Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ."

Transkript

1 Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer mellan struktur, handling och individ, och utvecklingen av ett modernt samhälle. De här två saker behandlar också Jürgen Habermas (f. 1929) och Michel Foucault ( ) i sina teorier. Det moderna samhället är en viktig del i bådas vetenskaplig program, men det finns också många skillnader. Habermas försöker i sin verk att bygga upp en helhetsteori av samhället. En teori som kunde lösa motsättningar mellan en enskilde människa och kollektivt, som har präglats samhällsteorier länge. Han försöker göra detta med att diskutera en rad olika teorier och införliva det han anser fruktbart. Det är därför svårt, eller omöjligt, att klassificera Habermas in i någon teoririktning. (Månson 1995, ; Andersen 1999, 384 & 386.) Man måste undvika kategorisering också med Michel Foucault, som har karaktäriserats som en gränsöverskridande filosof. Tvärtom som Habermas, Foucault är inte ute efter att utveckla generella teorier om människan och samhället. Han är mer intresserad om mindre och konkretare studieobjekter, som vansinne, modern klinik, fängelsestraff och sexualitet. (Lindgren 1995, ; Lindgren 1999, ) Även om man kan inte klassificera Habermas eller Foucault i någon teoretisk läger, är det nyttigt att titta lite på deras teoretiska bakgrunder. Habermas teoretisk bakgrund ligger bl a i Marxismen och Frankfurtskolan (Månson 1995, 289). Han försöker att kombinera en objektivistisk systemteori med en hermeneutiskt inspirerad teori om livsvärlden som en subjektiv meningsvärld (Andersen 1999, 401). En viktig medel för honom i detta projekt är begreppet kommunikativ handlande. Bakgrund till Foucaults teorier ligger bl a i teorier av Emile Durkheim, Ferdinand de Saussure och Claude Levi-Strauss (Lindgren 1999, 350; Broch 1999, 341). Med andra ord är Foucault ganska nära till den strukturalistiska läger. Det vill säga att systemet är viktigt för honom, även om Foucaults mål har varit att studera hur människan har blivit en subjekt i vår kultur. Individen är för honom en produkt av sociala praktiker. Habermas och Foucaults teorier har många likheter och många olikheter. Båda talar mycket om det moderna samhället och dess problem, men de har ofta olika perspektiven. Båda behandlar också relationen struktur handling individ och detta behandling försöker jag att förklara i följande. Jag ska först ha en översikt av Habermas teori och sedan titta på Foucaults synpunkter och sen jämföra deras idéer. Jag försöker att jämföra Habermas och Foucault hela tiden i texten, men det är kanske bättre att först behandla dom som skilda teorier. 1

2 Jürgen Habermas En röd tråd i Jürgen Habermas texter är forskning av villkoren för en fri och demokratisk dialog i moderna kapitalistiska industrisamhälle med en teknisk-vetenskaplig kultur, där makten är koncentrerad till stora anonyma byråkratiska och ekonomiska styrsystem (Andersen 1999, 384). Habermas har själv beskrivit sitt projekt som en teori om det moderna samhällets patologier utifrån perspektivet: förverkligandet det deformerade förverkligandet av förnuftet i historien (Månson 1995, 292). Hans samhällsutopi har en socialistisk färg. Habermas försöker att skapa en ny samhällelig helhetsteori. Hans mål är att lösa motsättningen mellan den enskilda människan och kollektivt, dvs motsättningen mellan individ och struktur, i samhällsteorin. Han talar om tre olika handlingsbegrepp i sociologi. De är 1) teleologiskt (instrumentella och strategiska), 2) normativa reglerade och 3) dramaturgiska handlingen. Alla dessa tre kan vara grunden för en sociologisk teori, men de är inte tillräckliga. (Månson 1995, ) Till exempel om man grundar sin teori på den första handlingstypen, teleologiskt handlingen, omfattar man en individualistisk syn på samhället, som är inte hela sanningen. Med den andra kommer man att hamnas med en översocialiserad människan. Den tredje producerar en samhällssyn som talar endast om individernas subjektiva världar. (Månson 1995, ) Habermas svar på problemet är att grunda sin teori på kommunikativ handling (kommunikativ förnuft), som är också grundläggande för de övriga tre (Månson 1995, ). Med kommunikativ handlande, eller kommunikativ förnuft, skapar man både individ och samhälle i teorin. Dvs att Habermas har sin teorins utgångspunkt inte i enskilda människor, utan i kommunikation mellan individer. På så sätt försöker han att inte fastna i aktör-struktur problematiken. Språket och diskussion är viktiga för Habermas teori. Enligt honom konstitueras individerna som språk- och handlingsförmögna subjekt endast genom att de som medlemmar i en särskild språkgemenskap växer in i en intersubjektivt delad livsvärld (Månson 1995, 320). Habermas syn är baserad mycket på G. H. Meads teorier. Med andra ord hävdar Habermas att i en bra samhällsteori borde man inte börja med individer eller struktur, utan med kommunikation mellan individer. Habermas använder två begrepp för att behandla samhället och sociala relationer. Dessa är livsvärld och system (Andersen 1999, 390). Man kan förstå det så att i livsvärlden finns individer och deras förväntningar och livets mening, och i systemet finns strukturer. Livsvärld är inte samma sak som individer, men i livsvärld finns rum för individer att förstå varandra och världen. På samma sätt är system inte synonym för struktur, men systemet har många strukturella egenskaper. Habermas hämtar begreppet livsvärld från fenomenologi, men försöker att ändra perspektivet från individ-nivå till kollektivet (Andersen 1999, ; Månson 1995, 308). Han talar om kollektiv handling. Livsvärld är språkligt organiserat förråd av bakgrundsantaganden, eller en tolkningsresurs, som används för att kunna förstå och handla i världen (O. Engdahls föreläsning 15/10/02). I livsvärlden är kommunikativ rationalitet (förnuft) centralt. Konsensus är också en egenskap som präglas livsvärlden. Systemet däremot är en social handlingssystem där det målrationella handlandet är organiserat och koordinerat genom institutionaliserad styrningsmedier (Andersen 1999, 403). Habermas 2

3 tar ofta makt och pengar som exemplar av styrningsmedier i systemsfrär. I systemet gäller egocentrisk rationalitet och effektivitet. Begreppet system kommer till Habermas texter från systemteori och framför allt från Talcott Parsons (Andersen 1999, 391). Det är viktigt att betona att systemet har sin upphov i livsvärlden, men i nutiden är de mer separat från varandra (Månson 1995, 308). Om Habermas används begreppspar livsvärld och system som två aspekter av sociala relationer, har Foucault en triangel av subjekt, vetande och makt som sin redskap för att behandla samhälleliga relationer. Michel Foucault Som sagt, Michel Foucault var inte ute efter att bygga upp generella teorier om människan och samhället (Lindgren 1999, 346). Man kan i alla fall finna flera föreställningar av relationen struktur-handling-individ i hans texter. Speciellt var han intresserad av individen, subjekten. Foucault har sagt själv att hans mål har...varit att åstadkomma en historia över de olika sätt på vilket människor görs till undersåtar (subjects) i vår kultur (O. Engdahls föreläsning 16/10/02). Foucaults forskningsprogram har varierad mycket vid tiden. Han har bytet studieobjekter och metoder utan förklaring, men systemet har alltid varit viktigt för Foucault. Han kanske inte ville kalla sig själv som strukturalist, men han identifierade sig i detta läger (Lindgren 1999, 350). Några har undrat om han skulle kallas som en ny funktionalist (Lindgren 1999, 356). En central tema för honom är hur människor blir subjekt. Från och med 1970-talet blev subjekt-vetande-makt triangel en viktig del av Foucaults forskning (Lindgren 1999, ). Detta triangeln kan ses som en svar på frågan om struktur-handling-individ relationen. Foucaults begrepp subjekt har tre innebörder. Först behandlar det om ett handlande subjekt, en aktör på en historisk scen. Med subjekt menar han också någon som underordnas/underkastas en given ordning och makt. Den tredje mening är subjekt som jag eller själv som görs till föremål för empirisk observation och introspektion. (Lindgren 1995, 327.) Subjektet konstitueras i förhållande till sociala praktiker, i förhållande till andras subjekt och i förhållande till den egen existensen (Lindgren 1995, 328). Subjektet är en historiskt och kulturellt avhängig produkt (Lindgren 1995, 328). Detta syn är rätt likadant som i Habermas teori om individer som konstitueras genom att de växer in i en intersubjektivt delad livsvärld. Både Habermas och Foucault har influerats av G. H. Meads teorier. Foucault säger också att människan är en uppfinning av sent datum, som kan bli utsuddad, likt ett ansikte teknat i sanden vid havets rand (Lindgren 1999, 350). Detta syn påminner mig ganska mycket om en buddhist syn på jag, som är berömd i tänkandet i öst. Men i alla fall, finner Foucault i sin studier överallt nya rumsliga skapelser i vilka individer särskiljs ur kollektivet och utsätts för olika disciplinära tekniker. Han talar om produktion av fogliga kroppar för det moderna samhällets behov (Lindgren 1995, ). Subjekt kan också ses som en aktör med fri vilja, men hon är alltid i viss mening begränsat av strukturen. Foucault säger själv om tiden när han inte mer trodde på meningen att: meningen troligen inte var något annat än en ytlig effekt, ett skimmer, ett skum på ytan, och att det som i 3

4 djupet genomträngde oss, det som fanns framför oss och upprätthöll oss genom tid och rum, det var systemet (Lindgren 1999, 350). Enligt Foucault är makt en grundkomponent i varje social relation. Varje relation är också en maktrelation. Makt är inte en resurs eller en förmåga som någon besitter. Den är inte en struktur och den har inga specifik form. Därför borde makt alltid studeras i en konkret situation. (Lindgren 1995, ) Det finns en skillnad här om man jämför Foucaults och Habermas syn på makt, eftersom Habermas fäster makten ofta till anonyma byråkratiska eller ekonomiska institutioner. Det finns tre aspekter av Foucaults maktbegrepp som gör det originell: 1) förhållandet mellan makt och institutionen, 2) det ömsesidigt beroende mellan makt och vetandet och 3) subjektet i förhållande till makt (Lindgren 1999, 356). Den tredje komponenten i triangeln, som Foucault använder för att studera sociala relationer är alltså vetande. Makt och vetande är knytet tillsammans. Detta är synlig, enligt Foucault, t ex i psykiatrin. Psykiatrin handlar mycket om både vetande och makt, när det försöker att korrigera och normalisera sin patienter efter det rationella förnuftets rättesnöre (Lindgren 1999, 348). Foucault har också studerat framväxt av ett positivt vetande som har människan och det mänskliga livet som primärt kunskapsobjekt i sin bok Le mots et les choses. Människan blir både vetenskapens centrala subjekt och objekt. (Lindgren 1999, 350.) Detta är också en process som är viktig för subjektets tillblivelse. En viktig forskningsobjekt bland andra för Foucault har varit diskurser. Han ser utsagan som analysenhet för forskning av diskurser, som han kallar arkeologi. Utsagan är enligt honom ett objekt bland andra som människan producerar, använder, förvandlar och utbyter. (Lindgren 1999, 351.) Makt spelar en roll också i diskurser och det skulle vara intressant att jämföra Foucaults och Habermas synpunkter på diskurser, men jag har inte haft resurser att göra det. Men det finns några synpunkter vi kan jämföra. Jämförelse Både Habermas och Foucault talar ganska mycket om samma saker, men ofta med olika begrepp eller olika betoningar. Till exempel de både talar om system, men när Habermas talar om detta talar han om ett social handlingssystem där målrationellt handling är centralt och där makt och pengar fungerar som styrningsmedier. Systemet är för honom ett sätt att organisera social handling. Systemet för Foucault är däremot mer en synonym till det sociologiska begreppet struktur. Systemet för honom är nånting som både skapar en individ och begränsar hennes handling. Olikheten mellan Habermas och Foucault ligger på vad de grundar sina teorier. Jag ser detta relationen på så sätt att Habermas grundar sin teori på handling, dvs kommunikativ handling, och konstruerar relationen mellan individ och struktur från detta. I hans behandling individ och struktur är ersatt med livsvärld och system. Foucault däremot betonar struktur och har strukturen som sin utgångspunkt. Även om individ, subjekt, kan ha en fri vilja och handla på en historisk scen, är subjektet alltid begränsad av struktur, dvs system. Systemet ger en ram där ett subjekt kan handla, och det är systemet som också är subjektets upphov. 4

5 På viss sätt är både Habermas och Foucaults synvinklar på människan, individen, ganska nära till varandra. I bådas teorier kan man se inflytande från G. H. Meads idéer. Individen kommer att bli endast i interaktion med andra individer, subjekten. Speciellt är Foucault kritisk av teorier om ett pre-socialt subjekt (Lindgren 1999, 356). Foucault är kanske mer intresserad av makt och behandlar maktrelationer mer än Habermas. I Habermas behandling finns livsvärld och system, där olika handlingstyper gäller och han placerar makten in i systemet. Här finns en skillnad mellan de två teoretiker, eftersom Foucault hävdar att makten finns i varje social relation, dvs maktrelationer finns även i Habermas livsvärld. För Habermas är makten knytet till anonyma byråkratiska eller ekonomiska institutioner. Foucault däremot säger att makt är nånting som har sin existens förre institutioner. För honom är institutionernas makt bara en form av makt. Makt finns överallt och det finns inget tomrum utanför makt/vetande relation. Här finns motsättningen mellan Foucault och Habermas. Habermas begrepp livsvärld är en sfär där det finns en möjlighet, inkapslad potential, för en rationellt samtal som kan ge gemensamma förståelse mellan människor i samhället. I Habermas idealt samtal finns inga maktrelationer, endast sämre och bättre argumenter. Det är kanske makten i varje social relation, som ger svårigheter till Habermas teori om kommunikativ handling, som samhällsteori som löser motsättningen mellan individ och struktur. Med makt-perspektiv i spelet blir klyftan mellan individ och struktur större. I Foucaults arbete subjektet är mer synligt en underkastelse av systemet. I Foucaults sena texter har subjektet mera möjligheter, men subjektet är i alla fall begränsat av systemet (Lindgren 1999, 358). Både Habermas och Foucault har haft en stor effekt till samhällsteorier (Andersen 1999, 401; Lindgren 1999, 360), men de har inte svarat på alla frågor där finns när man försöker förklara samhället och dess egenskaper. Foucault har sagt själv att han var inte ute efter att bygga en generell teori om människan och samhället. Habermas däremot försökte att göra det. Källor: Andersen, Heine (1999): Jürgen Habermas. I Anderssen & Kaspersen (red.): Klassisk och modern Broch, Tom (1999): Strukturalism. I Anderssen & Kaspersen (red.): Klassisk och modern Lindgren, Sven-Åke (1995): Michel Foucault och sanningens historia. I Månson (red.): Moderna samhällsteorier, 4:e reviserade upplagan. Smedjebacken, Rabén Prisma. Lindgren, Sven-Åke (1999): Michel Foucault. I Anderssen & Kaspersen (red.): Klassisk och modern Månson, Per (1995): Jürgen Habermas och moderniteten. I Månson (red.): Moderna samhällsteorier, 4:e reviserade upplagan. Smedjebacken, Rabén Prisma. 5

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Klassisk Sociologisk Teori

Klassisk Sociologisk Teori Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

litteratur - Michel Foucault

litteratur - Michel Foucault - man intresserar sig alltså inte primär för hur deltagarna uppfattar kulturens beståndsdelar, utan vad de har för betydelse i diskursen = systemet av tecken som förekommer i en kultur - både Lévi-Strauss

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Utbildning som kommunikation Deliberativa samtal som möjlighet

Utbildning som kommunikation Deliberativa samtal som möjlighet Pedagogisk Forskning i Sverige 2008 årg 13 nr 2 s 134 139 issn 1401-6788 Utbildning som kommunikation Deliberativa samtal som möjlighet ANDERS FREDRIKSSON Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

Läs mer

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp. Normkritik Vad är normkritik? Den frågan hittar du svar på i denna dokumentation som tagits fram i samband med en föreläsning med Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, under

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Eventföretaget Borgen som arena för social identitetsutveckling

Eventföretaget Borgen som arena för social identitetsutveckling Lunds universitet Sociologiska institutionen Eventföretaget Borgen som arena för social identitetsutveckling - en kvalitativ studie av deltagarnas upplevelse av eventföretaget Borgens aktiviteter. Författare:

Läs mer

2014-09-17. Kultur för alla. Utgångspunkter. Funktionsmöjligheter i det

2014-09-17. Kultur för alla. Utgångspunkter. Funktionsmöjligheter i det Kultur för alla Funktionsmöjligheter i det museipedagogiska mötet Presentation vid Specialpedagogisk konferens i Växjö 2014-09-16 Elisabet Frithiof Universitetslektor Institutionen för pedagogik Utgångspunkter

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik

Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Umeå Universitet Kursplan Dnr: 515-2098-96 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik PROJEKTLEDARUTBILDNING I, 10 poäng Project Management Kurskod: Ansvarig institution: Ämne: Nivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane

Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling avbengt ÅkeWennbergochMonicaHane SåhärbeskrivsSemmelweisreaktionenavSemmelweisSocietyInternational(SSI)[1] SammareaktionkallasoftaförNIH

Läs mer

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke 1400-1700 var, politiskt sett, en tid då 1. det feodalt organiserade Europa blev nationalstaternas

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012

Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012 Rektor i korstrycket. Skolledarkonferens Tylösand 27 28 sept. 2012 Gunnar Berg, Mittuniversitetet, gunnar.berg@miun.se Blogg: http://www.miun.se/blogg/gunnar Berg STAT KOMMUN MARKNAD FÖRÄLDRAR VÅRDNADS-

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken.

Löfgren och Gunnar Floryd för alla tankar och resonemang som ni har bidragit med på vägen till färdigställandet av den här boken. Förord Jag vill med den här boken bidra till att du som läsare får en annan syn på vad som är möjligt med hur du kan utvecklas som människa. Boken utmanar den rådande förställningen att Människor är som

Läs mer

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Campus Norrköping. Klassresor. från arbetarklass till akademiker.

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Campus Norrköping. Klassresor. från arbetarklass till akademiker. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Campus Norrköping Klassresor från arbetarklass till akademiker Monica Hinz Projektarbete 10 poäng i årskurs 3 från Utbildningsprogrammet för Samhälls-

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

Avvikarna. -en diskursanalys av talet om de elever som avviker från skolan genom skolk. Mina Anger

Avvikarna. -en diskursanalys av talet om de elever som avviker från skolan genom skolk. Mina Anger Avvikarna -en diskursanalys av talet om de elever som avviker från skolan genom skolk Mina Anger Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Specialpedagogprogrammet Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt

Läs mer

Visuella berättelser från overkligheten...

Visuella berättelser från overkligheten... Visuella berättelser från overkligheten... Therese Norrmén Konstfördjupning med examensarbete, 30 hp Kursledare: Helen Vigil, Kenneth Karlsson och Ewa Aagborg BI åk 4 Konstfack Bakgrund Vi människor har

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Tema: Estetik och utbildning

Tema: Estetik och utbildning UTBILDNING & DEMOKRATI 2005, VOL 14, NR 1, 5 10 TEMA: ESTETIK OCH UTBILDNING Tema: Estetik och utbildning Estetik och utbildning ord som påminner om det moderna samhället och innebörden av modernitet.

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Det livslånga lärandet. Mattias Egebrink. Kurskatalog Lärvux

Det livslånga lärandet. Mattias Egebrink. Kurskatalog Lärvux Det livslånga lärandet Mattias Egebrink Kurskatalog Lärvux Är du nyfiken på att studera är du välkommen till oss för att diskutera dina önskemål. Vi finns i Komvux lokaler (hus C) på Korsängsgatan 12 i

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Does time have a future

Does time have a future Does time have a future globaliseringens tidevarv sker det ett ständigt utbyte mellan kulturer, tid och rum har konvergerat i den I medialiserade världsbilden och det är inte längre tiden som definierar

Läs mer

LindgrenHelde Kommunikation

LindgrenHelde Kommunikation LindgrenHelde Kommunikation Kurskatalog Hösten 2014 LindgrenHelde KOMMUNIKATION KURSÖVERSIKT Hösten 2014 KURSDATUM Förbättra din kommunikation - och höja trivseln på jobbet! Välkommen att inspireras till

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo).

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo). Kontaktpersoner Professor Per-Olof Wickman, Koordinator per-olof.wickman@mnd.su.se 070-958 84 58, 08-1207 6591 Universitetslektor Iann

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149. Begreppet person. Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack!

Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149. Begreppet person. Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack! Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149 Begreppet person Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack! Inledning Innan jag närmare börjar diskutera begreppet person vill

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Professionalism. Ylva Hasselberg, ylva.hasselberg@professionsföbundet.se

Professionalism. Ylva Hasselberg, ylva.hasselberg@professionsföbundet.se Professionalism Ylva Hasselberg, ylva.hasselberg@professionsföbundet.se Det institutionaliserade samhället Skråtvånget avskaffas 1846 Aktiebolagslag 1848 Näringsfrihet införs 1864 Arbetarskyddslag för

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

Forskningsprogram för Historiska institutionen 2009-2015: Långsiktiga historiska förändringar: organisationer, institutioner och kultur

Forskningsprogram för Historiska institutionen 2009-2015: Långsiktiga historiska förändringar: organisationer, institutioner och kultur Stockholms universitet Historiska institutionen Forskningsprogram för Historiska institutionen 2009-2015: Långsiktiga historiska förändringar: organisationer, institutioner och kultur Forskningsprogrammet

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A.

Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Av: Ellen Khan, Grupp A. Hur kan vi skapa ett jämställt samhälle? Inledning: Det politisk-filosofiska problem som jag har valt att diskutera i denna promemoria

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer