Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013

Transkript

1 Program Matte/NO-biennetten 26 januari 2013 Pass 1 kl Naturvetenskap och teknik i förskolan Fö, Föreläsning, NO Hans Persson Hur kommer man igång med naturvetenskap och teknik i förskolan? Hur kan man göra enkla vardagsnära experiment som gör det osynliga synligt och som tar barnens egna idéer på allvar? Hur kan man integrera matematik, naturvetenskap och teknik på ett lekfullt och meningsfullt sätt? Hans Persson är författare till böckerna Russinhissen och Teknikgrytan och han är fortbildare i matematik, teknik och naturvetenskap. Hasses kreativa idéer om barns möten med naturvetenskap och teknik har fått stor spridning via hans böcker och via olika TV-program både i Sverige och internationellt. 102 GeoGebra idéer för att komma igång Gs, Gy, Föreläsning, Ma Veronica Jatko Kraft, Karin Landtblom, Lisa Österling GeoGebra är en gratis dynamisk programvara som används i skolor över hela världen. Vid det här seminariet visar vi några funktioner och ger dig lite idéer om hur du kan komma igång med att använda GeoGebra i din egen undervisning. Ladda gärna ner programmet på Veronica Jatko Kraft, Karin Landtblom och Lisa Österling är alla lärarutbildare i matematikämnets didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. De har under vårterminen 2012 arbetat med ett projekt som handlar om användning av dynamisk programvara i lärarutbildningen. 103 Skapa glöd ur askan! Gy, Föreläsning, Ma Niclas Larson Att spå i kaffesump är en gammal konst. Här kommer i stället aska att användas för att avslöja tal. Skämt åsido! Det handlar om en klassiker, där resultatet är känt oavsett startvärdet. Förutom tricket med askan, arbetar vi vidare och undersöker vilka resultat vi kan få om vi ändrar förutsättningarna. Med fördel används både miniräknare och de gamla standardalgoritmerna. Niclas Larson är doktorand vid Linköpings universitet.

2 104 Talmängder och regressionsanalys Gy, Arbetsseminarium, Ma Maria Wærn De flesta människor kan läsa en berättelse och sedan visualisera såväl karaktärer som miljöer. Många är vi som kan läsa recept och genast känna dofter och smaker. Betydligt färre är de som har förmågan att läsa noter och höra musik. Vad ser, hör och känner vi när vi läser siffror och tal? Bertrand Russel lär ha sagt att the mark of a civilized man is to see the beauty of a column of numbers and cry. Låt oss undersöka olika talmängder med hjälp av tekniska hjälpmedel så får vi se vad vi upptäcker. Grafräknare finns att låna. Maria Wærn är gymnasielärare i matematik vid Åva Gymnasiums IB-program. Hon har undervisat sedan 1986 vid såväl svenska som internationella gymnasieskolor fick hon Gudrun Malmérs Stipendium. 105 Vad kan matematik i förskolan vara? Fö, Föreläsning, Ma Lena Thelander, Anette de Ron Vi kommer att presentera en karta över några matematiska områden. Vilken matematik är det viktigt att vi tar fasta på inom sortering, geometri och tal i förskolan? Hur ser det ut när barnen matematiserar och vad ska och kan det leda till? Lena Thelander och Anette de Ron är grundskollärare i Ma/NO. De arbetar med matematikdidaktik vid förskollärarutbildningen och grundskollärarutbildningen på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 106 Begripliga beräkningsstrategier Gt, Arbetsseminarium, Ma Kerstin Larsson Under arbetsseminariet kommer deltagarna pröva, jämföra och diskutera olika didaktiska förklaringsmodeller för subtraktions- och additionsberäkningar. Genom att arbeta med laborativt materiel mot en generell förståelse för räknesätten och dess egenskaper synliggörs samband, skillnader och likheter mellan olika beräkningsstrategier. Kerstin Larsson, doktorand och universitetsadjunkt på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.

3 107 Naturvetenskap ute på vintern (åk F-3) Gt, Arbetsseminarium, NO Anna Carin Nyberg, Lotta Billing Vintern är en svår tid i naturen. Vilka olika strategier har växter och djur för att överleva och hur anpassade är de till vinterns klimat? Vilka fysikaliska fenomen och kemiska processer kan synliggöras under den kalla årstiden? Hur kan man flytta NO-undervisningen utomhus vintertid? Workshopen ges inomhus men ger konkreta idéer och exempel på naturvetenskapliga arbetssätt som kan användas ute. Anna Carin Nyberg och Lotta Billing jobbar med lärarutbildning på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet och har stor erfarenhet av utomhuspedagogik. 108 De nationella ämnesproven för åk 9, Reflektioner. Gs, Föreläsning, NO Christer Lundgren, Mattias Abrahamsson, Pia Almarlind, Göran Bergqvist Föreläsningen presenterar resultat, analyser och slutsatser från de fyra genomförda ämnesproven, , enligt Lpo94. Utifrån erfarenheter från ämnesproven presenteras därefter en inblick i de nya ämnesproven enligt Lgr11, så som provens utformning, följt av en diskussion om de utmaningar, möjligheter och problem som proven medför. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap utvecklar på uppdrag av Skolverket de nationella ämnesproven i de naturvetenskapliga ämnena för grundskolans årskurs 9. Presentatörer: Projektgruppen för de nationella ämnesproven vid Umeå universitet; Christer Lundgren, provansvarig för biologi, Mattias Abrahamsson, provansvarig för fysik, Pia Almarlind provansvarig för kemi samt Göran Bergqvist, projektsamordnare.

4 109 Tvåspråkighet i naturvetenskapsundervisningen Alla, Föreläsning, NO Zeynep Samanci Idag är många barn/elever i Sverige två-/flerspråkiga. Kunskaper om tvåspråkighet är därför inte något som endast berör språklärarna utan alla lärare. Vad säger forskningen om tvåspråkighet och naturvetenskapsundervisning? Hur kan man inkludera elevernas hemspråk i undervisningen? Föreläsare: Zeynep Samanci, doktorand i naturvetenskapsämnenas didaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 110 Varierad undervisning Gs, Föreläsning, Ma Per Berggren, Maria Lindroth En varierad undervisning ger eleverna möjlighet att utveckla de olika förmågorna. Detta ger också möjlighet till en mer stimulerande, utmanande och intressant undervisning som tar till vara på elevernas olika starka sidor. Per Berggren, Ma/NO-lärare, lärarfortbildare och författare. Maria Lindroth, Ma/SO-lärare, lärarfortbildare och författare. 111 Problemlösning: ett utbyte mellan Kina och Sverige Gt, Föreläsning, Ma Anna Almqvist, Maria Harging, Doris Lindberg, Karin Pollack, Anne Vestlund Tåget; ett exempel på arbete med problemlösning. Vårt utbyte med Normal University i Beijing handlar bl.a. om Lesson Studies och problemlösning. Vi visar först hur en lärare i Beijing arbetar med problemet och därefter hur vi på Carlssons skola haft samma problem som utgångspunkt då vi genomfört våra Lesson Studies för åk. 2-5 Det här arbetet har bl.a. möjliggjorts med stöd av Skolverkets matematiksatsning. Vi kommer också att delge hur vi arbetat med att göra fördiagnos, anpassa problemet, genomföra lektionen, utvärdera den och göra eftertest. För att åskådliggöra processen visar vi bilder. Anna Almqvist, klasslärare, Carlssons skola, läromedelsförfattare. Mara Harging, klasslärare, Carlssons skola. Doris Lindberg, speciallärare i matematik på Carlssons skola, handledare för Lesson Studies, läromedelsförfattare. Karin Pollack, högstadielärare, Carlssons skola, handledare för Lesson Studies. Anne Vestlund, klasslärare, Carlssons skola.

5 112 Statistik och sannolikhet på grafräknaren Gy, Arbetsseminarium, Ma Birgit Aquilonius Under detta arbetsseminarium kommer vi att lösa problem i sannolikhet och statistik med hjälp av TI 83/84 räknare. På gymnasiets naturprogram har ofta eleverna denna typ av grafräknare och för andra program finns ibland klassuppsättningar. Grafräknarna används då för olika områden inom funktionsläran som differentialkalkylen och integralkalkylen. Med större betoning på sannolikhet och statistik i den nya läroplanen kan en användning av grafräknare vara till glädje inom dessa områden. Birgit Christina Aquilonius, Ph.D., lektor i matematikdidaktik på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 113 En matematiklärares testamente Gs, Gy, Föreläsning, Ma Krister Larsson Matematiklärare under rådande omständigheter, egentligen ett omöjligt uppdrag. Men som en obotlig optimist söker jag alternativa undervisningsformer och kommer i min föreläsning att presentera idéer och uppslag under rubrik: "Från katederundervisning till lärarstyrd upptäcktsinlärning". Krister Larsson har erfarenheter från grundskola, gymnasium, komvux och lärarutbildning. 114 Att bryta normer i undervisningen Gt, Gs, Gy, Föreläsning, NO Renita Sörensdotter Att arbeta med normkritisk pedagogik handlar om att vända på perspektiven och därigenom belysa och problematisera de normer som gör att vissa människor anses normala och andra avvikande. Föreläsningen kommer att fokusera på hur normer för genus, sexualitet, klass, etnicitet och funktionsförmåga påverkar oss som pedagoger och hur vi medvetet kan arbeta med att skapa en mer inkluderande undervisning. Föreläsare är Renita Sörensdotter, forskare och lektor i genusvetenskap på Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet samt organisationskonsult.

6 115 Estetik i NO-undervisningen Gt, Föreläsning, NO Britt Jakobson Yngre elever använder regelbundet estetiska värdeomdömen när de samtalar om den naturvetenskapliga aktivitet de är inblandade i. Syftet med detta seminarium är att visa hur positiva estetiska erfarenheter för meningsskapandet vidare medan negativa estetiska erfarenheter kan utgöra ett hinder för elever att ta sig vidare. Estetik förknippas vanligtvis med konst och syftet är att visa hur också konstnärliga aktiviteter kan främja respektive förhindra elevers lärande utifrån syftet med aktiviteten. Britt Jakobson, Fil.dr. på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 116 Vikten av god taluppfattning Gt, Arbetsseminarium, Ma Elisabeth Hector, Linda Öhlund Vad innebär egentligen en god taluppfattning? Hur kan vi observera, arbeta och stimulera för en god taluppfattning för elever i F-3? Varför är det viktigt med god taluppfattning? I workshopen visar vi på teori och didaktik och vi arbetar tillsammans för att konkret se hur god taluppfattning kan utvecklas. Föreläsare: Elisabeth Hector och Linda Öhlund. Båda arbetar som lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 117 Speciella Utbildningsbehov i Matematik hur kan vi arbeta med det i klassrummet? Gt, Föreläsning, Ma Helena Roos Föreläsningen behandlar hur vi kan arbeta med ett inkluderande perspektiv i matematikundervisningen, hur gör vi för att nå alla elever, även de som är i speciella utbildningsbehov i matematik? Vad bör vi tänka på, vilka verktyg kan vi använda? Helena Roos är adjunkt och doktorand vid Linnéuniversitet i Växjö.

7 118 Att lära in matematik ute Gt, Gs, Föreläsning, Ma Kajsa Molander Föreläsningen ger exempel på hur man kan använda sig av utomhuspedagogik för att eleverna ska bli motiverade och intresserade, och för att de ska uppnå läroplanens mål. Vi arbetar bl.a. med problemlösning i konkreta situationer. Kajsa Molander är föreståndare för Upplandsstiftelsens naturskola och en av författarna till boken Att lära in matematik ute. 119 Bedömning av Äp 9 i matematik enligt Lgr11 Gs, Arbetsseminarium, Ma Margareta Enoksson, Inger Ridderlind Den nya läroplanen, Lgr 11, ställer nya krav på bedömning av elevers kunskaper. I denna workshop kommer vi att utgå från elevarbeten i åk 9 för att få syn på olika kvaliteter i lösningarna. Vilka förmågor kan eleven visa genom att lösa uppgiften? Vilket centralt innehåll relaterar uppgiften till? Genom analysen av lösningarna kommer vi att diskutera hur dessa kan bedömas utifrån kunskapskraven i kursplanen. Vi kommer också ge exempel på hur kunskapsprofiler utifrån förmågorna kan sammanställas. Margareta Enoksson och Inger Ridderlind kommer från Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, PRIM-gruppen, vid Stockholms universitet. 120 Undervisning i hållbar utveckling vad är det? Gt, Gs, Arbetsseminarium, NO Iann Lundegård Hållbar utveckling är ett nytt och viktigt område som tagit plats de nya kursplanerna i bl.a. NO och geografi på grundskolan. Vad betyder det egentligen och vilket stöd ger didaktisk forskning för att utveckla undervisningen kring frågorna? Iann Lundegård, forskare och lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, diskuterar och bjuder på praktiska exempel på hur man kan utforma undervisningen på området.

8 121 Få grepp om begreppen Gs, Föreläsning, Ma Åsa Hammarlund, Frida Wirén Vi har under flera år arbetat med att utveckla ett arbetssätt som ger förutsättningar för god begreppsförståelse och engagemang hos eleverna. Utifrån matematikinnehåll har vi valt metoder, ofta laborativa, för att arbeta med matematikens begrepp. Detta har lett till en strukturerad arbetsgång som vi i denna föreläsning vill dela med oss av. Åsa Hammarlund, Universitetsadjunkt i matematik vid Högskolan i Kristianstad. Frida Wirén, 4-9 lärare i matematik vid Strövelstorps skola. Tillsammans mottog vi Gleerups matematikstipendium 2008 för vårt arbetssätt. 122 Att se elevers kunskapsutveckling i NV Gt, Gs, Arbetsseminarium, NO Mats Hansson Här kommer du praktiskt få arbeta inom några naturvetenskapliga områden. Det kommer vara elevaktiva arbetssätt där du praktiskt får pröva ett antal övningar, som du sedan kan ta med hem och pröva med dina elever. Du kan använda dessa för att fånga elevernas förförståelse och för att se deras kunskapsutveckling. Mats Hansson har 23 års erfarenhet av undervisning, 16 års erfarenhet som lärarutbildare, har arbetat tre år som expert i Stockholm stad och arbetar nu som ämnesexpert på Skolverket. Utöver detta är han lärarutbildare på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. 123 Matematik med möjligheter Särskolan, Arbetsseminarium, Ma Ylva Svensson, Louise Wramner Vi kommer att presentera vårt arbetssätt där vi i stor utsträckning använt spel och laborationer som är knutna till det centrala innehållet i lärandemålen i Läroplan för grundsärskolan 11. Ylva Svensson, specialpedagog, med erfarenhet av elever med utvecklingsstörning, rörelsehinder och koncentrationssvårigheter. Louise Wramner, speciallärare, med erfarenhet av elever på alla stadier i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux.