Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SÄTERS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Transkript

1 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SÄTERS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

2 Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Säter kommun Datum: Säter kommun LUPP

3 Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 5 Om undersökningen... 6 A. Bakgrundsfrågor... 8 B. Fritid C. Skola D. Politik och samhälle RAPPORTEN ÄR FÄRGKOORDINERAD! Hitta den del du vill läsa om genom att titta på färgen i avsnittens högra kant. E. Trygghet F. Hälsa G. Arbete H. Framtid Säter kommun LUPP

4 Jag vill påverka om hur det är i skolan, t.ex. miljön, som är en väldigt stor sak

5 Sammanfattande reflektioner Under 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Under 2015 antog Region Dalarna en strategi om att vara och bli Sveriges bästa ungdomsregion. Strategin inkluderar tre målbilder för länets ungdomsstrategiska arbete till år 2020: att unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda, att unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling samt att unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. Lupp är ett verktyg som bidrar till arbetet med en kunskapsbaserad ungdomspolitik i kommuner och regioner. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en helhetsbild av ungdomarnas livssituation i Säters kommun. Några utvalda slutsatser i relation till regionens mål och indikatorerna kopplade till dessa presenteras dock här. Observera att resultatet för nasiet ska tolkas med försiktighet pga. få svar, läs mer om detta på följande sida. UNGA SKA KÄNNA ATT DE HAR EN MENINGSFULL TILLVARO En väldigt stor andel av högstadieungdomarna i Säter svarar att de är nöjda med flera aspekter av deras tillvaro, bl.a. familjen, kompisarna, fritiden, skolan och livet som helhet. Jämfört med regionsnittet för Dalarna är dessutom Säters resultat på högstadiet något högre vad gäller livet som helhet, familjen och kompisarna. I Säters kommun framgår det att 86 % av högstadieungdomarna och 59 % av nasieungdomarna upplever att de har ett ganska bra eller mycket bra hälsotillstånd. Andelen som skattar sin hälsa bra har på högstadiet ökat från tidigare Lupp-mätningar i Säter. År 2012, 2009 och 2006 var andelen som skattar hälsan bra mellan %. Tjejerna mår dock sämre än killarna och har även mer problem med besvär av psykisk och somatisk karaktär, se mer i avsnitt F. En relativt hög andel är nöjda med den fria tiden och det utbud av aktiviteter som kommunen erbjuder. Totalt svarar 75 % av högstadieungdomarna och 47 % av nasieungdomarna att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Andelen högstadieungdomar som anser det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden är högre i Säter än i regionsnittet (där motsvarande siffra är 69 %). 63 % av högstadieungdomarna instämmer (helt eller till stor del) i att elever och lärare bemöter varandra med respekt på skolan. Detta är på en ungefär likvärdig nivå som i regionsnittet för Dalarna (där motsvarande andel som instämmer är 66 %). Andelen nasieelever i Säter som instämmer i samma påstående är totalt 61 %. UNGA SKA KUNNA PÅVERKA Ungefär hälften av ungdomarna på högstadiet i Säter svarar att de vill vara med och påverka frågor som rör kommunen. Motsvarande andel på nasiet är 71 %. Andelen högstadieungdomar i Säter som vill vara med och påverka är högre än i resultatet i de två senaste Lupp-undersökningarna och 2009 angav 34 % av högstadieungdomarna att de vill påverka i frågor som rör kommunen. Andelen ungdomar som ser sig ha mycket stora eller ganska stora möjligheter att påverka är lägre än andelen som vill vara med och påverka. På högstadiet svarar 27 % att de tror sig ha stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Motsvarande siffra på nasiet är 36 %. Andelen högstadieungdomar i Säter som anser att de har stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter har ökat från % i tidigare Lupp-mätningar, till 27 % i år. Andelen högstadieungdomar som ser sig ha möjligheter är även högre än i regionsnittet för Dalarna, där motsvarande siffra är 23 %. Andelen högstadieungdomar som helt eller till stor del instämmer i att skolans personal tar elevrådet på allvar samt lyssnar på elevrådet är i Säter 66 %. 73 % av nasieungdomarna instämmer i samma påstående. UNGA SKA HA GODA MÖJLIGHETER TILL UTBILDNING OCH ARBETE I Säter svarar 79 % av högstadieungdomarna och 75 % av nasieungdomarna att de är mycket eller ganska nöjda med undervisningen på skolan. Det är en något lägre andel som är nöjda med undervisningen i Säter jämfört med Dalarnas regionsnitt (där 86 % av högstadieeleverna och 91 % av nasieeleverna svarar att de är mycket eller ganska nöjda med denna aspekt). 25 % av högstadieungdomarna och 41 % av nasieungdomarna svarar att de hade ett sommarjobb i somras. Andelen högstadieungdomar med ett sommarjobb i Säter är något högre än i Dalarnas regionsnitt, där motsvarande andel är 22 %. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Säter kommun LUPP

6 Om undersökningen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) Lupp-undersökning har 2015 genomförts i Säters kommun på högstadiet i årskurs 7, 8, 9 samt på nasiet i årskurs 2. Det är 4:e gången som Säter gör en Lupp-undersökning, dock genomfördes undersökningen år 2007 endast på åldersgruppen Undersökningen genomfördes under hösten 2015 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna. Insamlingen har skötts av kommunen och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Säter. Som en del i Region Dalarnas strategi om att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion har alla kommuner i Dalarna år 2015 genomfört Lupp-enkäten. Den regionala strategin och målbilderna kopplade till denna strategi berörs löpande i rapporten. OM LUPP Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år Lupp är en metod som används för att få en bild av ungdomars situation lokalt. Lupp är en nationell undersökning där kommuner får möjlighet att delta för att samla in kunskap om ungdomars levnadssituation. Lupp-resultatet stöttar kommuner i politiska beslut som rör ungdomar. SVARSFREKVENS Totalt har 247 av 275 elever svarat på undersökningen på högstadiet i årskurs 7, 8 och 9. Svarsfrekvensen är på högstadiet således 89 %. Svarsfrekvensen på högstadiet är genomgående tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. Utöver svaren i Säters kommun, har ungdomar som går i skola i andra kommuner i Dalarna men som bor i Säters kommun inkluderats i analysen. Detta är totalt 14 svar. Att addera ungdomar har varit möjligt då alla kommuner i Dalarna har gjort Lupp-undersökningen under Antalet som svarat på nasiet i årets Lupp-enkät är endast 17 st och kan således inte ses som representativt för nasieungdomarna i Säter. Dessutom är könsfördelningen ojämn då en majoritet av de medverkande på nasiet är tjejer; 71 %. Resultatet för nasieungdomar kommer därmed inte uppdelas på kön och inte heller jämföras med rikssnittet för 2015, regionsnittet eller tidigare Lupp-mätningar. Resultatet för nasieungdomarna bör generellt tolkas med försiktighet. BORTFALLSANALYS För vissa frågor finns det internt bortfall, dvs. att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis vara så att elever bedömt frågan som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna. ANALYS Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomars upplevelser i Säter. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder (högstadiet och nasiet) samt kön vad avser högstadiet. Jämförelser, inte bara för kön, utan även avseende andra faktorer möjliggör en större förståelse för huruvida ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig i arbetet med vidare förändring och för att kunna anpassa insatserna. Regeringens proposition för den nya ungdomspolitiken betonar även vikten av resultatskillnader mellan ålder och kön, men även om möjligt, skillnader vad gäller andra bakgrundsfaktorer. MUCF menar vidare att könsuppdelad statistik synliggör skillnader mellan killar och tjejer, vilket är ett första steg i processen mot ett förankrat jämställdhetsarbetet i ungdomsfrågor. Jämförelser görs även med Lupp-resultaten från tidigare år, 2006, 2009 och 2012, för att kunna mäta utvecklingen över tid. Dessa värden redovisas på utvalda ställen i den löpande texten. Det bör dock noteras att en mer omfattande omformning av Lupp-enkäten gjorts av MUCF under 2015, vilket innebär att jämförelser till tidigare mätningar inte är möjligt på relativt många ställen. 1 I den löpande texten berörs även på olika ställen jämförelser med rikssnittet för Lupp (de kommuner som genomfört Lupp år 2015) samt regionsnittet i Dalarna. Jämförelser med rikssnittet syftar till att ge en överblick över tendenserna nationellt och trots att en sådan jämförelse har vissa brister, kan det vara fördelaktigt att kunna se eller förhålla kommunens resultat till en större kontext. 1 Jämförelser till tidigare år görs inte avseende nasieungdomar då antalet svar är få Säter kommun LUPP

7 Om undersökningen LÄSANVISNINGAR Siffrorna och diagrammen i rapporten ger uppfattningar om tendenserna som råder för ungdomarna och deras upplevelser i Säter. De allra flesta frågor som fanns i Lupp-enkäten redovisas i rapporten. Alla frågor redovisas dock inte nedbrutet på både årskurs och kön. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att några av svarsalternativen i vissa fall har uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av frågorna hänvisar vi till MUCF:s Lupp-portal. Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. STATISTISK SAMBANDSANALYS Vissa områden i rapporten innehåller en fördjupad analys. Som en del av denna fördjupade analys används statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. Det är alltså svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Sambandsanalyserna i rapporten baseras endast på högstadieungdomarnas svar, då så pass få svar inkommit på nasiet. Säter kommun LUPP

8 A. Bakgrundsfrågor BAKGRUNDSFRÅGOR A4. Vilken är din sexuella läggning? Inledningsvis redovisas ett antal frågor som berör ungdomarnas bakgrund och familjesituation. I cirkeldiagrammen nedan redovisas könsfördelningen för de båda årskurserna. På högstadiet är könsfördelningen av de medverkande relativt jämn, med en viss övervikt av killar; 57 %. På nasiet har fler tjejer än killar svarat på enkäten. Totalt svarar 79 % av ungdomarna att de har en heterosexuell läggning % Totalt 15 % svarar att de har en sjukdom eller nedsatt funktion, se diagram A5. 4 A3. Vad stämmer bäst in på dig? Högstadiet Gymnasiet 2 3% Heterosexuell Bisexuell Homosexuell Osäker på min sexuella läggning / vet inte 1% 1% Annat 1 Vill inte definiera tjej tjej A5. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion? 57% 1% 42% kille annan könstillhörighet 23% 77% kille annan könstillhörighet 10 83% 84% 88% Deltagande skolor i Säter* Högstadieskolor Klockarskolan Gymnasieskolor Dahlandernasiet 15% 15% *Utöver svaren i kommunens skolor har ungdomar som går i skola i andra kommuner i Dalarna men som bor i Säters kommun inkluderats i analysen. Detta är totalt 14 svar. Att addera ungdomar har varit möjligt då alla kommuner i Dalarna genomfört Lupp-undersökningen år % 1% Ja Nej Vill inte svara Säter kommun LUPP

9 A. Bakgrundsfrågor BAKGRUND OCH FÖRÄLDRARS SYSSELSÄTTNING Några frågor ställdes även om ungdomarnas och föräldrarnas bakgrund samt gällande föräldrarnas sysselsättning. Totalt svarar 11 % att de själva är födda utanför Sverige. Bland de som själva inte är födda i Sverige svarar 58 % att de bott i Sverige 4-9 år, 23 % upp till 3 år och 19 % 10 år eller längre. A6. Var är du och dina föräldrar födda? Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 88% 1% 2% 9% Förälder a 85% 3% 3% 1 Förälder b 85% 1% 2% A6b. Om du inte är född i Sverige hur länge har du bott här? Avseende föräldrarnas sysselsättning framgår det att majoriteten av ungdomarnas föräldrar arbetar, se tabell A7. 10 hög 58% 6 19% 2 23% 2 10 år eller längre 4-9 år 0-3 år A7. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen? Förälder a Förälder b Arbetar 8 83% Studerar 5% 4% Föräldraledig 1% 3% Arbetslös 4% 3% Långtidssjukskriven/sjukpensionär 2% 2% Ålderspensionär 1% Annat 2% 3% Vet inte 1% 2% Säter kommun LUPP

10 A. Bakgrundsfrågor EKONOMI I området om ungdomarnas bakgrund ställdes även några frågor om deras ekonomiska situation. A8. I vilken utsträckning är du orolig för dina föräldrars ekonomi? 10 En stor andel av ungdomarna är inte alls eller inte särskilt oroliga för sina föräldrars ekonomi. På högstadiet svarar totalt 8 % att de är ganska eller mycket oroliga för föräldrarnas ekonomi. Motsvarande andel på nasiet är 18 %. Andelen högstadieungdomar som oroar sig för sina föräldrar ekonomi är i rikssnittet samt i regionsnittet på en liknande nivå (9-1). Totalt 7 % av ungdomarna på högstadiet har under de senaste 6 månaderna angett att det flera gånger hänt att de inte kunnat köpa något eller göra något som många andra i deras ålder köper eller gör, för att deras familj inte haft råd. 62% 47% 4 35% 34% 8% 3% 3% 1% Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig A9. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något, som många andra i din ålder gör eller köper, för att din familj inte haft råd? 10 74% 84% 7 21% 5% 8% 8% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej Säter kommun LUPP

11 A. Bakgrundsfrågor NÖJDHET MED LIVETS OLIKA DELAR Ungdomarna fick ta ställning till hur nöjda de är avseende olika aspekter i livet; familjen, kompisar, livet i sin helhet, arbete, utbildning, ekonomi och fritid. Familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk är bestämningsfaktorer som även påverkar en individs hälsa. Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, också används för att avspegla psykisk hälsa. 1 Frågorna om nöjdhet med livet, familjen och kompisarna är indikatorer i den regionala strategin om att Dalarna ska vara och bli Sveriges bästa ungdomsregion. Indikatorerna är kopplade till målbilden om att ungdomar ska ha en meningsfull tillvaro. Vad som framgår är att högstadieungdomarna i Säter generellt är väldigt nöjda med dessa, men även med de övriga aspekterna. 96 % av högstadieungdomarna och 82 % av nasieungdomarna svarar att de är nöjda med aspekten familj. Avseende livet i sin helhet svarar 93 % på högstadiet och 65 % på nasiet att de är ganska eller mycket nöjda. Jämfört med regionsnittet för Dalarna är Säters resultat på högstadiet något högre vad gäller livet som helhet, familjen och kompisarna. Högstadieungdomarna i Säter är även något mer nöjda med livets olika aspekter i förhållande till rikssnittet på ett flertal punkter, bl.a. livet i sin helhet, ekonomi och fritid. Vidare framgår det att killar och tjejer på högstadiet är ungefär lika nöjda med alla aspekter, men att killar är något mer nöjda med ekonomi och med livet i sin helhet.! Frågorna om nöjdhet avseende livet i sin helhet, familj och kompisar är indikatorer i den regionala strategin A10. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om följande? Andel ganska nöjd + mycket nöjd Livet i sin helhet 65% 94% 91% 71% Fritiden 92% 9 71% Din ekonomi 92% 87% 82% Familjen % Kompisar 9 95% 82% Utblidningen 7 Skolan 85% 83% 10 1 Forte 2015: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Säter kommun LUPP

12 B. Fritid Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar. Fritiden är en betydelsefull del av ungas liv. Tillgången till meningsfulla kultur- och fritidssysselsättningar har stor betydelse för ungdomars sociala utveckling, psykiska hälsa och informella lärande. 1 Kommunens eller samhällets ansvar handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar, dels om att bevaka tillgängligheten och se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. 2 HUR MYCKET DET FINNS ATT GÖRA Generellt upplever många den fria tiden som bra och många är nöjda med det fritidsutbud som erbjuds i kommunen. Totalt svarar 75 % av högstadieungdomarna och 47 % av nasieungdomarna att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Frågan om hur mycket det finns att göra på fritiden är en indikator i den regionala strategin i målbilden om att unga ska ha en meningsfull tillvaro. Högstadieungdomarna i Säter är något nöjdare vid en jämförelse till regionsnittet, där 69 % svarar att det finns väldigt eller ganska mycket att göra. En likvärdig andel högstadieungdomar anser i årets undersökning att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra jämfört med resultatet från år 2012 (74 %), men är inte riktigt lika högt som år 2009 (77 %). År 2006 var motsvarande siffra 71 %. ORSAKER ATT AVSTÅ FRÅN FRITIDSAKTIVITETER Ungdomarna fick även ta ställning till ett antal påståenden om fritidsutbudet. Resultaten utifrån dessa frågor kan hjälpa att avgöra huruvida det finns några hinder som begränsar ungdomarnas fritid. Vad som framgår är att en relativt hög andel, 62 %, instämmer helt eller delvis i att det som finns inte intresserar dem. 46 % instämmer helt eller delvis i påståendet Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit och 39 % totalt instämmer helt eller delvis i påståendet Det finns saker att göra men det kostar för mycket. En relativt stor andel anger alltså helt eller delvis ekonomiska hinder samt hinder av mer praktisk karaktär, som troligtvis till stor del handlar om kollektivtrafik eller geografiska avstånd. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 2 MUCF 2007: Ungdomar, fritid och hälsa Indikator Indikator i den i den regionala strategin!! B1. Hur mycket tycker du att det finns att göra på fritiden? 10 23% 34% 47% 47% 41% 28% 24% 17% Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ ingenting B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig? Andel stämmer delvis + stämmer helt Det finns saker att göra men det kostar för mycket Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit Det finns saker att göra men min familj säger nej Det finns saker att göra men inget som intresserar mig 24% 29% 35% 47% 43% 44% 45% 49% 55% 3% 67% 2% 29% 88% 10 Säter kommun LUPP

13 B. Fritid VAD GÖR UNGDOMAR OCH HUR OFTA Forskning visar att fritidsaktiviteter kan vara ett sätt att skapa relationer, få fler kamrater och bygga sociala nätverk. Unga som deltar i fritidsaktiviteter har fler kompisar än de som inte deltar. 3 Kulturutövande har även andra positiva effekter som bättre hälsa och skolresultat. 4 I tabellen till höger redovisas hur stor andel av ungdomarna som regelbundet, en gång i veckan eller oftare, gör de listade aktiviteterna. En hög andel tränar eller idrottar regelbundet. 77 % av högstadieungdomarna och 75 % av nasieungdomarna tränar en eller flera gånger i veckan. En relativt stor andel av ungdomarna i Säter, totalt 58 %, är regelbundet ute i naturen på fritiden. Vad som vidare framgår avseende högstadieungdomarna är att tjejer i högre utsträckning än killar läser, håller på med foto/film/tecknar/målar/skriver/pysslar/syr samt spelar teater, skapar musik eller dansar. Killar däremot spelar tv-, online- eller dataspel i mycket större utsträckning än tjejer. Avseende skillnader per ålder framgår det att högstadieungdomar i högre grad än nasieungdomar regelbundet är ute i naturen. Högstadieungdomarna besöker även fritidsgårdar oftare än nasieungdomarna. B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Regelbunden aktivitet (en gång i veckan eller oftare) nasiet Tränar/idrottar 7 78% Spelar teater, skapar musik eller dansar 34% 11% 18% Håller på med foto eller film, tecknar/målar, skriver, pysslar, syr eller liknande 37% 24% 44% Spelar tv-spel, onlinespel eller dataspel 37% 8 38% Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande 63% 42% 71% Besöker bibliotek 9% 4% Är ute i naturen % Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 23% Går på konsert 1% 1% Går på teater, musikal eller dansuppvisning 1% Går på museum eller utställning 1% Går på match eller annat idrottsevenemang 28% 32% 24% Annat 49% 45% 24% I tabellerna längst ner redovisas en lista över de aktiviteter som högst andel anger att de aldrig gör. Det är en relativt stor andel unga som svarar att de aldrig gör mer kulturella aktiviteter, dvs. spelar teater, skapar musik eller dansar samt går på museum eller teater/ musikal/uppvisning. DE SOM BESÖKER BIBLIOTEKEN Genom att analysera gruppen besöker biblioteken mer frekvent framgår en del intressanta samband. Gruppen som månads- eller veckovis besöker biblioteken tenderar först och främst vara välmående och väldigt nöjda med livet, med kompisarna, med fritiden och med familjerelationerna. De ser även väldigt positivt på framtiden. Vidare ser de som mer frekvent besöker biblioteken sig ha större möjligheter att påverka än övriga. 54 % av de som besöker biblioteken mer frekvent svarar att de har mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. 3 MUCF 2007: Ungdomar, fritid, hälsa 4 MUCF 2011: När var hur om ungas kultur Topplista, andel som aldrig gör HÖGSTADIET 1. Går på teater, musikal eller dansuppvisning 2. Spelar teater, skapar musik eller dansar andel 6 51% 3. Går på konsert 4 4. Går på museum eller utställning 4 5. Annat 4 GYMNASIET 1. Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande andel 63% 2. Går på museum eller utställning 59% 3. Går på teater, musikal eller dansuppvisning 4. Spelar teater, skapar musik eller dansar 5. Går på match eller annat idrottsevenemang 59% 59% 53% Säter kommun LUPP

14 B. Fritid Motsvarande andel (som ser sig ha mycket eller ganska stora möjligheter) bland övriga är 22 %. Biblioteksbesökarna vill även påverka i frågor som rör kommunen i högre grad och är även klart mer intresserade av politik, samhällsfrågor och vad som händer i världen. Eftersom gruppen som någon gång i året eller aldrig besöker biblioteket är så stor och varierad, är det svårt att se några tydliga samband för denna grupp. VAR UNGDOMARNA TRÄFFAS En majoritet av ungdomarna, totalt 83 %, brukar träffas hemma hos varandra på fritiden. Vad som vidare framgår är att killar på högstadiet i högre utsträckning än tjejer på högstadiet träffas utomhus. Omkring en tredjedel av ungdomarna anger också att de träffas på sociala medier på internet. DET SOM SAKNAS Ungdomarna fick även svara på en fråga om det saknas fritidsaktiviteter där de bor. 27 % av ungdomarna på högstadiet och 41 % av ungdomarna på nasiet svarar ja. Tjejer på högstadiet saknar aktiviteter i något högre grad än killarna. På följande sida redovisas ett ordmoln av de kommentarer som inkom på frågan Är det något du tycker saknas? avseende fritidsaktiviteter. Kommentarerna har kategoriserats och utifrån denna kategorisering är ordmolnet sedan skapat. B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? Någon annanstans Utomhus I centrum/på stan I galleria eller i köpcentrum På en restaurang, pub, bar eller liknande På ett café I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott I en föreningslokal På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På sociala medier på internet Hemma hos varandra 9% 8% 29% 51% 32% 29% 17% 22% 41% 3% 2 18% 1% 5% 1% 2% 24% 32% 28% 18% 35% 3 35% 88% 79% 89% 10 B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? 10 Bredare utbud av sport och idrott efterfrågas i störst utsträckning. En hög andel efterfrågar också sporthallar eller arenor som olika idrottsformer kan utövas i. Flera kommenterar tar även upp att det borde finnas discon för minderåriga, fritidsgårdar samt möjligen en aktivitetspark där det går att göra olika saker tillsammans, som exempelvis skateboarding och cykling % 41% 43% 4 35% 29% 29% Ja Nej Vet inte Säter kommun LUPP

15 B. Fritid B5b. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar? Säter kommun LUPP

16 B. Fritid MEDLEMSKAP I FÖRENINGAR B6. Är du medlem i någon förening? I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte lika stor andel unga som det gjort tidigare och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland åringar, i desto högre grad gäller detta % av högstadieungdomarna anger att de är medlemmar i en förening. Det är på ungefär samma nivå som i rikssnittet för Lupp 2015 samt regionsnittet för Dalarna. Andelen nasieungdomar i Säter som är medlemmar i en förening är 47 % % 41% 53% 63% 59% 47% Andelen unga på högstadiet som är medlem i någon förening är något lägre i år jämfört med föregående Lupp-undersökning i Säter, år Då svarade 65 % att de var föreningsmedlemmar. 2 Nej Ja, jag är medlem i en förening 1 MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering 2 Frågan var formulerad på ett annat sätt år 2006 & 2009, vilket gör att den inte är jämförbar Säter kommun LUPP

17 C. Skola I denna del redovisas resultaten på frågorna som berör skolan: hur ungdomarna trivs, hur de ser på undervisningen och övriga aspekter inom skolan. Enligt Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och i undervisningen bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida samt goda relationer mellan lärare och elever, men även på att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna. 1 INRIKTNING PÅ GYMNASIEPROGRAM I diagrammet till höger redovisas nasieelevernas programinriktning. 67 % läser ett studieförberedande program. C1. Vilken inriktning har ditt nasieprogram? 10 67% ÅRSKURS Andelen högstadieungdomar som medverkat i årets Lupp-enkät är jämnt spridda över årskurserna 7, 8 och 9. Bland nasieungdomarna går en klar majoritet, 94 %, i årskurs 2 medan resterande går i årskurs 3. 1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen 33% Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning C1b. Vilken årskurs går du i? (högstadiet) C1b. Vilken årskurs går du i? (nasiet) total 94% total 32% 33% 35% åk 7 åk 8 åk 9 år 1 år 2 år 3 år 4 Säter kommun LUPP

18 C. Skola TRIVSEL OCH STÄMNING Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa. Skoltrivsel är också relaterat till ungdomars vanor och livsstilar vad gäller hälsa exempelvis har låg grad av skoltrivsel visat sig ha samband med riskbeteenden gällande alkohol, tobak och cannabis. 1 I Säter svarar 76 % av högstadieeleverna och 58 % av nasieeleverna att de instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag trivs med stämningen min skola. Vad gäller frågan om lärare och elever bemöter varandra med respekt instämmer 63 % av högstadieeleverna och 61 % av nasieeleverna. Frågan om bemötandet sker med respekt är en indikator i den regionala strategin. I Säter är andelen högstadieungdomar som instämmer i påståendet på en likvärdig nivå som i regionsnittet (i regionsnittet är motsvarande siffra 66 %). Avseende om skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar instämmer (helt eller till stor del) 66 % av högstadieungdomarna och 73 % av nasieungdomarna. Denna fråga är en indikator i den regionala strategin kopplad till målbilden om att unga ska kunna påverka sina liv och länets utveckling. Vid en jämförelse till regionsnittet för Dalarna är Säters resultat för högstadiet på en liknande nivå, andelen som instämmer i påståendet i regionens snitt är 63 %. En lägre andel tjejer än killar på högstadiet instämmer i påståendet att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Killar på högstadiet instämmer däremot i lägre grad än tjejerna i påståendet om att lärare behandlar killar och tjejer lika.! Huruvida lärare och elever bemöter varandra med respekt samt huruvida skolans personal lyssnar på vad elevrådet säger och tar dem på allvar är indikatorer i den regionala strategin C2. Här följer några påståenden om skolan. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt* Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Jag trivs med stämningen i min skola 53% 55% 54% 55% 58% 52% 64% 57% 63% 6 61% 58% 52% 41% 59% 73% 67% 67% 65% 79% 88% 9 10 * Andelen som svarat vet ej är borträknad i diagram C2A för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden. 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor Säter kommun LUPP

19 C. Skola PROBLEM I SKOLAN Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida rasism, mobbning och sexuella trakasserier är problem som förekommer på skolan. Högstadieelever uttrycker i högre utsträckning att det förekommer våld, sexuella trakasserier, rasism och mobbning i förhållande till nasieeleverna. Störst andel, 24 % av tjejerna på högstadiet, menar att mobbning förekommer på skolan. 22 % av killarna på högstadiet svarar att rasism förekommer. Vidare instämmer helt eller till stor del 13 % av högstadieungdomarna i påståendet om att våld förekommer på skolan. En liknande andel, 12 %, instämmer helt eller till stor del i att sexuella trakasserier förekommer. C2b. Problem i skolan: hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt Våld förekommer i min skola Sexuella trakasserier förekommer i min skola Rasism förekommer i min skola 11% 14% 22% 15% Mobbning förekommer i min skola 13% 24% 10 Säter kommun LUPP

20 C. Skola OMDÖME SKOLA Lupp-enkäten innefattade frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Vad som framgår är att en hög andel är nöjda med undervisningen, lärarna och möjligheten att få extra hjälp och stöd när de behöver det. Totalt är 79 % av högstadieungdomarna och 75 % av nasieungdomarna mycket eller ganska nöjda med undervisningen på skolan. Frågan om nöjdhet med undervisningen är en indikator i den regionala strategin. Vid en jämförelse till Dalarnas regionsnitt framgår det att högstadieungdomarna i Säter är mindre nöjda. I regionsnittet svarar 86 % att de är nöjda, motsvarande andel i Säter är alltså 79 %. Högstadieeleverna är klart minst nöjda med skolmaten, och endast 45 % anger att maten på skolan är mycket eller ganska bra. Andelen som är nöjda med maten på högstadiet är dock i nivå med rikssnittet för Lupp 2015 (43 %). UNDERVISNINGEN Genom att göra sambandsanalyser på frågan om nöjdhet med undervisningen framgår en del intressanta resultat. Det framgår att nöjdhet med undervisningen och utsatthet för orättvis behandling eller mobbning tydligt samvarierar. 41 % av de som utsatts för mobbning, enstaka gånger eller under en längre period, svarar också att de tycker undervisningen är mindre bra eller inte alls bra. Detta kan jämföras med de som inte utsatts för mobbning varav endast 15 % tycker undervisningen är mindre bra/inte alls bra.! Nöjdhet med undervisningen är en indikator i den regionala strategin C3. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om Andel ganska bra + mycket bra lärarna? tillgången till datorer? elevhälsan (skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog)? möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det? undervisningen? skolmaten? skolbiblioteket? skolmiljön? 41% 51% 71% 77% 78% 71% 71% 69% 79% 84% 69% 77% 7 69% 72% 67% 71% 71% 68% 79% Det framgår också ett tydligt samband mellan synen på möjligheterna att påverka i skolan och nöjdhet med undervisningen. De ungdomar som är mindre nöjda med undervisningen anser även att de får bestämma om väldigt lite/ingenting i skolan i högre grad. De som är mindre nöjda med undervisningen har vidare ett lägre förtroende för vuxenvärlden, både för politiker och vuxna. Det framkommer även att de ungdomar som upplever nedstämdhet regelbundet (flera gånger i veckan eller oftare) också är mindre nöjda med undervisningen än övriga. Säter kommun LUPP

21 C. Skola ELEVINFLY TANDE Ungdomarna fick även svara på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de anser att de får bestämma om i dagsläget. Skolverket påpekar att sambandet är tydligt mellan å ena sidan elevers möjlighet till delaktighet, å andra sidan kunskapsresultat och välmående. 1 Dagens skollag innehåller vissa begränsningar gällande vad eleverna har rätt till inflytande över. I huvudsak är det undervisningens utformning samt skolans arbetsplan, ordnings- regler, likabehandlingsplan och kvalitetsredovisning. Övriga frågor, till exempel skolmaten, schema och raster samt inköp till skolan kan eleverna ge synpunkter på via klassrådet. Det finns dock inget formellt stöd för att eleverna ska kunna påverka beslut i frågor som är gemensamma för hela skolan och som inte rör själva utbildningen. I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning. Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan. 2 I Säter framgår det generellt att ungdomarna vill vara med och bestämma i högre utsträckning än de anser sig få, både på högstadiet och nasiet. På högstadiet vill eleverna i högst utsträckning vara med och bestämma om maten och hur de ska arbeta. Tjejerna på högstadiet vill generellt i högre utsträckning än killar vara med och bestämma om de olika sakerna. På nasiet vill eleverna i högst utsträckning vara med och bestämma om läxorna samt hur de ska arbeta. C4. Hur mycket eller lite får du/vill vara med och bestämma om följande? Högstadiet Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 18% 18% 19% 18% 19% 17% 23% 22% 28% 27% 27% 31% 31% 32% 3 42% 4 39% 49% 59% 57% 58% 64% 63% 63% 62% % 71% 7 73% 7 84% 83% 10 /får /vill /får /vill C5. Hur mycket eller lite får du/vill vara med och bestämma om följande? Gymnasiet Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" % 47% 59% 65% /får /vill Maten 43% 65% Schemat 4 8 Proven 53% 7 1 Skolverket 2015: Delaktighet för lärande 2 Rädda Barnen 2008: Vems röst väger mest? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 47% 47% 53% 69% 82% 82% 10 Säter kommun LUPP

22 D. Politik och samhälle Ungdomars inflytande är ett av de tre prioriterade områdena i Sveriges ungdomspolitiska handlingsprogram. Ungdomar ska inte enbart ska ha inflytande i frågor som omedelbart berör dem utan de ska dessutom ha möjlighet att vara delaktiga i politiska beslutsprocesser samt inflytande i frågor som har betydelse för samhället i stort. Forskning visar att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka ofta sämre på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet. Trösklarna för ett deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna. 1 INTRESSE FÖR OLIKA FRÅGOR Vad som framgår är att en relativt stor andel av ungdomarna i Säters kommun, totalt 59 %, är intresserade av vad som händer i andra länder. 40 % anger att de är intresserade av samhällsfrågor och 26 % är intresserade av politik. Tjejerna på högstadiet är mer intresserade av alla tre frågor än killarna. Jämfört med rikssnittet för Lupp 2015 är andelen högstadieungdomarna i Säter som är intresserade av frågor som rör politik och samhälle på ungefär samma nivå. AKTIVT SAMHÄLLSENGAGEMANG Ungdomarna fick även svara på frågor om de gjort någon aktiv politisk handling under det senaste året. Störst andel har gillat eller delat ett inlägg om samhällsfrågor/politik på internet, 38 % på nasiet och 20 % på högstadiet. 25 % av ungdomarna på nasiet och 12 % av ungdomarna på högstadiet har även angett att de diskuterat samhällsfrågor eller politik på internet det senaste året. Övriga handlingar, som att delta i demonstrationer, skriva förslag och ta kontakt med politiker, är mindre vanliga, särskilt bland högstadieungdomarna. Internet är således den vanligaste plattformen för samhällsengagemang bland de unga i Säter. 1 SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet D1. Hur intresserad är du av följande? % Politik 44% 4 34% 69% Samhällsfrågor i allmänhet 68% 52% 81% Vad som händer i andra länder D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande? Tagit kontakt med någon politiker, tjänsteman eller hög beslutsfattare i kommunen total Skrivit ett förslag (medborgarförslag) till hög kommunens politiker total Deltagit i demonstration hög total Diskuterat samhällsfrågor/ politik på forum eller bloggar på hög internet total Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/politik på hög internet total 44% 81% % 8 63% 81% 8 71% 7 81% 79% 19% 38% 13% 13% 8% 13% 8% 19% 14% 14% 5% 19% 1 3% 9% 4% 7% 7% 13% 38% 9% 2 9% 21% Nej Nej, men kan tänka mig att göra det Ja Säter kommun LUPP

23 D. Politik och samhälle SYN PÅ INFLYTANDE I KOMMUNEN Utöver att det finns ett intresse för att påverka är en central faktor för att utveckla ungdomsinflytandet i en kommun, att ungdomarna känner att de har möjlighet att få sin röst hörd hos de som bestämmer. 71 % av nasieungdomarna och 47 % av högstadieungdomarna svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen, se diagram D4 längst ner till höger. Tjejer på högstadiet är något mer intresserade av att vara med och påverka än jämnåriga killar. Andelen högstadieungdomar i Säter som vill vara med och påverka är klart högre än i resultatet i de två senaste Lupp-undersökningarna och 2009 angav 34 % av högstadieungdomarna att de ville påverka. År 2006 var motsvarande andel mer lik årets resultat (45 %).! Indikator i den i den regionala strategin! D3. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? 10 53% 49% Andelen ungdomar som ser sig ha mycket stora eller ganska stora möjligheter att påverka är lägre än andelen som vill vara med och påverka. På högstadiet svarar 27 % att de tror sig ha stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Motsvarande siffra på nasiet är 36 %. Värt att notera är dock att en relativt stor andel har svarat vet inte, vilket tyder på en osäkerhet i frågan. Denna fråga är en indikator i den regionala målbilden om att unga ska kunna påverka. Det framgår vid en jämförelse att andelen högstadieungdomar som ser sig ha mycket eller ganska stora möjligheter i Säter är högre än i Dalarnas regionsnitt. I regionen svarar 23 % av högstadieungdomarna att de har mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram åsikterna. Andelen högstadieungdomar som anser att de har stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter har även ökat sedan tidigare Lupp-mätningar från 2006, 2009 och 2012 på runt %, till 27 % i årets resultat. 2% 4% Mycket stora möjligheter 3 24% 18% Ganska stora möjligheter 2 21% Ganska små möjligheter 1 8% Mycket små möjligheter/inga möjligheter 33% Vet inte D4. Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? 10 71% En högre andel högstadieungdomar vill påverka i frågor som rör kommunen och en högre andel ser sig även ha 51% 45% 49% 55% mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram 29% sina åsikter, jämfört med tidigare Lupp-mätningar i Säter. Ja Nej Säter kommun LUPP

24 D. Politik och samhälle VEM DE VÄNDER SIG TILL En relativt stor andel av ungdomarna vet inte vart de skulle vända sig om de vill påverka något i kommunen, totalt 25 % av nasieungdomarna och 38 % av högstadieungdomarna anger detta alternativ. 27 % totalt har angett att de skulle vända sig till någon de känner och 27 % anger att de skulle vända sig till politiskt parti eller ungdomsförbund. 18 % skulle vända sig direkt till tjänstemän eller politiker. VAD DE UNGA VILL PÅVERKA De unga som svarade att de vill påverka i frågor som rör kommunen kunde även ange vad de skulle vilja påverka. Här nämns i stor utsträckning saker som berör deras fritid, bland annat vilka fritidsaktiviteter som finns. Flera nämner också saker som rör skola och utbildning. Ytterligare en del tar upp att de vill påverka i frågor som rör kollektivtrafiken i kommunen. DE SOM INTE VILL PÅVERKA De som svarade att de inte vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen fick även svara på en fråga om varför. En hög andel, 51 %, svarar att det beror på att de inte är tillräckligt intresserade. 17 % av högstadiekillarna och 8 % av högstadietjejerna svarar vidare att de inte vill påverka för att de inte tror att det spelar någon roll. D4b. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Vet inte Annat Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande, till exempel Tjänstemän eller politiker Internet/sociala medier Förening eller organisation Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Någon jag känner 8% 9% 8% 19% 22% 13% 37% 4 19% 17% 17% 17% 2 17% 29% 2 42% 10 D4d. Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Annat Jag tror inte att det spelar någon roll % 8% Jag har inte tid 2 Jag är inte tillräckligt intresserad 4 47% 61% Jag kan för lite om hur jag ska göra 17% Säter kommun LUPP

25 D. Politik och samhälle FÖRTROENDE Ungdomarna ombads även svara på hur stort förtroende de har för vuxna i allmänhet samt för politiker. Många forskare menar att graden av tillit bland annat har stor betydelse för det personliga välbefinnandet. 1 Förtroendet för vuxna är relativt högt hos högstadieungdomar. 75 % anger att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för vuxna. Förtroendet för politiker är dock klart lägre. 44 % av högstadieungdomarna anger att de har ett stort eller ganska stort förtroende för politiker. Totalt anger 71 % av ungdomarna på nasiet att de har förtroende för vuxna, medan runt hälften har förtroende för politiker. D5. Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer? Andel mycket stort + ganska stort 10 44% 4 71% Politiker Vuxna i allmänhet 1 Statens Folkhälsoinstitut 2010: Delaktighet och inflytande i samhället Säter kommun LUPP

26 D. Politik och samhälle INFLYTANDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR En viktig förutsättning för att utveckla ungdomars inflytande är att ungdomarna vill vara med och påverka. En annan sak som är viktig utöver viljan är att ungdomarna i någon mån också anser att de har möjlighet att föra fram sina åsikter och att politiker lyssnar på deras åsikter. Nedan redovisas en översikt av hur ungdomarna svarat på de olika frågorna om inflytande; huruvida de vill vara med och påverka samt hur de ser på de faktiska möjligheterna att föra fram åsikter i kommunen. Å andra sidan finns det även ungdomar som inte vill påverka och som ser sig ha en liten eller mycket liten möjlighet att föra fram sina åsikter. 29 % av de som inte vill påverka tror att de har en liten eller mycket liten/ingen möjlighet att föra fram åsikterna. Det krävs troligtvis mycket för att få dessa ungdomar engagerade. I Säters kommun svarar 30 % av ungdomarna som vill påverka, att de har mycket goda eller ganska goda möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Denna andel ungdomar skulle potentiellt kunna bli aktivt engagerade i olika frågor i kommunen. 31 % av ungdomarna som vill påverka ser sig dock ha mycket små eller ganska små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Vill påverka 48% Vill inte påverka 52% Stor möjlighet Liten möjlighet Stor möjlighet Liten möjlighet 3 31% 24% 29% Vet inte 39% Vet inte 4 Säter kommun LUPP

27 D. Politik och samhälle Ungas deltagande kan ses ur två viktiga perspektiv: resursperspektivet, vilket utgår från att ungdomar är en resurs som kan bidra med erfarenheter och kunskaper samt medborgarperspektivet, vilket utgår från att unga som medborgare har rätt att vara med och påverka. Dessa perspektiv är viktiga då ungdomar under 18 år inte har samma formella rättigheter att påverka som äldre har. Det råder oenighet i forskningen om ungas organiseringsgrad över tid. Vissa forskare menar att ungdomar idag har ett lägre stöd för demokratin och att det politiska deltagandet faller. Att unga idag i lägre grad är medlemmar i politiska partier och fackföreningar än innan ger ett visst stöd till denna bild. Andra forskare menar att unga idag är lika engagerade som unga i tidigare generationer varit, bara att engagemanget istället har tagit nya former (exempelvis politisk aktivitet på nätet, enfrågerörelser, bojkotter). 1 Vad som konstateras i forskningen är att utbildningsnivå, socioekonomisk bakgrund och sociala nätverk påverkar graden av organisering. Exakt vilka faktorer som har en kausal påverkan är omtvistat eftersom det är svårt att särskilja en enskild faktor, då de samvarierar. Att ha föräldrar som organiserar sig är dock en av de starkaste faktorerna bakom att unga väljer att organisera sig. 2 Andra vuxna personer som finns nära de unga i vardagen (exempelvis på skolan eller i föreningar) kan även spela en stor roll för ungas vägar till engagemang. 3 De som ser sig ha små/inga möjligheter att föra fram åsikter är även generellt mer missnöjda med skolan, med sin ekonomi och med fritiden. De ungdomar som är missnöjda med sin ekonomi och de som mer frekvent (flera gånger i veckan eller oftare) är nedstämda/deppiga, ser sig även ha mindre möjligheter att påverka än övriga. Folkhälsomyndigheten konstaterar att låg demokratisk delaktighet bl.a. har samband med upplevd dålig hälsa. 4 Detta tenderar gå i linje med resultaten från sambandsanalyserna, i detta fall gällande synen på möjligheterna att påverka och psykisk hälsa. MUCF påpekar att en framgångsfaktor är att inte ställa orealistiska förhoppningar på att de unga själva, utan stöd och uppmuntran från de vuxna, ska kunna ta tillvara sin rätt till inflytande. Att vuxna och politiker betraktar ungdomar som en resurs och främjar samt uppmuntrar ungdomsinflytandet är alltså väldigt viktigt. Mucf 2010: En analys av ungas inflytande RESULTAT IFRÅN SAMBANDSANALYSERNA Genom en fördjupad analys framgår en del intressanta samband avseende frågorna om inflytande. Vad som först och främst kan konstateras är att tjejer i högre grad än killar vill påverka i kommunen, men att tjejer ser sig ha lägre möjligheter än killar att föra fram sina åsikter. De som svarar att de har ett lågt förtroende för politiker och/eller vuxna har också en lägre tilltro till sina möjligheter att föra fram åsikterna. Bland de som ser sig ha små/inga möjligheter att föra fram åsikter upplever också en klart högre andel att de får bestämma väldigt lite/ingenting i skolan. Synen på möjligheterna att utöva inflytande i skolan tenderar således hänga samman med synen på möjligheterna att vara delaktig i kommunen. 1 SKL 2013: Ungas förhållande till demokratin 2 SKL 2013: Ungas förhållande till demokratin 3 MUCF 2010: Fokus 10: En analys av ungas inflytande 4 Statens Folkhälsoinstitut 2010: Delaktighet och inflytande i samhället Inflytande på ett område eller inom en sfär ger även goda möjligheter till inflytande inom fler områden. Detta innebär att ett fungerande elevråd i skolorna troligen är viktigt för att fler ungdomar ska ta steget och engagera sig i andra sfärer, exempelvis i kommunen. Mucf 2010: En analys av ungas inflytande Säter kommun LUPP

28 E. Trygghet I detta avsnitt presenteras resultatet på de frågor som i enkäten berör olika typer av utsatthet samt ungdomarnas upplevelser kring trygghet och otrygghet. Att bli utsatt för brott eller kränkande handlingar innebär utöver en fysisk eller psykisk skada även en begränsning av den utsatta individens frihet, samt kan vara ett hot mot tryggheten också på längre sikt. UTSATTHET FÖR HOT OCH BROTT I tabellen nedan redovisas andelen som svarat att de blivit utsatta för hot eller brott de senaste halvåret. Totalt 19 % av ungdomarna på högstadiet har utsatts för hot och 14 % har utsatts för stöld under de senaste sex månaderna. Andelen högstadietjejer som svarat att de blivit hotade är något högre i Säter (19 %) än i rikssnittet, där 14 % anger att de blivit utsatta. Andelen killar på högstadiet som blivit utsatta för hot är likvärdig med årets rikssnitt. 6 % av ungdomarna på högstadiet uppger även att de blivit utsatta för misshandel det senaste halvåret. E2. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet total total 4% På internet total 3% 11% På buss, tåg eller liknande total 4% 1 På stan eller i centrum total 4% 11% I skolan total 3% 5% På väg till eller från skolan total 2% 4% I mitt bostadsområde total 2% 3% I hemmet total 2% 1% 8% 9% 18% 37% 3 49% 35% 45% 58% 57% 88% 71% 57% 59% 44% 41% 44% 28% 28% 37% 18% andel "ej aktuellt" UPPLEVELSER AV TRYGGHET Ungdomarna fick ange hur trygga de upplever att de är på olika fysiska platser i kommunen. Svarsalternativet alltid innefattar inga tvivel, medan svarsalternativen ofta och sällan, innefattar olika mån av tvivel kring den upplevda tryggheten. Diagrammet till höger visar upplevd trygghet för ungdomar på nasiet samt högstadiet totalt. Vad som framgår är att ungdomarna känner sig tryggast i hemmet samt i bostadsområdet och att de känner sig minst trygga på fritidsgårdarna. I tabellen framgår det att högstadietjejer känner sig mindre trygga än högstadiekillar på flera platser, men speciellt avseende kollektivtrafiken, på fritidsgård/ungdomens hus samt på internet. E1. Nu vill vi att du tänker tillbaka på de senaste sex månaderna. Har något av detta hänt dig? Andel ja nasiet Någon har hotat mig 19% 18% 24% Någon har stulit från mig 1 15% Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 1% Aldrig Sällan Oftast Alltid E2. Andel nedbrutet som svarat att de oftast + alltid är trygga nasiet I hemmet 93% 99% 10 I mitt bostadsområde 92% 99% 88% På väg till eller från skolan 9 98% 88% () I skolan 89% 9 10 () På stan eller i centrum 8 92% 59% På buss, tåg eller liknande 78% 94% 71% På internet 77% 93% 7 På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 85% (14%) 9 (21%) 8 (8%) På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 73% (33%) 88% (4) (33%) Siffrorna i diagrammet och tabellen ovan visar endast de som svarat på frågan, dvs. svarsalternativet ej aktuellt är borträknat. Andelen som svarat ej aktuellt redovisas inom parentes. Säter kommun LUPP