Randall Collins: Den sociologiska blicken

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Randall Collins: Den sociologiska blicken"

Ulla Samuelsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Randall Collins: Den sociologiska blicken Varje vetenskaplig eller akademisk disciplin bör efterleva åtminstone två grundläggande krav: Den bör kunna formulera tydliga och klara påståenden om den del av verkligheten som den studerar. Dessa påståenden bör på ett substantiellt sätt utvidga vår kunskap. Kunskapen får, med andra ord, inte vara alltför näraliggande för lekmannen.

2 Ett centralt budskap i boken Samhället vilar inte på en rationell grund. Samhällslivet är fastmera icke-rationellt Vad innebär detta närmare bestämt?

3 Ett sätt på vilket samhället kan vara irrationellt Oförutsedda konsekvenser av mänskliga handlingar. Handlingar som i sig själva är rationella kan ge upphov till irrationella konsekvenser. Karl Mannheim: Funktionell och substantiell rationalitet.

4 Kontraktsteorier Enligt kontraktsteorier har samhället föregåtts av ett naturtillstånd i vilket hon är utlämnad åt sig själv och saknar skydd mot våld och övergrepp. Enligt Thomas Hobbes ( ) råder ett allas krig mot alla (Bellum omnium contra omnes) i naturtillståndet och människor liv är short, nasty and brutish. Genom sitt förnuft inser människan att olägenheter av detta slag kan undvikas om hon sluter sig samman med andra och samarbetar. Samhället har således en rationell grund i ett samhällskontrakt. Förutom Hobbes är John Locke ( ) och Jean- Jacques Rousseau ( ) kända kontraktsteoretiker.

5 Émile Durkheim ( ). Professor i sociologi och pedagogik vid Sorbonne, Paris.

6 Durkheims doktorsavhandling De la division du travail social (1893) Om delningen av det sociala arbetet

7 Kontraktets pre-kontraktuella grund Med sin idé om kontraktets pre-kontraktuella grund som presenteras i De la division du travail social (1893) vill Durkheim visa att samhället inte har en rationell grund. Allt kontraktsslutande förutsätter en norm som gör gällande att kontraktet ska hållas. En prekontraktuell solidaritet föregår kontraktet. Samhället har sin grund i tillit och solidaritet inte i rationella val.

8 En möjlig invändning (I) Även om det är rationellt att bryta kontraktet vid ett enstaka tillfälle, är det irrationellt att göra det i det långa loppet. Även om vinsten är liten vid varje transaktion, kan parterna i det långa loppet bygga upp en förmögenhet om de uppfyller de kontrakt de ingår.

9 Ett möjligt svar på den möjliga invändningen (I) Vid varje tillfälle när kontrakt förhandlas kommer det att finnas incitament att bryta mot kontraktet (dvs. om vi antar att människor är egenintresserade och rationella varelser). Ju större förmögenhet som har byggts upp genom framgångsrika samarbeten desto större kommer frestelsen att vara fuska och därigenom ro hem hela potten. Frestelsen att fuska kommer, med andra ord, alltid att finnas.

10 En möjlig invändning (II) Kan det inte vara så att kontrakten följs därför att vi har lagar som kräver att ingångna kontrakt ska följas och myndigheter som utdelar straff till de som bryter mot kontrakten? Varför överhuvudtaget åberopa något så mystiskt som en pre-kontraktuell solidaritet?

11 Ett möjligt svar på den möjliga invändningen (II) Det är riktigt att staten upprätthåller lagar och bestraffar missdådare. Men vad upprätthåller egentligen staten? Varför skulle människor som arbetar inom staten följa lagar om de kunde vinna på att inte göra det, genom att t.ex. ta emot mutor? Även staten vilar på en icke-rationell prekontraktuell solidaritet.

12 Les formes élémentaires de la vie religieuse (1912) I Det religiösa livets elementära former från 1912 presenterar Durkheim en religionssociologi i vilken han fokuserar på religiösa ritualer snarare än på trosföreställningar. Religiösa trosföreställningar betraktas framförallt som symboler för gruppmedlemskap. Ritualerna ger enligt Durkheim upphov till trosföreställningarna.

13 Heligt/profant Den viktigaste beståndsdelen i religionen är enligt Durkheim distinktionen mellan heligt och profant. Denna uppdelning motsvaras av två olika sätt att organisera det sociala livet: det mer eller mindre extatiska gruppsammankomsterna (det heliga) resp. det prosaiska vardagslivet (det profana).

14 Collins modell över hur social solidaritet skapas i en grupp

15 The Sociology of Philosophies: A Global Theory of Intellectual Change (1998) En central tankegång i arbetet är att stora filosofer är centralt placerade i organisatoriskt hänseende. De har som regel haft tidiga nätverkskontakter med framstående filosofer ur föregående generations elitgrupp och med sina mest framgångsrika generationskamrater. I dessa nätverkskontakter förmedlas KK (kulturellt kapital), men framförallt EE.

16 Maktens paradoxer Att utöva makt över människor är inte samma sak som att utöva makt över döda ting. Maktutövning möter alltid motstånd från andra människor. Maktutövning genererar, med andra ord, konflikter. Detta förhållande gäller på alla sociala arenor. De olika motstridiga intressena tvingas till ofta kompromisser som ingen av parterna ursprungligen avsåg.

17 Organisationer En organisation uppstår när det finns särskilt utsedda personer, en ledning, som ser till att en fastställd ordning efterlevs. En person som ingår i en organisation måste följa formella förpliktelser. Han/hon kan inte följa sin egen vilja, utan måste utföra organisationshandlingar. Hur kan ledningen försäkra sig om att personen utför organisationshandlingar? Svar: Genom makt.

18 Webers maktuppfattning Makt utövas direkt när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen.

19 Maktens källor Legitimitet Osäkerhet Resurser

20 Legitimitet som en källa till makt Rationell Traditionell Karismatisk

21 Exempel på karismatisk makt När han vandrade utmed Galileiska sjön fick han syn på två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas. De stod vid sjön och fiskade med kastnät, för de var fiskare. Han sade till dem: Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare och de lämnade genast sina nät och följde honom. (Matt 4: 18-21).

22 Reduktion av osäkerhet som en källa till makt Osäkerhet kan definieras som oförmåga att fortsätta ett visst handlingsförlopp eftersom man inte vet vilka regler som ska tillämpas i det aktuella fallet. Om en person (eller grupp av personer) äger kunskap som kan reducera osäkerheten kommer personen ifråga att äga makt inom organisationen. Denna makt härrör inte från en formell position inom den organisatoriska hierarkin, utan är knuten till individen själv.

23 Tillgång till resurser som en källa till makt Enligt denna uppfattning har makt sitt upphov i att en person (eller en grupp av personer eller en organisation) kontrollerar en resurs som andra är beroende av. Vad som uppfattas som en resurs är kontextberoende. Stora resurser attraherar ofta mer resurser och därmed mer makt. Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom ska ta också det han har. (Matt 13:12) Ett sätt att öka sin makt är att minska sitt beroende av en given resurs, t.ex. genom alternativa arrangemang.

Relevanta dokument

EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS)

EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS) Sociologer har inte alltid intresserat sig för känslor. Sociologer som t.ex. Talcott Parsons (1902-1979) ansåg att känslor inte spelade någon roll