SPECIALPUBLIKATION OM YRKESUTBILDNING FÖR UNGA HÖSTEN 2016 VÅREN

Transkript

1 SPECIALPUBLIKATION OM YRKESUTBILDNING FÖR UNGA HÖSTEN 2016 VÅREN 2017 Många vägar till ett yrke Mittyrke.fi Vad ska du göra efter GRUNDSKOLAN?. Veera vill bli ELMONTÖRI IVALMA styr dig mot din egen bransch

2 Ledare Drömmar blir verklighet och mer Jag blev bagare-konditor och student våren 2015 från Saimaan ammattiopisto Sampo. På tre år avlade jag grundexamen inom livsmedels branschen, studentexamen och en del av yrkesexamen för konditor. Jag hade länge planerat att gå gymnasiet, men i åttonde klassen var jag på prao i ett bageri och jag blev intresserad av arbetet som konditor. Jag insåg att det var dumt att först gå gymnasiet och först sedan söka mig till mitt drömyrke, om jag ville bli konditor. Jag beslöt mig för att avlägga två examina. Det var ett bra alternativ, även om studierna kräver lite mer självdisciplin och uthållighet. JAG FATTADE beslutet om mitt yrkesval utgående från mina känslor. Jag tänkte till exempel inte på hur sysselsättningsläget är inom branschen. Jag litade på att jag nog hittar arbete om jag gör ett bra jobb. Det lönar sig inte att välja studieplats enligt vad kompisarna väljer. Själv sörjde jag över att jag måste åka från min hemort Imatra till Villmanstrand till yrkesskolan, trots att kompisarna gick till gymnasiet i Imatra. Jag oroade mig för att förlora alla mina vänner. Så gick det så klart inte. YRKESSKOLAN ÄR ett bra alternativ. Man får snabbt arbete efter studierna. Ibland känns det som om ungdomarna inte uppskattar yrkesskolan tillräckligt, och att en del går till gymnasiet bara för att vännerna också gör det. Ha ett öppet sinne och se vilka möjligheter yrkesskolan ger. Fatta beslutet helt själv. Låt inte andra påverka ditt val. Det är roligt att göra sådant arbete man tycker om. I yrkesskolan kan man delta i Mästare-tävlingen. Jag deltog redan under mitt andra studieår, och placerade mig på femte plats. År 2015 vann jag hela tävlingen och jag blev Mästarnas Mästare. Jag utmanade mig själv i tävlingen. Jag lär mig mer under press än i en studiesituation, då det alltid går att fråga läraren om råd. I tävlingen fick jag en chans att visa vad jag går för och studiemotivationen ökade. Jag fick också viktiga kontakter. KONSTIGT NOG fick jag också en arbetsplats via Mästare. Det prisbelönta Åbobageriet MBakerys ägare Mikko Hietala var domare under Mästare. Efter tävlingen frågade han mig om jag var intresserad av en arbetsplats. Det kändes alldeles otroligt! Jag behövde inte oroa mig för att få jobb utan jag blev erbjuden jobb, och dessutom vid ett av de bästa bagerierna. Nu slutför jag yrkesexamen för konditor på läroavtal vid MBakery. Jag stortrivs. I fjol höstas fick jag ett överraskande samtal. Jag blev ombedd att komma med i Finlands kocklandslag. Nu tränar jag som en galning inför en tävling i Tyskland nästa höst. Det är fantastiskt att hela tiden få utvecklas och få nya utmaningar i det här arbetet. DET KÄNNS alldeles otroligt att jag är 19 år, och att jag redan har mitt drömjobb och är med i Finlands kocklandslag. Utan yrkesskolan hade det här inte varit möjligt. EMELIINA PAPINNIEMI Mästarnas Mästare 2015 Sisältö I DEN HÄR TIDNINGEN finns berättelser om ungdomar som studerar till ett yrke och om Mästareevenemanget. I slutet av tidningen presenteras yrkesinriktade grundexamina och de yrken som utbildningarna leder till. Vad ska jag bli när jag blir stor?... 3 Elbranschen intresserar Veera... 3 Alla dörrar står öppna... 4 Intervjuer med personer från Mästare evenemanget och intervjuer med ungdomar om deras planer. VALMA ger mod... 6 Anni, Neea, Sonja och Samu berättar om förberedande studier. Yrkesutbildningen förnyas... 7 Många vägar till ett yrke... 8 En yrkesexamen kan avläggas i skolan och i arbete. Grundläggande yrkesutbildning Basinfo om att studera i yrkesskolan. Utbildningsområden På dessa sidor presenteras över hundra yrken som man kan studera till i yrkesskolan. Intervjuer med ungdomar ingår. Gilla oss! facebook.com/ammattiosaaja Läs tidningen elektroniskt på adressen MITT YRKE-TIDNINGENS REDAKTION: Undervisningsråd Seija Rasku, undervisnings- och kulturministeriet; Kommunikationschef Katja Katajamäki, Skills Finland ry; Verkställande direktör Toni Perez, OSG Viestintä; Redaktionssekreterare Johanna Pelto-Timperi, OSG Viestintä UTGIVARE: Undervisnings- och kulturministeriet CHEFREDAKTÖR: Katja Katajamäki, Skills Finland ry, katja.katajamaki@skillsfinland.fi REALISERING: OSG Viestintä, PÄRMBILD: Markku Ojala TRYCKERI: PunaMusta Oy, 2016 UPPLAGA: Tidningen Mitt yrke kan beställas kostnadsfritt på AMMATTIosaaja-julkaisun maksuttomat lisätilaukset osoitteesta Painotuote 2 Mitt YRKE

3 Vad ska jag bli NÄR JAG BLIR STOR? VAD SKA JAG BLI när jag blir stor är en fråga som åttonde- och niondeklassarna funderar på hemma och i skolan. Det är inte alltid lätt att välja yrke, så det är bra att gå med på de besök till läroanstalter och arbetsplatser som skolan ordnar. Du kan också fundera på olika lösningar till exempel under den förberedande utbildningen VALMA. Du kan börja planera ditt yrkesval genom att fråga dig själv vad du är intresserad av, vad du är bra på och vad som är viktigt för dig. Kan du ha nytta av dina hobbyer i ditt kommande yrke? Du får också hjälp i dina funderingar av din studiehandledare. På webben hittar du också mycket information. Till exempel på webbplatsen mittyrke.fi kan du läsa intervjuer med unga yrkesskolelever. I den här tidningen berättar ungdomar om sina egna studier och erfarenheter i yrkesskolan. Ibland känns det första valet av utbildning och yrke trots allt inte rätt. Det lönar sig att byta bransch och grundexamen om det inte känns bra. Dina egen studieväg kan formas av många sidostigar. All utbildning är till nytta, ofta i helt överraskande situationer. En viss grundexamen binder dig inte till ett enda yrke, utan en och samma examen kan ge arbete inom många olika yrken eller uppgifter. Vad ska du göra EFTER GRUNDSKOLAN? Efter grundskolan kan du välja: YRKESSKOLA, cirka 3 år, du får ett yrke YRKESSKOLA + GYMNASIUM, oftast 3 år eller mer, du får ett yrke och avlägger studentexamen GYMNASIUM, 3 år, du avlägger gymnasiet och studentexamen TIONDE KLASSEN, du kan höja dina betyg och få mer poäng när du ansöker till yrkesutbildning LÅNG LINJE VID FOLKHÖGSKOLA, 1 år, du får mer poäng när du ansöker till yrkesutbildning, avgiftsbelagd HANDLEDANDE UTBILDNING för grundläggande yrkesutbildning (VALMA), du kan bekanta dig med olika yrken och branscher och förbättra dina studiefärdigheter. Den handledande utbildningen ger dig extrapoäng i den gemensamma ansökan. Text Matleena Merta Bild Veera Leinonen Elbranschen intresserar Veera Niondeklassaren VEERA LEINONEN ansökte i vårens gemensamma ansökan till yrkesinstitutet Lappia i Torneå för att studera för GRUNDEXAMEN INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK. Studier till elmontör intresserar Veera, eftersom hon tycker om att arbeta med händerna och hon alltid har varit bra i matematik. Veera tänker också samtidigt avlägga studentexamen. Veera förväntar sig att studierna innebär mycket praktiskt och självständigt arbete. Det är lite spännande att börja i en ny skola, för största delen av de andra studerandena är pojkar. Lyckligtvis finns där också några bekanta pojkar. Jag funderar också på Yrke via DEN GEMENSAMMA ANSÖKAN hur det kommer att vara att studera, säger Veera. Veera vill avlägga två examina, eftersom gymnasiet ger allmänbildning utöver yrkesutbildningen. Jag funderade på mitt val av bransch tillsammans med studiehandledaren. Min pappa gav mig också tips, för han undervisar i el- och ICT-branschen i en yrkesskola. Min pappa har ändå inte påverkat mitt beslut, utan det fattade jag själv, säger Veera. âman blir el- eller automationsmontör med grundexamen inom el- och automationsbranschen. El- och automationsmontörer kan arbeta till exempel i elinstallationsföretag eller inom process- och automationsindustrin. Examen hör till området teknik och kommunikation. Läs mer på s. 19 âden gemensamma ansökan till YRKESUTBILDNING OCH GYMNASIEUTBILDNING för utbildningar som inleds på hösten är i februari mars Ansökningsblankett och information om yrkesutbildning: â Mitt YRKE 3

4 VALMA styr dig mot din egen bransch VALMA-UTBILDNINGEN, den förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning, ger dig mer tid att fundera på vad du vill göra i framtiden. Under utbildningen får du fundera på vilken utbildning och vilket yrke som passar dig. Inom VALMA övar man också färdigheter som behövs i det vardagliga livet, och att vara en del av samhället. Utbildningen är i första hand avsedd för ungdomar som gått ut nian eller tian. VALMA-utbildningen omfattar 60 kompetenspoäng och den pågår i ett år. Läs mer på s. 6. TELMA förbereder för ett självständigt liv TELMA-UTBILDNINGEN förbereder studerande, som till exempel på grund av sjukdom eller skada är i behov av särskilt stöd, för arbete och ett självständigt liv. Avsikten är att hitta en modell för arbete, boende, fritid och rehabilitering samt för ett självständigt liv som passar dig. Målet med specialutbildningen är att stärka de färdigheter som behövs i vardagen och arbetet, samt att skapa en egen väg mot arbetslivet. TELMA-utbildningen omfattar 60 studiepoäng och pågår i 1 3 år. Du kan söka till TELMA-utbildningen i ansökan till specialundervisning. Text Johanna Pelto-Timperi Bilder Juha Harju Alla dörrar står öppna Vi frågade unga besökare under evenemanget MÄSTARE2016 i Seinäjoki vad de ska bli då de blir stora. För många ungdomar är deras framtida yrke ännu oklart, medan vissa är helt säkra på sin sak. Mästare är ett evenemang där man tävlar om FM-medaljer i yrkesskicklighet. Publiken kan enkelt bekanta sig med de yrken som man kan studera till i yrkesskolorna. I våras hade några ungdomar redan gjort sina val, medan en del tänkte att alla dörrar ännu står öppna. De ungdomar som redan studerade vid en yrkesskola var nöjda med sina studier och val av yrke. De bästa möts i MÄSTARE9-TÄVLINGEN REDAN UNDER HÖSTEN kan eleverna i årskurserna 7 9 samla ihop tre personers lag för att delta i händighetstävlingen Mästare9. Tävlingens final avgörs vid Mästare2017-tävlingen i Helsingfors i maj. De lokala tävlingarna, där det avgörs vilka som får komma till final, ordnas under hösten vid yrkesläroanstalterna. Mästare9 är ett fartfyllt evenemang, där högstadieeleverna tillsammans testar sina praktiska färdigheter i teknik, textilarbete och hemkunskap. Samtidigt får de bekanta sig med olika yrken och yrkesläroanstalter. â Under Mästare-evenemanget presenteras nästan alla utbildningsområden och grundexamina inom yrkesskolorna. Publiken får idéer och information om yrkena när unga yrkesskickliga människor tävlar om Finlands mästerskap. Publiken följde till exempel noga med när ungdomar som studerar för GRUNDEXAMEN INOM BYGGBRANSCHEN visade prov på sin skicklighet. 4 Mitt YRKE

5 Åttondeklassarna ELISA KRISTOLA och ELMA VIITA från högstadiet i Ylistaro gick intresserat omkring under Mästare. Elma tänker söka till NÄRVÅRDARE eller KOCK i den gemensamma ansökan. Elisa vet inte ännu vilket yrke hon ska välja, så hon tänker gå gymnasiet för att slippa välja yrke. Ett alternativ hon har funderat på är VETERINÄR. JOHANNA SALOMAA, som studerar till TRÄDGÅRDSMÄSTARE vid OSAO, deltog i tävlingen för anläggning av grönområden under Mästare. Hon anser att tävlingen ger erfarenhet, och hon har också kunnat komplettera studierna med sitt tävlingsarbete. Johanna studerade först inom kompetensområdet blomster- och trädgårdshandel, men bytte senare till grönsektorn. JENNI RANTA övade under Mästare inför den internationella EuroSkills-tävlingen i yrkesskicklighet, som ordnas i Göteborg i december. Jenni har blivit KLÄDSÖMMARE vid Lapin ammattiopisto, efter det studerade hon vid Jyväskylän ammattiopisto till SKRÄDDARE och nu är hon FÖRETAGARE. För Jenni var grundexamen inom textil- och beklädnadsbranschen vägen till drömyrket. Jag tycker jättemycket om det här arbetet! MILJA MOISIO, 17, studerar vid Keski-Pohjanmaan ammattiopisto i Karleby till NÄRVÅRDARE och EEMIL GÖÖS, 17, till HUSBYGGARE vid Koulutuskeskus Sedu i Seinäjoki. För dem var det lätt att välja yrke. Eemil kände till byggbranschen via sin pappa. Milja ville ha ett arbete där hon kan hjälpa människor. Eemil planerar att studera till brandman i framtiden. Milja tror att hon har hittat sitt drömyrke. Åttondeklassarna AKI ALATALO, PYRY HOLMSTRÖM och JOHANNES MÄKINEN från Evijärven keskikoulu hade hunnit bekanta sig med bilavdelningen. Aki har ännu inte bestämt sig för vad han vill bli, så han ska gå GYMNASIET för att fundera på saken. Pyry konstaterar att alla dörrar står öppna, eftersom både gymnasiet och YRKESSKOLAN intresserar honom. Han skulle vilja bli PROFESSIONELL IDROTTARE. För Johannes är saken klar han ska bli NÄRVÅRDARE. Aki och Pyry tycker att det är svårt att välja yrke. Det är ett stort beslut, säger pojkarna. SANNA LEHTO, JOSE MYLLYLAHTI och Ada AARREKANGAS studerar första året vid Sedu. De deltar i ett försök inom kompetensområdet AKUTVÅRD PÅ GRUNDNIVÅ där man blir närvårdare som arbetar i ambulans, det vill säga akutvårdare på grundnivå. Arbetet i ambulansen kräver att man är uppmärksam. Sanna berättar att hon får göra ett meningsfullt arbete efter att hon blivit klar. I ambulansen är alla dagar olika och man får arbeta med människor. Och så klart får man köra i full fart med ambulansen, säger Jose och skrattar när han räknar upp yrkets goda sidor. Mitt YRKE 5

6 VALMA ger sex extrapoäng i den gemen - samma ansökan för yrkesutbildning. VALMA har gett Samu Torvikoski, Sonja Hakala, Nea Liimatainen och Anni Linna färdigheter och mod att gå vidare i yrkesstudierna. VALMA ger mod Text Johanna Pelto-Timperi Bilder Markku Ojala I maj träffade vi FYRA VALMA-STUDERANDE som hade tagit ett stort kliv framåt på sina egna studiebanor. Den handledande utbildningen hade gjort tankarna klarare om de kommande studierna. De blev också modigare att ta tag i studierna. SONJA HAKALA, 16, NEA LIIMATAINEN, 16, ANNI LINNA, 16, och SAMU TORVIKOSKI, 17, studerar vid Hyrias enhet i Riihimäki inom utbildningen som förbereder för grundläggande yrkesutbildning, VALMA. Ungdomarna deltog i den förberedande utbildningen av olika orsaker, och utifrån dem har studerandena tillsammans med lärarna gjort en plan för de egna studierna och för fortsättningen. Sonja blev inte antagen direkt efter nian till den utbildning hon ville, närvårdarutbildningen, så VALMA var ett bra alternativ för ett mellanår. Nea blev antagen till utbildningen för verkstadsmekaniker, men inledde inte studierna eftersom hon visste att det inte var hennes område. Anni inledde närvårdarstudierna, men märkte redan efter en dryg 6 Mitt YRKE

7 Sonja vet att hon vill bli närvårdare. VALMA gav henne extrapoäng för den gemensamma ansökan. vecka att hon inte ville fortsätta i branschen. Samu hann studera ett och ett halvt år till elmontör, då han tappade intresset för branschen helt och hållet. Nu har de alla nya planer och mål. VALMA ger sex extrapoäng i den gemensamma ansökan för yrkesutbildning. Samu anser att det är bra att avbryta yrkesstudierna om branschen inte känns rätt för en själv. Via VALMA fick han en chans att bli det han drömt om, idrottsledare. TANKAR OM DEN EGNA BRANSCHEN Jag visste att jag ville studera till idrottsledare inom grundexamen i idrott. När jag talade om saken med mina vänner föreslog de VALMA. Jag kom med i den förberedande utbildningen i slutet av hösten, alltså mitt i läsåret. Här har jag nästan hela tiden gjort praktiskt arbete, fyra månader som assistent till en idrottsinstruktör, säger Samu. Samu har nytta av sina hobbyer i arbetet som idrottsledare. Han spelar bland annat innebandy, fotboll och basketboll, och han har också tränat juniorer. Yrkesutbildningen förnyas EN STOR REFORM av yrkesutbildningen är under arbete. I och med reformen sker inlärningen från och med 2018 allt mer på arbetsplatserna och i digitala miljöer. Det blir också friare att bygga upp examina. ORDFÖRANDE RENE STOLT vid Suomen opiskelija-allianssi OSKU ry, berättar att man inom organisationen ser reformen som en möjlighet att göra saker på ett nytt sätt. Reformen gör studierna flexiblare och gör det möjligt att skaffa sig en bredare yrkesskicklighet än i dag. Det nya utbildningsavtalet gör inlärningen i arbetet mer systematisk, tydlig och flexibel. En person som kommer från grundskolan kan ändå inte avlägga en yrkesutbildning via självstudier. Därför är det viktigt att närundervisningen bevaras. Man måste också försäkra sig om att handledningen på arbetsplatserna är tillräcklig, då examina enbart avläggs genom yrkesprov, säger han. Åt flickorna var det föräldrarna som föreslog VALMA. Till exempel hade Sonjas bror blivit antagen till merkonomutbildningen via yrkesstarten. Nu är Sonja säker på att närvårdarstudierna var rätt val för henne. Under hösten och våren har hon haft tre perioder av inlärning i arbetet i daghem. Hon har själv skaffat arbetsplatserna. Neas drömyrke var redan i nionde klassen att arbeta som bildartesan. Första gången hon sökte räckte inte poängen till, men nu andra gången gick urvalsprovet redan mycket bättre. Nea är bra på att rita, så hennes kunnande är bra för bildartesanyrket. Anni har effektivt använt möjligheten att bekanta sig med olika utbildningsområden under VALMA-året genom att pröva sig fram. Att få bekanta sig med utbildningarna, och en tre månader lång period av inlärning i arbetet vid Posten, gjorde henne säker på att grundexamen inom företagsekonomi passar henne bäst. Nea berättar att hon för ett år sedan inte vågade flytta över till en ny stor studiegrupp. Nu har hon blivit modigare. Utbildningsprövningen inom grundexamen i visuell framställning gick också bra. I framtiden ser jag mig arbeta som merkonom, säger Anni. Anni har ett bra avgångsbetyg från grundskolan, så en studieplats inom det sam- Text Maija Rauha I fortsättningen kan man avlägga yrkesexamen på bara två år. Enligt OSKU är det ändå viktigt att bevara behörigheten för fortsatta studier. ORDFÖRANDEN JASMINA KHABBAL vid intresseorganisationen för yrkesstuderande, Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto SAKKI ry, anser att grundtanken med reformen är bra: yrkesutbildningen måste reformeras så att den motsvarar de förändrade behoven i arbetslivet, och nu har man börjat på ett nytt sätt. Det som är bra med reformen är de individuella studievägarna, samt att känna igen och erkänna kompetens. Om projektet låg i våra händer skulle vi också satsa mer på studerandenas välmående och på tjänsterna som stöder välmående, säger hon. Jasmina betonar att reformen endast kan lyckas om beslutsfattarna satsar på elevorganisationerna. Bekanta människor betyder stöd och trygghet för den studerande, och med hjälp av dem klarar man också av stora förändringar. ARBETSKAPACITETSINTYG MED ARBETSKAPACITETSINTYGET för yrkespersoner får du mer energi för att orka med studierna och senare i arbetslivet. âalpo.fi â STUDERANDEVERKSAMHET â â â âskolungdom.fi/forbundet SAKUSTARS 2017 Anni berättar att hon fick mycket mer information genom utbildningsprövningen, och samtidigt blev hon säker på vad som är hennes område. I hennes planer för hösten finns merkonomstudier. hällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området vid Hyria var nästan säker redan i våras. Via arbetsplatsen för inlärning i arbetet har Anni också fått deltidsarbete vid postsorteringen och adressutredningen vid Posten. VALMA ÄR FLEXIBEL Du kan inleda VALMA-studier också mitt under läsåret. Det går också att avbryta VAL- MA, om du får en studieplats som blir ledig inom den grundexamen du vill studera för. Oftast pågår studierna i ett år och de ger 60 kompetenspoäng. En obligatorisk del ingår i studierna. De andra delarna är valfria, och de planeras enligt den ungas egna kunskapsmål. Vid vissa läroanstalter kan man höja betygen från nionde klassen inom VALMA. En viktig del av VALMA, utöver studiefärdigheter och att bekanta sig med arbetslivet, är att få övning i kunskaper i det vardagliga livet. Alla studerande har en egen personlig studieplan, och utifrån den funderar man på fortsatta studier för den unga. Läs mer: â UNDER STUDIETIDEN vid yrkesskolan kan du delta i många olika slags tävlingar. En av dem är den årliga kulturtävlingen SAKUstars, där hundratals unga yrkesstuderande deltar varje år. År 2017 ordnas evenemanget i Kuopio. â Mitt YRKE 7

8 Juhani Linnanmäki visste redan i högstadiet att han vill bli fordonsmekaniker. Jag byggde en mikrobil när jag var barn, och för några år sedan en motorcykel och placerade mig på andra plats i tävlingen Nuori rakentaja vid American Car show. Jag är nöjd att jag bytte till läroavtalsutbildningen. Text Johanna Pelto-Timperi Bilder Markku Ojala Att skaffa sig yrkesskicklighet är inte bara teoritimmar i klassen i yrkesskolan, och att öva sina färdigheter i skolans verkstad. Alla studerande vid yrkesskola har en individuell studieplan. Med hjälp av den skapar den unga sin egen studieväg på ett flexibelt sätt och enligt sina egna behov. Studievägen består av yrkesinriktade och gemensamma examensdelar och av fritt valbara examensdelar. Examen kan avläggas med betoning på studier vid läroanstalten eller med betoning på arbete, enligt hur den studerande vill göra. Många vägar till ett yrke Man kan avlägga YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN på flera sätt. JUUSO går varje dag på lektioner. JUULIA studerade ett år i yrkesskola och utförde yrkesproven genom inlärning i arbetet på arbetsplatsen. JUHANI valde läroavtalsutbildning. JUHANI VALDE LÄROAVTAL JUHANI LINNANMÄKI, 18, inledde studier för grundexamen inom bilbranschen vid Keudas enhet i Nurmijärvi, inom kompetensområdet för bilteknik. Det första året gick i skolan, även om det ibland blev tråkigt att sitta på lektionerna. Jag klarade mig bra i yrkesstudierna, men de gemensamma examensdelarna och särskilt språkstudierna gick trögt. Jag funderade redan under första hösten på om läroavtal var ett bättre alternativ än skolan. På våren under det första skolåret hade Juhani en period av inlärning i arbetet vid transportföretaget Timecap i Nurmijärvi. Perioden gick bra, och Juhani fick sommarjobb vid verkstaden. Jag frågade studiehandledaren om jag kunde få stanna här på läroavtal, eftersom det också passade arbetsgivaren. Studiehandledaren sade att jag skulle ringa läroavtalsbyrån. Jag ringde. Läroavtalsbyrån besökte företaget och avtalade om detaljer som gällde studierna. Saken var klar när avtalet var undertecknat. EGET ANSVAR FÖR STUDIERNA Till en början var Juhani i skolan två dagar i veckan, och i slutskedet en dag i veckan. De yrkesinriktade examensdelarna studerar han på arbetsplatsen och resten i skolan. Juhanis mål är att bli färdig i oktober. Jag är nöjd att jag bytte till läroavtalsutbildningen. Jag har fått göra allt slags arbete här. Det har också blivit fel ibland, men man 8 Mitt YRKE

9 Skolan ger en bra grund av kunskaper. Under inlärning i arbetet får man hjälp och handledning. Juuso Mäki studerar till merkonom i yrkesskola. Skoldagarna är ofta åtta timmar långa, men Juuso anser att de är varierande. Vi har mycket mångsidiga studier. Juulia Salokangas avlade slutdelen av examen med betoning på arbetslivet. Om man ens lite tvekar i yrkesskolan om man är i rätt bransch lönar det sig att söka sig till praktiskt arbete och testa om man trivs i yrket. lär sig av sina fel. Jag ansvarar själv för att planen för läroavtalet går framåt. På verkstaden underhåller och reparerar Juhani företagets tunga fordon. Nästan varje dag ska till exempel olja och filter bytas, och trasiga delar bytas ut. Den goda sidan med läroavtal är att man får lön för studietiden. Jag flyttade till eget hem och hyrde en hall för mina hobbyarbeten. Det viktigaste är att göra riktigt arbete. Här får man bättre information om nya tekniker i branschen än i skolan. Juhani rekommenderar yrkesskolan för unga som vill ha praktiskt inriktade studier. I yrkesskolan är det mer avslappnat än i högstadiet, men man måste också ta mycket mer ansvar. Enligt Juhani är läroavtalet den bästa lösningen om man snabbt vill ha arbete i branschen. JUULIA TRIVS MED INLÄRNINGEN I ARBETET JUULIA SALOKANGAS, 19, är glad över att hon snart blir färdig servitör. Jag har två veckor kvar av inlärning i arbetet och sedan är jag klar, säger hon. Om ett år ska hon fira studentexamen. Juulia inledde studierna för grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen för tre år sedan. Trots att Juulia var ett år i Uruguay via utbytesprogrammet Youth For Understanding (YFU), blev hon klar med studierna inom kompetensområdet för kundservice på två år vid Keudas enhet i Järvenpää. När jag kom tillbaka efter utbytesåret trivdes jag inte längre i skolan. Jag diskuterade med lärarna om jag kunde studera på något annat sätt. Det gick två veckor, och så berättade läraren att jag får en tre månaders period av inlärning i arbetet vid Hotel Kämp i Helsingfors. Eftersom det utöver hotell- och restaurangarbete ingår kännedom om barbranschen i examen, skaffade Juulia en arbetsplats för inlärning i arbetet vid Korona i Järvenpää. Barperioden omfattar sex veckor. Jag gjorde tre yrkesprov vid Kämp och ett vid Korona. Teoristudier, som serveringspass och kurs i första hjälpen har jag avlagt på egen hand. Även om jag nu får min examen blir man aldrig färdig inom den här branschen. Jag har ännu en lång väg att gå till chefsuppgifter. HJÄLP OCH HANDLEDNING Yrkesvalet klarnade för Juulia i nian i samband med ett besök för att bekanta sig med yrkesskolan. Hon hade tänkt sig ett helt annat yrke då hon insåg att restaurangbranschen är hennes grej. Under intervjun berättar Juulias chef att hon har fått beröm för bra service. Juulia är mycket nöjd över feedbacken. Jag är ännu bara 19 år, och kan inte säga om jag kommer att vara i branschen ända till pensionen. Även om jag nu trivs bra så ser jag vad som händer. Det är möjligt att jag börjar studera vid universitet. Man har ändå alltid nytta av servitöryrket. Under utbytesåret lärde jag mig spanska, så jag hittar jobb utomlands också. Juulia är nöjd med sin egen studieväg. Hon anser att det var bra att lära sig teori i skolan under det första året och först efter det flytta över till arbetsintensiv inlärning. Vid arbetsplatsen för inlärning i arbetet får man ingen lön. Juulia tror att hon som praktikant ändå har fått mer hjälp och handledning, än om hon hade varit löntagare. Mitt YRKE 9

10 I yrkesskolan får man vänner. JUUSO TRIVS PÅ LEKTIONERNA JUUSO MÄKI, 23, berättar att hans studieväg slingrat sig från en avbruten elektronikmontörsutbildning, via arbetslivet och armén till merkonomstudier vid Keudas enhet i Kervo. Jag studerade i ett och ett halvt år till elektronikmontör. Sedan orkade jag inte längre vara i skolan, och tog anställning på ett bygge. Jag återgick till studierna och gick ett halvt år i skolan, men där blev det. Jag gick tillbaka till byggarbetet och sedan till armén. När Juuso blev äldre funderade han på allvar på att studera. Han ville ha ett lättare arbete än byggarbete, men ett mentalt utmanande arbete. Grundexamen inom företagsekonomi och kompetensområdet för kundbetjäning och försäljning kändes bra. Det här har motsvarat mina förväntningar. EN STADIG TEORIGRUND Eftersom det gått en tid sedan de tidigare studierna beslöt sig Juuso för att börja studierna från början. Jag diskuterade med studiehandledaren om det skulle vara bästa för mig att studera, och vi kom fram till att jag är i skolan på helt vanligt sätt. Skolan ger en bra grund av kunskaper. I den här branschen är teori viktigt, och det lär man sig inte bara genom praktiskt arbete. Under det första året var skoldagarna 7 8 timmar långa. Vi hade yrkesstudier och språk. Studierna var också integrerade, vi Stämningen i yrkesskolan är avslappnad och trevlig, berättar merkonomstuderandena Kailin Nuut (t.v.) och Mila Pelttari som är inne på sitt andra studieår, och Juuso Mäki som är inne på sitt första studieår. har till exempel studerat bokföring på engelska. Jag hann göra uppgifterna i skolan, så om kvällarna behövde jag inte studera. Jag är nöjd med mitt första studieår. Jag tycker att jag har klarat mig bra. Ibland har det varit tyngre perioder och ibland lättare. Jag förhåller mig nu på ett annat sätt till studierna än då jag var femton år. Juuso funderade ett tag på att avlägga två examina, men beslöt sig sedan för att koncentrera sig på studierna i företagsekonomi. Efter merkonomstudierna tänker jag söka till tradenom inom utbildningsprogrammet i säkerhetsbranschen, och vidare till polisyrkeshögskolan. Juuso är styrelseordförande för Kuoma, det vill säga studerandekåren vid Keuda. Jag är ambitiös och vill anta utmaningar. Jag tycker att man kan påverka ärenden som gäller studerande via Kuoma. Verksamheten inom Kuoma ger mig också bra erfarenhet inför arbetslivet. Vad är LÄROAVTAL? LÄROAVTAL är ett tidsbundet arbetsavtal mellan en arbetsgivare och en person som fyllt minst 15 år. Läroavtalet går ut på att personen blir utbildad på arbetsplatsen enligt en individuell studieplan. Utöver utbildningen på arbetsplatsen deltar den studerande vid sin egen läroanstalt till exempel i de gemensamma examensdelarna för examen. Vid läroavtalsplatsen kan man också avlägga grundexamen som fristående examen. Den studerande får lön enligt kollektivavtalet, men för de dagar som den studerande studerar vid läroanstalten betalas inte nödvändigtvis lön. Den studerande skaffar själv sin läroavtalsplats med hjälp av en läroavtalscentral eller läroavtalsbyrå. Vad är INLÄRNING I ARBETET? INLÄRNING I ARBETET är att inhämta yrkeskompetens och att tillämpa sina kunskaper i en äkta arbetsmiljö i riktiga arbetssituationer. Inlärning i arbetet kan vara en central del av grundexamen. Läroanstalten och arbetsgivaren ingår ett skriftligt avtal om perioderna, och läroanstalten ansvarar för de praktiska arrangemangen. Oftast får man inte lön under inlärningen i arbetet. Vad är YRKESPROV? I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILD- NINGEN ingår yrkesprov. Med hjälp av yrkesprov bedömer man den studerandes kompetens i riktiga arbetssituationer. Det går också att avlägga en yrkesinriktad grundexamen enbart som fristående examen. 10 Mitt YRKE

11 Grundläggande yrkesutbildning Att avlägga en YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN räcker ungefär tre år, varav en del genomförs på arbetsplatser i form av inlärning i arbetet. Man kan också avlägga STUDENTEXAMEN medan man studerar vid en yrkesskola Iyrkesskolan går största delen av studierna ut på att inhämta yrkeskompetens. Det räcker ungefär tre år att avlägga en yrkesinriktad grundexamen. Examina omfattar 180 kompetenspoäng. De kunskaper som behövs för examen inhämtas delvis via praktiskt arbete på arbetsplatser, det vill säga minst 30 kompetenspoäng via inlärning i arbetet. De yrkesinriktade examensdelarna omfattar 135 kompetenspoäng. De gemensamma examensdelarna utgör 35 kompetenspoäng. De fyra gemensamma examensdelarna omfattar studier i bland annat modersmål, andra språk, matematik, fysik och kemi, arbetslivsfärdighet, företagsamhet och företagsverksamhet, upprätthållande av arbetsförmågan, gymnastik och hälsokunskap samt kännedom om olika kulturer. Examen kan innehålla 10 kompetenspoäng fritt valbara examensdelar. De fritt valbara examensdelarna kan till exempel komplettera kunskaperna i det kommande yrket eller förbättra beredskapen för vidare studier. I yrkesskolan kan man också avlägga två examina, utöver grundexamen kan man avlägga studentexamen. MAN KAN AVLÄGGA YRKESSTUDIER: I YRKESSKOLAN, presentation ovan INOM LÄROAVTALSUTBILDNINGEN, då den studerande och arbetsgivaren gör upp ett tidsbundet arbetsavtal och avtalet fastställs av anordnaren av yrkesutbildningen. Studierna består i huvudsak av arbete på arbetsplatsen, medan teoriundervisningen sker i läroanstalten enligt överenskommels. â SPECIALUNDERVISNINGEN är avsedd för studerande som behöver särskilda arrangemang p.g.a. funktionsnedsättning, sjukdom, försenad utveckling eller någon annan orsak. Då kan också examensmålen anpassas. UTBILDNING FÖR IDROTTARE är yrkesutbildning som möjliggör en satsning på träning och tävling. â FORTSATTA STUDIER EFTER GRUNDEXAMEN En person som har avlagt en yrkesinriktad grundexamen kan komplettera sina kunskaper med en yrkes- eller specialyrkesexamen eller via studier på yrkeshögskola eller universitet. STÖD FÖR STUDIER Under studietiden kan en studerande som fyllt 17 år få studiepenning, bostadstillägg och studielån mot statsborgen. Stödets storlek varierar beroende på den studerandes ålder, boendeform och civilstånd (gift eller ogift), föräldrarnas inkomster och den studerandes ekonomiska situation. Studiepenningen är skattepliktig inkomst. På FPA:s webbplats kan man räkna ut hur stort studiestöd man kommer att få. â Nyttiga LÄNKAR: â Information om yrken, examina och studier vid yrkesskola. Webbplatsen ger en inblick i studerandes och yrkespersoners vardag. Artiklarna kan hjälpa dig att välja yrke. â På Studieinfo kan du läsa om examina och kompetensområden och söka i den gemensamma ansökan. Utbildningarna hittar du via sökrutan eller under rubriken Yrkesutbildning Vad kan jag studera inom yrkesutbildning. Via utbildningarna kommer du direkt till ansökningsblanketten, som vägleder dig framåt steg för steg. I den gemensamma ansökan kan du söka till fem olika utbildningar med samma blankett. YRKESSKOLAN ÄR NÅGOT HELT ANNAT ATT STUDERA VID EN YRKESSKOLA är annorlunda än i grundskolan. Vid yrkesskolan lär du dig genom att göra och pröva själv. Det intressanta med en yrkesskola är att arbetssalarna, verkstäderna, köken och övriga undervisningsplatser ser ut på samma sätt som i arbetslivet. Där går riktiga kunder till exempel i skönhetssalongen eller bilverkstaden. Varje studerande är en individ, så i yrkesskolan beaktas också de studerandes olika behov. Lärandet stöds genom att planera individuella studiebanor för varje studerande. SÖK TILL UTBILDNINGEN = fyll i ansökningsblanketten DU HITTAR ANSÖKNINGSBLANKETTERNA på Studieinfo.fi. MER INFORMATION OM ANSÖKAN: Be om råd av studiehandledaren eller Studieinfos rådgivningstjänst, tfn , info@studieinfo.fi â Mitt YRKE 11

12 Yrkesskolan erbjuder över 100 yrken PÅ SIDORNA presenteras de yrkesinriktade grundexamina och tillhörande kompetensområden. Dessutom berättas det om vad man kan arbeta med efter olika utbildningar. Här finns också intervjuer med ungdomar som studerar till ungdoms- och fritidsinstruktör, medieassistent, musiker, merkonom, datanom, plåtslagare-svetsare, kombinationsfordonsförare, ICT-montör, skogsmaskinsförare, kosmetolog, och lokalvårdare. Bild Markku Ojala DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET Grundexamen i barn- och familjearbete Grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion Grundexamen i teckenspråkshandledning KULTURBRANSCHEN Grundexamen i visuell framställning Grundexamen inom hantverk och konstindustri Grundexamen i musik Grundexamen inom cirkusbranschen Grundexamen i dans DET SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA, FÖRETAGSEKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA OMRÅDET Grundexamen inom företagsekonomi DET NATURVETEN SKAPLIGA OMRÅDET Grundexamen i informations- och kommunikationsteknik TEKNIK OCH KOMMUNIKATION Grundexamen inom bilbranschen Grundexamen inom livsmedelsbranschen Grundexamen inom gruvbranschen Grundexamen i ur- och mikromekanik Grundexamen inom fastighetsservice Grundexamen inom maskin- och produktionsteknik (fr.o.m ) Grundexamen inom laboratoriebranschen Grundexamen i flygplansmekanik Grundexamen i flygledning Grundexamen i logistik Grundexamen inom lantmäteribranschen Grundexamen inom mediebranschen (fr.o.m ) Grundexamen i sjöfart Grundexamen i plast- och gummiteknik Grundexamen inom ytbehandlingsbranschen Grundexamen inom processindustrin Grundexamen inom träbranschen Grundexamen inom byggnadsbranschen Grundexamen inom el- och automationsteknik Grundexamen inom husteknik Grundexamen för teknisk planering Grundexamen inom textil- och beklädnadsbranschen Grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik Grundexamen inom säkerhetsbranschen Grundexamen i båtbyggnad Grundexamen inom tapetsering och inredning NATURBRUK OCH MILJÖOMRÅDET Grundexamen inom hästhushållning Grundexamen i fiskeri Grundexamen i natur och miljö Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen inom skogsbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel SOCIAL-, HÄLSO- OCH IDROTTSOMRÅDET Grundexamen i tandteknik Grundexamen inom hårbranschen Grundexamen inom skönhetsbranschen Grundexamen i idrott Grundexamen inom läkemedelsbranschen Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen TURISM-, KOSTHÅLLS- OCH EKONOMIBRANSCHEN Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Grundexamen i hemarbets- och rengöringsservice Grundexamen i turism Mitt YRKE

13 Utbildningsområden Jag har haft en period Följande yrkesinriktade grundexamina och kompetensområden samt tillhörande examensbenämningar för varje bransch är de som godkänts för utbildning som börjar från och med av inlärning i arbetet vid en ungdomsgård. Bild Eveliina Närhi Intervjuer med unga yrkespersoner Matleena Merta, Johanna Pelto-Timperi ja Annika Kujanpää Bilder Juha Harju om inget annat anges Det humanistiska och pedagogiska området Arbetet i branschen går ut på att ordna tjänster inom handledning, fritid och fostran. Människor i olika åldrar får handledning och hjälp för att växa, lära känna sina resurser, stärka sin identitet och höja sin livskompetens. GRUNDEXAMEN I BARN- OCH FAMILJEARBETE Den som har avlagt grundexamen i barn- och familjearbete är BARNLEDARE. Barnledaren arbetar med fostran och handledning av barn, inom lek- och fritidsverksamhet och eftermiddagsverksamhet för skolelever. Arbetsplatser finns till exempel inom daghem, skolor, församlingar, barnskyddet och andra organisationer som erbjuder tjänster inom småbarnspedagogik. BARNLEDARE GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION Den som har avlagt grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion blir UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTÖR, som planerar, organiserar och leder medborgar-, kulturoch motionsverksamhet och övrig fritidsverksamhet. Arbetsplatser finns till exempel inom organisationer, kommuner, staten, företag, ungdomsgårdar, läger och olika inrättningar. UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTÖR GRUNDEXAMEN I TECKENSPRÅKSHANDLEDNING Grundexamen inom teckenspråkshandledning ger behörighet att arbeta som TECK- ENSPRÅKSHANDLEDARE. Teckenspråkshandledaren handleder och bistår teckenspråkiga personer, hörsel- och synskadade personer samt personer med talstörning eller talskada. Arbetsplatser finns till exempel vid skolor, läroanstalter, morgon- och eftermiddagsklubbar för skolelever, läger, klubbar, vårdinrättningar, servicehus och verksamhetscenter. TECKENSPRÅKSHANDLEDARE UNGDOMSINSTRUKTÖRENS arbete passar för den som är social EVELINA NÄRHI blev färdig ungdoms- och fritidsinstruktör vid Jämsän ammattiopisto i våras. Jag funderare först på att gå gymnasiet, men bestämde mig för att jag vill ha ett praktiskt arbete. Jag tyckte väldigt mycket om mina studier. Vi gjorde många olika projekt, och undervisningen i teoriämnena var också kreativ. I samband med matematikstudierna utarbetade vi specifika uppgifter för branschen av beräkningarna, i samma form som i matematikboken, säger Evelina. I studierna ingick idrott, motion i naturen och improvisation. Man fick också välja kurser enligt eget intresse. Evelina valde mest studier i idrott. Jag har haft perioder av inlärning i arbetet både i daghem och vid en ungdomsgård, där jag ledde en fotografiverkstad och hjälpte lokalkommittén som bestod av ungdomar. Man måste kunna kasta sig in i ungdomarnas värld i arbetet med ungdomar. De tycker också om att själva få bestämma om sina saker, så att inte allting dikteras ovanifrån. Evelina rekommenderar branschen för sociala personer som tycker om praktiskt inriktat arbete. Om man ens lite funderar på att välja mellan ungdomsinstruktion och social- och hälsovårdsbranschen rekommenderar jag definitivt ungdomsinstruktion, säger hon. GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION ingår i det humanistiska och pedagogiska utbildningsområdet. Ungdoms- och fritidsinstruktören planerar, ordnar och leder fritidsverksamhet för människor i olika åldrar inom olika organisationer, ungdoms- och fritidsverksamhetsinstanser. Arbetsplatser kan till exempel vara skolor, ungdomsgårdar, olika organisationer och verkstäder. JÄMSÄN AMMATTIOPISTO är en del av samkommunen för utbildning i Jyväskylä. Vid läroanstalten kan ungdomar avlägga grundexamina inom 11 olika områden och få examen med 13 olika examensbenämningar. Mitt YRKE 13

14 Kulturbranschen I kulturbranschen producerar man upplevelser och tjänster som höjer livskvaliteten. Personer i branschen arbetar med traditionella och sociala medier och med olika former av handarbete och konst. GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING Yrkesbenämningen för den som avlägger grundexamen i visuell framställning är BILDARTESAN. Bildartesanen arbetar med visuell framställning, grafisk planering och utveckling av produktplanering. Arbetsplatser finns till exempel vid konstgallerier, reklambyråer, tidningshus och andra företag inom kulturbranschen. BILDARTESAN Kompetensområdet för grafisk planering Kompetensområdet för bild- och mediekonst Kompetensområdet för fotografering GRUNDEXAMEN INOM HANTVERK OCH KONSTINDUSTRI Grundexamen inom hantverk och konstindustri ger behörighet att arbeta som ARTESAN. Artesanen planerar och tillverkar olika produkter med traditionella arbetsmetoder och modern teknik. Artesanen specialiserar sig på ett yrkesområde, såsom restaurering, keramik, bokbinderi, stenbranschen, guldsmide, glasbranschen, scenografi, metallbranschen, vapensmide, träbranschen, renovering, sameslöjd, inredning, instrumentbygge, textilbranschen, beklädnad, båtbygge eller tapetsering. Arbetsplatser för artesaner är till exempel inom konstindustrin, service- och industriföretag och inom rådgivningsorganisationer. ARTESAN Kompetensområdet för produktplanering och -tillverkning Kompetensområdet för miljöplanering och byggande MUSIKER Kompetensområdet för musik MUSIKTEKNOLOGI Kompetensområdet för musikteknologi PIANOSTÄMMARE Kompetensområdet för pianostämning GRUNDEXAMEN INOM CIRKUSBRANSCHEN Yrkesbenämningen för den som har avlagt grundexamen inom cirkusbranschen är CIRKUSARTIST. Cirkusartisten arbetar med att uppträda och som lärare i cirkusskolor och klubbar. Arbetsplatser finns till exempel inom cirkusar, teatrar och olika ensembler. CIRKUSARTIST GRUNDEXAMEN I DANS Grundexamen i dans ger behörighet att arbeta som DANSARE. Dansaren arbetar med att uppträda, som dansinstruktör och koreograf. Arbetsplatser finns till exempel inom dansgrupper, teatrar och företag i underhållningsbranschen. DANSARE GRUNDEXAMEN I MUSIK Den som har avlagt grundexamen i musik blir MUSIKER, MUSIKTEKNOLOG eller PIANO STÄMMARE. Till arbetet hör att uppträda, studioarbete, programmering eller pianostämning. Arbetsplatser finns till exempel vid symfoniorkestrar, musikläroanstalter, församlingar, militärmusikkårer, band och programbyråer. Bild Sami Lehtinen Arbetet i MEDIEBRANSCHEN kräver fantasi SAMI LEHTINEN, 19, blev färdig medieassistent i våras från Keudan ammattiopisto i Kervo. Han blev intresserad av mediebranschen genom att videofilma. Skejting har varit min hobby sedan jag var barn, och vi filmade varandra med mobilen med kompisarna. Jag hade inte tänkt att filmandet kunde bli ett yrke, tills jag hittade grundexamen i audiovisuell kommunikation efter grundskolan, säger Sami. I studierna ingick bland annat fotografering, scenografi och ljussättning. Sami avlade hela sitt tredje studieår genom inlärning i arbete i branschen. Jag kom överens med skolan att jag arbetar vid en studio som heter Alfa-TV. Under året fick jag filma inom flerkameraproduktioner och göra sceninredning och ljus för program. Det var fint att få besöka olika platser och träffa dem som skulle intervjuas. Videofilmarens arbete passar för en visuell person som vill förverkliga sig själv. I arbetet inom mediebranschen behövs fantasi. Man måste också vara noggrann, annars får man inte mera arbete, säger Sami. GRUNDEXAMINA INOM MEDIEBRANSCHEN slås ihop från och med till en ny grundexamen inom mediebranschen. Den nya examen ingår i utbildningsområdet teknik och kommunikation. AMMATTIOPISTO KEUDA har 11 utbildningsenheter i Mellersta Nyland. Enheter finns bland annat i Helsingfors, Kervo och Järvenpää. Vid Keuda kan man studera bland annat djurskötsel, företagsekonomi och administration eller audiovisuell kommunikation. Studier kan också avläggas på läroavtal. 14 Mitt YRKE

15 Bild Rob Domins Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området Personer med ett brett kunnande inom företagsekonomi behövs i många branscher i arbetslivet. Grundexamen ger mångsidig övning för arbetsuppgifter vid företag och organisationer. GRUNDEXAMEN INOM FÖRETAGSEKONOMI Den som har avlagt grundexamen inom företagsekonomi blir MERKONOM. Merkonomen kan arbeta inom försäljning, handel, ekonomi, förvaltning, kontorsarbete och informations- och bibliotekstjänster. Arbetsplatser finns i nästan alla företag och organisationer, till exempel i bibliotek, banker, butiker och försäkringsbolag. MERKONOM Kompetensområdet för kundbetjäning och försäljning Kompetensområdet för ekonomi och kontorsservice Kompetensområdet för informations- och bibliotekstjänst Fria MUSIKSTUDIER TOM EFRATI, 17, är inne på sitt andra studieår vid Helsingfors Pop & Jazz Konservatorium. Jag studerar elgitarr, och utöver det sång och pianospel, säger Tom. Enligt Tom är studierna vid Pop & Jazzkonservatoriet praktiskt inriktade, och de studerande får mycket frihet för att förverkliga sina egna projekt. Många av lärarna i skolan arbetar i musikbranschen, så via dem kan man få kontakter på fältet. Här har alla individuella studiebanor. Det innebär att bara en del av teoristudierna i början är obligatoriska för alla. Vi får välja studier enligt eget intresse. Mina skoldagar innehåller till exempel mycket övning med mitt band Rude Cast. Via skolan får vi uppträda på klubbar, och tre gånger om året har vi också en egen festival i skolan, berättar Tom. Tom avlägger gymnasiestudier samtidigt, och ibland blir dagarna långa. För mig spelar det ingen roll att dagarna är långa, om förmiddagarna får jag göra det jag annars också skulle göra. I framtiden vill jag göra spelningar och spela in en skiva med mitt band, men också andra jobb inom musikbranschen, som producentarbete, intresserar mig. Inom GRUNDEXAMEN I MUSIK finns tre kompetensområden: kompetensområdet för musik, kompetensområdet för musikteknologi och kompetensområdet för pianostämning. En person som arbetar i musikbranschen måste ha god organisationsförmåga och interaktionsfärdigheter. HELSINGFORS POP & JAZZ KONSERVATORIUM är Finlands ledande musikläroanstalt som är specialiserad på rytmisk musik. Vid konservatoriet ger man grundläggande hobbyinriktad undervisning och grundläggande yrkesutbildning inom musik. Den som har avlagt grundexamen i musik blir musiker eller musikteknolog. MERKONOMEN arbetar med människor VIIVI LAPPALAINEN, 19, blev färdig merkonom i våras. Viivi avlade studentexamen samtidigt som hon studerade vid Tredu i Tammerfors inom kompetensområdet kundbetjäning och försäljning. Nu siktar hon på studier i marknadsföring vid Kauppakorkeakoulu. Jag har fått många värdefulla kontakter i arbetslivet tack vare mina merkonomstudier. Utbildningen gav bra baskunskaper i kundservice. Dessutom studerade vi bokföring och företagets lönsamhet. Viivi anser att det bästa med hennes studier var lärarnas berättelser om arbetslivet. Hon hade också mycket nytta av perioderna av inlärning i arbetet. Min senaste arbetsplats för inlärning i arbetet var vid ett företag som heter Viihdepalatsi, en plats där man kan ordna förevisningar och tillställningar. Jag vick sköta marknadsföringen för Viihdepalatsi, vilket var jätteroligt. Enligt Viivi passar kundservicearbete för en social och hurtig person. Ibland kan kunderna vara ovänliga, men man får inte själv gå med i det. Man måste skapa en bra stämning för sig själv, så att den smittar av sig på kunden, säger hon. Det ingår tre kompetensområden i GRUNDEXAMEN INOM FÖRETAGSEKONO- MI: kompetensområdet för kundbetjäning och försäljning, kompetensområdet för ekonomi och kontorsservice och kompetensområdet för informations- och bibliotekstjänst. De som har avlagt examen i branschen kan arbeta med kundservice, marknadsföring, kontorsuppgifter, dataförvaltning och databehandling. Vid TREDU, TAMPEREEN SEUDUN AMMATTIOPISTO, kan man studera många branscher från företagsekonomi till husteknik. Läroanstalten erbjuder också läroavtals- och invandrarutbildning. Mitt YRKE 15

16 Det naturveten - skapliga området Den som har avlagt grundexamen inom det naturvetenskapliga området kan arbeta vid företag och organisationer med uppgifter inom databehandling, förvaltning och service. GRUNDEXAMEN I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK Den som har avlagt grundexamen i informations- och kommunikationsteknik blir DATANOM. Datanomen arbetar inom affärslivet med uppgifter inom databehandling, installation, försäljning, marknadsföring, utbildning och konsultation. Arbetsplatser finns till exempel inom bibliotek, banker, IT-serviceföretag, teleoperatörer, datakommunikationsoperatörer, butiker, försäkringsbolag och inom andra företag och organisationer som använder IT. DATANOM Kompetensområdet för mikrostöd Kompetensområdet för programmering Bild Markku Ojala Teknik och kommunikation Inom utbildningsområdet teknik och kommunikation finns totalt 26 grundexamina. De utexaminerade placerar sig i olika uppgifter inom industri, högteknologi, småföretag och trafik. GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN Den som har avlagt grundexamen inom bilbranschen är BILPLÅTSLAGARE, BILLACKERARE, BILFÖRSÄLJARE, FORDONSMEKANIKER, SMÅMASKINSREPARATÖR eller RESERVDELSFÖR- SÄLJARE. Till arbetsuppgifterna hör bilförsäljning, reservdelsförsäljning, underhåll och reparation. Arbetsplatser finns till exempel inom bil- och biltillbehörsaffärer, bil- och motorcykelverkstäder, servicestationer och transportföretag. BILPLÅTSLAGARE Kompetensområdet för bilplåtslagning BILLACKERARE Kompetensområdet för billackering BILFÖRSÄLJARE Kompetensområdet för bilförsäljning FORDONSMEKANIKER Kompetensområdet för bilteknik SMÅMASKINSREPARATÖR Kompetensområdet för reparation av motordrivna småmaskiner RESERVDELSFÖRSÄLJARE Kompetensområdet för reservdelsförsäljning DATANOMEN kan kombinera arbete med hobby SAMU RÄSÄNEN, 23, studerar för grundexamen i informations- och kommunikationsteknik vid Kiipulan ammattiopisto. Studierna ingår i utbildningsprogrammet för det naturvetenskapliga området. Samu studerar inom kompetensområdet för mikrostöd. Tidigare har Samu studerat datateknik vid yrkeshögskola. När det gick trögt med studierna där bestämde han sig för att bli datanom och studera vid Kiipulas enhet i Turenki. Jag har nytta av alla mina tidigare studier här. Vid Kiipula är studierna praktiskt inriktade och utgår från den studerande. Jag har fått studera riktiga saker, då här är mindre teori än i yrkeshögskolan. Handledarna hjälper alltid om det behövs. Vi har också riktiga kunder som vi har gett användarstöd åt. I Kiipula har de studerande en personlig studieplan och studierna är flexibla. Samu inledde studierna i november, alltså mitt i terminen. Han följer sin egen planerade studieväg för att komma vidare i studierna. I datanomens arbete kan jag kombinera hobby och arbete. Mitt mål är att bli färdig på två år. De som har avlagt grundexamen i INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKA- TIONSTEKNIK (datanom) arbetar till exempel inom användarstöd, där de instruerar och hjälper i problem som gäller informationsteknik. KIIPULAN AMMATTIOPISTO ordnar yrkesinriktad specialundervisning, förberedande utbildning och rehabilitering på tio orter. Vid Kiipula kan man studera för 11 grundexamina. GRUNDEXAMEN INOM LIVSMEDELSBRANSCHEN Den som har avlagt grundexamen inom livsmedelsbranschen blir behörig att arbeta som LIVSMEDELSTILLVERKARE, BAGARE-KONDITOR, CHARKUTERIST eller MEJERIST. Den som har avlagt examen arbetar med uppgifter inom livsmedelstillverkning. Arbetsplatser finns till exempel vid bagerier-konditorier, köttstyckerier och korvfabriker, färdigmats- och sötsaksfabriker, kvarnar, bryggerier och i butiker som säljer livsmedelsprodukter. LIVSMEDELSTILLVERKARE Kompetensområdet för livsmedelsteknologi BAGARE-KONDITOR Kompetensområdet för bageribranschen CHARKUTERIST Kompetensområdet för köttbranschen MEJERIST Kompetensområdet för mejeribranschen GRUNDEXAMEN INOM GRUVBRANSCHEN Den som har avlagt grundexamen inom gruvbranschen blir GRUVARBETARE eller AN- RIKNINGSARBETARE. Arbetsuppgifterna hänför sig till brytning, bergförstärkning, upprustningsarbeten, underhåll av utrustning, produktionsdrift och produktionsunderhåll, anrikning samt processautomation. Arbetsplatser finns vid gruvor och anrikningsverk. GRUVARBETARE, ANRIKNINGSARBETARE GRUNDEXAMEN I UR- OCH MIKROMEKANIK Den som har avlagt grundexamen i ur- och mikromekanik blir URMAKARE eller MIK- ROMEKANIKER. Arbetsuppgifterna går ut på att reparera ur samt att planera, tillverka och underhålla mikromekaniska apparater. Arbetsplatser finns till exempel vid ur- och guldsmedsaffärer, import- och partiaffärer samt inom elektronik-, instrumenteringsoch precisionsindustrin. URMAKARE Kompetensområdet för urbranschen MIKROMEKANIKER Kompetensområdet för mikromekanik 16 Mitt YRKE