En dag i yrkesskolan. Vad ska du göra efter GRUNDSKOLAN?I Mirella vill bli NÄRVÅRDARE. Vili grundade ett eget FÖRETAG. Mittyrke.fi

Transkript

1 SPECIALUPPLAGA OM YRKESUTBILDNING FÖR UNGA HÖSTEN 2015 VÅREN 2016 En dag i yrkesskolan Mittyrke.fi Vad ska du göra efter GRUNDSKOLAN?I Mirella vill bli NÄRVÅRDARE. Vili grundade ett eget FÖRETAG.

2 Ledare Innehåll Vad vill du med ditt liv? Det är en fråga som varje högstadieelev får ställa sig själv och svara på innan han eller hon går ut grundskolan. Man borde veta vart man ska söka, vad man ska göra resten av sitt liv och vad man egentligen vill med sitt liv. Det är frågor som många får fundera på ännu när de har klarat av andra stadiet. Livet är ingen raketvetenskap, men inte heller en entydig stig som man följer från början till slut. Var och en måste hitta sin egen riktning i livet. Jag har avlagt två examina samtidigt och nu har jag redan sökt mig till en annan bransch. Genast när jag kom från högstadiet till yrkesskolan blev jag intresserad av att arbeta för de finländska studerandenas ställning, särskilt yrkesstuderandenas. Jag har alltid varit en rättfram person som inte håller inne med mina åsikter. Det här fick mig lyckligtvis att engagera mig i Suomen Opiskelija-Allianssi OSKU ry:s verksamhet. Tack vare det har jag fått bidra med ett lite yngre perspektiv också i Mästare-världen via Skills Finlands styrelse. Yrkesskolvärlden och föreningsaktiviteten har vidgat min egen tankevärld, men framför allt gett mig möjlighet att uppleva mycket nytt, lära känna många människor och lära mig en hel del utanför skolan. Jag hängav mig. Jag vågade. Jag prövade. Och jag ångrar inget. Min tid som ordförande i OSKU ry är den hittills bästa perioden i mitt liv, men också den tyngsta. När man jagar sina drömmar måste man ibland också göra lustiga saker och ta stora kliv in i det okända. Jag njöt ändå oerhört mycket av mitt ordförandeuppdrag. Jag ledde en av de främsta intressebevakarna för de finländska yrkesskolorna och fick vara med och göra yrkesutbildningen ännu bättre och högklassigare än förut. Intressebevakning är ändå inte alltid så lätt. Att arbeta för allas bästa kräver envishet och osjälviskhet i mitt fall betydde det att jag avbröt mina studier för ett år framåt. Jag har ändå haft tur, för största delen av mina lärare har värdesatt och visat förståelse för min egen studieväg, vilket jag tycker är en av de bästa sakerna med yrkesskolan. Det finns lika många alternativa vägar mellan studiernas början och utexamineringen som det finns studerande. Varje ung person har otroligt stor potential, som han eller hon mycket väl kan lära sig utnyttja inom sin drömbransch och yrkesskolvärlden. Jag hoppas att du hoppas på och hittar de mest varierande äventyr i ditt liv. Kom ihåg att det inte finns några rätt eller fel lösningar när du gör dina val. Det finns bara lösningar, som du inte behöver vara rädd för. Jag själv tänker fortsätta hänge mig, våga och pröva såväl inom studierna som på andra livsområden. Eftersom var och en av oss i sista hand bär ansvaret för våra egna val och vårt liv, lönar det sig att göra livet precis sådant som vi själva vill. NINA HUOVINEN studerande, ordförande för OSKU ry 2013, styrelsemedlem i Skills Finland ry I den här tidningen finns berättelser om ungdomar på Mästare-evenemanget och i yrkesskolan. En 23-årig företagare berättar om sina erfarenheter. I slutet av tidningen presenteras yrkesskolans grundexamina och de yrken som utbildningarna leder till. Nervöst men roligt att börja i yrkesskolan...3 Mirella vill studera till NÄRVÅRDARE Vad ska du bli när du blir stor?...4 Mitt yrke frågade unga om deras planer på Mästare2015 Jag är inte rädd för att bli företagare...6 Vili Heiskanen blev FÖRETAGARE som 23-åring. Essi trivs i yrkesskolan åriga Essi Heikkinen studerar till INREDARE på Koulutuskeskus Salpaus. Grundläggande yrkesutbildning...11 Basinfo om att studera i yrkesskolan. Utbildningsområden På dessa sidor presenteras över hundra yrken som man kan studera till i yrkesskolan. Intervjuer med ungdomar ingår. Gilla oss! facebook.com/ammattiosaaja Läs tidningen elektroniskt på adressen MITT YRKE-TIDNINGENS REDAKTION: Undervisningsråd Seija Rasku, undervisningsoch kulturministeriet; Kommunikationschef Katja Katajamäki, Skills Finland ry; Verkställande direktör Toni Perez, OS/G Viestintä; Redaktionssekreterare Johanna Pelto-Timperi, OS/G Viestintä Avgiftsfria tilläggsbeställningar på adressen: Maksuttomat lisätilaukset osoitteesta: UTGIVARE: Undervisnings- och kulturministeriet CHEFREDAKTÖR: Katja Katajamäki, Skills Finland ry, katja.katajamaki@skillsfinland.fi REALISERING: OS/G Viestintä, PÄRMBILD: Markku Ojala TRYCKERI: PunaMusta Oy, 2015 UPPLAGA: Mitt YRKE Painotuote

3 VILKET YRKE kunde passa mig? ÅTTORNA OCH NIORNA funderar på sitt kommande yrke och andra framtidsfrågor både hemma och i skolan. Det lönar sig att delta när skolan ordnar besök på läroanstalter och arbetsplatser. Du kan inleda ditt yrkesval genom att fundera på vad du är intresserad av, vad du är bra på och vad som är viktigt för dig. Kan du dra nytta av dina hobbyer i ditt kommande yrke? När du funderar på det här behöver du också information om yrken, arbetsuppgifter och utbildningar. Du kan fråga din studiehandledare, och det finns också mycket information på webben. Till exempel på webbplatsen mittyrke. fi kan du läsa intervjuer med unga yrkesskolelever. I den här tidningen berättar många unga om sina egna studier och erfarenheter. En del märker först under studietiden att yrket som de valde trots allt inte var det rätta. Det är inget att bli orolig över, för det första utbildningsvalet avgör inte din karriär för resten av livet. Att studera i yrkesskolan är ännu inte hela din yrkeskarriär, utan på sätt och vis en yrkesväg med många vägskäl. Då och då ställs du inför ett val, ibland frivilligt och ibland av tvång. All utbildning är till nytta, ofta i helt överraskande situationer. En viss grundexamen binder dig inte till ett enda yrke, utan en och samma examen kan ge arbete inom många olika yrken eller uppgifter. GRUNDSKOLAN räcker inte! KALLA FAKTA ÄR att bara grundskolan inte räcker. För att få en arbetsplats behöver du också andra kunskaper. Efter grundskolan kan du studera till exempel i en yrkesskola och få ett yrke på ungefär tre år. I yrkesskolan kan du också avlägga studentexamen. VAD KAN DU GÖRA EFTER GRUNDSKOLAN: YRKESSKOLA, cirka 3 år, du får ett yrke YRKESSKOLA + GYMNASIUM, över 3 år, du får ett yrke och avlägger studentexamen GYMNASIUM, 3 år, du avlägger gymnasiet och studentexamen TIONDE KLASSEN, du kan höja dina betyg och få mer poäng när du ansöker till yrkesutbildning LÅNG LINJE VID FOLKHÖGSKOLA, 1 år HANDLEDANDE UTBILDNING för grundläggande yrkesutbildning, du kan bekanta dig med olika yrken och branscher och förbättra dina studiefärdigheter. Den handledande utbildningen ger dig extrapoäng i den gemensamma ansökan. Text: Matleena Merta Bild: Teemu Rasanen Nervöst men roligt att börja i yrkesskolan Nian MIRELLA MUTANEN sökte till Pohjois-Karjalan ammattiopisto i den gemensamma ansökan. Hon siktar på att först studera till NÄRVÅRDARE i yrkesskolan och sedan fortsätta till barnmorska i yrkeshögskolan. Jag vill bli närvårdare för jag tycker om att hjälpa människor. Det finns också många närvårdare i släkten på min mammas sida, så branschen är bekant för mig, berättar Mirella. Niondeklassaren väntar sig att studierna i yrkesskolan ska innebära mer praktiskt arbete och mindre sittande i skolbänken än i grundskolan. Jag är lite nervös för att börja i yrkesskolan, men det ska också bli roligt. Jag har flera kompisar som har sökt till samma utbildning, avslöjar Mirella. ânärvårdarstudierna hör till grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Den omfattar tio kompetensområden, bland annat för sjukvård och omsorg samt för vård och fostran av barn och unga. Läs mer s. 22 Yrke via den gemensamma ANSÖKAN âden gemensamma ansökan till YRKES- OCH GYMNASIEUTBILDNING som börjar på hösten pågår i februari mars Ansökningsblankett och information om yrkesutbildning: Mitt YRKE 3

4 Vill du höja dina VITSORD? DET ÄR MÖJLIGT att höja sina grundskolevitsord EFTER NIAN. Utbildningen som handleder för grundläggande yrkesutbildning, VALMA, ger dig också mer tid att fundera på hur din framtid ska se ut. VALMA är i första hand avsedd för ungdomar som har avslutat den grundläggande utbildningen och vill förbättra sina studiefärdigheter och behöver handledning och stöd för att välja utbildning och yrke. Den är ändå öppen också för ungdomar som saknar studieplats och vuxna som ännu inte har hittat sin plats i utbildningssystemet. VALMA ger ingen examen. Den nya VALMA-utbildningen ersätter bland annat Yrkesstarten och den förberedande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning för invandrare. Den pågår högst ett läsår och omfattar 60 kompetenspoäng. TELMA förbereder för ett självständigt liv DEN NYA utbildningen som förbereder för arbete och ett självständigt liv, TELMA, är avsedd för personer som på grund av sjukdom eller skada inte kan delta i en utbildning som leder till examen. TELMA är alltid specialundervisning. Studierna planeras och genomförs enligt den studerandes individuella färdigheter och mål. Utbildningens längd är individuell, men maximilängden är tre år. Text: Johanna Pelto-Timperi Bilder: Timo Jakonen På väg mot ett yrke Mitt yrke frågade unga på Mästare2015 i Åbo i våras VAD VILL DU BLI NÄR DU BLIR STOR? Filmen Mikä sinusta tulee isona: ammattiosaaja.fi Många av vårens åttor visste redan vilket yrke de vill utbilda sig till. Nu på hösten får de fundera vidare, så att de sedan enkelt kan fylla i alternativen i den gemensamma ansökan. Yrkesskolungdomarna var nöjda med sina val. Via yrkesskolan kommer de snabbt ut i arbetslivet. Samla ihop ett toppteam till MÄSTARE9 DET ÄR ROLIGT att göra saker tillsammans. Samla redan på hösten ihop ett toppteam med tre nior och tävla i praktiska färdigheter i Mästare9-tävlingen. Finalen avgörs i samband med Mästare2016 i Seinäjoki på våren. Mästare9 är en fartfylld tävling, där niorna får testa sina praktiska färdigheter i teknik, textilarbete och hemkunskap. Tävlingen ger eleverna kunskap om arbetslivet och olika yrken. Yrkesläroanstalterna ordnar lokala tävlingar i sin region, och de lag som går till final kämpar om segern i samband med Mästareevenemanget. 4 Mitt YRKE 1 1Åttorna Tomi Peltoniemi och Rasmus Jalonen kom till Mästare-evenemanget från Armfeltin koulu i Salo. Pojkarna hade sitt yrkesval klart: Tomi vill JOBBA MED BILAR till exempel på en bilverkstad och Rasmus vill bli VENTILATIONSMONTÖR. Pojkarna är intresserade av att lära sig praktiskt, så i den kommande gemensamma ansökan kommer de att fylla i Salon seudun ammattiopisto som sitt förstahandsval. 2Också åttorna Madelein Mattila och Inka Hiukkamäki från Humppilan yläaste vet vad de vill bli när de blir stora. Madelein vill studera till LÄKARE och Inka till FRISÖR. Inka tycker om att göra frisyrer, så hon har redan en god grund för yrkesvalet som hon ska göra i nian. 2

5 3 3På Mästare-evenemanget avgörs också MÄSTARE9-tävlingen, som också den här gången bjöd på fartfyllda och farliga situationer, såsom tillverkningen av vedkorgar på bilden. Segern i Mästare9 gick den här gången till laget från Humppilan yläaste. I Mästare9 tävlar tremannalag i uppgifter som kräver händighet. De tävlande får bekanta sig med olika yrken och får på så sätt hjälp med sitt yrkesval. 4 4Eero Sainio, som studerar till ICT-MONTÖR vid Åbo yrkesinstitut, fungerade som grenassistent i Mästare och skötte om bland annat byggandet av datatrafiknät. Det har varit mycket att göra, men det passar mig. Jag har trivts bra i yrkesskolan. 7Juho Uusaro och Ville Laitinen avlägger grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen vid Savon ammatti- ja aikuisopisto i Varkaus. Båda de blivande KOCKARNA deltog i FM i yrkesskicklighet vid Mästare. Det finns bra med jobb för kockar. Det är lagom avspänt att studera i yrkesskolan och man får ett yrke snabbt, funderar pojkarna Matias Mako och Jenna-Riikka Heljander presenterade grundexamen i logistik vid Mästareevenemanget. Båda studerar inom kompetensområdet för transportservice. Matias är intresserad av alla slags motordrivna maskiner, så CHAUFFÖRSYRKET passar honom. Jenna-Riikka specialiserar sig på persontransport. 5 Viivi Heinonen studerar PROCESSTEKNIK och Toni Kaipio ska bli ELMONTÖR. Båda är inne på sitt andra 5 studieår och tycker yrkesskolan var ett lätt val. Via yrkesskolan kommer man snabbt ut i arbetslivet, förklarar Toni. Mitt YRKE 5

6 Mamma ville att jag skulle välja gymnasiet, för jag hade 9,3 i medeltal. Text: Johanna Pelto-Timperi Bilder: Katri Lehtola Vili berättar att redan som barn ville bli företagare. Han hade det i åtanke också i nian, när han skulle bestämma om han ville börja i yrkesskolan eller gymnasiet. Valet var enkelt, för Vili var intresserad av metallbranschen. Hans mamma ville att han skulle välja gymnasiet, för han hade 9,3 i medeltal. Jag var mer intresserad av att göra än av att läsa böcker, även om jag klarade mig bra i skolan. Jag tänkte också att jag kan fortsätta studera efter yrkesskolan, om jag vill. Jag tyckte bäst om att arbeta i verkstaden. Jag är en CNC-fräsare, ler Vili. Vili avlade grundexamen inom maskinoch metallbranschen vid Forssan ammatti-institutti. Han studerade till verkstadsmekaniker inom kompetensområdet för tillverkningsteknik. Efter armén deltog han i läroavtalsutbildning och avlade yrkesexamen för verkstadsmekaniker på Laukamo Plastcomp Oy:s verktygsfabrik i Somero. Jag är inte rädd för att bli företagare Vili Heiskanen har en egen maskinverkstad i Somero. Han hade nytta av företagarstudierna i yrkesskolan när han grundade företaget. I januari grundade VILI HEISKANEN, 23, ett eget metallföretag som tillverkar sprutformar. Den unga mannen var inte rädd för att bli företagare. EGEN MASKINVERKSTAD När läroavtalsutbildningen tog slut våren 2014 fortsatte Vili arbeta på Laukamo. Snart erbjöds han att köpa verktygsfabrikens affärsverksamhet. När Vili funderade och undersökte saken med sin familj och banken stod beslutet klart. Vili har alltid drömt om en egen maskinverkstad, där han själv får bestämma vad han gör. I yrkesskolan tog han ivrigt till sig de obligatoriska företagarstudierna. Jag kommer från en företagarfamilj, så jag visste vad jag gav mig in på. Jag var inte rädd och jag har sovit gott på nätterna. Jag visste att jag har goda möjligheter att lyckas och litade på min kompetens. Men det behövs förstås lite tur också. Det var lättare att grunda ett eget företag, när det redan fanns lokaler, maskiner och en kompetent personal. Nu hyr jag utrustningen, och jag har en treårig köpoption på maskinerna. Det är ett bra arrangemang, för banken skulle knappast ha gett mig ett två miljoners lån så att jag kunde ha köpt maskinerna. EN ARBETSPLATS FÖR YRKESKUNNIGA I Vilis företag HeViMet är det mamma MAR- JAANA HEISKANEN som ansvarar för personaloch ekonomifrågorna. JORMA KAUTTO fortsatte som teknisk direktör, precis som på Laukamo. Också största delen av de gamla arbetstagarna fortsatte i det nya företaget. Företaget har totalt sju medarbetare. Det har börjat bättre än väntat och vi har haft beställningar. Jag planerar att anställa nya medarbetare redan nästa år. Vi 6 Mitt YRKE

7 Inlärning i arbetet UTOMLANDS INOM YRKESUTBILDNINGEN handlar utlandsstudier vanligen om inlärning i arbetet. Utbytesperioden kan också bestå av studier vid en utländsk läroanstalt eller en kombination av dessa två. Den studerande kan också själv försöka hitta en läroanstalt och en arbetsplats för inlärning i arbetet. Läroanstalterna beviljar stöd för inlärning i arbetet från fall till fall. Stödets storlek beror på periodens längd och de totala kostnaderna. Läroanstalterna täcker vanligen kostnader för resa och uppehälle via olika utbytesprogram. De populäraste programmen är det EU-finansierade programmet Erasmus+ (Leonardo da Vinci) och det nordiska samarbetsprogrammet Nordplus. â Vid tillverkningen av sprutformar behövs en verkstadsmekaniker, eftersom formarna görs med datorstyrda maskiner kommer åtminstone att ha en verktygstillverkarstuderande på läroavtal. Jag tycker att läroavtal är ett bra sätt att lära sig den här branschen. HeViMet tillverkar sprutformar för plastindustrin. Formarna tillverkas datorstyrt, men händighet krävs till exempel vid efterbehandlingen. Kunskap behövs också för att styra arbetsmaskinerna. Typiska arbetsmaskiner som behövs vid tillverkningen av sprutformar Prov på bandsågning. är CNC- och gnistmaskiner, bandsåg och olika slags slipmaskiner. I det här arbetet behöver man vara både verkstadsmekaniker och verktygstillverkare. Grundkunskaperna får man i yrkesskolan, men den erfarenhet och de lärdomar som man får på arbetsplatsen är av största vikt. Det är coolt och avspänt att jobba i en maskinverkstad här behöver man inte gå ute och frysa, sammanfattar Vili. Testa din AFFÄRSIDÉ ETT EGET FÖRETAG är ett sätt att sysselsätta sig själv. Tjänsten Mitt FöretagsFinland erbjuder hjälp och verktyg för den som planerar att starta ett företag. Du kan till exempel testa om din affärsidé lönar sig. Med affärsplansverktyget kan du göra planer och kalkyler för din affärsverksamhet. Tjänsten ger dig också viktig information om de tillstånd och anmälningar som krävs inom din bransch. â ARBETSKAPACITETSINTYG STUDIERNA FÖR ARBETSKAPACITETSINTYGET gör det lättare att orka med studierna och senare i arbetslivet. âalpo.fi â TÄVLINGARNA till nytta när man söker jobb VILI HEISKANEN KONSTATERAR att han har haft stor nytta av att delta i yrkesskicklighetstävlingarna. År 2011 var han med i finalen i Mästare. Jag blev intresserad av att tävla och började delta i träningen inför EuroSkills och WorldSkills. Jag blev tredje i EuroSkills i Lille i Frankrike förra hösten. Vili berättar att han har haft nytta av att ha deltagit i tävlingarna till exempel när han har sökt arbete. Med tanke på mitt eget företag har träningen gett mig möjlighet att knyta många kontakter, och jag känner till de nyaste produkterna och teknikerna. BEKANTA DIG MED STUDERANDEVERKSAMHETEN â â â SAKUSTARS 2016 I VÅRENS NATIONELLA KULTURTÄVLING SAKUSTARS deltar varje år hundratals yrkesstuderande ungdomar från hela landet. â Mitt YRKE 7

8 Essi trivs i yrkesskolan Text: Johanna Pelto-Timperi Bilder: Markku Ojala ESSI HEIKKINEN, 19, studerar till INREDARE på Koulutuskeskus Salpaus. Hon tycker det är fint att få studera sitt drömyrke i en yrkesskola med god stämning och många vänner. Essi avlägger grundexamen inom tapetsering och inredning vid Salpaus i Lahtis. Inom kompetensområdet för inredning blir man inredare. Samma grundexamen omfattar dessutom kompetensområdet för tapetsering, där man blir tapetserare. Essi presenterade sin skola för Mitt yrke i våras. Det här är mitt andra år på Salpaus. Jag ville inte till gymnasiet, även om mitt huvud nog skulle ha klarat av det. Att arbeta med händerna är min grej, berättar Essi. Till Salpaus kom hon nästan av en slump, när hon i nian började söka information om utbildningar inom branschen. När hon läste om studierna till inredare insåg hon att hon hade hittat precis det som hon sökte. Jag vill skapa något vackert i mitt arbete, för jag tänker visuellt. Jag vill förändra omgivningen så att människorna trivs bättre. Som inredare kan jag påverka människornas vardag, ler Essi. På Salpaus finns studerande, av vilka ungefär på campus på Vipusenkatu. Inom tapetsering och inredning studerar 300 ungdomar. EN LITEN YTRENOVERING Studierna har innehållit lite av varje: målning och tapetsering, plattsättning, bygge av mellanväggar och förstås traditionell möbeltapetsering. Dessutom har vi sytt gardiner, satt upp lister och lagt laminatgolv. Det bäs- ta har varit studierna i inredningsplanering. Till grundexamen hör dessutom gemensamma examensdelar, det vill säga modersmål, andra språk, matematik, fysik och kemi, arbetslivsfärdighet, företagsamhet och företagsverksamhet, upprätthållande av arbetsförmågan, gymnastik och hälsokunskap samt kännedom om olika kulturer. Jag tycker det är bra att få pröva på många saker, så blir det lättare att välja vad jag vill specialisera mig på. Nu har jag avlagt inlärning i arbetet i en järnhandel och en renoveringsfirma. Under det tredje året har vi mer inlärning i arbetet, och jag ser redan fram emot det. Inredare arbetar ofta i företag som renoverar eller bygger bostäder och offentliga byggnader. Man kan också jobba i bygg- eller inredningsaffärer. En inredare kan också grunda ett eget företag. Min drömarbetsplats är ett företag som gör små ytrenoveringar. Då kunde jag planera renoveringarna och själv tapetsera och sätta plattor. Jag vill också fullborda helheten genom att välja och sy gardiner och andra textilier, planerar Essi. Essi studerar nu inom teknik och kommunikation, men hösten 2015 överförs kompetensområdet till kulturbranschen och titeln ändras till artesan, inredare. 8 Mitt YRKE

9 Essi Heikkinens inredarstudier omfattar till exempel tapetsering. Essi har tyckt bäst om studierna i inredningsplanering. Niina Hämäläinen, 27, som studerar till TAPETSERARE, har tidigare utbildat sig till bildartesan. När hon prövade på tapetsering i en workshop, beslutade hon att studera till ytterligare ett yrke. Essi och Niina studerar i samma tapetserarverkstad. På bilden klär de om en stol på traditionellt sätt. Jag tycker det är bra att få pröva på många saker På Salpaus utbildas ARTESANER med många olika inriktningar. Roosa Asp, 18 (till vänster) och Sara Järvinen, 18, avlägger grundexamen inom hantverk och konstindustri inom kompetensområdet för produktplanering och -tillverkning och har specialiserat sig på inramning av konst. Båda har trivts bra på Salpaus och sin egen kurs. Här är bra stämning och trevliga lärare. Man får alltid hjälp och behöver inte vara rädd för att misslyckas, berättar flickorna. Under intervjudagen får Essi ett kundarbete som går ut på att restaurera gamla köksmöbler. Eftersom hon inte kan göra allt själv bad hon Jere Soilu, 24, om hjälp. Han studerar inom kompetensområdet för produktplanering och -tillverkning och blir ARTESAN med inriktning på trä och design. Jere har också gått gymnasiet, men efter armén bestämde han sig för yrkesskolan. Nu har jag bra studiemotivation, berättar Jere. Mitt YRKE 9

10 Jag insåg att sten är mitt material. Blivande PLANERINGSASSISTENTEN Niklas Rekola presenterar sitt slutarbete för Essi. Niklas har studerat för grundexamen i teknisk planering i tre år och blir färdig några dagar senare. Niklas och Essi konstaterar att de kan komma att jobba på samma arbetsplats, där Niklas gör den tekniska planen och Essi sedan verkställer den på bygget. En tapetserare kan också specialisera sig på fordonstapetsering. Essi bestämde sig för att fråga Jaro Peltonen, 21, vad han har på gång inom sina studier för grundexamen inom bilbranschen. Jag studerade först för grundexamen inom skogsbranschen, men märkte att jag var mer intresserad av att reparera maskinerna än av att köra dem. Nu studerar jag första året till FORDONSMEKANIKER, berättar Jaro. Ilmari Ile Manner, 21, blir STENMONTÖR inom kompetensområdet för stenbranschen. Studierna hör till grundexamen inom byggnadsbranschen. Ile studerade först på träsidan, men fann aldrig den rätta gnistan. Sedan kom jag hit till Salpaus och insåg att sten är mitt material. Jag har specialiserat mig på stenhuggning. Jag blir färdig nu i vår, och det finns inget tvivel om jag kommer att hitta jobb. I yrkesskolan är maten gratis. På mat- och kaffepauserna pratar eleverna med sina kompisar. Essi, Jere och Ile diskuterar yrkesskicklighetstävlingarna. Essi var med i Mästare2015 i Åbo i maj, och Ile förbereder sig inför VM i yrkesskicklighet, WorldSkills. Båda tycker att träningen inför tävlingarna har varit krävande, men samtidigt rolig. Den egna yrkesskickligheten har utvecklats otroligt mycket. 10 Mitt YRKE

11 Grundläggande yrkesutbildning Att avlägga en YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN räcker ungefär tre år, varav minst ett halvt år genomförs på arbetsplatser i form av inlärning i arbetet. Man kan också avlägga STUDENTEXAMEN medan man studerar vid en yrkesskola. Det räcker ungefär tre år att avlägga en yrkesinriktad grundexamen. Grundexamina omfattar 180 kompetenspoäng. De kunskaper som behövs för examen inhämtas också via minst 30 kompetenspoäng praktiskt arbete på arbetsplatser, det vill säga inlärning i arbetet. Största delen av studierna går ut på att inhämta yrkeskompetens, då 135 kompetenspoäng utgörs av yrkesinriktade examensdelar. De gemensamma examensdelarna utgör 35 kompetenspoäng. De fyra gemensamma examensdelarna omfattar studier i bland annat modersmål, andra språk, matematik, fysik och kemi, arbetslivsfärdighet, företagsamhet och företagsverksamhet, upprätthållande av arbetsförmågan, gymnastik och hälsokunskap samt kännedom om olika kulturer. Examen kan innehålla 10 kompetenspoäng fritt valbara examensdelar. De fritt valbara examensdelarna kan till exempel komplettera kunskaperna i det kommande yrket eller förbättra beredskapen för vidare studier. YRKESSKOLAN är något helt annat ATT STUDERA VID EN YRKESSKOLA är något helt annat än grundskolan. Man lär sig mycket genom att göra och pröva själv och ofta också utanför läroanstalten. Den studerande siktar på ett riktigt yrke och en arbetsplats, vilket gör det roligare att studera. Det intressanta med en yrkesskola är att arbetssalarna, verkstäderna, köken och övriga undervisningsplatser ser ut på samma sätt som i arbetslivet. Yrkesskolan besöks av riktiga kunder till exempel i skönhetssalongen eller bilverkstaden. Varje studerande är en individ, så i yrkesskolan beaktas också de studerandes olika behov. Lärandet stöds genom att skräddarsy individuella studiebanor för varje studerande. DU KAN SKAFFA DIG YRKESKUNSKAP: I YRKESSKOLAN, presentation ovan GENOM LÄROAVTALSUTBILDNING, då den studerande gör upp ett tidsbundet arbetsavtal med en arbetsgivare och avtalet fastställs av läroanstalten och läroavtalsbyrån. Studierna består i huvudsak av arbete på arbetsplatsen, medan teoriundervisningen sker i läroanstalten enligt överenskommelse. Mer info oph.fi/utbildning_och_examiina/yrkesutbildning/larovatalsutbildning SPECIALUNDERVISNINGEN är avsedd för studerande som behöver särskilda arrangemang p.g.a. funktionsnedsättning, sjukdom, försenad utveckling eller någon annan orsak. Då kan också examensmålen anpassas. UTBILDNING FÖR IDROTTARE är yrkesutbildning som möjliggör en satsning på träning och tävling. Mer info FORTSATTA STUDIER EFTER GRUNDEXAMEN En person som har avlagt en yrkesinriktad grundexamen kan komplettera sina kunskaper med en yrkes- eller specialyrkesexamen eller via studier på yrkeshögskola eller universitet. STÖD FÖR STUDIER Under studietiden kan en studerande som fyllt 17 år få studiepenning, bostadstillägg och studielån mot statsborgen. Stödets storlek varierar beroende på den studerandes ålder, boendeform och civilstånd (gift eller ogift), föräldrarnas inkomster och den studerandes ekonomiska situation. Studiepenningen är skattepliktig inkomst. På FPA:s webbplats kan man räkna ut hur stort studiestöd man kommer att få. Mer info www. kela.fi Nyttiga LÄNKAR: Information om yrken, examina och yrkesskolstudier. Webbplatsen ger en inblick i studerandes och yrkespersoners vardag. Artiklarna kan hjälpa dig att välja yrke. På Studieinfo kan du läsa om examina och kompetensområden och söka i den gemensamma ansökan Utbildningarna hittar du via sökrutan eller under rubriken Yrkesutbildning > Vad kan jag studera inom yrkesutbildning. Via utbildningarna kommer du direkt till ansökningsblanketten, som vägleder dig framåt steg för steg. I den gemensamma ansökan kan du söka till fem olika utbildningar med samma blankett. På Studieinfos ingångssida finns också en länk till tilläggsansökan, där du kan söka till studieplatser som är lediga efter den gemensamma ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning våren Ansökan slutar Mitt YRKE 11

12 Yrkesskolan erbjuder över 100 yrken DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET Grundexamen i barn- och familjearbete Grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion Grundexamen i teckenspråkshandledning KULTUR Grundexamen i audiovisuell kommunikation Grundexamen i visuell framställning Grundexamen inom hantverk och konstindustri Grundexamen i musik Grundexamen inom cirkusbranschen Grundexamen i dans DET SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA, FÖRETAGSEKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA OMRÅDET Grundexamen inom företagsekonomi DET NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Grundexamen i informations- och kommunikationsteknik TEKNIK OCH KOMMUNIKATION Grundexamen inom bilbranschen Grundexamen inom livsmedelsbranschen Grundexamen inom gruvbranschen Grundexamen i ur- och mikromekanik Grundexamen inom fastighetsservice Grundexamen inom maskin- och metallbranschen Grundexamen inom laboratoriebranschen Grundexamen i flygplansmekanik Grundexamen i flygledning Grundexamen i logistik Grundexamen inom lantmäteribranschen Grundexamen i sjöfart Grundexamen i plast- och gummiteknik Grundexamen i grafisk kommunikation Grundexamen inom ytbehandlingsbranschen Grundexamen inom processindustrin Grundexamen inom träbranschen Grundexamen inom byggnadsbranschen Grundexamen inom el- och automationsteknik Grundexamen inom husteknik PÅ SIDORNA presenteras de yrkesinriktade grundexamina och tillhörande kompetensområden. Dessutom berättas det om vad man kan arbeta med efter olika utbildningar. Där finns också intervjuer med ungdomar som studerar till bildartesan, merkonom, bilplåtslagare, plåtslagare-svetsare, djurskötare och skogsmaskinsförare. Grundexamen i teknisk planering Grundexamen inom textil- och beklädnadsbranschen Grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik Grundexamen inom säkerhetsbranschen Grundexamen i båtbyggnad Grundexamen inom tapetsering och inredning NATURBRUK OCH MILJÖOMRÅDET Grundexamen inom hästhushållning Grundexamen i fiskeri Grundexamen i natur och miljö Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen inom skogsbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel SOCIAL-, HÄLSO- OCH IDROTTSOMRÅDET Grundexamen i tandteknik Grundexamen inom hårbranschen Grundexamen inom skönhetsbranschen Grundexamen i idrott Grundexamen inom läkemedelsbranschen Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen TURISM-, KOSTHÅLLS- OCH EKONOMIBRANSCHEN Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Grundexamen i hemarbets- och rengöringsservice Grundexamen i turism Mitt YRKE

13 Utbildningsområden Intervjuer med unga yrkespersoner Matleena Merta och Johanna Pelto-Timperi Bilderna på s. 12, 15, 16, 17 och 20 Timo Jakonen Vidstående yrkesinriktade grundexamina och kompetensområden samt tillhörande examensbenämningar för varje bransch är de som godkänts för utbildning som börjar från och med Det humanistiska och pedagogiska området Arbetet i branschen går ut på att ordna verksamhetsformer och tjänster som berikar fritiden och främjar gemenskap och hälsosamma motionsvanor. Människor i olika åldrar får handledning och hjälp för att växa, lära känna sina resurser, stärka sin identitet och höja sin livskompetens. GRUNDEXAMEN I BARN- OCH FAMILJEARBETE Barnledare arbetar med fostran och handledning av barn genom att ta hand om deras totala välbefinnande. Arbetet innebär fostran, vård och omsorg. Barnledarna arbetar framför allt inom småbarnsfostran men även med olika familjer och med barn i skolåldern. BARNLEDARE Barnledarna kan arbeta med barn i olika åldrar på kommunala eller privata daghem, i morgonoch eftermiddagsklubbar för skolbarn samt inom församlingarnas småbarnsverksamhet. De arbetar också bland familjerna inom den öppna småbarnsfostran. Likaledes barnskydds enheter och organisationer som erbjuder tjänster för småbarn kan anställa barnledare. GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION En ungdoms- och fritidsinstruktör planerar, ordnar och leder frivillig medborgar-, kultur-, motionseller övrig fritidsverksamhet för människor i olika åldrar. Arbetet går ut på att ge handledning och stöd och tyngdpunkten ligger vid ökad delaktighet, samhällsaktivitet och mångkulturellt arbete. Ungdoms- och fritidsinstruktören tillämpar handledningsmetoderna i olika verksamhetsmiljöer. Arbetet inom branschen fokuserar förutom på fritids- och verksamhetsmöjligheter också på att förbättra ungdomars levnadsförhållanden samt trygga och skapa nya möjligheter för delaktighet i samhället. UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTÖR Ungdoms- och fritidsinstruktörer kan arbeta i kommuner, organisationer, institutioner och företag eller verka som företagare. En viktig del av arbetet är det mångprofessionella samarbetet med hem, skola, socialförvaltning och övriga myndigheter. GRUNDEXAMEN I TECKENSPRÅKSHANDLEDNING En teckenspråkshandledare handleder och bistår teckenspråkiga personer, hörsel- och synskadade personer samt personer med talstörning eller talskada (till exempel utvecklingsstörda och dysfatiker). TECKENSPRÅKSHANDLEDARE Som teckenspråkshandledare kan man arbeta i daghem, skolor, vårdinrättningar eller i klubbar och på olika kurser och läger exempelvis som personlig assistent eller handledare. Man kan också erbjuda stödpersonstjänster via ett eget företag TECKNAR sig till ett yrke IDA-MARIA KARVINEN, 16, och MIINA KARHU, 22, studerar till teckenspråkshandledare på Pohjois-Savon opisto. Ida-Maria blev intresserad av branschen i nian när hon funderade på sitt yrkesval. Teckenspråkshandledare kändes som ett lämpligt yrke, eftersom hon alltid har varit duktig på språk. Miina berättar att hon först gick i gymnasiet och därefter i yrkeshögskolan i S:t Michel, där hon studerade till samhällspedagog. Studierna är varierande, eftersom schemat byts ut varje vecka. Utöver på lektionerna lär sig de studerande yrkesfärdigheter genom att ordna barnevenemang, där de leder lekar för såväl barn som vuxna. Vår första period av inlärning i arbetet var på ett daghem. De följande perioderna arbetade vi i skolan och med vuxna, berättar Miina och Ida-Maria. Grundexamen för teckenspråkshandledare är en god grund för många yrken. Sysselsättningsmöjligheterna inom branschen är också goda. Ida-Maria och Miina rekommenderar branschen för personer som vill arbeta med människor i olika åldrar och med olika bakgrund. Enligt dem behöver en teckenspråkshandledare problemlösningsförmåga, kreativitet, initiativkraft och humor. GRUNDEXAMEN INOM TECKENSPRÅKSHANDLEDNING hör till det humanistiska och pedagogiska området. En teckenspråkshandledare handleder och bistår teckenspråkiga personer, hörsel- och synskadade personer samt personer med talstörning eller talskada. POHJOIS-SAVON OPISTO är en folkhögskola i Kuopio och erbjuder yrkesinriktad och allmänbildande utbildning. Mitt YRKE 13

14 Kultur Inom kulturbranschen producerar man upplevelser och tjänster som höjer människors livskvalitet. Yrkeskunniga personer kommer i framtiden att behövas inom de traditionella kulturområdena, men framför allt i medievärlden som hela tiden befinner sig i förändring. GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION I branschen produceras filmer och video-, radio- och tv-program. Med den tekniska utvecklingen har vi fått nya medier och tillhörande produkter: multimedier, interaktiva program, webbsidor, dvd-filmer, spel och waptjänster. Inom branschen behövs såväl personer med ett brett kunnande som personer med ett mer specialiserat kunnande. MEDIEASSISTENT Arbete i branschen utförs i film-, video-, animations-, radio- och tv-företag och för nymediernas del bl.a. inom programproduktions-, tidnings- och förlagsverksamhet, vid tv- och radiobolag och vid reklam och informationsbyråer. Medieassistenter kan arbeta som assistenter i små eller stora företag eller på frilansbasis. I nymediebranschen arbetar assistenterna ofta inom olika projekt kring nätmedier. GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING Visuell framställning är en viktig kommunikationsform som syns i samhället som estetisk och skapande verksamhet. Till kunnandet i visuell framställning hör grafisk planering, bildoch mediekonst samt fotografering. BILDARTESAN Kompetensområdet för grafisk planering Kompetensområdet för bild- och mediekonst Kompetensområdet för fotografering Utbildningen i visuell framställning ger möjlighet till arbete som gäller bildbaserad kommunikation, konstnärlig planering, produktplanering och produktutveckling som assistent eller som medlem av ett produktionsteam. Inom branschen uppstår hela tiden nya arbetsuppgifter och möjligheter att verka som företagare. GRUNDEXAMEN INOM HANTVERK OCH KONSTINDUSTRI Inom hantverk och konstindustri planerar och tillverkar man olika produkter för kundernas levnadsmiljö, bl.a. kläder och inredningsdetaljer. Branschens gemensamma kompetensområden består av estetiskt, visuellt och kulturellt kunnande, tillverkning av produkter, hantverksfärdigheter samt företagarverksamhet. ARTESAN Kompetensområdet för produktplanering och -tillverkning Kompetensområdet för miljöplanering och -byggande Artesanerna arbetar i små och medelstora företag och i rådgivningsorganisationer i branschen samt som underleverantörer. En del arbetsplatser finns också inom servicebranschen och industrin. Det har uppstått nya yrkesområden, arbetsuppgifter och arbetsplatser inom branschen. Ett alternativ är att verka som självständig företagare. GRUNDEXAMEN I MUSIK De som har musiken som yrke har ofta inlett sina musikstudier redan som barn. Ständigt övande och ansvarskänsla krävs för att upprätthålla kunskaperna och färdigheterna. Kraven på kvalitet och kunnande ökar i musikbranschen och yrkesbilden blir mångsidigare. BILDARTESANENS arbete är visuellt MINNA MANNINEN studerar grafisk planering vid Vantaan ammattiopisto Varia. Med en treårig grundexamen i visuell framställning blir man bildartesan. Grundexamen hör till studierna inom kulturbranschen. Det bästa med studierna är enligt Minna att hela tiden lära sig nytt och att få studera konstämnen. Mina skoldagar går för det mesta ut på att sitta vid datorn. Jag planerar och genomför det visuella uttrycket för olika slags publikationer, till exempel tidningar, reklamer och förpackningar, berättar Minna. Enligt Minna går grafisk planering ut på att välja till exempel typsnitt och bilder och att planera layouten så att texterna blir lätta att läsa. Arbetet kräver ett noggrant visuellt öga. Jag rekommenderar branschen för flitiga och utåtriktade personer med passion för sitt arbete, tipsar Minna. Den som avlägger GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING blir bildartesan. Man kan välja mellan kompetensområdet för grafisk planering, kompetensområdet för bild- och mediekonst och kompetensområdet för fotografering. VANTAAN AMMATTIOPISTO VARIA erbjuder unga utbildning inom bland annat kulturbranschen, social- och hälsovårdsbranschen samt turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. Läroanstalten erbjuder också vuxenutbildning och studier för personer med invandrarbakgrund. MUSIKER Kompetensområdet för musik MUSIKTEKNOLOG Kompetensområdet för musikteknologi PIANOSTÄMMARE Kompetensområdet för pianostämning na i branschen varierar beroende på utbildningsprogram och specialinriktning. Kyrkomusiker arbetar vanligen inom församlingarna. Sångare, ackompanjatörer och orkestermusiker anlitas t.ex. för att producera musiktjänster. Pianostämmare kan stämma och serva pianon, flyglar och cembalor. Som musikteknolog får man uppgifter som gäller inspelning och ljudåtergivning inklusive datatekniskt arbete. Sysselsättningsläget har varit gott, men fasta arbetsplatser uppstår sällan i musikbranschen. Kulturföretagsamheten kan öka arbetsplatserna också inom musikbranschen. GRUNDEXAMEN INOM CIRKUSBRANSCHEN Cirkusartister är kreativa och skickliga och kan arbeta både ensamma och i grupp. Tyngdpunkten i studierna ligger på övningar i cirkusteknik. Teater och rörelse är också en viktig del 14 Mitt YRKE

15 av utbildningen som strävar efter att utexaminera artister med mångsidig uttrycksförmåga. Cirkusartistens arbete grundar sig på rutinerad användning av den egna kroppen, rummet och cirkusredskapen. Högklassig cirkuskonst förutsätter cirkustekniskt kunnande i kombination med konstnärlig tolknings- och uttrycksförmåga. CIRKUSARTIST Största delen av alla cirkusartister arbetar i produktionsbaserade grupper, som företagare eller som frilanskonstnärer inom cirkus-, teater- och musikbranschen. Uppskattningen för cirkusbranschen ökar hela tiden och i dag arbetar allt fler cirkusartister i små cirkusgrupper och på teatrar. GRUNDEXAMEN I DANS I dansarnas arbete förenas fysiskt krävande skicklighet med mental kreativitet. Högklassig danskonst förutsätter tekniskt kunnande i kombination med tolknings- och uttrycksförmåga. Både traditionella dansformer och nutidskoreografier kan höra till en dansares uppgifter. Arbetet omfattar uppträdanden och träning i grupp samt publikkontakt. DANSARE för en dansare kan vara en fast dansgrupp, Finlands Nationalbalett eller en teater. De flesta dansarna arbetar inom produktioner, som danskonstföretagare och på frilansbasis. Endast en liten del arbetar i fasta grupper. Arbete kan också erhållas inom film och tv eller inom underhållning och reklam. Drömjobb: DEKORATÖR LAURA PELTOMAA, 19, blev färdig merkonom i våras. Hon tycker att grundexamen inom företagsekonomi ger en god grund för många yrken och arbeten. Tre år gick på nolltid och jag trivdes bra. Studierna var intressanta och jag tyckte om många kurser. Alldeles fantastiska var till exempel studierna i visuellt säljarbete, där vi planerade skyltfönster eller lärde oss om färglära och trender. På konst- och kulturkursen gick vi till exempel på teater. Många tror att merkonomstudierna bara handlar om att räkna, men det ingår mycket annat också, berättar Laura ivrigt. I nian funderade Laura om hon skulle välja social- och hälsovård eller ekonomi. Hon sökte till båda, men är nu nöjd att hon valde grundexamen inom företagsekonomi. Det här är min grej. Min dröm är att bli dekoratör. Visuellt säljarbete var mitt favoritämne i skolan. Laura har avlagt inlärning i arbetet på en kosmetikavdelning och i en modeaffär. Det gav henne goda erfarenheter. Laura tror att det finns jobb inom branschen, bara man själv är aktiv och fyller i ansökningar. Den som avlägger GRUNDEXAMEN INOM FÖRETAGSEKONOMI kan arbeta med försäljning, handel, ekonomi, förvaltning, kontorsarbete och informations- och bibliotekstjänster samt inom offentlig förvaltning, på banker eller på försäkringsbolag. Examen ger också grundläggande färdigheter i företagsamhet. WINNOVA är en yrkesläroanstalt med utbildning inom många branscher. Läroanstalten erbjuder examensinriktad utbildning för grund-, yrkes- och specialyrkesexamina samt yrkesinriktad tilläggs- och påbyggnadsutbildning. WinNova har enheter i bland annat Raumo, Björneborg, Letala och Ulvsby. Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området De som har avlagt grundexamen i branschen kan arbeta med kundservice, försäljning, marknadsföring, kontorsuppgifter, dataförvaltning och databehandling. Det naturvetenskapliga området De som har avlagt grundexamen i branschen kan arbeta med databehandling, förvaltning och serviceuppgifter inom företag och organisationer. GRUNDEXAMEN INOM FÖRETAGSEKONOMI Personer med ett brett kunnande inom företagsekonomi behövs överallt i arbetslivet. Utbildningsprogrammen för grundexamen ger mångsidig övning för arbetsuppgifter vid företag och organisationer. MERKONOM Kompetensområdet för kundbetjäning och försäljning Kompetensområdet för ekonomi- och kontorsservice Kompetensområdet för informations- och bibliotekstjänst na för merkonomer finns inom företag, organisationer och den offentliga förvaltningen. Sysselsättningen inom branschen är traditionellt sett god, eftersom utbildningen är mångsidig och informationsteknologin är ett kraftigt växande område. GRUNDEXAMEN I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK I affärsvärlden finns intressanta databehandlingsuppgifter från installation, försäljning och marknadsföring till utbildning och konsultarbete för mindre företag. DATANOM Kompetensområdet för mikrostöd Kompetensområdet för programmering na för datanomer finns inom företag, organisationer och den offentliga förvaltningen. Sysselsättningen inom branschen är traditionellt sett god, eftersom utbildningen är mångsidig och informationsteknologin är ett kraftigt växande område. Mitt YRKE 15

16 Teknik ock kommunikation Inom utbildningsområdet teknik och kommunikation finns totalt 26 grundexamina. De utexaminerade placerar sig i olika uppgifter inom industri, högteknologi, småföretagsamhet och trafik. GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN Arbetsmiljön i bilbranschen är internationell och organiserad i nätverk. Det behövs personer med mångsidiga kunskaper av olika typ. Kundinriktning och servicekvalitet är viktigt i alla arbetsuppgifter. Framgång förutsätter mångsidig kännedom om branschen, förmåga att tillämpa tekniska färdigheter samt goda kundbetjänings- och samarbetsfärdigheter. Utmaningar är den kontinuerliga tekniska utvecklingen inom branschen samt återvinning och återanvändning av material. BILPLÅTSLAGARE Kompetensområdet för bilplåtslagning BILLACKERARE Kompetensområdet för billackering BILFÖRSÄLJARE Kompetensområdet för bilförsäljning FORDONSMEKANIKER Kompetensområdet för bilteknik SMÅMASKINSREPARATÖR Kompetensområdet för reparation av motordrivna småmaskiner RESERVDELSFÖRSÄLJARE Kompetensområdet för reservdelsförsäljning Bilbranschen växer hela tiden och sysselsätter en betydande mängd människor inom servicebranschen. finns inom bilförsäljning, reservdelsförsäljning, underhåll och reparation i bland annat bil- och biltillbehörsaffärer, bil- och motorcykelverkstäder, servicestationer och transportföretag. GRUNDEXAMEN INOM LIVSMEDELSBRANSCHEN Till livsmedelsbranschen hör mejeri- och livsmedelsindustrin, som indelas i bageri-, kött-, färdigmats-, sötsaks-, kvarn- och bryggeriindustri. De som verkar i branschen ska känna till livsmedelsteknologin, primärproduktionen och råvarornas sammansättning. Förutom teknisk yrkesskicklighet behövs förmåga att kontinuerligt lära sig nytt, uppfatta helheter och samarbeta med andra. Övergången från myndigheternas livsmedelskontroll till egenkontroll i företagen gör arbetet alltmera fordrande och ansvarsfullt. LIVSMEDELSTILLVERKARE Kompetensområdet för livsmedelsteknologi BAGARE-KONDITOR Kompetensområdet för bageribranschen CHARKUTERIST Kompetensområdet för köttbranschen MEJERIST Kompetensområdet mejeribranschen Typiska arbetsplatser är bagerier och konditorier, charkuterier och korvfabriker, färdigmats- och sötsaksfabriker, kvarnar och bryggerier samt affärer som säljer livsmedelsprodukter. Mejeristerna arbetar inom mejeriindustrin. Företagen i branschen varierar från små och medelstora företag till stora produktionsanläggningar. GRUNDEXAMEN INOM GRUVBRANSCHEN De som erbjuder arbete inom branschen är olika gruvbolag och underentreprenörer i gruvor och på anrikningsverk. Arbetsuppgifterna hänför sig till brytning, bergförstärkning, upprustningsarbeten, underhåll av utrustning, produktionsdrift och produktionsunderhåll, anrikning samt processautomation. Modernt gruvarbete består av effektivt och mekaniserat arbete som i hög grad utnyttjar datateknik. Arbetssäkerhet och miljöfrågor spelar en central roll för gruvbolagen. GRUVARBETARE, ANRIKNINGSARBETARE En gruvarbetare arbetar i gruvor antingen under eller ovan jord. En anrikningsarbetare arbetar i ett anrikningsverk vid en gruva ovan jord eller inom den övriga processindustrin. Gruvverksamheten har under de senaste åren ökat märkbart i Finland. Nya gruvor har öppnats och de närmaste framtidsutsikterna är goda, även om man måste beakta att gruvbranschen globalt sett är konjunkturkänslig. I Finland finns det gruvverksamhet i hela landet, från söder till norr. Jasmiina rätar ut BUCKLOR JASMIINA NIEMINEN studerar till bilplåtslagare vid Åbo yrkesinstitut. Hon är inne på sitt andra studieår och skoldagarna består av praktiskt arbete med bilar. Hon tycker branschen passar personer som värdesätter hantverk, oavsett kön. Det bästa med mitt arbete är att lära mig nya saker och få använda olika slags maskiner. Bilplåtslagare gör bland annat plåt- och målningsarbeten, reparerar rostskador och rätar ut bucklor, förklarar Jasmiina. Jasmiina blir färdig bilplåtslagare våren Efter yrkesskolan vill hon studera vidare. Jag tänker söka till yrkeshögskolan eller vuxenutbildning, avslöjar hon. Jasmiina berättar att hon har avlagt två perioder av inlärning i arbetet. Hon tycker att det har varit trevlig motvikt till det vanliga skolarbetet. Det är viktigt att göra sin inlärning i arbetet på en arbetsplats där man tror att man kommer att trivas, tipsar Jasmiina. GRUNDEXAMEN INOM BILBRANSCHEN omfattar sex kompetensområden: kompetensområdet för bilplåtslagning, kompetensområdet för bilteknik, kompetensområdet för billackering, kompetensområdet för bilförsäljning, kompetensområdet för reservdelsförsäljning och kompetensområdet för reparation av motordrivna småmaskiner. Den som har avlagt grundexamen kan arbeta till exempel i verkstäder eller bilaffärer eller grunda ett eget företag. ÅBO YRKESINSTITUT finns på åtta ställen i Åbo. Skolan erbjuder mångsidig yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning samt merkonom- och datanomutbildning även på svenska. På ungdomsstadiet har skolan cirka studerande. 16 Mitt YRKE

17 GRUNDEXAMEN I UR- OCH MIKROMEKANIK Utbildningen i urmakeribranschen har en lång tradition i Finland och urmakarna arbetar ofta som företagare. Vid planering, tillverkning och service av mikromekanisk apparatur behöver man skickliga händer och vana att arbeta enligt noggranna renhetskrav. URMAKARE Kompetensområdet för urbranschen MIKROMEKANIKER Kompetensområdet för mikromekanik Urmakarna arbetar för det mesta inom minuthandeln som ägare eller anställda som reparerar och säljer ur. Också importörer och partiaffärer erbjuder arbete för urmakare. En del verkar som underleverantörer och reparerar klockor åt ur- och guldsmedsaffärer. Mikromekanikernas arbetsplatser finns inom industrin som framställer elektronik-, instrumenterings- och precisionsprodukter. GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE Begreppet fastighetsservice baserar sig på ett nytt sätt att se fastigheter som en helhet, där det förutom serviceinriktade fastighetsskötare och personer som arbetar inom rengöringsservice behövs flera olika yrkeskunniga personer. De utbildade inom branschen ska vara kundinriktade och ha ett brett kunnande och förutom goda basfärdigheter dessutom ha beredskap för livslångt lärande. I och med att samservice blir allt vanligare knyts också de olika delområdena inom fastighetsservice närmare varandra. De som utbildat sig inom rengöringsservice kan till exempel också ha som uppgift att sköta mötesarrangemang som hör till lokalservice eller uppgifter som hör till fastighetsskötsel, såsom att låsa dörrar. FASTIGHETSSKÖTARE Kompetensområdet för fastighetsskötsel LOKALVÅRDARE Kompetensområdet för lokalvård De som har utbildning har möjlighet att välja eftersom det finns gott om arbete. Branschen erbjuder obegränsade möjligheter. Uppgiftsbeskrivningen kan innehålla hurdana kombinationer som helst, emedan fastighetsservice omfattar all form av reparation, underhåll och skötsel av en fastighet, liksom olika former av lokalservice som invånarna behöver, till exempel rengörings-, entré-, säkerhets-, vaktmästar-, mötesoch postservice. GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN Maskin- och metallindustrin har en central ställning i Finlands nationalekonomi och utrikeshandel. Branschen har stor sysselsättningseffekt och över hälften av produktionen går på export. Till de grundläggande yrkesfärdigheterna hör att veta hur maskiner och anläggningar fungerar, kunna läsa arbetsritningar och kopplingsscheman samt använda branschens arbetsredskap. I branschen krävs kunnande i olika slag av tillverkningsteknik, monterings- och installationsarbete samt maskindrift och maskinunderhåll. AUTOMATIONSMONTÖR, UNDERHÅLLSMONTÖR Kompetensområdet för automationsteknik och underhåll GJUTARE, GJUTMODELLTILLVERKARE Kompetensområdet för gjutningsteknik FINMEKANIKER, MASKINMONTÖR, VERKSTADSMEKANI- KER, PLÅTSLAGARE-SVETSARE, VERKTYGSTILLVERKARE Kompetensområdet för tillverkningsteknik Inom branschen kan man arbeta inom teknologiindustrin men också inom annan industri med olika installations-, driftsoch underhållsarbeten. Utsikterna inom branschen är goda. Produktionen i Finland drivs med hjälp av yrkeskunnig specialiserad arbetskraft och moderna maskiner och anläggningar och kommer att förbli konkurrenskraftig. Under de närmaste åren kommer arbetskraftsbehovet att vara stort främst på grund av att arbetskraften blir äldre och går i pension. GRUNDEXAMEN INOM LABORATORIEBRANSCHEN I laboratoriebranschen ansluter sig arbetsuppgifterna till kvalitetskontroll, uppföljning av produktionsprocesser, produktutveckling och forskning. I laboratorierna bedriver man naturvetenskaplig grundforskning, utvecklar produkter och produktionsmetoder och kontrollerar industriprodukter, livsmedel och miljöer med avseende på kvalitet, renhet och säkerhet. Instrumentteknikens och analysmetodernas utveckling samt internationaliseringen kräver i framtiden goda yrkes- och språkkunskaper av arbetstagarna i branschen. LABORANT Laboranterna arbetar vid olika slags laboratorier med kvalitetskontroll, produktutveckling, forskning och processövervakning. Branschen behöver nya arbetstagare. GRUNDEXAMEN I FLYGPLANSMEKANIK Grundexamen ger kompetens för service-, ändrings- och reparationsarbeten på flygplan. Branschen och examen är internationella och förutsätter att man är noggrann, kan följa direktiv till punkt och pricka och har språkkunskaper och ett omfattande tekniskt kunnande. Häftigt att bli SVETSARE AXEL LAPPALAINEN blev färdig plåtslagare-svetsare från Nivalan ammattiopisto våren Jag studerade först ett år till husbyggare inom grundexamen inom byggnadsbranschen och bytte sedan till grundexamen inom maskin- och metallbranschen och kompetensområdet för tillverkningsteknik. Jag tycker om mitt arbete, för det är praktiskt inriktat. Svetsaryrket passar för personer som vill arbeta med händerna, berättar Axel. Plåtslagare-svetsare tillverkar, reparerar och monterar olika slags metallprodukter. Under studietiden blir det många dagar i skolans verkstad, där eleverna får lära sig svetsa och kanta. Att kanta betyder att böja en tunn metallskiva. Man böjer skivorna med en apparat som kallas för kantpress. Efter kantningen kan produkterna målas eller svetsas. Jag jobbade själv med kantpressning under min sista period av inlärning i arbetet, förklarar Axel. Den som avlägger GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN blir till exempel verkstadsmekaniker, verktygstillverkare eller plåtslagare-svetsare. Grundexamen omfattar tre kompetensområden: kompetensområdet för tillverkningsteknik, kompetensområdet för automationsteknik och underhåll samt kompetensområdet för gjutningsteknik. Plåtslagare-svetsare arbetar bland annat i maskinverkstäder, inom metallindustrin och på stålkonstruktionsbyggen. NIVALAN AMMATTIOPISTO hör till Jokilaaksojen koulutuskuntayhtymä. Där kan man studera till exempelvis fordonsmekaniker, verkstadsmekaniker, snickare eller rörmontör. Mitt YRKE 17

18 FLYGPLANSMEKANIKER Kompetensområdet för flygteknik FLYGTEKNIKMONTÖR Kompetensområdet för flygplansmekanik Till arbetsplatserna hör flygbolag, flygplansverkstäder och flygvapnet. En i Finland godkänd examen följer de sameuropeiska luftfartsbestämmelserna och godkänns således i de flesta europeiska länder. GRUNDEXAMEN I FLYGLEDNING Examen ger kompetens att fungera som när- och inflygningsflygledare samt beredskap för att fortbilda sig för övriga uppgifter inom branschen. Efter avlagd examen har man även basfärdigheter att arbeta inom internationell flygledning. En yrkeskunnig flygledare kan tryggt leda den trafik han ansvarar för. Som flygledare bör man kunna leda flera luftfarkoster och landtrafik samtidigt utan att förorsaka onödiga förseningar i flygtrafiken. FLYGLEDARE I Finland arbetar ca 300 flygledare. Flygledningsenheterna består av team från 1 2 personer till stora team med tiotals flygledare. På stora flygplatser är flygledarens huvudsakliga uppgift att ge lufttrafikservice, på små flygplatser också att ansvara för övrig flygsäkerhetsservice. GRUNDEXAMEN I LOGISTIK Logistikbranschen avser här biltransport och lagring samt logistiska tjänster på flygplatser. Yrkesmän inom transportbranschen transporterar människor, varor och fordon från ett ställe till ett annat effektivt och tryggt och betjänar kunderna så bra som möjligt. De som arbetar inom lagerbranschen hanterar och flyttar varor till lager och därifrån vidare till konsumenterna. De som arbetar på flygplatser underhåller byggnaderna och själva flygplatsen samt hanterar frakt. Logistikbranschen är internationell och kräver mångsidighet, utvecklingsförmåga, förmåga att hantera olika bilar, maskiner och anläggningar, datatekniska färdigheter och språkkunskaper. CHAUFFÖR, BUSSCHAUFFÖR, KOMBINATIONSFORDONS- FÖRARE Kompetensområdet för transportservice FLYGPLATSARBETARE Kompetensområdet för flygplatsservice LAGERFÖRVALTARE Kompetensområdet för lagerservice De som har avlagt grundexamen i logistik arbetar inom transportföretag, inom trafik, handel och industri, på flygplatser och inom den offentliga sektorn. De kan också verka som företagare. GRUNDEXAMEN INOM LANTMÄTERIBRANSCHEN I branschen framställs tillförlitliga och aktuella kartor och numeriska kartdatabaser för samhällets och medborgarnas behov. De yrkesutbildade inom lantmäteri svarar också för att fastighetsuppgifterna och många andra geodata hålls uppdaterade och tillförlitliga. Arbetsmetoderna förutsätter gott datatekniskt kunnande. KARTLÄGGARE I lantmäteribranschen arbetar man inom kommunernas mätnings-, fastighets-, planerings- och byggnadsväsen, vid lantmäteriverket, vid branschföretag, vid statliga inrättningar eller som självständig företagare. Andelen privata företag håller på att öka. Arbetsobjekt finns också utomlands. Det behövs nya yrkeskunniga inom branschen. GRUNDEXAMEN I SJÖFART Finlands ekonomi är beroende av utrikeshandeln och av transporter, av vilka största delen sker över havet. I sjöfarten mellan Finland och andra länder transporteras årligen över 100 miljoner ton gods och 16 miljoner passagerare. Till fartygsmanskapets uppgifter hör att övervaka lossning och lastning, navigera till sjöss, sköta maskindriften och upprätthålla fartygens sjösäkerhet samt utföra olika underhållsarbeten. REPARATÖR Kompetensområdet för däcks- och maskinreparationer VAKTHAVANDE STYRMAN Kompetensområdet för däcksbefäl VAKTHAVANDE MASKINMÄSTARE Kompetensområdet för maskinbefäl FARTYGSELEKTRIKER Kompetensområdet för eldrift erbjuds av passagerar-, last- och containerfartyg, bogserbåtar och isbrytare samt hamnar och stuverifirmor samt också inom lots- och ledtjänster. GRUNDEXAMEN I PLAST- OCH GUMMITEKNIK Inom branschen arbetar man med att tillverka plast- och gummiprodukter och assisterar också vid service och underhåll. Man utför vanliga, dagliga underhålls- och reparationsarbeten på produktionsanläggningarna samt testar plast- och gummiprodukter och råmaterial med de allmännaste testmetoderna. De yrkeskunniga inom branschen ska följa arbetarskyddsföreskrifter samt företagets kvalitets- och miljösystem. En framtida utmaning för branschen är den ökande återvinningen av material. GUMMIPRODUKTTILLVERKARE Kompetensområdet för gummiteknik PLASTPRODUKTTILLVERKARE Kompetensområdet för plastteknik Plast- och gummiprodukttillverkare arbetar inom industrin. Plastindustrin har en betydande kundkrets inom förpacknings-, byggnads-, fordons- och elektronikindustrin. Kunder finns också inom sektorn för hushållsmaskiner och fritidsprodukter, inom beklädnadsbranschen och inom pappers- och metallindustrin. Gummiindustrin är en världsomfattande industrigren, vars huvudprodukter utgörs av bildäck, form- och strängsprutningsprodukter, skodon, slangar, transportband och olika ytbeläggningar. GRUNDEXAMEN I GRAFISK KOMMUNIKATION Den grafiska industrin representerar i dag såväl traditionell tryckindustri som modern kommunikationsindustri. Den traditionella framställningen av tryckyta har ersatts av digitalt tryck och digital layout samt av nya arbetsuppgifter inom webb- och multimedietillämpning. Arbetet förutsätter att man har ett brett mediekunnande och kontinuerligt följer med den tekniska utvecklingen. ASSISTENT INOM GRAFISK PRODUKTION Kompetensområdet för tryckeriteknik Kompetensområdet för layout Assistenterna inom grafisk produktion arbetar vid tryckeriföretag, marknadsföringsavdelningar vid olika företag, reklambyråer och direktmarknadsföringsföretag. GRUNDEXAMEN INOM YTBEHANDLINGSBRANSCHEN Ytbehandling anknyter till byggande samt tillverkning och underhåll av olika produkter. Vid byggande och underhåll av byggnader innebär ytbehandling målning, tapetsering, platt- och golvbeläggning samt olika spackel- och rappningsarbeten. Vid produkttillverkning består ytbehandlingen av målning och ytbeläggning av produkter, t.ex. med zink, nickel, krom, silver eller guld. YTBEHANDLARE Kompetensområdet för ytbehandling av metallprodukter YTBEHANDLARE Kompetensområdet för ytbehandling av trävaror GOLVLÄGGARE, MÅLARE Kompetensområdet för ytbehandling inom byggbranschen na finns i målnings-, golvbeläggnings- och byggnadsfirmor samt inom trä- och metallindustrin. Det råder arbetskraftsbrist inom branschen, särskilt på grund av att arbetskraften blir äldre och går i pension. Trots konjunkturväxlingarna inom byggbranschen är utsikterna goda, tack vare reparationsbyggandet. Dessutom håller trä- och metallindustrin i Finland på att utvecklas till en producent av specialprodukter som kräver god ytbehandling. GRUNDEXAMEN INOM PROCESSINDUSTRIN Processindustrin framställer bl.a. läkemedel, bryggeriprodukter, bränsle, tvättmedel, kosmetika, målarfärg, papper och förpackningar samt faner- och spånskivor. Till en processkötares arbetsuppgifter hör att styra, övervaka och underhålla den utrustning som behövs i tillverkningsprocessen för olika produkter. Produktionen är långt automatiserad. Till uppgifterna hör dessutom driftövervakning och kvalitetskontroll, driftarbeten samt att behärska störningssituationer. PROCESSKÖTARE Kompetensområdet för bioteknik Kompetensområdet för kemisk teknik Kompetensområdet för skivindustrin Kompetensområdet för pappersindustrin Kompetensområdet för sågindustrin Typiska arbetsplatser är produktionsanläggningar som utnyttjar bioteknik och kemisk teknik, såsom läkemedels-, färg- och gödselfabriker, vatten- och kraftverk, oljeraffinaderier samt olika sektorer inom pappersindustrin, såsom produktionsanläggningar för massa-, pappers- och kartongtillverkning. Processkötare kan också arbeta i hyvlerier, fingerskarvs-, limträ-, ytbehandlings- och komponentlinjer samt på produktionsanläggningar inom trävaruindustrin. 18 Mitt YRKE

19 GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN Användningen av olika trämaterial utgör grunden för yrkeskompetens inom träbranschen. Snickare kan välja rätta material och framställa olika träprodukter enligt givna mått och kvalitetskrav. De kan använda de vanligaste maskinerna inom snickeriindustrin, såsom sågar, hyvlar, fräsmaskiner, borrmaskiner, CNC-maskiner och bandslipmaskiner. SNICKARE Snickarna arbetar oftast inom möbelindustrin, byggnadssnickeriindustrin och i företag som verkar inom träbyggande. Storleken på företagen i branschen varierar från enmanssnickerier till stora möbelfabriker som sysselsätter hundratals personer. Äldre arbetstagare i branschen avgår och det behövs nya yrkeskunniga för att ersätta dem. Den moderna snickeriindustrin erbjuder arbetsplatser åt mångsidiga personer inom träbranschen. GRUNDEXAMEN INOM BYGGNADSBRANSCHEN Branschens uppgift är att bygga upp vår dagliga miljö: bostads-, affärs-, industri- och förvaltningsbyggnader, kraftverk, hamnar, broar och vägar. I dagens byggande ägnas miljö och kvalitet, livscykeltänkande och ansvar för kulturmiljön allt större uppmärksamhet. Framöver kommer arbetet att handla särskilt om reparationsbyggande och underhåll av färdiga byggnader. STENMONTÖR Kompetensområdet för stenbranschen SCHAKTARE Kompetensområdet för jordbyggnad SCHAKTNINGSMASKINFÖRARE Kompetensområdet för schaktningsmaskintransport HUSBYGGARE Kompetensområdet för husbyggnad I byggnadsbranschen arbetar man på byggarbetsplatser för hus- och jordbyggande, inom internationella byggnadsprojekt utomlands, vid industrianläggningar som producerar byggnadsmaterial, vid planeringskontor, inom försäljning och marknadsföring, som statligt eller kommunalt anställd eller som företagare. Även om byggandets omfattning torde hållas på nuvarande nivå i Finland behövs det en mängd nya arbetstagare på grund av den nuvarande arbetskraftens höga genomsnittsålder. GRUNDEXAMEN INOM EL- OCH AUTOMATIONSTEKNIK Yrkeskunniga inom elbranschen arbetar med produktion, distribuering och överföring av elektricitet, elektrifiering, elinstallationer, reparation och service samt inom automation och underhåll. De som arbetar inom el- och automationsbranschen installerar och underhåller el- och automationssystem eller eldistributionsnät i fastigheter och anläggningar. ELMONTÖR, AUTOMATIONSMONTÖR finns i elinstallationsföretag, elverk och elnätbolag samt inom process- och automationsindustrin. GRUNDEXAMEN INOM HUSTEKNIK Kunnande i husteknik behövs inom nybyggande såväl som för underhåll och reparation av fastigheter. VVS-arbete består av planering, montering och underhåll av vatten-, värme- och ventilationssystem. Den traditionella VVS-branschen innefattar allt mera justerings- och automationsteknik samt små elinstallationer. TEKNISK ISOLERARE, BYGGNADSPLÅTSLAGARE Kompetensområdet för isolering och montering av byggnadsplåt VENTILATIONSMONTÖR Kompetensområdet för ventilationsmontering KYLMONTÖR Kompetensområdet för kylmontering RÖRMONTÖR, VÄRMEELEMENTSMONTÖR Kompetensområdet för rörmontering finns bland annat inom processindustrin och den övriga industrin, i fastighetsbolag och inom stat och kommun. Man kan också arbeta som egenföretagare. Utmaningar utgörs av den kontinuerliga tekniska utvecklingen inom branschen, ökad datateknik, export av tjänster och internationella projekt. GRUNDEXAMEN I TEKNISK PLANERING Planeringsassistenternas arbetsuppgifter är att modellera teknisk planering, kombinera och flytta produktmodeller, framställa och uppdatera ritningar och dokument, utarbeta planeringsrelaterade publikationer samt marknadsföra och göra reklam för produkter. I arbetet ingår också kundbetjäning och underhåll av apparater och program. Arbetet kräver samarbetsförmåga, helhetsuppfattning, ansvarskänsla, förmåga att arbeta självständigt, gestaltningsförmåga, planerings- och organisationsförmåga, logik, långsiktighet, beredskap att upprätthålla arbetsförmågan och en ständig vilja att utveckla sig själv. PLANERINGSASSISTENT Privata, kommunala och statliga planeringsbyråer sysselsätter planeringsassistenter som ritare, planeringsbiträden och yngre planerare. Planeringsassistenterna kan också arbeta vid företag som producerar ritningar och publikationer för byggnads-, VVS-, el-, maskin- och infrabranschen eller som företagare. GRUNDEXAMEN INOM TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSBRANSCHEN Textil- och beklädnadsbranschen är internationell. Textilproduktionen befinner sig i en dynamisk utvecklingsfas med nya material, appreturmedel och produktionstekniker. Beklädnadsbranschen omfattar många olika processer för tillverkning av kläder, skor och accessoarer. Dessutom ingår krävande uppgifter inom textilvård. SKOMAKARE Kompetensområdet för skobranschen TEXTILVÅRDARE Kompetensområdet för textilvård TEXTILTILLVERKARE Kompetensområdet för textilteknik KLÄDSÖMMARE, TEXTILSÖMMARE, MODIST, SKRÄDDARE Kompetensområdet för beklädnad De som arbetar inom branschen har olika uppgifter inom produktion. De kan arbeta i syateljéer, textil-, kläd- eller skofabriker, skomakerier, hatt- eller pälsaffärer, skrädderier eller tvätterier. Inom affärsvärlden arbetar de bland annat med försäljning, ändringsarbeten och marknadsföring eller som privatföretagare. GRUNDEXAMEN INOM DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK Grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik ger den studerande grundläggande kompetens för data- och datakommunikationstekniska produktions-, installations-, service- och underhållsarbeten inom branschen. En elektronikmontör som avlagt examensdelarna med inriktning på elektronik kan utföra tester och reparationer i anslutning till elektronikproduktion och kan ge kundservice i anslutning till service och installation. En ICT-montör som avlagt examensdelarna med inriktning på ICT kan installera och ta i bruk data- och datakommunikationsanläggningar. Centrala kompetensområden är data- och datakommunikationsanläggningar i bostäder och affärsfastigheter och anknytande installationer. ICT-MONTÖR, ELEKTRONIKMONTÖR finns inom elektronikindustrin, vid bolag som driver kommunikationsnät samt bolag som erbjuder ICT-produkter och ICT-tjänster. GRUNDEXAMEN INOM SÄKERHETSBRANSCHEN Störningsmomenten i omgivningen och ett allt mer komplext samhälle ökar behovet av mångsidig service inom säkerhetsbranschen. Till den privata säkerhetsbranschen hör väktarservice, privatdetektivsverksamhet, säkerhetstjänster på entreprenad, strukturell säkerhet, låssmedsservice och tekniska övervakningssystem, säkerhetskonsultering, informationsskydd och utbildning som hör till dessa områden. Grundexamen ger grundläggande färdigheter för att arbeta med olika uppgifter inom säkerhetsbranschen. SÄKERHETSVAKT Det finns arbetsplatser i företag inom säkerhetsbranschen, serviceorganisationers och industrins säkerhetskontroll samt inom myndighetssektorn. na i branschen har ökat rekordartat under de senaste åren. GRUNDEXAMEN I BÅTBYGGNAD Båtbyggarens arbete är vittomfattande, särskilt i små företag, och uppgifterna kan bestå av arbete med armerad plast, snickararbete, maskin- och apparatinstallationer, VVS-installationer, svagströmsinstallationer och dessutom planering av alla arbeten och båtens egenskaper. Båtbyggare ska beroende på inriktning ha specialkunskaper om byggande av båtar av armerad plast, trä eller metall, båtinredning eller reparation. Mera specialiserat kunnande behövs främst inom de större företagen inom branschen. BÅTBYGGARE na inom båtbyggnad finns oftast i små och medelstora företag som bygger, planerar och reparerar båtar samt tillverkar och säljer båttillbehör. Det finns också goda möjligheter att verka som företagare inom branschen. Största Mitt YRKE 19

20 delen av de cirka båtbyggarna inom branschen arbetar med att bygga båtar av armerad plast. Endast 150 båtbyggare arbetar med träbåtar. Båtliv blir allt mer populärt och båtbygget har snabbt blivit allt mångsidigare. GRUNDEXAMEN INOM TAPETSERING OCH INREDNING Yrkesbilden omfattar tre specialiseringsområden: traditionell tapetsering, fordonstapetsering och industriell tapetsering. Yrkesarbetet i branschen är krävande och förutsätter förutom hantverksskicklighet även kreativitet, stilkänsla och gott färgsinne. INREDARE Kompetensområdet för inredning TAPETSERARE Kompetensområdet för tapetsering Industriell tapetsering sysselsätter det största antalet tapetserare, och yrkena går ut på montering av stommar och beslag eller maskin- och möbeltapetsering. erbjuds också vid möbelfabriker och i tapetserarverkstäder. Tapetserarna arbetar också som företagare. Den som behärskar traditionella arbetssätt och material kan få arbete t.ex. i ett museum. Naturbruk och miljöområdet I denna bransch arbetar man inom lantbruk och skogsbruk eller andra naturnära näringar. Strukturomvandlingen inom landsbygdsnäringarna fortsätter, vilket medför att ersättande näringar, nya verksamhetssätt och nya former för företagsverksamhet måste skapas. Till utmaningarna i branschen hör ett ökande krav på hållbar användning av naturresurserna och miljövänlig verksamhet. De nya EU-länderna medför utmaningar speciellt för hur naturnäringarna ska bevara sin konkurrenskraft. GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING I ridinstruktörens arbete ingår förutom hästskötsel också kundbetjäning i allt högre grad. Ridinstruktörer ansvarar ofta för stallarbeten samt organiserandet av stallets verksamhet och skötseln av hästarna. Inom hästbranschen kan man specialisera sig på hovslageri, tillverkning och reparation av hästmundering, mångsidig hästservice eller hästuppfödning. HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR Hästskötarna sköter hästar t.ex. i rid- och travstall. Ridinstruktörer assisterar ridlärare vid ridskolor och arbetar också ofta som egenföretagare. GRUNDEXAMEN I FISKERI Fiskeribranschen består av fiske, fiskodling, fiskförädling, marknadsföring och försäljning av fiskprodukter samt fisketurism. Till branschen hör också vård av fiskevatten samt försäljning av fiskeredskap och fisketillbehör. FISKFÖRÄDLARE, FISKODLARE, FISKARE, FISKEINSTRUKTÖR Inom branschen finns det arbetsplatser förutom inom fiske även inom fiskförädling, fiskodling, fiskhandel, fisketurism samt inom forskning och förvaltning. En växande form av yrkesfiske är vårdfiske för att restaurera övergödda vattendrag. DJURSKÖTAREN sitter inte bara och kelar KARITA HUTTUNEN blev i våras färdig djurskötare från Ylä-Savon ammattiopisto. Hon tyckte skoldagarna var varierande. Under de praktiska dagarna övar eleverna på att till exempel trimma hundar eller sköta djur i skolans ladugård. Under teoridagarna studerar de i klassrum under en lärares ledning. Det roligaste med studierna har varit att få vara med djuren. Jag har fått studera med andra likasinnade. Studierna har också hjälpt mig att hitta mina egna starka sidor och lära mig använda dem, berättar Karita. Enligt Karita handlar djurskötararbetet inte bara om att kela med djuren. Arbetet är fysiskt tungt och kan till och med vara farligt om man jobbar med stora djur. Djurskötaren ska mata djuren och iaktta deras hälsotillstånd. Jag rekommenderar branschen för personer som är beredda att ständigt lära sig nytt. Inom djurbranschen är man aldrig fullärd, konstaterar hon. GRUNDEXAMEN INOM LANT- BRUKSBRANSCHEN omfattar bland annat kompetensområdet för lantbruk och kompetensområdet för djurskötsel. De som har studerat djurskötsel kan arbeta till exempel i djurskötselföretag, på lantbruk, i djurparker eller på djurkliniker. På YLÄ-SAVON AMMATTIOPISTO kan man avlägga grundexamen för att bli till exempel hästskötare, landsbygdsföretagare eller inredare. Läroanstalten erbjuder också förberedande utbildning och specialyrkesexamina. SKOGSMASKINSFÖRAREN njuter av naturen EERO SIEKKINEN, 18, studerade till skogsmaskinsförare vid Etelä-Savon ammattiopisto (Esedu). Han berättar att studierna var praktiska och naturnära. Första året gör man mycket som har med naturvård att göra och till exempel skogsarbete. Skoldagarna är varierande, för från och med det andra studieåret arbetar vi i skift, berättar den unga mannen. Eero specialiserade sig på att köra skördare. Arbetet handlar inte bara om att fälla träd: man måste ta miljön i beaktande och vara noga med att fälla rätt träd. En skogsmaskinsförare ska också själv kunna serva sin maskin. Det bästa med studierna har varit att inte behöva sitta i klassrummet hela tiden. Den här branschen passar för personer som tycker om naturen och vill arbeta självständigt. Skogsmaskinsförare arbetar ensamma, så det är viktigt att kunna fatta beslut på egen hand. SKOGSMASKINSFÖRARE blir man genom att avlägga grundexamen inom skogsbranschen inom kompetensområdet för körning av skogsmaskiner. Till skogsmaskinsförarens uppgifter hör till exempel kalhuggning, gallring och närtransport av virke. Man kan studera till skogsmaskinsförare vid många läroanstalter. ESEDU är en yrkesläroanstalt som erbjuder andra stadiets utbildning inom sju olika branscher för unga och vuxna. Läroanstalten finns bland annat i S:t Michel, Pieksämäki och Juva. 20 Mitt YRKE