknikområdet. Tekniskt basår är en ettårig förutbildning som ger studenter kunskaper om och behörighet i ämnesområdena matematik, fysik och kemi. Dessutom innefattar förutbildningen en orienterande kurs inom ingenjörsvetenskap Andel av befolkningen i Blekinge som har högskoleutbildning 3 år eller mer ökar med 0,5 % årligen. Att hitta rätt utbildning som också ger arbete är mycket viktigt för unga personer med även för de som vill omskola sig. Kunskaper om företagen, yrken och kompetenser är viktigt inför dessa val. Individer som väljer att läsa på högskolenivå eller väljer att omskola sig av olika skäl behöver därför tydlig information och vägledning om vilken kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. BTH:s utbildningar integrerar tydligt teori och praktik som är relevanta på och för arbetsmarknaden. Anställningsbarheten ökar för BTH:s studenter, såväl nationella som internationella. 14

15 ARBETSMARKNADSUTBILDNINGAR Arbetsmarknadsutbildning ska vara kort och tydligt inriktad mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att stärka den enskilde arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kurser som Arbetsförmedlingen eller andra aktörer upphandlar av olika utbildningsanordnare. Utbildningen ska leda till arbete och vara yrkesinriktad. Arbetsmarknadsutbildningen kännetecknas av snabb rörlighet mellan olika områden i takt med förändringar på arbetsmarknaden. Under senare år har utbildningar inom tillverkningsindustri, vård/omsorg samt transport dominerat i Blekinge. Utbildningstiden är helt individuell och beror på den arbetssökandes bakgrund och utbildningens art. En anvisning till en arbetsmarknadsutbildning bör ej omfatta mer än sex månader. Om en enskild deltagare behöver längre utbildningstid för att uppfylla utbildningsmålet kan anvisningen sträcka sig längre än sex månader. MÅLGRUPP Tjänsten är till för arbetssökande som behöver skaffa sig ny kompetens, eller bredda eller höja sin nuvarande yrkeskompetens, för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildning kan erbjudas till person som är arbetslös eller riskerar bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen som från den dag han eller hon fyller 25 år. Kravet att den som anvisas ska ha fyllt 25 år gäller inte för unga med funktionshinder eller vissa andra skäl Ökad samverkan för att fler får arbetsmarknadsutbildning. Ökad samverkan så att utbildningarna matchar de regionala arbetsgivarnas behov av kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ska erbjudas arbetssökande med störst behov, det vill säga långtidsarbetslösa och de som riskerar långtidsarbetslöshet. Under 2013 blev 499 personer klara med en arbetsmarknadsutbildning i Blekinge. 15

16 STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Att det finns en koppling till arbetslivet genom hela skolan, grund-, gymnasie- och högskola, är betydelsefull både för att kunna göra väl underbyggda val men för att förstå den praktiska användningen av den teori man läser. Att redan som ung känna till yrkesroller och koppla det man lär sig i skolan till yrkesroller och arbetslivet är viktigt. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del av hela skolans ansvar inte bara rollen studie och yrkesvägledare. Uppdraget är hela skolans och all personal är delaktig. Studie- och yrkesvägledaren har en nyckelroll i detta arbete. Det är viktigt att samverka kring det strategiska arbetet, att det gemensamt ordnas aktiviteter för att uppdatera SYV med lokala yrkesroller och att jobba med gemensamma aktiviteter. Metoder för att utveckla SYV:s arbete med studenter/elever i att se vilka kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar Alla grund- och gymnasieskolor i Blekinge påbörjar utveckling eller fortsätter utvecklingen mot en strategi för hela skolan när det gäller studie- och yrkesvägledning. Medvetandegöra och tydliggöra studievägledningens roll inom högskoleutbildning Alla åk 1 9-skolor jobbar efter Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning samt har en egen plan hur råden lokalt skall omsättas. Alla gymnasieskolor har en struktur för arbetet med yrkesvägledning och personalen är delaktig. Utveckla SYV:s arbete med studenter/elever i att se vilka kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar. 16

17 SAMORDNING AV UTBILDNING TILL ANSTÄLLDA Blekinges företag och andra arbetsgivare har ett stort behov av att kontinuerligt kompetensutveckla personalen. Att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, där kompetensutveckling är en tungt vägande del, är en viktig fråga då tillgång på rätt kompetens är en alltmer avgörande konkurrensfaktor för arbetsgivare. Ett antal olika projekt har genomförts under de senaste åren, där man kunnat se ett tydligt samband mellan kompetensutvecklings-insatser och en mer effektiv produktion. Exempelvis finns Blutsam, Blekinge utveckling i samverkan och START 11 där företag gemensamt har genom utbildning för anställda. Genom samverkan mellan olika aktörer kan kompetensutvecklingsinsatser i större utsträckning bedrivas i regionalt. Detta kan ske genom s.k. Kompetensmäkling där kluster eller liknande upphandlar utbildning till flera företag. Samarbete mellan kommuner finns idag när det gäller utbildning inom ledarutveckling och ledarförsörjning. Detta kan utvecklas till fler grupper/områden Lämplig modell för Kompetensmäkling är identifierad och testad. Arbetsgivare i regionen har ökat sin kunskap om strategisk kompetensförsörjning. Samverkan mellan kommuner har ökat för utbildning av kommunalt anställda Kompetensmäkling via modellen är igång och en långsiktig strategi är sanktionerad. Fler företag/arbetsgivare i regionen har en plan för sin egna strategiska kompetensförsörjning. Samverkan mellan kommuner är etablerad för utbildning av kommunalt anställda. 17

18 Arbetsmarknad KOMPETENSBEHOV På en väl fungerande och dynamisk arbetsmarknad ligger antal utbildade och utbildningarnas innehåll i paritet med företag och arbetsplatsernas behov. För att matcha arbetsgivares behov behövs en närmare samverkan mellan utbildare och arbetsgivare samt en sammanställning av kompetensbehov. Exempelvis är fokusdialoger med arbetsgivare och sammanställning av analyser som görs sätt att utveckla detta arbete. För att vara strategiskt i framkant mot framtida kompetensbehov behövs en omvärldsbevakning för att kunna vara förberedda Modeller för omvärldsbevakning och strategisk matchning av kompetensbehov tas fram. Antal företag som beskriver att man inte hittar personal att anställa har minskat. Foto: Jimmie Adamsson 18

19 FLER I ARBETE Den höga ungdomsarbetslösheten i Europa är en av de stora utmaningarna för Europas framtid och är därför ett gemensamt problem för flera av medlemsstaterna. I Blekinge har vi bland den lägsta sysselsättningen i landet när det gäller unga kvinnor och män. Ungdomsarbetslösheten var i september ,4 %. Arbetsmarknaden i Blekinge erbjuder få ingångsjobb. Industrin, som är den bransch som dominerar i Blekinge har också få ingångsjobb, vilket då gör att det blir svårare för ungdomar och personer med låg utbildning att komma in på arbetsmarknaden. Dagens höga nivå beror i stor utsträckning på att ungdomsarbetslösheten var hög redan innan finanskrisen 2008, vilket gjorde att situationen förvärrades. Med anledning av att det finns ca ungdomar som idag är arbetslösa eller i program, finns det en risk att flera av dessa hamnar i en bestående arbetslöshet. Källa: Arbetsförmedlingen statistik Arbetsmarknaden i Bleking har en efterfrågan på kompetens som inte stämmer med den kompetens som de anmälda på arbetsförmedlingen har. Blekinges kommuner, Region Blekinge, Landstinget Blekinge, Länsstyrelsen Blekinge, BTH, Almi och Arbetsförmedlingen har gemensamt antagit utmaningen att halvera ungdomsarbetslösheten i Blekinge till år Metoden för att nå målet är fördjupad och intensifierad samverkan mellan aktörer i Blekinge. Enligt OECD-analysen av Småland Blekinge som genomfördes under 2011 så kan unga kvinnor och mäns livssituation vara en god indikation på vart en region är på väg. Analysen visar också på att Blekinge har en relativt lågutbildad befolkning, vilket enligt rapporten begränsar utvecklingen i länet och det uppstår en matchningsproblematik. Det är uppenbart att krafttag behövs göras i länet för att skapa en mer löftesrik framtid för unga. För att arbeta med förändring behöver det utvecklas modeller för att stödja målgruppen. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats i Blekinge under de senaste månaderna. Förnärvarande ligger arbetslöshetssiffrorna på 10,5 % (september månad). Källa: AF avser år Efterfrågan på arbetskraft stiger och personer med utbildning och god kompetens får en allt starkare ställning på arbetsmarknaden när konjunkturen förstärks. Mot bakgrund av detta riskerar bristen på arbetskraft att öka inom allt fler yrken i regionen. Samtidigt har vi även en stor andel människor som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden och en uppgift blir att rusta dessa för att kunna ta del av konjunkturuppgången. De flesta arbetsgivare kräver t.ex. lägst gymnasiekompetens, så att motverka avhopp från gymnasiet samt motivera till studier har hög prioritet. Positivt är att vi ser att arbetslösheten stadigt sjunker inom alla grupper. Vi ser en minskning både hos ungdomar, personer med funktionsnedsättning samt utrikesfödda. För att även fortsättningsvis ha en positiv utveckling av sysselsättningen i regionen är en utmaning fler arbetssökande som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden och fler arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Detta innebär en stor utmaning och ställer krav på god samverkan med näringslivet Ungdomsarbetslösheten minskar. Sysselsättningen ökar i åldern år. Modeller utvecklas för en effektivare matchning mellan tillgänglig och efterfrågad arbetskraft för att korta både vakans och arbetslöshetstider Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Region Blekinge, Utbildningsanordnare, Kommuner, Landsting och Näringsliv i Blekinge har ökat och utvecklats. Nya metoder för att matcha arbetslösa mot arbetsmarknaden finns. 19

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 11 mars 2015, kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08.

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 11 mars 2015, kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08. 20150302 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 11 mars 2015, kl 09.00 Kaffe serveras från kl.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Utbildning av vuxna Svenskundervisning för invandrare (SFI) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet att bedöma

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732.

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732. Bilaga 1 2013-12-18 Till Rapport vuxenutbildningen i Eslöv Allmänt om Komvux i Sverige Verksamheten kommunal vuxenutbildning startade formellt i Sverige 1968. I mindre kommuner i regel som en rad kvällskurser

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Om undersökningen 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet Kompetens och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Svenskundervisning för invandrare (sfi) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning

Läs mer

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 2013-01-22 Minnesanteckningar Diana Unander Nordle Tel: 0470-79 48 78 Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 Dagen inleddes med en genomgång av vilka förväntningar

Läs mer

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM INNEHÅLL 01 Nulägesbild 02 03 04 Behov och nytta (förväntningar på resultat) Presentation - gruppdiskussion Kaffe Målgrupp 05 Form och innehåll 06

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21 Verksamhetsplan för Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Syfte... 4 Nulägesbeskrivning... 4 Mission 2012... 5 Vision december 2012... 5 Verksamhetsidé, värdegrund och målgrupp...

Läs mer

Yrkeshögskola vad är det?

Yrkeshögskola vad är det? Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan

Läs mer

Tryggar branschens framtid

Tryggar branschens framtid Tryggar branschens framtid FU är en ideell förening som finansieras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter Arbetsgivarna Arbetstagarna Våra viktigaste kärnfrågor Kompetensförsörjning för branschen

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Observera att Skolverket endast tar emot ansökningar om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna via webben. Detta dokument är endast för er

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb Jan Johansson Vår vision Göteborgs Tekniska College skall vara ledande i lärande och utveckling av industriella tekniska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå i Sverige. Vår verksamhet Gymnasieskola

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi 2014-2020

Kompetensförsörjningsstrategi 2014-2020 Kompetensförsörjningsstrategi 2014-2020 Förord Våren 2012 bildades en arbetsgrupp med representanter från flera kommunala förvaltningar och enheter. Arbetsgruppens uppgift var att utifrån det regionala

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Validering - att synliggöra kompetens Pär Sellberg Nationell

Läs mer

Kompetensförsörjning och matchning

Kompetensförsörjning och matchning Kompetensförsörjning och matchning Arbetslivet behov, utbildningens innehåll och individens kompetens. Hur kan de europeiska verktygen vara ett stöd för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsystemet?

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014

Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014 VIANs handling 21-2011 BUDGET 2012-2014 1 (9) VIAN/2011:21-042 2011-08-25 Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014 A. Verksamhetsbeskrivning 1. Syfte och ansvarsområden Viadidaktnämnden

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

mötesplatsen för arbetsliv och lärande

mötesplatsen för arbetsliv och lärande MASUGNEN mötesplatsen för arbetsliv och lärande Mötesplatsen för arbetsliv och lärande Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan examensarb sanordnare kvalificerad rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg LIA jobb lärande i arbete böcker entreprenö Kompetensbehovet inom transport och logistik försörjning studiemedel en kompetensbehovsöversyn

Läs mer