Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ."

Transkript

1 Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer mellan struktur, handling och individ, och utvecklingen av ett modernt samhälle. De här två saker behandlar också Jürgen Habermas (f. 1929) och Michel Foucault ( ) i sina teorier. Det moderna samhället är en viktig del i bådas vetenskaplig program, men det finns också många skillnader. Habermas försöker i sin verk att bygga upp en helhetsteori av samhället. En teori som kunde lösa motsättningar mellan en enskilde människa och kollektivt, som har präglats samhällsteorier länge. Han försöker göra detta med att diskutera en rad olika teorier och införliva det han anser fruktbart. Det är därför svårt, eller omöjligt, att klassificera Habermas in i någon teoririktning. (Månson 1995, ; Andersen 1999, 384 & 386.) Man måste undvika kategorisering också med Michel Foucault, som har karaktäriserats som en gränsöverskridande filosof. Tvärtom som Habermas, Foucault är inte ute efter att utveckla generella teorier om människan och samhället. Han är mer intresserad om mindre och konkretare studieobjekter, som vansinne, modern klinik, fängelsestraff och sexualitet. (Lindgren 1995, ; Lindgren 1999, ) Även om man kan inte klassificera Habermas eller Foucault i någon teoretisk läger, är det nyttigt att titta lite på deras teoretiska bakgrunder. Habermas teoretisk bakgrund ligger bl a i Marxismen och Frankfurtskolan (Månson 1995, 289). Han försöker att kombinera en objektivistisk systemteori med en hermeneutiskt inspirerad teori om livsvärlden som en subjektiv meningsvärld (Andersen 1999, 401). En viktig medel för honom i detta projekt är begreppet kommunikativ handlande. Bakgrund till Foucaults teorier ligger bl a i teorier av Emile Durkheim, Ferdinand de Saussure och Claude Levi-Strauss (Lindgren 1999, 350; Broch 1999, 341). Med andra ord är Foucault ganska nära till den strukturalistiska läger. Det vill säga att systemet är viktigt för honom, även om Foucaults mål har varit att studera hur människan har blivit en subjekt i vår kultur. Individen är för honom en produkt av sociala praktiker. Habermas och Foucaults teorier har många likheter och många olikheter. Båda talar mycket om det moderna samhället och dess problem, men de har ofta olika perspektiven. Båda behandlar också relationen struktur handling individ och detta behandling försöker jag att förklara i följande. Jag ska först ha en översikt av Habermas teori och sedan titta på Foucaults synpunkter och sen jämföra deras idéer. Jag försöker att jämföra Habermas och Foucault hela tiden i texten, men det är kanske bättre att först behandla dom som skilda teorier. 1

2 Jürgen Habermas En röd tråd i Jürgen Habermas texter är forskning av villkoren för en fri och demokratisk dialog i moderna kapitalistiska industrisamhälle med en teknisk-vetenskaplig kultur, där makten är koncentrerad till stora anonyma byråkratiska och ekonomiska styrsystem (Andersen 1999, 384). Habermas har själv beskrivit sitt projekt som en teori om det moderna samhällets patologier utifrån perspektivet: förverkligandet det deformerade förverkligandet av förnuftet i historien (Månson 1995, 292). Hans samhällsutopi har en socialistisk färg. Habermas försöker att skapa en ny samhällelig helhetsteori. Hans mål är att lösa motsättningen mellan den enskilda människan och kollektivt, dvs motsättningen mellan individ och struktur, i samhällsteorin. Han talar om tre olika handlingsbegrepp i sociologi. De är 1) teleologiskt (instrumentella och strategiska), 2) normativa reglerade och 3) dramaturgiska handlingen. Alla dessa tre kan vara grunden för en sociologisk teori, men de är inte tillräckliga. (Månson 1995, ) Till exempel om man grundar sin teori på den första handlingstypen, teleologiskt handlingen, omfattar man en individualistisk syn på samhället, som är inte hela sanningen. Med den andra kommer man att hamnas med en översocialiserad människan. Den tredje producerar en samhällssyn som talar endast om individernas subjektiva världar. (Månson 1995, ) Habermas svar på problemet är att grunda sin teori på kommunikativ handling (kommunikativ förnuft), som är också grundläggande för de övriga tre (Månson 1995, ). Med kommunikativ handlande, eller kommunikativ förnuft, skapar man både individ och samhälle i teorin. Dvs att Habermas har sin teorins utgångspunkt inte i enskilda människor, utan i kommunikation mellan individer. På så sätt försöker han att inte fastna i aktör-struktur problematiken. Språket och diskussion är viktiga för Habermas teori. Enligt honom konstitueras individerna som språk- och handlingsförmögna subjekt endast genom att de som medlemmar i en särskild språkgemenskap växer in i en intersubjektivt delad livsvärld (Månson 1995, 320). Habermas syn är baserad mycket på G. H. Meads teorier. Med andra ord hävdar Habermas att i en bra samhällsteori borde man inte börja med individer eller struktur, utan med kommunikation mellan individer. Habermas använder två begrepp för att behandla samhället och sociala relationer. Dessa är livsvärld och system (Andersen 1999, 390). Man kan förstå det så att i livsvärlden finns individer och deras förväntningar och livets mening, och i systemet finns strukturer. Livsvärld är inte samma sak som individer, men i livsvärld finns rum för individer att förstå varandra och världen. På samma sätt är system inte synonym för struktur, men systemet har många strukturella egenskaper. Habermas hämtar begreppet livsvärld från fenomenologi, men försöker att ändra perspektivet från individ-nivå till kollektivet (Andersen 1999, ; Månson 1995, 308). Han talar om kollektiv handling. Livsvärld är språkligt organiserat förråd av bakgrundsantaganden, eller en tolkningsresurs, som används för att kunna förstå och handla i världen (O. Engdahls föreläsning 15/10/02). I livsvärlden är kommunikativ rationalitet (förnuft) centralt. Konsensus är också en egenskap som präglas livsvärlden. Systemet däremot är en social handlingssystem där det målrationella handlandet är organiserat och koordinerat genom institutionaliserad styrningsmedier (Andersen 1999, 403). Habermas 2

3 tar ofta makt och pengar som exemplar av styrningsmedier i systemsfrär. I systemet gäller egocentrisk rationalitet och effektivitet. Begreppet system kommer till Habermas texter från systemteori och framför allt från Talcott Parsons (Andersen 1999, 391). Det är viktigt att betona att systemet har sin upphov i livsvärlden, men i nutiden är de mer separat från varandra (Månson 1995, 308). Om Habermas används begreppspar livsvärld och system som två aspekter av sociala relationer, har Foucault en triangel av subjekt, vetande och makt som sin redskap för att behandla samhälleliga relationer. Michel Foucault Som sagt, Michel Foucault var inte ute efter att bygga upp generella teorier om människan och samhället (Lindgren 1999, 346). Man kan i alla fall finna flera föreställningar av relationen struktur-handling-individ i hans texter. Speciellt var han intresserad av individen, subjekten. Foucault har sagt själv att hans mål har...varit att åstadkomma en historia över de olika sätt på vilket människor görs till undersåtar (subjects) i vår kultur (O. Engdahls föreläsning 16/10/02). Foucaults forskningsprogram har varierad mycket vid tiden. Han har bytet studieobjekter och metoder utan förklaring, men systemet har alltid varit viktigt för Foucault. Han kanske inte ville kalla sig själv som strukturalist, men han identifierade sig i detta läger (Lindgren 1999, 350). Några har undrat om han skulle kallas som en ny funktionalist (Lindgren 1999, 356). En central tema för honom är hur människor blir subjekt. Från och med 1970-talet blev subjekt-vetande-makt triangel en viktig del av Foucaults forskning (Lindgren 1999, ). Detta triangeln kan ses som en svar på frågan om struktur-handling-individ relationen. Foucaults begrepp subjekt har tre innebörder. Först behandlar det om ett handlande subjekt, en aktör på en historisk scen. Med subjekt menar han också någon som underordnas/underkastas en given ordning och makt. Den tredje mening är subjekt som jag eller själv som görs till föremål för empirisk observation och introspektion. (Lindgren 1995, 327.) Subjektet konstitueras i förhållande till sociala praktiker, i förhållande till andras subjekt och i förhållande till den egen existensen (Lindgren 1995, 328). Subjektet är en historiskt och kulturellt avhängig produkt (Lindgren 1995, 328). Detta syn är rätt likadant som i Habermas teori om individer som konstitueras genom att de växer in i en intersubjektivt delad livsvärld. Både Habermas och Foucault har influerats av G. H. Meads teorier. Foucault säger också att människan är en uppfinning av sent datum, som kan bli utsuddad, likt ett ansikte teknat i sanden vid havets rand (Lindgren 1999, 350). Detta syn påminner mig ganska mycket om en buddhist syn på jag, som är berömd i tänkandet i öst. Men i alla fall, finner Foucault i sin studier överallt nya rumsliga skapelser i vilka individer särskiljs ur kollektivet och utsätts för olika disciplinära tekniker. Han talar om produktion av fogliga kroppar för det moderna samhällets behov (Lindgren 1995, ). Subjekt kan också ses som en aktör med fri vilja, men hon är alltid i viss mening begränsat av strukturen. Foucault säger själv om tiden när han inte mer trodde på meningen att: meningen troligen inte var något annat än en ytlig effekt, ett skimmer, ett skum på ytan, och att det som i 3

4 djupet genomträngde oss, det som fanns framför oss och upprätthöll oss genom tid och rum, det var systemet (Lindgren 1999, 350). Enligt Foucault är makt en grundkomponent i varje social relation. Varje relation är också en maktrelation. Makt är inte en resurs eller en förmåga som någon besitter. Den är inte en struktur och den har inga specifik form. Därför borde makt alltid studeras i en konkret situation. (Lindgren 1995, ) Det finns en skillnad här om man jämför Foucaults och Habermas syn på makt, eftersom Habermas fäster makten ofta till anonyma byråkratiska eller ekonomiska institutioner. Det finns tre aspekter av Foucaults maktbegrepp som gör det originell: 1) förhållandet mellan makt och institutionen, 2) det ömsesidigt beroende mellan makt och vetandet och 3) subjektet i förhållande till makt (Lindgren 1999, 356). Den tredje komponenten i triangeln, som Foucault använder för att studera sociala relationer är alltså vetande. Makt och vetande är knytet tillsammans. Detta är synlig, enligt Foucault, t ex i psykiatrin. Psykiatrin handlar mycket om både vetande och makt, när det försöker att korrigera och normalisera sin patienter efter det rationella förnuftets rättesnöre (Lindgren 1999, 348). Foucault har också studerat framväxt av ett positivt vetande som har människan och det mänskliga livet som primärt kunskapsobjekt i sin bok Le mots et les choses. Människan blir både vetenskapens centrala subjekt och objekt. (Lindgren 1999, 350.) Detta är också en process som är viktig för subjektets tillblivelse. En viktig forskningsobjekt bland andra för Foucault har varit diskurser. Han ser utsagan som analysenhet för forskning av diskurser, som han kallar arkeologi. Utsagan är enligt honom ett objekt bland andra som människan producerar, använder, förvandlar och utbyter. (Lindgren 1999, 351.) Makt spelar en roll också i diskurser och det skulle vara intressant att jämföra Foucaults och Habermas synpunkter på diskurser, men jag har inte haft resurser att göra det. Men det finns några synpunkter vi kan jämföra. Jämförelse Både Habermas och Foucault talar ganska mycket om samma saker, men ofta med olika begrepp eller olika betoningar. Till exempel de både talar om system, men när Habermas talar om detta talar han om ett social handlingssystem där målrationellt handling är centralt och där makt och pengar fungerar som styrningsmedier. Systemet är för honom ett sätt att organisera social handling. Systemet för Foucault är däremot mer en synonym till det sociologiska begreppet struktur. Systemet för honom är nånting som både skapar en individ och begränsar hennes handling. Olikheten mellan Habermas och Foucault ligger på vad de grundar sina teorier. Jag ser detta relationen på så sätt att Habermas grundar sin teori på handling, dvs kommunikativ handling, och konstruerar relationen mellan individ och struktur från detta. I hans behandling individ och struktur är ersatt med livsvärld och system. Foucault däremot betonar struktur och har strukturen som sin utgångspunkt. Även om individ, subjekt, kan ha en fri vilja och handla på en historisk scen, är subjektet alltid begränsad av struktur, dvs system. Systemet ger en ram där ett subjekt kan handla, och det är systemet som också är subjektets upphov. 4

5 På viss sätt är både Habermas och Foucaults synvinklar på människan, individen, ganska nära till varandra. I bådas teorier kan man se inflytande från G. H. Meads idéer. Individen kommer att bli endast i interaktion med andra individer, subjekten. Speciellt är Foucault kritisk av teorier om ett pre-socialt subjekt (Lindgren 1999, 356). Foucault är kanske mer intresserad av makt och behandlar maktrelationer mer än Habermas. I Habermas behandling finns livsvärld och system, där olika handlingstyper gäller och han placerar makten in i systemet. Här finns en skillnad mellan de två teoretiker, eftersom Foucault hävdar att makten finns i varje social relation, dvs maktrelationer finns även i Habermas livsvärld. För Habermas är makten knytet till anonyma byråkratiska eller ekonomiska institutioner. Foucault däremot säger att makt är nånting som har sin existens förre institutioner. För honom är institutionernas makt bara en form av makt. Makt finns överallt och det finns inget tomrum utanför makt/vetande relation. Här finns motsättningen mellan Foucault och Habermas. Habermas begrepp livsvärld är en sfär där det finns en möjlighet, inkapslad potential, för en rationellt samtal som kan ge gemensamma förståelse mellan människor i samhället. I Habermas idealt samtal finns inga maktrelationer, endast sämre och bättre argumenter. Det är kanske makten i varje social relation, som ger svårigheter till Habermas teori om kommunikativ handling, som samhällsteori som löser motsättningen mellan individ och struktur. Med makt-perspektiv i spelet blir klyftan mellan individ och struktur större. I Foucaults arbete subjektet är mer synligt en underkastelse av systemet. I Foucaults sena texter har subjektet mera möjligheter, men subjektet är i alla fall begränsat av systemet (Lindgren 1999, 358). Både Habermas och Foucault har haft en stor effekt till samhällsteorier (Andersen 1999, 401; Lindgren 1999, 360), men de har inte svarat på alla frågor där finns när man försöker förklara samhället och dess egenskaper. Foucault har sagt själv att han var inte ute efter att bygga en generell teori om människan och samhället. Habermas däremot försökte att göra det. Källor: Andersen, Heine (1999): Jürgen Habermas. I Anderssen & Kaspersen (red.): Klassisk och modern Broch, Tom (1999): Strukturalism. I Anderssen & Kaspersen (red.): Klassisk och modern Lindgren, Sven-Åke (1995): Michel Foucault och sanningens historia. I Månson (red.): Moderna samhällsteorier, 4:e reviserade upplagan. Smedjebacken, Rabén Prisma. Lindgren, Sven-Åke (1999): Michel Foucault. I Anderssen & Kaspersen (red.): Klassisk och modern Månson, Per (1995): Jürgen Habermas och moderniteten. I Månson (red.): Moderna samhällsteorier, 4:e reviserade upplagan. Smedjebacken, Rabén Prisma. 5

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

KURSPLAN Sociologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Sociologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Sociologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Sociology, 1-30, 30 credits Kurskod: LSOA17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde: Ämnesgrupp:

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer.

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer. 1 Föreläsning 25/1 2011 Jonas Upplägg: 1 Sociologiskt perspektiv Utvikning: Durkheim 2 Kritiskt perspektiv Marx Kritisk teori 1 Sociologiskt perspektiv Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30.

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30. Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare B, 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (B) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Kursplan. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående enstaka kurs. Målet för kursen är att ge de studerande

Kursplan. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående enstaka kurs. Målet för kursen är att ge de studerande Kursplan Kurskod SOA501 Dnr 2000-13D Beslutsdatum 2000-08-18 Engelsk benämning Ämne Sociology, General Course Sociologi Nivå 1-10 Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

Individ eller struktur?

Individ eller struktur? Napoleon är en av världshistoriens stora aktörer. Eleverna i undersökningen fick fundera över samspelet mellan aktören Napoleon och de strukturella omständigheterna som påverkade, möjliggjorde och begränsade

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1. Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1. BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella Meningsskapande och socialisering. är processer som finns i oändliga

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Kursplan. Sociologi, allmän kurs, 1-20 poäng. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående kurs.

Kursplan. Sociologi, allmän kurs, 1-20 poäng. Sociology, General Course , tills vidare. Kursen ges som fristående kurs. Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod SOA511 Dnr 2000-13D Beslutsdatum 2000-08-18 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Sociologi, allmän kurs, 1-20 poäng Sociology, General Course Sociologi

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

Klassisk Sociologisk Teori

Klassisk Sociologisk Teori Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi

Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar Mikael Nygård Åbo Akademi Vetenskaplig forskning kopplas vanligen med processer varigenom vi söker

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Att bli en skolelev. En diskursanalytisk studie om meningsskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Universitetsadjunkt Catarina Grahm

Att bli en skolelev. En diskursanalytisk studie om meningsskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan. Universitetsadjunkt Catarina Grahm Att bli en skolelev En diskursanalytisk studie om meningsskapande av barn i behov av särskilt stöd i elevhälsan Universitetsadjunkt Catarina Grahm Studiens syfte Syftet med studien är att finna vilket

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt. Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp

Läs mer

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 När psykoterapirummet öppnas upp - ett systemiskt perspektiv i psykoterapi med unga vuxna Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut lisakoser1@gmail.com Unga vuxnadagarna, 2016 INNEHÅLL

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Samhällskunskap GR (C), Samhällskunskap för lärare som undervisar i åk 7-9, hp. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

Samhällskunskap GR (C), Samhällskunskap för lärare som undervisar i åk 7-9, hp. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp 1 (7) Kursplan för: Samhällskunskap GR (C), Samhällskunskap för lärare som undervisar i åk 7-9, 61-90 hp. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp Civics Ba Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II 1 (4) Version 2016-07-08 Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II Utredningssociologi II Kursbeskrivning HT 2016 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Kulturgeografi GR (C), Litteraturfördjupning, 7,5 hp

Kulturgeografi GR (C), Litteraturfördjupning, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Kulturgeografi GR (C), Litteraturfördjupning, 7,5 hp Human Geography Ba (C), Litterature review, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan. Sociologi A, 30 högskolepoäng Sociology, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Sociologi A, 30 högskolepoäng Sociology, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2013 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi A, 30 högskolepoäng

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande

BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande Formativ bedömning framåtsyftande och stödjande i syfte att Bekräfta, Uppmuntra, Ge respons för Lust, Vilja, Motivation Sju grupper Samtalsledare träffas

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson

Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson 2. Gör en jämförelse mellan Vansinnets historia och första delen av Sexualitetens historia i avseende på innehåll, tematik och skisserade utvecklingslinjer

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Sociologi GR (A) Sociologins Klassiker Tema #5 Peter Axelsson

Sociologi GR (A) Sociologins Klassiker Tema #5 Peter Axelsson Inledning Den här korta uppsatsen studerar Marx, Weber och Durkheim avseende likheter och skillnader i deras metodologi. Det är viktigt att sociologer agerar vetenskapligt, påpekar Bauman (Bauman, 1992).

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

Det önskvärda barnet. Anette Emilson

Det önskvärda barnet. Anette Emilson Det önskvärda barnet Anette Emilson Syftet är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan de värden som medvetet eller omedvetet kommuniceras

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

vi glömde bort att det var individuell lön vi satt och jobbade med.

vi glömde bort att det var individuell lön vi satt och jobbade med. vi glömde bort att det var individuell lön vi satt och jobbade med. En kvalitativ studie om införandet av individuell lönesättning Cecilia Fransson Karin Nilsen Institutionen för beteendevetenskap och

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU renita.sorensdotter@gender.su.se Kritik mot den manliga dominansen Forskning om kvinnor Add women and stir Her-story istället för his-story Lanserades under

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist Foucaults blick på makt och aktörskap Magnus Hörnqvist FOUCAULTPERSPEKTIVET Foucault själv: 1960-tal: diskurs 1970-tal: makt 1980-tal: subjekt Receptionen: 1980-tal: oerhört kontroversiell 1990-tal: central

Läs mer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Teoretiska skäl att tro på Gud Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning

Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning Psykisk ohälsa i Sverige: Omfattning 20-40% av befolkningen lider av psykisk ohälsa Psykisk ohälsa utgör en femtedel av den samlade sjukdomsbördan 1/3 av samtliga patienter i primärvården har en psykisk

Läs mer