Program, FOU-dagen

Transkript

1 Program, FOU-dagen

2 Innehåll Program FoU-dagen... 3 Seminarium Decoding Sciences... 5 Seminarium Infödd, sent eller tidigt invandrad - elevgruppers prestationer och val av lösningsstrategier på några problemformuleringar... 5 Seminarium Genen i forskning och undervisning -redskap och lärandeobjekt... 6 Seminarium Studenters val av representationer och problemlösningsstrategier under gruppdiskussioner om vågfysik... 6 Seminarium Föreställningar om femininitet och maskulinitet i klassrummet: En feministisk filosofisk undersökning av ämnena naturkunskap, svenska och religionskunskap Seminarium Vilken skillnad kan en lärare göra för skapandet av ett intresse för naturvetenskap?... 7 Seminarium Förskolebarns lärande i mötet med naturvetenskap... 7 Seminarium Multiplikativa resonemang i årskurs 5. Delresultat från en longitudinell studie om aritmetik... 8 Seminarium Lärares bedömardiskurser... 8 Seminarium Mathematics Education and Society (MES)

3 Program FoU-dagen När? Vad, var? Vad, var? Introduktion (E248/E250) Relationen mellan forskning och undervisning i didaktik Per-Olof Wickman Kaffe, smörgås (E248/E250) Posterpresentation Jenny Lindblom Seminarier (E276) Seminarium 1 Decoding Sciences Pres. Lotta Jons Ordf. Iann Lundegård Seminarium 3 Genen i forskning och undervisning redskap och lärandeobjekt Pres. Veronica Flodin Ordf. Iann Lundegård Paus (E248/E250) Posterpresentation Jenny Lindblom Seminarier (E276) Seminarium 5 Föreställningar om femininitet och maskulinitet i klassrummet: En feministisk filosofisk undersökning av ämnena naturkunskap, svenska och religionskunskap Pres. Auli Orvola Orlander Ordf. Eva Norén Lunch på egen hand Seminarier (E376) Seminarium 2 Infödd, sent eller tidigt invandrad elevgruppers prestationer och val av lösningsstrategier på några problemformuleringar. Pres. Jöran Petersson Seminarium 4 Studenters val av representationer och problemlösningsstrategier vågfysik Pres. Margareta Enghag Seminarier (E376) Seminarium 6 Vilken skillnad kan en lärare göra för skapandet av ett intresse för naturvetenskap? Pres. Per Anderhag 3

4 Seminarier (E276) Seminarium 7 Förskolebarns lärande i mötet med naturvetenskap Pres. Cecilia Caiman Ordf. Eva Norén Seminarium 9 Lärares bedömardiskurser Pres. Matti Karlström Ordf. Iann Lundegård Avslutningsfika Seminarier (E376) Seminarium 8 Multipla resonemang i åk 5. Delresultat från en longitudinell studie om aritmetik. Pres. Kerstin Larsson Seminarium 10 Mathematics Education and Society (MES). En konferens om social justice, equity och power relations i matematik Pres. Annica Andersson, Eva Norén, Kicki Skog 4

5 Seminarium 1 Decoding Sciences Lotta Jons Jag vill presentera en idé till ett utvecklingsprojekt som beforskas, och jag är angelägen om att få återkoppling på upplägg, metod etc. Syftet med projektet är att identifiera forskarens tysta ämneskunnande för att använda detta i studentuppgifter. Tanken är att studenternas lärande på detta sätt underlättas, påskyndas och förbättras. Jag kommer att utforma projektet utifrån en modell utformad av Joan Middendorf och hennes medarbetare som kallas "Decoding the Disciplines". Kort om upplägget; Jag och en ämnesexpert djupintervjuar en annan ämnesexpert i syfte att identifiera vad det är som hon/han tar för givet och glömmer att undervisa om. Ett exempel som jag kommer att ta upp på presentationen är genbiologers sätt att "för sitt inre spela upp en film" när de föreställer sig komplexa biologiska processer. Den andra intervjuaren ska vara från en så epistemologiskt olik disciplin som den som intervjuas, för att få ett novis-perspektiv. Utifrån denna kunskap görs uppgift(er) där studenterna får träna den identifierade tysta kunnandet och sedan utvärderas resultatet. Seminarium 2 Infödd, sent eller tidigt invandrad - elevgruppers prestationer och val av lösningsstrategier på några problemformuleringar Jöran Petersson Detta forskningsprojekt handlar om olika elevgruppers lösningsstrategier på olika uppgiftstyper. Elevgrupperna är dem som har svenska som första- eller andraspråk. De senare delas in i elever som har invandrat under skolår 1-7 eller 8-9 samt övriga med svenska som andraspråk. Jag har granskat elevgruppernas lösningsfrekvenser och lösningsstrategier på ÄP9-liknande uppgifter samt intervjuat några elever om lösningsstrategier. Ett preliminärt och väntat resultat är att elevgrupperna presterar olika väl. Särskilt gäller att sent invandrade elever ofta presterar bättre än tidigt invandrade elever på de undersökta problemformuleringarna. Ett annat preliminärt och oväntat resultat är att även om två elevgrupper presterar lika så kan de visa olika profiler i val av representationsform. 5

6 Seminarium 3 Genen i forskning och undervisning -redskap och lärandeobjekt Veronica Flodin Genen används i mängder av studier och biologiska subdiscipliner. Genen är också central när det gäller att förstå biologiska processer. Men genbegreppets innebörd är långt ifrån entydigt bestämt. Flera studier har visat på genbegreppets mångsidighet. Seminariet behandlar genbegreppets användning i en collegebok i biologi samt i några forskningstexter. Hur ser användningen ut? Vilka skillnader och likheter finns det? Vad betyder skillnaderna för undervisningen? Seminariet har ett högskoledidaktiskt fokus. Seminarium 4 Studenters val av representationer och problemlösningsstrategier under gruppdiskussioner om vågfysik Margareta Enghag I denna kvalitativa fallstudie följs studenters val av representationer och problemlösningsstrategier under gruppdiskussioner och problemlösning av två kvalitativt olika uppgifter om ljus-och ljudbrytning i en kurs i vågfysik. Den kurs i vågfysik vi följde gavs med upplägget åtta föreläsningar och fyra pass övningsräkning. Ett pass övningsräkning byttes mot gruppdiskussioner. Av fem grupper med tre studenter i varje, som frivilligt deltog i studien, videofilmades tre grupper för vidare analys efter transkribering. Studenternas anteckningar och användning av representationer ingår i analysen. Från ett sociosemiotiskt perspektiv studeras med hjälp av diskursanalys hur studenterna väljer att representera de olika fysikaliska brytningsfenomenen av ljus och ljud och vilken ansats de använder för att lösa uppgifterna. I studien problematiseras läroböckernas kultur att reproducera standardlösningar, då detta påverkar studenternas meningsskapande. Seminarium 5 Föreställningar om femininitet och maskulinitet i klassrummet: En feministisk filosofisk undersökning av ämnena naturkunskap, svenska och religionskunskap. Auli Arvola Orlander Projektets syfte är att belysa, utifrån en feministisk filosofisk ansats, betydelsen av femininitet och maskulinitet i undervisning på gymnasiet. Vi analysera vilka föreställningar kring femininitet och maskulinitet konstrueras inom ämnesområden religionskunskap, naturkunskap och svenska. Studien granskar framföra allt hur dessa föreställningar framträder i klassrumsmiljöer i sex olika klassrum, utspridda på två olika skolor. Datainsamlingen är klar och ni kommer att få en inblick i det pågående analysarbetet av materialet. 6

7 Seminarium 6 Vilken skillnad kan en lärare göra för skapandet av ett intresse för naturvetenskap? Per Anderhag Abstract: Jag kommer att presentera klassrumsdata från ett NO - klassrum i en skola där fler elever än vad som kan förväntas (utifrån elevpopulationens bakgrundsvariabler som t.ex. föräldrars utbildningsnivå, inkomst, meritvärde, etc.) väljer naturvetenskapligt program på gymnasiet. Materialet bygger på klassrumsobservationer och fokus för presentationen är vad läraren gör för att tydliggöra för eleverna: (1) vad de förväntas göra, samt (2) hur de kan förstå detta görande kognitivt, normativt och estetiskt. Eller som Bourdieu skulle ha sagt; vilken smak för NO uttrycker läraren och hur tydliggör hen denna för eleverna? Seminarium 7 Förskolebarns lärande i mötet med naturvetenskap Cecilia Caiman Jag presenterar delar av mitt analysarbete av några förskolebarns i projektet Biologisk mångfald. Några empiriska exempel zoomas in och beskriver barnens lärande i no då de arbetar utforskande med olika organismer (grodor, fåglar och gråsuggor). Det preliminära resultatet visar att form (likhet/skillnad), funktion och sammanhang uppmärksammas och får betydelse för det barnen lär sig om organismerna. Mot slutet av de processer förskolebarnen är involverade i växer även längre och mer komplexa berättelser om mångfald fram. Nya system och ekologiska samband skapas t.ex. i barnens möte med ett collage. 7

8 Seminarium 8 Multiplikativa resonemang i årskurs 5. Delresultat från en longitudinell studie om aritmetik Kerstin Larsson Att behärska multiplikation omfattar mer än att kunna tabellerna, bland annat omfattar det att veta när det är lämpligt att använda, hur multiplikation hänger samman med andra räknesätt och att kunna utföra beräkningar med flersiffriga faktorer. I denna presentation diskuteras två aspekter av multiplikation; olika representationsformer för räknesättet, dvs. hur man presenterar multiplikation i t.ex. bilder och textuppgifter, samt den kommutativa egenskapen, dvs. att ordningen på faktorerna inte spelar någon roll. Dessa båda aspekter sätts i samband med elevers förmåga att visa ett multiplikativt resonemang då de löser textuppgifter. Resultat från delstudien visar att skillnaden mellan multiplikativt och additivt resonemang har samband med elevers syn på kommutativitet och hur multiplikation representeras. Olika representationsformer för multiplikation i matematikundervisningen diskuteras utifrån tidigare forskning och delstudiens resultat. Seminarium 9 Lärares bedömardiskurser Matti Karlström Under seminariet beskriver jag min studie av hur verksamma lärare inom grundskolans år 6-9 beskriver elevers laborativa färdigheter i de naturvetenskapliga ämnena och hur de bedömer dessa. Utifrån min presentation av studien vill jag också ha ett efterföljande samtal kring vilka eventuella implikationer mina resultat kan ha för vår bedömardiskurs inom lärarutbildningen. Seminarium 10 Mathematics Education and Society (MES) Annica, Eva och Kicki Mathematics Education and Society (MES) är en konferens som har huvudfokus på mathematics education på olika nivåer, men belyser den utifrån frågor om social justice, equity och power relations. Med andra ord hur sociala och strukturella faktorer påverkar möjligheter till lärande och undervisning i matematik. Vi kommer presentera centrala frågor som diskuterades under konferensen, men också hur vi ser att den forskning vi bedriver relaterar till detta och vad matematikundervisning i vår svenska kontext kan vinna på att ta ett mer sociopolitiskt perspektiv på forskning inom matematikämnets didaktik. 8

9 9