Lupp Lokal ungdomspolitisk uppföljning. Strömstads kommun

Transkript

1 Lupp 2017 Lokal ungdomspolitisk uppföljning Strömstads kommun

2 Prata mer om sociala frågor öppet på vår skola. Ta hit föreläsare minst en gång i månaden som tar upp ämnen som till exempel sexualitet, rasism, kvinnor, framtid, mänskliga rättigheter och rätten att få vara den du är och vill Tjej, högstadiet Sammanställd av Enkätfabriken Mars 2018

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 5 Du och din familj... 7 Fritid...11 Skola Politik och samhälle Trygghet Hälsa Arbete Framtid Rapporten är färgkoordinerad! Hitta den del du vill läsa genom att titta på färgen i avsnittens kant.

4 Sammanfattning Att ha kunskap om unga och deras livsvillkor är en viktig förutsättning i kommunernas arbete i alla förvaltningar och områden. Både barnkonventionen och Sveriges ungdomspolitik betonar vikten av att alla beslut som tas, som på något sätt rör barn och unga, alltid ska utgå från ett barn- och ungdomsperspektiv. I Sverige beslutade riksdagen år 2014 om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en mer heltäckande bild av ungdomarnas livsvillkor i Strömstads kommun, några korta sammanfattade reflektioner presenteras dock här. Fritiden i Strömstad I avsnittet om fritiden får vi reda på att ungdomarna i Strömstad i hög grad tränar/idrottar och är ute i naturen på fritiden. Det finns dock en del könsskillnader. Killar spelar i klart högre grad data/ onlinespel, medan tjejer i högre grad läser och sysslar med bild/foto eller spelar teater, dansar eller gör musik. Vad som också framgår är att 62 % av ungdomarna på högstadiet och 40 % av ungdomar på gymnasiet svarar att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden i Strömstad. Högstadieungdomarna, framförallt killarna, är klart nöjdare med fritidsutbudet. I rikssnittet för lupp 2017 är andelen ungdomar som anser att det finns mycket eller ganska mycket att göra högre än vad den är i Strömstad. Ungas hälsa De flesta ungdomar i Strömstad mår bra. Däremot ser vi att det finns skillnader, bland annat utifrån kön. På högstadiet svarar tjejer i klart lägre grad än killar att de mår bra. Tjejer på både högstadiet och gymnasiet svararar också i klart högre grad än killar att de har regelbundna psykiska och somatiska besvär. Dessa könsskillnader är inte unika för Strömstad utan är ofta konstaterade i forskning. Vad som skiljer sig i Strömstad mot rikssnittet är gymnasiekillarnas självskattade hälsa. Killar på gymnasiet i Strömstad svarar i lägre grad än killar i rikssnittet att de mår ganska eller mycket bra. I avsnittet om hälsa får vi också reda på att hälsa hänger ihop med flera andra faktorer, bland annat ekonomi, utsatthet för mobbning/trakasserier och funktionsnedsättning. 4 Inflytande och delaktighet Vad gäller ungdomarnas möjligheter till inflytande i olika frågor i skolan ser vi att andelen som vill påverka är tydligt högre än andelen som upplever att de får påverka. Vad som också framgår är att de ungdomar som upplever att de får påverka om olika saker även är klart nöjdare med skolan totalt sett samt med undervisningen och lärarna. I området som rör inflytande och delaktighet i samhället i stort framgår det att en stor andel, drygt hälften, av ungdomarna i Strömstad skulle vilja vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Klart fler tjejer än killar svarar att de vill påverka och att de är intresserade av frågor som rör politik, samhälle och vad som händer i andra länder. Trygghet och utsatthet Vad gäller trygghet och utsatthet framgår det att en hög andel av ungdomarna i Strömstad alltid eller oftast känner sig trygga på olika platser i kommunen. Det framgår vidare att 35 % av tjejerna och 24 % av killarna har blivit mobbade eller trakasserade enstaka gånger eller en längre period det senaste halvåret samt att majoriteten har utsatts i skolan. Vidare framgår det att en hög andel av högstadieungdomarna, 43 %, svarar att våld förekommer i skolan. Detta är en klart högre andel än i rikssnittet för lupp Högre andel ungdomar som har jobb I området arbete framgår det att en klart högre andel av gymnasieungdomarna i Strömstad än i rikssnittet, svarar att de har ett extrajobb. Detta är såklart positivt ur flera perspektiv. Bland annat har arbetserfarenhet under gymnasietiden visat sig ha en stark positiv effekt på möjligheten att senare få ett arbete. Det framgår också att andelen högstadieungdomar med sommarjobb är högre i Strömstad än i rikssnittet.

5 Bakgrund och syfte MUCF: s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Strömstads kommun. Undersökningen har genomförts på högstadiet samt på gymnasiet. Undersökningen genomfördes under hösten 2017 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna. Insamlingen har skötts av kommunen med hjälp av MUCF och analys samt sammanställning har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Strömstads kommun. Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år Lupp är en enkät som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation. MUCF erbjuder enkäten för att stötta kommuner i utvecklingen av ungdomspolitiken. Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Lupp-enkäten erbjuds inom tre åldersgrupper: högstadiet år, gymnasiet år och unga vuxna år. Svarsfrekvens Totalt har 276 av 396 elever svarat på undersökningen på högstadiet i Strömstad. Svarsfrekvensen på högstadiet är således 70 %. På gymnasiet har 169 av 342 elever svarat på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens om 49 %. Svarsfrekvensen för högstadiet är tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. Svarsfrekvensen på gymnasiet är inte riktigt lika hög, men bedöms ändå vara på en relativt god nivå. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. Svarsfrekvensen är 70 % på högstadiet och 49 % på gymnasiet Bortfallsanalys För vissa frågor finns det internt bortfall, det vill säga att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis bero på att elever bedömt en fråga som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande att det finns ett visst internt bortfall i undersökningar likt denna. Vad som också bör noteras är att det uppstod en del tekniska problem vid genomförandet av enkäten. Enkäten hängde sig för många elever, vilket gjorde att flera valde att inte fylla i hela enkäten. Några elever började om från början och några fyllde i stället i en pappersenkät som senare registrerades digitalt. Analys Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av Strömstadungdomars upplevelser. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder (högstadiet och gymnasiet) samt uppdelat på kön. Jämförelser, inte bara mellan kön utan även avseende andra faktorer, möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig för att kunna arbeta vidare med förändring och för att anpassa insatserna. I enkäten finns en fråga om respondenternas könsidentitet. Utöver kille och tjej fanns även alternativet annan könsidentitet. Att vi endast redovisar skillnader mellan de som identifierar sig som killar eller tjejer beror på att de som svarat annan könsidentitet är väldigt få. 5

6 Jämförelser till rikssnitt för lupp 2017 I den löpande texten berörs på olika ställen jämförelser med rikssnittet för lupp (de kommuner som genomfört lupp år 2017). Rikssnittet är dock inget nationellt snitt för alla kommuner, utan innefattar endast de kommuner som deltog i lupp år Trots att en sådan jämförelse har vissa brister kan det vara fördelaktigt att kunna se kommunens resultat i förhållande till en större kontext. I rapporten tas endast jämförelser till rikssnittet upp i de frågor där det anses relevant, och framför allt om det finns större skillnader. Statistisk sambandsanalys Vissa områden i rapporten innehåller statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda. Det är alltså svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Läsanvisningar Rapportens upplägg följer lupp-enkätens områden: A. Du och din familj, B. Fritid, C. Skola, D. Politik och samhälle, E. Trygghet, F. Hälsa, G. Arbete och H. Framtid. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att en del svarsalternativ uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av alla frågor och svarsalternativ hänvisar vi till MUCF:s lupp-portal. Observera också att vissa diagram redovisar resultatet per kön totalt. Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. Det handlar då om enstaka procent. 6

7 A Du och din familj Bakgrundsfrågor I den första delen ställdes några frågor om ungdomarna och deras familj, om ekonomi och hur nöjda ungdomarna är med olika aspekter i livet. Som det framgår av bilden nedan är könsfördelningen relativt jämn bland de som svarat på lupp-enkäten. Eftersom få angett annan könsidentitet kommer denna grupp inte redovisas nedbrutet i rapporten. Vad som också framgår av bilden är att 12 % svarat att de har en sjukdom eller nedsatt funktion. Som det framgår i tabell A5 på nästa sida är 74 % av de svarande ungdomarna födda i Sverige. 11 % är födda i Norden, 6 % i Europa och 10 % är födda utanför Europa. I diagram A6 redovisas föräldrarnas sysselsättning. En majoritet av ungdomarnas föräldrar arbetar. 4 % har däremot uppgett att de har minst en förälder som är arbetslös. Vi har svarat på Lupp-enkäten! 9 % har en sjukdom eller nedsatt funktion 86 % heterosexuella 4 % bisexuella 1 % homosexuella 9 % osäkra /annat 49 % tjejer 49 % killar 2 % annan könsidentitet 74 % födda i Sverige 10 % födda utanför Europa 7

8 A5. Var är du och dina föräldrar födda? Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 74% 11% 6% 1 Förälder a 63% 1 11% 16% Förälder b 67% 7% 11% 14% A6. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen? Förälder a Förälder b Arbetar 91% 85% Studerar 2% 3% Föräldraledig 1% 1% Arbetslös 1% 3% Långtidssjukskriven/sjukpensionär 1% 3% Ålderspensionär 1% 1% Annat 2% 3% Vet inte 1% 2% Ekonomi På följande sida i diagram A7 redovisas svaren på frågan I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi. Det framgår att en låg andel totalt, mellan 0-3 % av ungdomarna i Strömstad, har svarat att de är mycket oroliga för sina föräldrars ekonomi. Vidare svarar 7 % av högstadieungdomarna och 12 % av gymnasieungdomarna att de är ganska oroliga för föräldrarnas ekonomi. Resultatet på fråga A7 är på en liknande nivå i Strömstad som i rikssnittet för lupp En fråga ställdes också om huruvida det under de senaste sex månaderna hänt att de inte kunnat köpa eller göra något som många andra i deras ålder gör för att familjen inte haft råd. Totalt svarar 9 % av ungdomarna på högstadiet och 10 % av ungdomarna på gymnasiet att det hänt flera gånger under de senaste sex månaderna. På högstadiet är det fler tjejer än killar svarar att det hänt en eller flera gånger under det senaste året. 8

9 A7. I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi? 10 71% 61% 58% 53% 33% 28% 28% 27% 14% 13% 1 2% 1% 1% 3% Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig A8. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många andra i din ålder gör eller köper för att din familj inte haft råd? 10 84% 8 81% 12% 11% 13% 9% 11% 9% 1 5% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej 9

10 Nöjdhet med livets olika delar Ungdomarna fick ta ställning till hur nöjda de är avseende olika aspekter i livet; familjen, kompisar, livet i sin helhet, arbete, utbildning, skola, ekonomi och fritid. Familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk är bestämningsfaktorer som även påverkar en individs hälsa. Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, även används för att avspegla psykisk hälsa 1. En stor andel av ungdomarna i Strömstad är nöjda med familjen och kompisarna. Vad gäller fritiden och livet i sin helhet sticker högstadiekillar, precis som vid flertalet andra frågor, ut som klart nöjdare än övriga grupper. Nöjdheten med skolan är totalt sett något lägre, speciellt bland tjejer. Det framgår vidare att gymnasiekillarna är den grupp som i lägst grad angett att de är nöjda med sin ekonomi. A9. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om följande? Andel som svarat mycket nöjd eller ganska nöjd Livet i sin helhet Fritiden Din ekonomi Familjen Kompisar Utbildningen 82% 79% 92% 79% 87% 8 96% 88% 73% 86% 85% 83% 86% 9 92% 89% 94% 84% 96% 92% 84% 77% Skolan 78% 72% 83% 69% 10 1 Forte 2015: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga 10

11 B Fritid Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar. Fritiden är väldigt betydelsefull för ungdomarna själva enligt flera attitydstudier. Forskning visar att fritidsaktiviteter har många positiva effekter, bland annat för den sociala utvecklingen och den psykiska hälsan. Kommunens eller samhällets ansvar handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar, dels om att bevaka tillgängligheten och se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. Forskning och tidigare studier visar dock att vissa grupper av ungdomar i lägre grad deltar i olika typer av fritidsaktiviteter. Bland annat framgår det att utrikesfödda tjejer, unga med funktionsnedsättning, unga hbtq-personer och unga med begränsade ekonomiska resurser i lägre grad är aktiva i fritidsverksamheter och föreningar 1. Hur mycket det finns att göra Totalt svarar 62 % av ungdomarna på högstadiet och 40 % av ungdomarna på gymnasiet att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Som det framgår i diagrammet anser gymnasietjejer inte att det finns lika mycket att göra på fritiden som övriga grupper. 67 % av tjejerna på gymnasiet har svarat att det finns ganska lite eller väldigt lite/ingenting att göra. Vid en jämförelse med rikssnittet för lupp 2017 framgår det att ungdomar i Strömstad är mindre nöjda med fritidsutbudet. I rikssnittet svarar 74 % av högstadieundsomarna och 63 % av gymnasieundgomarna att det finns väldigt eller ganska mycket att göra. B1. Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden? % 14% 1 42% 37% 35% 23% 39% 3 26% 17% 14% 12% 7% Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite / ingenting 1 MUCF 2014: Fokus 14 - Om ungas fritid och organisering 11

12 Orsaker att avstå från fritidsaktiviteter Ungdomarna fick ta ställning till några frågor om fritidsutbudet. Resultaten från dessa frågor kan hjälpa att avgöra huruvida det finns några hinder som begränsar ungdomarnas fritid. Som det framgår i diagram B2 nedan, svarar 7 % av ungdomarna på högstadiet och 13 % av ungdomarna på gymnasiet att de instämmer helt i att det finns saker att göra, men att det kostar för mycket, dvs. någon form av ekonomiska hinder. 6 % av högstadieungdomarna och 15 % av gymnasieungdomarna svarar att det stämmer helt att det finns saker att göra men att de inte kan ta sig dit, dvs. någon form av hinder som handlar om avstånd eller kollektivtrafik. Vad som också framgår är att en relativt stor andel, drygt hälften, svarar att det stämmer delvis att det som finns inte intresserar dem, medan 12 % totalt anger att detta stämmer helt. B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig? Det finns saker att göra men inget som intresserar mig hög gym 29% 37% 59% 52% 12% 12% Det finns saker att göra men min familj säger att jag inte får delta hög gym 78% 88% 2 1 2% 2% Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit hög gym 56% 64% 29% 3 15% 6% Det finns saker att göra men det kostar för mycket hög gym 61% 6 27% 33% 13% 7% Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Vad ungdomarna gör och hur ofta I diagram B3 på följande sida redovisas vilka aktiviteter ungdomarna regelbundet (minst en gång i veckan) sysselsätter sig med. En stor andel av ungdomarna tränar/idrottar, läser samt är ute i naturen. Några tydliga könsskillnader framgår, i synnerhet gällande spelandet av online-, data- eller tv-spel. En klart högre grad av killarna spelar online-, tv- eller dataspel minst en gång veckan, totalt 84 % att jämföra mot 29 % bland tjejerna. Tjejer svarar däremot i högre utsträckning än killar att de läser, är ute i naturen, spelar teater, gör musik eller dansar samt skapar (foto,film, teckna m.m.). Andelen som tränar/idrottar minst en gång i veckan är relativt jämn per kön. De som svarade annat på denna fråga kunde i fritext specifiera vad de brukar göra. Här nämner många att de umgås med vänner eller familj, pluggar, ser på tv/film. 12

13 B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Andel som svarat en gång i veckan eller oftare Kille total = Kille hög + Tjej total = + Detta gäller löpande i rapporten! Annat Går på match eller annat idrottsevenemang Går på museum eller utställning 36% 29% 52% 59% kille total tjej total Går på teater, musikal eller dansuppvisning 1% Går på konsert 1% Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Är ute i naturen Besöker bibliotek Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande Spela online-, data- eller tv-spel Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver, pysslar, syr eller liknande Spelar teater, gör musik eller dansar Tränar/idrottar 5% 1% 9% 12% 18% 17% 41% 29% 38% 37% 53% 54% 63% 84% 78% 83% Var ungdomarnas träffas 10 Ungdomarna svarade även på en fråga om var de brukar träffa sina kompisar på fritiden. En stor andel, 74 % av killarna och 88 % av tjejerna, träffas hemma hos varandra. Tjejer träffar kompisar hemma och i galleria/ köpcentrum i högre grad än killar. Killar träffar däremot sina kompisarna utomhus eller på sociala medier på internet i högre grad än vad tjejer gör. B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? Någon annanstans Utomhus I centrum/på stan I galleria eller i köpcentrum På en restaurang, pub, bar eller liknande På ett café I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott I en föreningslokal 1% 6% 7% 3% 18% 21% 2 24% 23% 36% 33% 29% 34% 32% 41% kille total tjej total På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 2% På sociala medier på internet 31% 43% Hemma hos varandra 74% 88% 10 13

14 44 % av högstadieungdomarna och 56 % av gymnasieungdomarna att de tycker att det saknas fritidsaktiviteter där de bor. Tjejer saknar fritidsaktiviteter i högre grad än killar. B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? 10 61% 51% 38% 51% andel "ja" B5b. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar? Ungdomarna fick även möjlighet att i fritext uppge vilka fritidsaktiviteter de tycker saknas i kommunen. På denna fråga svarar många att de saknar någon form av fysiska aktiviteter eller idrott, bland annat nämns bowling, kampsporter, dans, basket, cheerleading och klättring. Flera kommenterar också att de saknar ställen där de kan umgås med vänner. En fritidsgård är också något som nämns av flera ungdomar. Några utvalda citat redovisas nedan. Jag saknar någonstans man kan vara med sina kompisar. vi har ju nya hallen men det finns ju inte så mycket att göra där. jag skulle typ vilja ha en bowlinghall eller nåt Mest en ungdomsgård där man kan träffas istället för att alltid va hemma hos varandra Bowling, klättervägg, lek och busland, hopp hopp. Mer fysiska aktiviteter som är roliga för ungdomar Alltså t.ex lite mer saker för ungdomar att göra på sin fritid som t.ex ett större badhus, fler idrotter t.ex sporter från andra länder 14

15 Medlemskap i föreningar I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för ett föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte en lika stor andel unga som det gjort tidigare och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland åringar, i desto högre grad gäller detta % av högstadieungdomarna och 50 % av gymnasieungdomarna i Strömstad anger att de är medlemmar i en förening, se resultatet nedbrutet per grupp i diagram B6 nedan. I rikssnittet för lupp 2017 svarar 62 % av högstadieungdomarna och 50 % av gymnasieungdomarna att de är medlemmar i en förening. Andelen är således på en liknande nivå i Strömstad som i rikssnittet för lupp. B6. Är du medlem i någon förening? 10 68% 63% 49% 51% andel "ja" 1 MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering 15

16 C Skola Enligt en forskningssammanställning av Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och undervisningen bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida, goda relationer mellan lärare och elever, samt att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna 1. Det tas också upp att det behöver finnas tilltro till varje elevs förmåga samt att skolan måste anpassa undervisningen efter varje elev. I lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna ser på sin skola hur de trivs, hur de ser på undervisningen och skolmiljön samt övriga aspekter. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på vissa aspekter, även om frågorna inte är heltäckande. Programinriktning gymnasiet I diagrammet nedan redovisas gymnasieelevernas programinriktning. Majoriteten går på ett studieförberedande program. C2. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram? 10 82% 7 18% 29% 1% Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning 1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen 16

17 Trivsel och stämning Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa 1. Vad gäller påståendet jag trivs med stämningen i min skola, svarar 74 % av ungdomarna på gymnasiet och 64 % av ungdomarna på högstadiet att det stämmer helt eller stämmer till stor del. Högstadietjejer svarar i lägre grad än övriga grupper att de trivs med stämningen. 71 % av gymnasieungdomarna och 61 % av högstadieungdomarna instämmer vidare i att elever och lärare bemöter varandra med respekt. En högre andel gymnasieungdomar än högstadieungdomar anser att påståendena om elever och lärare bemöter varande med respekt och om lärarna behandlar killar och tjejer lika stämmer. C3a. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel som svarat att de stämmer helt eller stämmer till stor del Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/ elevkåren säger och tar dem på allvar Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Jag trivs med stämningen i min skola 49% 43% 52% 54% 43% 41% 57% 58% 61% 61% 73% 73% 64% 67% 64% 47% 56% 6 78% 76% 66% 56% 52% 48% 55% 76% 72% 71% 58% 10 *Observera att vet ej är borträknat ur diagram C3a. Detta för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden Notera även att endast högstadieelever fick svara på frågan Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor

18 Problem i skolan Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida rasism, våld, mobbning eller sexuella trakasserier är problem som förekommer på skolan. 26 % av högstadieungdomarna och 16 % av gymnasieungdomarna instämmer helt eller till stor del i påståendet att mobbning förekommer på skolan och runt 20 % instämmer i att rasism förekommer. Vidare svarar en hög andel av högstadieungdomarna att våld förekommer på skolan, totalt 43 %. Detta är en högre andel än i rikssnittet för lupp 2017, där motsvarande som svarat att det stämmer helt eller stämmer till stor del är 22 %. Bland gymnasieungdomar i Strömstad är andelen som svarar att våld förekommer 10 %. I rikssnittet för gymnasiet är andelen som svarar att våld förekommer 11 %. Vad gäller sexuella trakasserier framgår det att tjejer i högre grad än killar svarat att det förekommer. Bland högstadietjejerna svarar närmare var 5:e att sexuella trakasserier förekommer. Det är viktigt för skolorna att aktivt motverka denna typ av problem. Mobbning och kränkningar påverkar hälsan och självförtroendet hos de utsatta, vilket i sin tur påverkar möjligheterna till kunskapsutveckling i skolan 1. Skolverket påpekar att det viktigaste för att förebygga våld i skolan är att skapa en trygg och tillitsfull miljö utan kränkningar och diskriminering eftersom att detta minskar riskerna för grövre våld. Skolverket nämner även att bra skollokaler med närvarande skolpersonal och en elevvård som tar om hand om problemen i tid också förebygger våld i skolan. 2 C3b. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel som svarat stämmer helt eller stämmer till stor del Våld förekommer i min skola % 43% Sexuella trakasserier förekommer i min skola 9% 16% 9% 19% 17% Rasism förekommer i min skola 21% 24% 23% 14% Mobbning förekommer i min skola 16% 29% 10 1 Nationella Sekretariatet för genusforskning: Kunskapsöversikt om kränkningar 2 Skolverkets hemsida

19 Omdöme skola Lupp-enkäten innefattar även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Vad som framgår är att en hög andel är nöjda med undervisningen, tillgången till datorer och lärarna. Andelen nöjda är lägre framförallt när det gäller skolmaten. Resultatet vad gäller skolmaten är i Strömstad lägre än årets rikssnitt för lupp. I rikssnittet svarar 39 % av högstadieeleverna att de är mycket eller ganska nöjda med skolmaten, medan motsvarande siffra i Strömstad är 26 %. I rikssnittet för gymnasieungdomarna svarar 48 % att de är nöjda med skolmaten, motsvarande siffra i Strömstads är 19 %. Vad som också framgår av diagram C4 är att högstadieungdomarna är mindre nöjda med skolbiblioteket och skolmiljön än vad gymnasieungdomarna är. C4. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om Andel som svarat mycket bra eller ganska bra lärarna? tillgången till datorer? elevhälsan (skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog)? möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det? undervisningen? skolmaten? skolbiblioteket? skolmiljön? 2 16% 21% 31% 52% 99% 9 83% 79% 94% 98% 9 95% 73% 78% 8 64% 83% 66% 79% 62% 9 82% 84% 79% 7 73% 66% 9 88% 87% 10 19

20 Elevinflytande Lupp-enkäten innehåller ett antal frågor som rör elevinflytande. Ungdomarna svarade på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de anser att de får bestämma i dagsläget. Skolverket påpekar att det finns ett tydligt samband mellan elevers möjlighet till delaktighet och inflytande samt kunskapsresultat och välmående. I en utredning från tar man upp att ju mer inflytande en elev upplever att den har om en aspekt, desto mer positivt ser eleven på den aspekten i skolan. Med andra ord korrelerar möjligheter till inflytande med nöjdhet. I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning. Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan. 2 I diagrammen på följande sida redovisas andelen som svarat att de vill påverka om de olika sakerna i skolan samt andelen som i dagsläget anser sig få vara med och bestämma. Det är tydligt att eleverna vill påverka i klart högre grad än de anser sig få. Differensen mellan upplevt och önskat inflytande är störst vad gäller skolmaten, schemat och proven. Med några undantag framgår det att tjejer i högre grad än killar svarar att de vill vara med och påverka om de olika sakerna. Detta gäller framför allt på högstadiet. Att killar tenderar vara mer ointresserade av inflytande i skolan nämns i utredningen av Skolverket Flickor och pojkar i skolan - Hur jämställt är det?. I jämförelse med rikssnittet är andelen unga som upplever att de får vara med och påverka i flera aspekter på en relativt lik nivå som i Strömstad. Fördjupat om elevinflytande Som vi noterat i frågorna C5 finns det en stor skillnad mellan önskat och upplevt inflytande i skolan i Strömstads kommun. Detta är dock inget som är unikt för Strömstad utan ser ut på liknande sätt i årets rikssnitt för lupp och i andra kommuner. Vid en analys av gruppen ungdomar som anser att de får vara med och bestämma om olika saker i skolan framgår det att denna grupp även är nöjdare med flertalet frågor som berör skolan, jämfört med de som upplever att de inte får vara med och bestämma. Detta går alltså i linje med vad Skolverkets utredningar visat. De som anser att de får vara med och bestämma om saker i skolan trivs bättre med stämningen i skolan samt är nöjdare med undervisningen, lärarna och skolmiljön. Exempelvis svarar 92 % av de unga som upplever att de får vara med och bestämma om olika saker i skolan att de är mycket eller ganska nöjda med lärarna. Bland unga som upplever att de inte får vara med och påverka om olika saker i skolan är andelen nöjda med lärarna klart lägre, 75 %. Upplevt inflytande i skolan samvarierar alltså med nöjdhet. 1 SOU 2009:64 Flickor och pojkar i skolan - hur jämställd är det? 2 Skolverket 2015: Delaktighet för lärande 20

21 C5. Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande? Andel som svarat väldigt mycket eller ganska mycket Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 44% 19% 52% 21% 69% 23% 6 26% 53% 21% 84% 13% 83% 14% 78% 16% 68% 14% 24% 7 34% 21% 73% 28% 79% 35% 76% 41% 74% 32% - vill - får - vill - får 10 C5. Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande? Andel som svarat väldigt mycket eller ganska mycket Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 3 47% 39% 27% 51% 41% 34% 48% 34% 12% 12% 8% 22% 12% 27% 11% 3 31% 45% 2 38% 61% 71% 67% 8 69% 74% 66% 68% 69% 69% 69% 86% 67% 67% 66% - vill - får - vill - får 10 21

22 D Politik och samhälle Ungdomars inflytande är ett av tre prioriterade områden i Sveriges ungdomspolitiska handlingsprogram. Ungdomar ska inte enbart ha inflytande i frågor som omedelbart rör dem, utan ska även ha möjlighet att vara delaktiga i politiska beslutsprocesser och ha inflytande i frågor som har betydelse för samhället i stort. I utredningen Låt fler forma samhället 1 nämns att flera forskare har varnat för att stödet för demokratin och det politiska engagemanget bland unga i Sverige har sjunkit. Enligt vissa forskare har unga också lägre politisk kunskap, lägre politiskt intresse och mindre förtroende för de politiska institutionerna än vad tidigare generationer har haft. I utredningen konstateras dock att intresset och engagemanget hos unga har varit relativt stabilt över tid, liksom förtroendet för de politiska institutionerna och stödet för demokratin. Det poängteras också att ungas avståndstagande från de mer traditionella politiska arenorna 2 inte behöver vara något som är negativt. En del forskare menar att det kan bero på ett kritiskt förhållningssätt och således vara ett tecken på en sund demokrati. Forskning visar också att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka i samhället ofta sämre på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet. Trösklarna för ett deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna. 3 MUCF poängterar vikten av att inte ställa orealistiska förhoppningar på att de unga själva, utan stöd och uppmuntran från de vuxna, ska kunna ta tillvara sin rätt till inflytande. Att vuxna och politiker betraktar ungdomar som en resurs och främjar samt uppmuntrar ungdomsinflytandet är alltså väldigt viktigt. Intresse för olika frågor Ungdomarna svarade på frågor om hur intresserade de är av politik, samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i andra länder, se diagram D1 nedan. Det som flest unga i Strömstad är intresserade av är vad som händer i andra länder, vilket totalt 66% av högstadieungdomarna och 67 % av gymnasieungdomarna anger som mycket eller ganska intressant. Vad gäller samhällsfrågor svarar 43 % på högstadiet och 55 % på gymnasiet att de är mycket eller ganska intresserade. Intresset för politik är något lägre, speciellt bland högstadieungdomarna. Tjejer anger att de är intresserade av de olika frågorna i klart högre grad än killar. D1. Hur intresserad är du av följande? Andel som svarat mycket intresserad eller ganska intresserad 10 33% 43% 35% 54% 31% 65% 46% 73% 58% 73% 61% 21% Politik Samhällsfrågor i allmänhet Vad som händer i andra länder 1 SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden del A 2 Exempelvis är unga medlemmar i politiska partier i lägre utsräckning än tidigare generationer 3 SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet 22

23 Aktivt samhällsengagemang Formerna för det politiska engagemanget bland unga har, som tidigare nämnts, förändrats under senare år. Antalet unga som väljer att bli medlemmar i politiska partier och som är engagerade i de traditionella folkrörelseorganisationerna har minskat. Tidigare nämndes även att det inte nödvändigtvis behöver vara något negativt, men denna utveckling leder samtidigt till att färre unga får erfarenheter av den representativa demokratins beslutsprocesser, som gemensamt beslutsfattande. Dessa erfarenheter ses som bidragande till känslan av delaktighet, tillhörighet och ansvarstagande och är därför viktiga 1. I lupp-enkäten ställs inte någon fråga om politiskt engagemang i partier, men däremot finns en fråga om ungdomarna gjort någon aktiv politisk handling under det senaste året. Vad som framgår i diagram D3 är att internet och sociala medier är den arena för samhällsengagemang som ungdomarna använt sig av i störst utsträckning. Vidare finns det tydliga könsskillnader, då tjejer i klart högre grad än killar svarar att de gillat/ delat inlägg eller diskuterat samhällsfrågor eller politik på internet. I utredningen Låt fler forma framtiden 2 diskuteras det att unga är den grupp i samhället som i högst grad använder sociala medier för olika typer av politiska aktioner och aktiviteter (som att kontakta politiker, underteckna namninsamlingar, skriva inlägg eller insändare samt skapa diskussioner och debatt). Medborgarförslag, demonstrationer samt att kontakta politiker/tjänsteman har en klart lägre andel totalt, under 10 %, gjort under det senaste året. D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande? Andel som svarat ja Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/ politik på internet Diskuterat samhällsfrågor/politik på forum eller bloggar på internet 9% 6% 16% 14% 19% 29% 26% 4 Deltagit i demonstration Skrivit ett förslag (medborgarförslag) till kommunens politiker Tagit kontakt med någon politiker, tjänsteman eller beslutsfattare i kommunen 3% 8% 2% 5% 1% 4% 6% 3% 6% 7% 5% 7% 10 Möjligheter att påverka En viktig faktor för att öka ungas delaktighet i kommunen och samhället är att unga faktiskt ser att de har möjligheter att få sin röst hörd. I Strömstad svarar 25 % av högstadieungdomarna och 22 % av gymnasieungdomarna att de ser att de har en ganska stor eller mycket stor möjlighet att framföra sina åsikter, se diagram D3 på nästa sida. Det framgår inte i diagrammet, men en relativt stor andel, runt 45 %, har på denna fråga svarat vet ej. Resultatet ser ut på ett liknande sätt i rikssnittet för lupp 2017, där 21 % av högstadieungdomarna och 21 % av gymnasieungdomarna svarat att de har mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter. 1 Kommittédirektiv 2014:111 2 SOU 2016:5 Del A Låt er forma framtiden 23

24 D3. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Andel som svarat mycket stora eller ganska stora 10 32% 2 22% 23% Andel som svarat "Mycket stora" eller "ganska stora" Vill vara med och påverka Ungdomarna svarade på en fråga om de vill vara med och påverka i frågor som rör Strömstads kommun. Vad som framgår är att viljan inte direkt påverkas av synen på möjligheterna. En stor andel, cirka hälften, svarar att de vill vara med och påverka. En tydlig könsskillnad kan ses i denna fråga, där tjejer är mer intresserade av att vara med och påverka än vad killar är. D4. Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? % 59% 56% 41% 44% 4 43% Ja Nej 24

25 De som svarade att de vill påverka i kommunen fick en följdfråga gällande vem de skulle vända sig till om de vill påverka något. En relativt stor andel, 37 % av tjejerna och 38 % av killarna, svarar att de inte vet vart de skulle vända sig. 2, oavsett kön, skulle vända sig till sociala medier och runt 30 % skulle vända sig till någon de känner. D4b. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Vet inte Annat 7% 13% 38% 37% kille total tjej total Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande, till exempel ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige Tjänstemän eller politiker Internet/sociala medier, till exempel Facebook Förening eller organisation Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund 4% 15% 12% 11% % 11% 16% 19% Någon jag känner 31% 34% 10 D4c. Vad vill du påverka? Ungdomarna som svarade att de ville påverka i frågor som rör kommunen kunde även i fritext ta upp vad för typ av frågor de skulle vilja påverka. Det som ungdomarna i högst utsträckning vill påverka om är saker som rör fritiden (aktiviteter och dylikt) eller skolan. Bland annat nämns skolmiljön och skolmaten. Ungdomarna kommenterar också att de vill påverka olika samhällsfrågor. Exempelvis tar ett par ungdomar upp integration och situationen för ensamkommande flyktingar. Några citat redovisas nedan: Fritidsaktiviteter och sportarenor/hallar Jag skulle vilja göra förutsättningar för ensamkommande ungdomar bättre. Just nu tvingas de flytta på grund av pengabrist enligt politikerna, fastän kommunen ska ha fått ett antal hundra tusen just för att lägga på integrationen Beslut som påverkar skolans miljö, nya byggen ( idrottshallar, simhallar mm.) jag vill också vara delaktig om kommunen skulle vilja starta nya aktiviteter Förminskning av mat som slängs i skolan, att alla ska tänka mer på miljön 25

26 De som på fråga D4 svarade att de inte vill vara med och påverka i kommunen fick svara på en fråga om varför de inte vill det. Majoriteten, 61 % av tjejerna och 52 % av killarna, svarar att de inte är tillräckligt intresserade. 40 % av tjejerna svarar att de inte vill påverka för att de kan för lite om hur de ska göra. Andelen killar som anger detta alternativ är tydligt lägre, 24 %. Vidare svarar en andel om drygt 30 %, både killar och tjejer, att de inte vill påverka för att de inte tror att det spelar någon roll. D4d. Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Annat 1 19% kille total tjej total Jag tror inte att det spelar någon roll 32% 3 Jag har inte tid 2 24% Jag är inte tillräckligt intresserad 52% 61% Jag kan för lite om hur jag ska göra 24% 4 10 Förtroende för vuxna och politiker Ungdomarna svarade på en fråga om hur stort förtroende de har för vuxna i allmänhet respektive politiker, se diagram D5. Vad som framgår är att 70 % av högstadieungdomarna och 74 % av gymnasieungdomarna har ett mycket eller ganska stort förtroende för vuxna. Förtroendet för politiker är lägre, speciellt bland gymnasiekillarna. D5. Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer? Andel som svarat mycket stort eller ganska stort 10 66% 73% 73% 78% 47% 47% 45% 32% 26 Politiker Vuxna i allmänhet

27 Fördjupat om inflytande En av de tre prioriterade områdena i de nationella ungdomspolitiska målen är ungas inflytande. Unga ska ha makt att forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. I Barnkonventionen, som en naturlig utgångspunkt i barn- och ungdomsarbetet, berörs också frågor om barn och ungas rätt till åsikter och inflytande 1. Ungas delaktighet kan ses ur två viktiga perspektiv: resursperspektivet, som utgår från att ungdomar är en resurs och kan bidra med erfarenheter och kunskaper, samt medborgarperspektivet, som utgår från att unga som medborgare har en rätt att vara med och påverka. Dessa perspektiv är viktiga då ungdomar under 18 år inte har samma formella rättigheter att påverka som äldre har. I Strömstads kommun svarar en stor andel, drygt hälften, att de vill vara med och påverka. Att ta tillvara på ungdomarnas intresse att påverka kan således bli viktigt. Vad som framgått i detta område är dock att det finns relativt stora skillnader i hur unga svarat på frågorna utifrån kön. Tjejer anger att de är intresserade av politik och samhällsfrågor i klart högre grad än killar. Tjejer svarar också att de vill påverka och att de har gjort olika samhällsaktiviteter i högre grad än killar. Möjligheter att påverka Vid en analys av den grupp unga som svarat att de ser sig ha små/inga möjligheter att påverka i kommunen framgår det att de är precis lika intresserade av politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder som övriga ungdomar. Det framgår också att gruppen som svarat att de har små/inga möjlighet att påverka i högre utsträckning än övriga ungdomar faktiskt vill vara med och påverka. Bland de som ser sig ha små/inga möjligheter svarar totalt 64 % att de vill vara med och påverka i frågor som rör Strömstads kommun. Motsvarande andel bland unga som ser sig ha stora möjligheter eller som svarat vet inte är 45 %. Intresse för och viljan att vara delaktig i samhället samvarierar således inte med synen på möjligheterna. Vad som också framgår är att de ungdomar som ser sig ha små/inga möjligheter att påverka i högre grad än övriga tror att de kommer flytta från kommunen. Bland unga som svarat att de har små möjligheter svarar 75 % totalt att de kommer flytta från Strömstad. Bland övriga ungdomar är andelen 59 %. Det framgår dock inte några tydliga skillnader i frågan som rör möjligheter utifrån ekonomi, ungdomarnas eller föräldrarnas bakgrund eller övriga bakgrundsfaktorer. De som vill påverka i kommunen vill också påverka i skolan Vid en analys av frågorna som rör inflytande i skolan och de som rör inflytande i samhället i stort, framgår det att de till viss del samvarierar. Exempelvis svarar de som vill påverka i kommunen även i klart högre grad att de vill vara med och påverka om saker i skolan. Inflytande på ett område ger även goda möjligheter till inflytande inom fler områden. Detta innebär att ett fungerande elevråd i skolorna troligen är viktigt för att fler ungdomar ska ta steget och engagera sig i andra områden som exempelvis i kommunen 2. 1 Barnombudsmannen 2 MUCF 2010: Fokus 10: En analys av ungas inflytande 27

28 E Trygghet Att så många unga som möjligt får trygga uppväxtvillkor möjliggör en bra start i livet och goda möjligheter att utvecklas. Utsatthet för mobbning, kränkningar, trakasserier och våld påverkar hälsan och känslan av trygghet hos unga. MUCF konstaterar att en av de faktorer som påverkar ungas hälsa i störst utsträckning är om man under den senaste tiden har blivit utsatt för någon form av mobbning, men även andra former av utsatthet tas upp (hot, misshandel, utnyttjande) 1. Som tidigare nämnt kan otrygghet och utsatthet påverka den utsattes möjligheter kunskapsutveckling i skolan, vilket gör att det potentiellt också kan påverka möjligheterna för individen i framtiden 2. Utsatthet för brott och otrygga situationer I lupp-enkäten finns en fråga om ungdomarna har blivit utsatta för något brott eller otrygga situationer under de senaste sex månaderna. Som det framgår i diagrammet nedan har killar i högre grad än tjejer svarat att de utsatts för hot. Vidare svarar 30 % av högstadiekillarna att de utsatts för stöld. Andelen som utsatts för stöld i övriga grupperna är lägre. Bland högstadietjejerna svarar 11% att de blivit utsatta för sexuellt våld/utnyttjande. Motsvarande andel bland gymnasietjejerna är 9 %. Bland killarna har 3-4 % svarat att de blivit utsatta för sexuellt våld eller utnyttjande. I diagram E1a på följande sida redovisas samma fråga, men här som andelen ungdomar som upplevt minst en otrygg situation (hot,stöld,misshandel,sexuellt våld/utnyttjande) under det senaste halvåret. Andelen som utsatts för minst en otrygg situation är högre bland killar än tjejer. Högst är andelen bland högstadiekillarna. E1. Nu vill vi att du tänker tillbaka på de senaste sex månaderna. Har något av detta hänt dig? Andel som svarat ja 10 17% 24% 15% 27% Någon har hotat mig 12% 3 5% 9% Någon har stulit från mig 11% 11% 9% 3% 3% 4% 4% 3% Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 1 MUCF 2007: Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet 2 MUCF 2007: Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet 28

29 E1a. Andel som under de senaste sex månaderna utsatts för minst en av de otrygga situationerna: hot, misshandel, stöld, sexuellt våld/utnyttjande 10 41% 22% 33% 29

30 Trygghet Ungdomarna svarade på en fråga om hur trygga de upplever att de är på olika fysiska platser i kommunen. Som det framgår i diagram E2 nedan är en högre andel, drygt 90 %, alltid eller oftast trygga hemma, i bostadområdet, på väg till eller från skolan samt i skolan. På stan/i centrum, samt på buss/tåg eller liknande känner sig ungdomarna mindre trygga. Detta gäller framför allt tjejerna. Gymnasietjejerna svarar också i lägre grad än övriga grupper att de alltid eller oftast känner sig trygga på ungdomens hus/fritidsgård. Vid en jämförelse av fråga E2 mot rikssnittet för lupp framgår det att resultatet i Strömstad är på en liknande nivå. Exempelvis svarar totalt 81 % av högstadieungdomarna och 80 % av gymnsieungdomarna i rikssnittet att de alltid eller oftast är trygga på stan/i centrum. I rikssnittet svarar 81 % av högstadieungdomarna och 83 % av gymnasieungdomarna att de alltid/oftast är trygga i kollektivtrafiken, vilket också är en liknande nivå som i Strömstad. E2. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? Andel som svarat att de alltid eller oftast är trygga* På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet På internet På buss, tåg eller liknande På stan eller i centrum I skolan På väg till eller från skolan I mitt bostadsområde I hemmet 8 65% 84% 9 87% 92% 95% 92% 83% 93% 82% 91% 86% 73% 88% 77% 89% 95% 89% 9 83% 94% 94% 93% 89% 92% 94% 94% 91% 91% 94% 98% 95% 10 *Siffrorna i diagrammet och tabellen ovan visar endast de som svarat på frågan, dvs. svarsalternativet ej aktuellt är borträknat 30

31 Mobbning och trakasserier I denna del redovisas frågor som rör utsatthet för mobbning och trakasserier. Som tidigare nämnt är utsatthet för mobbning något som tydligt påverkar hälsan. Vad som framgår är att 35 % av tjejerna och 24% av killarna har blivit mobbade eller trakasserade enstaka gånger eller en längre period det senaste halvåret. Det framgår således att det finns en könsskillnad i denna fråga. Vid en jämförelse till rikssnittet är andelen utsatta på högstadiet på en liknande nivå i Strömstad. Andelen gymnasieungdomar som rapporterar att de utsatts är dock något högre i Strömstad. I rikssnittet svarar 26 % av gymnasiettjejerna och 13 % av gymnasiekillarna att de utsatts en gång eller en längre period. Som det framgår i diagrammet nedan svarar 35 % av gymnasietjejerna och 22 % av gymnasikillarna i Strömstad att de utsatts en gång eller en längre period. Friends konstaterar i en rapport att var 5:e elev i årskurs 6-9 har blivit utsatta för mobbning/kränkningar av andra elever på skolan under det senaste halvåret 1. Könsskillnaderna, det vill säga att tjejer är mer utsatta i skolan, uppmärksammas också i denna rapport. En majoritet av de som utsatts för mobbning eller trakasserier svarar att det skett i skolan, se diagram E3b på nästa sida. 30 % svarar att det hänt på Internet/i mobilen. E3. Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? 10 78% 65% 65% 27% 26% 21% 19% 8% 4% 9% 3% Ja, under en längre period Ja, enstaka gånger Nej 1 Friendsrapporten

32 E3b. Var blev du mobbad, trakasserad eller utfryst? Annat På internet/i mobilen 12% 12% 28% 32% kille total tjej total På buss, tåg eller liknande 4% 7% På stan eller i centrum 1 12% På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 14% 9% I skolan 68% 84% På väg till eller från skolan 8% 5% I mitt bostadsområde 2% I någon annans hem 6% 5% Hemma 4% 8% 10 Orättvis behandling Ungdomarna fick även ange om de blivit orättvist behandlade på ett sätt som gjort att de mått dåligt. 14 % av högstadieungdomarna och 16 % av gymnasieungdomarna har svarat att de blivit orättvist behandlade flera gånger under det senaste halvåret. En relativt stor andel anger även att de blivit utsatta någon gång, speciellt gymnasietjejer där 41 % svarar att de hänt någon gång. Totalt sett är det en större andel tjejer än killar som svarat att de under det senaste sex månaderna blivit orättvist behandlade. Som det framgår i diagram E4b har majoriteten svarat att de känt sig felaktigt behandlade av andra elever eller ungdomar eller personal på skolan. 19 % av killarna och 27 % av tjejerna svarar att de utsatts av familj eller släkt. Observera att endast de som utsatts för orättvis behandling svarade på denna fråga. 29 % av de ungdomar som utsatts vet inte varför de blev orättvist behandlade, se diagram E4c. Fler tjejer (19 %) än killar (10 %) anger att de blivit orättvist behandlade på grund av kön. 32