Kontraktet: att komma överens om att vara överens Hobbes, Locke och Rousseau. Politisk teori A Jörgen Hermansson

Transkript

1 Kontraktet: att komma överens om att vara överens Hobbes, Locke och Rousseau Politisk teori A Jörgen Hermansson

2 Disposition Kontraktsidéns tillämpbarhet och inneboende problem Hobbes: den oinskränkta staten som garant för fred och säkerhet Locke: staten som värnare av mänskliga rättigheter Rousseau: staten som uttryck för allmänviljan Jämförelse

3 i. Kontraktsteorins tillämpbarhet; idén kan böjas till nästan hur som helst och nyttjas nästan till vad som helst Innehållsligt kan rättfärdiga praktiskt taget vilket politiskt system som helst. Metodiskt den grundläggande formeln kan preciseras för att passa skilda filosofiska och politiska förhållningssätt.

4 ii. Det grundläggande problemet: hur kan ett hypotetiskt kontrakt, och därmed samtycke, vara bindande? Den bakomliggande tanken: de som ingår en överenskommelse samtycker till något och ger därmed även ett löfte om att hålla sin del av överenskommelsen. Men ett hypotetiskt kontrakt och samtycke är noga räknat egentligen inget löfte alls. En av våra huvudfrågor är att se hur de tre klassikerna hanterade detta problem.

5 Hobbes ( ) Hobbes levde under en synnerligen turbulent tid. Leviathan skrevs samtidigt som det trettioåriga kriget rasade i Europa, Frankrike var indraget i ett religionskrig och England själv i ett uppslitande inbördeskrig. När rojalisten Hobbes publicerade sin bok 1651 regerade Cromwell England var en republik.

6 Hobbes teori i huvuddrag Människan styrs av vissa grundläggande känslor. Hon vill överleva och leva ett behagligt och fridfullt liv. makt och ära. En tillvaro utan en stat * knapphet och konkurrens -- avundsjuka. * tillvaron i grunden naturligen ett slags allas krig mot alla. Människan också en förnuftsvarelse och kan inse att man skall ströva efter fred, men om detta inte är möjligt skall man nyttja alla tänkbara medel om nödvändigt även krig för att själv klara sig. att man skall avstå sin frihet för att nå fred och säkerhet. Slutsats: all makt bör överlåtas till en envåldshärskare, till en absolut makt.

7 Hobbes människosyn Individualism; Framträder allra tydligast i synen på familjen (kap 20) Materialistisk psykologi; en mekanisk syn (se kap 1,4 och kap 6). Psykologisk egoism; Människans självbevarelsedrift och tendens till självförhärligande är strikt aktörsrelativ (se kap 14, 8) Egalitär utgångspunkt; (se kap 13, 1); CITERA sid 126 Subjektivistisk etik; i samklang med psykologin (t.ex. kap 6,kap 9 [etikens plats i tablån] och kap 15). Summering: Om vi tillåter oss ett modernt språkbruk och har i minnet att det i grunden handlar om att överleva och ha ett någorlunda tryggt och drägligt liv, framstår det ändå inte som helt fel att drämma till med en formulering som skulle kunna vara hämtad ur en lärobok i nationalekonomi. Människan är en rationell nyttomaximerare. Vad som är rätt och fel bestäms av vad som är i individens långsiktiga intresse.

8 Hobbes: två idéer om naturtillståndet En rationell eller förnuftsbaserad, Modellen för detta är spelet Fångarnas dilemma (PD). En känslobaserad (se kap 14 och kap 18). I detta fall handlar det snarare om ett Försäkringsspel (AG).

9 Två samarbetsspel som handlar om att undvika fripassagerare Fångarnas dilemma Försäkringsspelet (Stag Hunt) D dominerande strategi D x D suboptimal jämviktspunkt Inga dominerande strategier? Både C x C och D x D jämviktspunkter C D C D C 3, 3 1, 4 D 4, 1 2, 2 C 4, 4 1, 3 D 3, 1 2, 2

10 Två andra spel Lydnadens spel C dominerande strategi C x C optimal jämviktspunkt Generositetsspelet (Battle of the Sexes; vem skall få vara fripassagerare?) Inga dominerande strategier? Både A x A och B x B jämviktspunkter C D A B C 4, 4 3, 2 D 2, 3 1, 1 A 4, 3 2, 2 B 1, 1 3, 4

11 Hobbes har två kontrakt Medborgarna skall för det första instifta en suverän makt som omformar våra prefererenser så att fripassagerarproblemet försvinner. Men vi medborgare skall också komma överens om vem som skall vara vår suverän (kap 20, 10). Detta liknar snarast ett slags koordinationsproblem (typ Generositetsspelet) Hobbes vill åstadkomma en absolut statsmakt, men hans kontrakt ger fortfarande utrymme för uppror (kap 21, 21). Idén om en absolut makt under villkor att detta accepteras av medborgarna är självmotsägande.

12 Locke ( ) Locke har en plats i den politiska idéhistorien främst i kraft av följande två (tre) skrifter: Letters concerning toleration, samt Two treatises of civil government

13 Lockes centrala idéer Tolerans med vissa förbehåll Ett moraliserat naturtillstånd Ägande som naturlig rättighet Men ändå ett allas krig mot alla Ett kontrakt som föreskriver en rättsstat

14 Rousseaus liv och verk ( ) Ungdomsåren ägnade han mest åt musik. Skrev bl.a. en opera. Den mogne Rousseau, , med en rad arbeten som var för sig hade räckt till för att göra honom berömd: De två avhandlingarna om konst och kultur (1750) respektive ojämlikhetens uppkomst (1755), Uppsats om politisk ekonomi (rättvisa) för encyklopedin (1755), La Nouvelle Héloĩse (1761), Émile (1762) och Om samhällsfördraget (1762) [de båda senare brändes på bål i Geneve]. Nedgångsperioden, , som präglas av Rousseaus mentala ohälsa, men som ändå gav eftervärlden hans självbiografi, Bekännelser (klar 1770, men publicerad postumt)

15 Olika sätt att tolka Rousseau som Kantian Marxist Freudian Totalitär tänkare

16 Rousseau som kritiker I Om ojämlikheten mellan människorna (1755) utvecklar Rousseau sin första kontraktsteori. Stadie 1. Ett rent naturtillstånd i vilket människorna är avskalade alla socialt härledda egenskaper. - en spontan process som liknar ett slags osynlighandmekanism, som leder fram till Stadie 2. En social ordning med utbytesprocesser men inget mer än spontana samarbetsprojekt. - en förhandling mellan välsituerade och fattiga som leder fram till Stadie 3. Ett samhälle med en stat och en rättsordning, i vilket ojämlikheten är påtaglig. Immanent eller intern kritik Rousseaus slutsats: en teori av detta slag får underkänt sett som en teori om rättvisa.

17 Rousseaus kritik, forts. Den typ av rättviseteori Rousseau kritiserade rymmer egentligen två olika tvåstadieteorier. En sådan teori specificerar först en baslinje och därefter ett slags fördelningsmekanism. Om teorin är bra som normativ teori skall båda dessa komponenter kunna rättfärdigas. Den första två-stadieteorin startar från en baslinje som är given utifrån (exogent): Rousseaus version av naturtillståndet. I den andra två-stadieteorin är baslinjen endogen, den fixeras genom en organisk process i det första steget. Fördelningsmekanismen är i båda fallen ett slags naturlig organisk process som även rymmer förhandlingar. Rousseau kritiserar dels teoriernas fördelningsmekanism. Han säger det inte rent ut men underförstått framgår att han förordar någon form av lika delar. Men Rousseaus resonemang indikerar också att han anser att baslinjen skall stipuleras på ett moraliskt anständigt sätt.

18 Rousseaus egen teori om allmänviljan i Om samhällsfördraget Rättvisa, en legitim politisk styrelse och samhällsordning, förutsätter att vi styr oss själva, att vi lever under lagar och principer som vi själva har bestämt. Det förutsätter att vi på en och samma gång är lagarnas subjekt och lagarnas objekt; vi är som medborgare en del av suveränen men samtidigt också suveränens undersåtar. Legitimitet och laglydnad förutsätter demokrati. Det är bara ett system som frambringar lagar av detta slag som vi förnuftsmässigt har skäl att underordna oss och det är bara ett demokratiskt system som kan frambringa sådana lagar.

19 Avmystifiering 1 och 2 1. Allmänviljan har alltid rätt. Allmänviljan = det gemensamma bästa; den vilja vi alla har gemensamt som medborgare. Vi har också många personliga önskemål eller enskilda viljor. 2. Allmänviljan är inte summan av allas enskilda viljor men kan fastställas i en omröstning. I en lagstiftningssituation där allmänviljan ställs mot olika varianter av enskilda viljor, förslag som uttrycker olika särintressen, kommer allmänviljan vinna om man tillämpar majoritetsregeln. Allmänviljan är en condorcet-vinnare. I den meningen har även majoriteten alltid rätt.

20 Avmystifiering 3 3. Man kan tvinga någon att vara fri. Att vara fri är att lyda sig själv, att följa sin egen vilja. Om lagarna ger uttryck för allmänviljan är de per definition även uttryck för medborgarnas egen vilja. Att tvinga någon att lyda lagarna (om de har fastställts på ett legitimt sätt) är därmed samma som att tvinga denne att vara fri. En rimlig uttolkning av Rousseaus teori förutsätter att man gör skillnad på de delar av boken där han resonerar begreppsligt (främst bok 1 och 2) och de delar där han för in praktiska, empiriska överväganden (tydligast i bok 3 men även i huvudsak i bok 4).

21 Kontraktsteorins anatomi Kontraktets byggstenar Makt och moral ges olika inbördes placering (Hobbes vs Locke & Rousseau) Vad räknas som samtycke? Hobbes: den förnuftige är tvungen att acceptera ett rationellt argument Locke: genom våra handlingar visar vi implicit att vi accepterar en viss samhällsordning Rousseau: ingen har anledning att acceptera det hon eller han inte själv bokstavligen har beslutat om

22 Är det rätt att göra uppror? Hobbes: Ja, om man lyckas. Då har man nämligen bevisat att suveränen inte klarade av att fullfölja sin del av kontraktet. (Omdiskuterad punkt; Leviathan uppfattades av dess samtid som en katekes för rebeller.) Locke: Ja, den härskare som inte respekterar de rättigheter som naturligt är givna har misslyckats och bör ersättas. Rousseau: ja, vad säger han egentligen? Vi vet hur Robespierre tolkade Rousseau, men hur läser Du Rousseau?