UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNG I FALKÖPING 2015 SWECO"

Transkript

1

2 2 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

3 Stockholm, 18 mars Hållbar samhällsutveckling kräver väl underbyggda beslut av kommuner, myndigheter, regioner och företag. Swecos mål är att bidra till ett hållbart och växande samhälle genom att hjälpa våra kunder till bra beslut. Swecos konsulter är experter på samhällsanalys och våra tjänster spänner över ett brett samhällsutvecklingsfält. Till våra profilområden hör tillväxtfrågor, samhällsplanering, näringslivsutveckling, välfärdsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, forskning och innovation, infrastruktur, vård och omsorg, skola och utbildning, organisations- och verksamhetsutveckling samt strategiutveckling inom offentlig sektor. Tillsammans har Swecos konsulter inom samhällsanalys mångårig erfarenhet av att ta fram kvalificerade utvärderingar, undersökningar, prognoser, statistiska underlag, analyser och strategier. Magnus Björkström har varit uppdragsledare för rapporten till Falköpings kommun. Tove Selnes var biträdande uppdragsledare. Patrik Zetterberg och Saga Agemark har varit uppdragsmedarbetare. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 3

4 1. Bakgrund till uppdraget Sammanfattning Metod och data Läsanvisningar Ett socialt hållbart Falköping Politik och samhälle Trygghet Hälsa Ett attraktivare Falköping Fritid Framtid Ett näringsliv som utvecklas Arbete Kvaliteten inom verksamheten ska öka Skolan Slutsatser UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

5 I den här rapporten redovisas hur Falköping kommuns unga har besvarat ungdomsenkäten Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ansvarar för enkäten som är ett verktyg för att ge kommuner ska utveckla en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Genom att använda Lupp får kommunen en bild av ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. Kunskapsunderlaget kan sedan ligga till grund för ett systematiskt utvecklingsarbete med ungdomsfrågor. Enkätens målgrupp är indelad i två olika ålderskategorier: årskurs 8 och årskurs 2. Frågorna i enkäten behandlar flera breda områden som berör unga: inflytande och demokrati, situationen i skolan, möjligheten till arbete, hälsa och trygghet, fritid, och framtid. I rapporten redovisas svaren tematiskt utifrån de mål som ställts upp i Falköping kommuns flerårsplan för Kommunens vision om Det Goda Livet i Falköping sammanfattas i fyra mål: Ett socialt hållbart Falköping, Ett attraktivare Falköping, Ett näringsliv som utvecklas och Kvalitén inom verksamheten ska öka. Unga i Falköpings kommun berörs av alla dessa mål och att anamma ett ungdomsperspektiv på visionen och dess mål är en förutsättning för att flerårsplanen ska realiseras. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 5

6 Rapporten redovisar hur 312 ungdomar i årskurs 8 och 292 ungdomar i årskurs 2 upplever sin hälsa, trygghet, fritid, framtid, skolmiljö och möjlighet till inflytande. Svaren är uppdelade efter kön och i några frågor utifrån bakgrundsvariablerna födelseland, sexuell läggning och funktionsvariation. Efter en genomgång av metod och data i kapitel 3 börjar resultatredovisningen i kapitel 4, som utgår ifrån flerårsplanens mål om Ett socialt hållbart Falköping. Samhällsengagemang, politiskt intresse och möjligheter till inflytande berörs under rubriken Politik och samhälle. De viktigaste resultaten är: Ungdomarna har ett tydligt intresse för samhällsfrågor, särskilt internationella frågor. En majoritet av de unga vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. En lägre andel upplever att de har möjlighet att föra fram sin åsikt till kommunledningen. Unga har högt förtroende för vuxna i allmänhet, men förtroendet för politiker är lägre. Kapitel 4 berör också trygghet och hälsa. Resultat relevanta att lyfta fram är: En klar majoritet av ungdomarna bedömer sin fysiska och psykiska hälsa som god. Trots det upplever många unga återkommande stress och nedstämdhet. Över hälften av alla i årskurs 8 och två tredjedelar i årskurs 2 är stressade minst en gång i veckan. Tjejer upplever symptom på psykisk ohälsa i större utsträckning än killar. En fjärdedel av högstadieungdomarna har blivit utsatta för mobbning eller andra trakasserier det senaste halvåret. Tjejer är mer utsatta än killar. Drygt en femtedel av killarna i båda åldersgrupper har blivit hotade eller bestulna under det senaste halvåret. Kapitel 5 tar avstamp i flerårsplanens mål om Ett attraktivare Falköping. Kapitlet tar upp hur unga upplever utbudet av fritidsaktiviteter i Falköpings kommun och hur de ser på möjlighet att bygga sin framtid i kommunen. De främsta resultaten visar att: En majoritet av ungdomarna i Falköping är nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter. Närheten till nära och kära och möjligheten att utöva fritidsintressen ses som mest attraktivt med att bo i Falköpings kommun. 73 procent av ungdomarna i årskurs 2 tror att de kommer flytta från kommunen. De främsta anledningarna är studier och jobb på annan ort. Kapitel 6 utgår ifrån målet om Ett näringsliv som utvecklas. Ungdomarnas arbetslivserfarenheter och framtidsplaner redovisas. De viktigaste resultaten är: Jobb, studier och resor är vanliga mål efter gymnasiet. 77 procent av alla i årskurs 2 hade ett sommarjobb i somras och drygt en fjärdedel har ett extrajobb. Att få jobb genom kommunen är den vanligaste vägen till sommarjobb. Kapitel 7 har sin utgångspunkt i målet om att kvaliteten inom verksamheten ska öka. I kapitlet redovisas svaren för ungdomarnas upplevelse av skolans verksamhet. Resultat relevanta att lyfta fram är: Falköpings unga är nöjda med många aspekter av skolan, de trivs med stämningen och tycker att undervisningen och lärarna är bra. Alla är inte lika nöjda med skolans förmåga att agera aktivt när mobbning och kränkningar sker. Eleverna vill påverka mycket i skolan, men en majoritet upplever att de inte har så mycket inflytande över skolans verksamhet. Rapporten avslutas med några övergripande slutsatser utifrån regeringens tre prioriterade områden för svensk ungdomspolitik: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykiska hälsa. 6 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

7 Det praktiska arbetet med Lupp har bestått av ett nära samarbete mellan Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Falköpings kommun. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har för undersökningen tillhandahållit webbformulär samt färdiga datafiler. Insamlad data finns även tillgängligt i ett verktyg online och där kan den som vill göra ytterligare analyser utöver de som presenteras i den här rapporten. Enkäten genomfördes inom perioden oktober-december 2015 under skoltid i klassrum. De elever som ingick i urvalet var samtliga inom årskurs åtta respektive årskurs två i gymnasiet. Det är således totalundersökningar som producerats. Slumpmässiga urval har inte förekommit och urvalsosäkerhet är därmed uteslutet. Utöver eleverna i Falköping kommuns skolor har tjugotre av kommunens gymnasieelever besvarat enkäten inom skolor i Skövde. Dessa svar har importerats till Falköping kommuns underlag. Svarsfrekvenser Åk 8 relativ svarsfrekvens 85 % Åk 8 urval 365 Åk 8 svar 312 Åk 2 relativ svarsfrekvens 88 % Åk 2 urval Åk 2 svar 330 (varav 34 i Skövde) 292 (varav 23 i Skövde) I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet oftast på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten. Den typen av bortfall är mer slumpmässigt och mindre problematiskt i jämförelse med när enskilda individer aktivt väljer att avstå. Svarsfrekvenserna är i undersökningen genomgående tillräckligt höga för att underlaget ska bedömas som representativt. En bortfallsanalys är inte nödvändig med när den relativa svarsfrekvensen är nära nittio procent. Ungdomarna är genom hela rapporten presenterade per könstillhörighet. I enkäten 2015 var det möjligt att ange könstillhörighet enligt: tjej kille annan könstillhörighet Det var i enkäterna två respektive fem elever som markerade alternativet annan könstillhörighet. Det låga antalet gör att det tredje alternativet för könstillhörighet inte redovisas i rapporten. En konsekvens av att alla frågor är uppdelade per könstillhörighet är att den grupp som markerat annan könstillhörighet helt försvinner i redovisningen. Eftersom gruppen är av mycket begränsad omfattning hade den inte påverkat bilden av situationen för ungdomarna även om den hade varit kvar. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 7

8 3.1 Läsanvisningar I flera fall är svarsskalor för attityder reducerade till ett enda värde i stället för de ursprungliga fyra eller fem värdena. Det är, om inte formuleringarna i rapportens tabeller antyder annat, alltid de två positiva värdena som är sammanslagna och presenterade. Skalan med värdena mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, dåligt och mycket dåligt är då reducerad till mycket bra + ganska bra. Övriga värden utgör andelen upp till 100 procent och behöver inte presenteras i en grupp. Syftet med dikotomiseringen är att underlätta överblicken. Bedömningen är att detta inte förvanskar underlaget eftersom värdena i en attitydskala ändå sällan är precisa. 8 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

9 Alla människors lika värde är utgångspunkten för social hållbarhet i flerårsplanen för Falköpings kommun. Målet fokuserar på jämlikhet, tillhörighet och delaktighet. Alla medborgare ska ha inflytande i samhället samt resurser för att styra över centrala delar av livet. Utifrån ett ungdomsperspektiv innebär det att unga känner sig sedda och har möjlighet att påverka sin framtid. Dessa aspekter återfinns också i regeringens övergripande mål för ungdomspolitiken, där det formuleras att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina egna liv och inflytande över samhällsutvecklingen 1. I det här kapitlet redovisas ungdomarnas enkätsvar utifrån tre teman i Luppenkäterna som relaterar till målet för ett socialt hållbart Falköping: Politik och samhälle, trygghet och hälsa. 4.1 Politik och samhälle Inflytande och delaktighet är grundläggande delar i målet för social hållbarhet. För att Falköpings kommun ska utvecklas i en långsiktigt hållbar riktning bör alla medborgare ha möjlighet att påverka beslut som påverkar deras vardag. Ungas inflytande är ett av tre prioriterade områden för svensk ungdomspolitik 2 och i flerårsplanen understryks att Falköpings kommun ska skapa möjligheter för barn och ungdomar att engagera sig i demokratiprocessen. Det är därmed av betydelse att ungas intresse för politik och samhälle stimuleras. I enkäten fick unga i Falköpings kommun svara på hur intresserade de är av politik- och samhällsfrågor. I diagram 4.1 redovisas andelen unga som är mycket eller ganska intresserade av frågor som rör politik, samhälle, och vad som händer i världen. Diagram 4.1. Intresse för politik- och samhällsfrågor 100% 80% 60% 40% 36% 37% 32% 41% 40% 33% 44% 50% 51% 37% 51% 49% 65% 60% 60% 59% 70% 61% 20% 0% Alla Kille Tjej Alla Kille Tjej Alla Kille Tjej Politik Samhällsfrågor i allmänhet Vad som händer i andra länder Unga i Falköpings kommun har ett tydligt intresse av politik- och samhällsfrågor. Internationella frågor lockar mest, medan frågor som rör ren politik är något mindre intressant. En jämförelse mellan kön- och åldersgrupper visar att tjejer i högstadiet visar större intresse för politik- och samhällsfrågor jämfört med tjejer i gymnasiet. Motsatt trend visas hos killarna, där intresset skiljer med över tio procentenheter mellan de två ålderskategorierna gällande politik och samhällsfrågor i allmänhet. 1 Prop 2013/14:191 2 Ibid UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 9

10 För att unga ska kunna ha inflytande över den lokala demokratin måste de vilja vara med och påverka. I diagram 4.2. redovisas andelen unga som vill vara med och påverka frågor som rör kommunen. Förutom att dela upp svaren efter kön tar presentationen också hänsyn till några andra bakgrundsvariabler: födelseland, sexuell läggning och funktionsvariation. Diagram 4.2. Viljan att vara med och påverka frågor som rör kommunen Kille Tjej Utrikes födda 46% 54% 60% 59% 53% 53% Annan sexuell läggning 59% 92% Sjuk/funktionsnedsatt Alla 50% 47% 54% 57% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% År 8 År 2 Svaren visar att unga har en stor vilja att påverka frågor som rör kommunen, runt procent i alla grupper vill påverka. Det enda undantaget är gruppen med annan sexuell läggning i högstadiegruppen där hela 92 procent vill vara med och påverka. Andra relevanta skillnader att lyfta fram är att tjejer i båda åldersgrupper vill påverka i större utsträckning än killar och att sjuka eller personer med funktionsvariationer är mindre benägna att vilja påverka än personer som inte har någon sjukdom eller funktionsvariation. Även om det finns en vilja att vara med att påverka behöver det inte betyda att unga upplever att de har möjlighet att påverka. I diagram 4.3. visas hur stor andel av ungdomarna som upplever att de har möjlighet att föra fram sin åsikt till de som bestämmer i kommunen. Diagram 4.3. Möjlighet att föra fram åsikt till kommunledningen. 100% 80% 60% 40% 20% 25% 35% 36% 36% 29% 20% 0% Alla Kille Tjej Trots viljan så tycker bara en fjärdedel av högstadieungdomarna och runt en tredjedel av gymnasieungdomarna att de har möjlighet att ha inflytande över politiken genom att föra fram 10 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

11 sin åsikt till den kommunala ledningen. Tjejer i högstadieålder är minst benägna att känna att de kan påverka, medan det i gymnasieåldern är lika mellan könen. En anledning till att ungdomarna inte känner att de har möjlighet att föra fram sin åsikt kan vara att de inte vet vart de kan vända sig för att påverka. Tabell 4.1. visar vilka kanaler unga i Falköpings kommun använder sig av för att påverka. Tabell 4.1 Vart unga vänder sig för att påverka Någon hen känner Alla 17 % 14 % Kille 17 % 11 % Tjej 18 % 17 % Internet/sociala medier Alla 14 % 13 % Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Kille 13 % 9 % Tjej 16 % 17 % Alla 9 % 14 % Kille 11 % 14 % Tjej 8 % 14 % Förening eller organisation Alla 5 % 8 % Kille 4 % 6 % Tjej 7 % 10 % Tjänstemän eller politiker Alla 4 % 13 % Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande Kille 5 % 14 % Tjej 5 % 11 % Alla 4 % 9 % Kille 2 % 8 % Tjej 5 % 9 % Annat Alla 3 % 2 % Kille 2 % 1 % Tjej 4 % 2 % Vet inte Alla 19 % 20 % Kille 13 % 19 % Tjej 25 % 22 % Bilden som svaren ger är att många unga är osäkra på vart de ska vända sig för att föra fram sina åsikter. Vet inte är det vanligaste svaret i båda åldersgrupperna. Särskilt unga tjejer i högstadieåldern vet inte genom vilken kanal de kan påverka. Bland gymnasieungdomarna är det också något vanligare för tjejer än killar att vara osäkra. De kanaler som unga främst använder för att påverka är att vända sig till någon de känner, genom internet/sociala medier, och genom ett politiskt parti eller ungdomsförbund. Gymnasieungdomar är i större utsträckning benägna att vända sig till politiska partier eller direkt till tjänstemän och politiker än högstadieungdomar. En relaterad fråga handlar om på vilket sätt unga väljer att agera politiskt. Att demonstrera och ta kontakt med politiker, de traditionella tillvägagångssätten att uttrycka politiska åsikter genom, har på senare år kompletterats av möjligheten att dela åsikter via internet. Sociala medier är lättillgängligt och ger utrymme åt en mängd åsiktsinriktningar. Dagens unga har växt upp i en värld där internet alltid har funnits och internet är därmed en naturlig plattform för politiska yttringar. I tabell 4.2 redovisas både traditionella och moderna forum som unga använt för att påverka de senaste tolv månaderna. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 11

12 Tabell 4.2. Forum unga använt de senaste 12 månaderna för att påverka Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/politik på internet Alla 21 % 34 % Kille 17 % 34 % Tjej 26 % 35 % Diskuterat samhällsfrågor/politik på forum eller bloggar på internet Alla 10 % 16 % Kille 9 % 19 % Tjej 11 % 14 % Deltagit i demonstration Alla 5 % 5 % Tagit kontakt med någon politiker/tjänsteman eller beslutsfattare i kommunen Kille 7 % 6 % Tjej 3 % 4 % Alla 5 % 4 % Kille 6 % 5 % Tjej 4 % 4 % Skrivit ett förslag/medborgarförslag till kommunens politiker Alla 2 % 2 % Kille 3 % 3 % Tjej 1 % 2 % Svaren visar att unga i högre grad använder internet som forum för att uttrycka politiska åsikter jämfört med traditionella forum. De traditionella tillvägagångssätten är inte särskilt vanliga som forum. Av de som använder internet som forum för påverkan finns några relevanta skillnader att lyfta fram avseende åldersgrupper och könstillhörighet. Politikutövande på internet är vanligare i den äldre årsgruppen. Över en tredjedel av gymnasieungdomarna har gillat eller delat inlägg och samhällsfrågor på internet, medan motsvarande siffra för högstadieungdomar är drygt en femtedel. Skillnaderna mellan könen hos gymnasieungdomarna är marginella när det gäller att gilla eller dela samhällsfrågor på internet. Däremot är det något vanligare bland killar att aktivt diskutera politik på internet. Hos högstadieungdomarna är tjejerna överlag mer politiskt aktiva på nätet. Det är vanligare för tjejer än killar att diskutera, men framförallt att dela eller gilla, samhällsfrågor på internet. Trots att en stor del av kommunens unga är intresserade av att påverka, och går till väga på olika sätt för att göra det, finns det också många som inte vill vara med och påverka. Tabell 4.3. visar vilka anledningar som är vanligast för unga att inte vill utöva inflytande på politiken. Procentsatserna utgår ifrån alla respondenter och inte enbart från de som inte vill påverka. 12 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

13 Tabell 4.3. Anledningar till att inte vilja påverka Brist på tid Alla 10 % 11 % Kille 12 % 12 % Tjej 7 % 9 % Vet inte hur man gör Alla 13 % 15 % Kille 12 % 12 % Tjej 13 % 20 % Tror inte att det spelar någon roll Alla 11 % 11 % Kille 13 % 10 % Tjej 9 % 12 % Brist på intresse Alla 25 % 27 % Kille 31 % 28 % Tjej 19 % 25 % Annat Alla 4 % 1 % Kille 4 % 1 % Tjej 5 % 2 % Bristande intresse och kunskap är de vanligaste anledningarna till att inte vilja föra fram sin röst. Ungefär en fjärdedel i båda åldersgrupper är inte tillräckligt intresserade av politik för att vilja påverka. Ointresse är vanligast bland killarna. Okunskap om hur man kan gå till väga för att påverka är näst vanligaste anledningen för båda åldersgrupper. Främst tjejer i gymnasieåldern tycker att de kan för lite om hur de ska göra för att påverka. Den tredje vanligaste anledningen till att inte vilja påverka är att de unga inte tror att det kommer spela någon roll även om de försöker. Elva procent i båda åldersgrupperna anger det som anledning till att inte vilja påverka. Det kan kopplas till resultaten i diagram 5.3. som visade att endast 25 procent av högstadieungdomarna och 35 procent av gymnasieungdomarna känner att de har möjlighet att faktiskt föra fram sin åsikt. Dessa siffror är viktiga underlag för målet i flerårsplanen som anger att Falköpings kommun ska skapa möjligheter för barn och unga att engagera sig i demokratiprocessen. Den sista redovisningen på temat politik och samhälle visar förtroendet för vuxna och politiker. Grunden till att vilja och känna att man kan påverka kan vara vilket förtroende man har för vuxna i allmänhet, och för politiker i synnerhet. Diagrammen 4.4. och 4.5. visar vilket förtroende som finns för vuxna och politiker i olika grupper av kommunens ungdomar. Utöver skillnader mellan ålders- och könsgrupper redovisas också förtroendet uppdelat på födelseland, sexuell läggning, och funktionsvariation. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 13

14 Diagram 4.4. Stort förtroende i gruppen Åk 8 Kille 49% 79% Tjej 54% 79% Utrikes födda 44% 58% Annan sexuell läggning 42% 42% Sjuk/funktionsnedsatt 40% 77% Alla 52% 79% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vuxna i allmänhet Politiker Diagram 4.5. Stort förtroende i gruppen Åk 2 Kille 41% 76% Tjej 44% 74% Utrikes födda 31% 52% Annan sexuell läggning 33% 67% Sjuk/funktionsnedsatt 41% 53% Alla 42% 76% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vuxna i allmänhet Politiker De flesta av Falköping kommuns unga har högt förtroende för vuxna i allmänhet. Drygt en femtedel har dock svarat att de har lågt eller ganska lågt förtroende för vuxna. Förtroendet för politiker är lägre, bara runt hälften av högstadieungdomarna har ganska stort eller stort förtroende och hos den äldre åldersgruppen är andelen ännu lägre, runt 40 procent. Resultaten visar inga större könsskillnader, men det finns tydliga skillnader mellan olika grupper av unga. Utrikes födda ungdomar har betydligt lägre förtroende än ungdomar som är födda i Sverige. Personer med annan sexuell läggning och och personer som är sjuka eller har en funktionsvariation har också lägre förtroende än sina jämnåriga, särskilt bland högstadieungdomarna. 14 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

15 4.2 Trygghet Ett socialt hållbart samhälle präglas av öppenhet och social tillit. Det innebär bland annat att medborgarna upplever trygghet och säkerhet, utan att uppleva risk för våld eller trakasserier. Kommunens unga ska kunna känna sig trygga i sin vardagsmiljö och kunna ta del av aktiviteter och det offentliga rummet utan att känna sig rädda eller hotade. I enkäten fick ungdomarna svara på frågor om trygghet, våld, och orättvis behandling. Diagram 4.6. visar hur stor andel av ungdomarna som blivit utsatta för mobbning, trakasserier eller utfrysning de senaste sex månaderna. Redovisningen tar hänsyn till kön, födelseland, sexuell läggning, och funktionsvariation. Diagram 4.6. Utsatt för mobbning, trakasserier eller utfrysning det senaste halvåret Alla 16% 26% Kille 15% 22% Tjej 17% 30% Annan sexuell läggning 35% 41% Sjuk/Funktionsnedsatt 22% 53% Utrikes födda 21% 28% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Svaren visar att drygt en fjärdedel av högstadieungdomarna blivit utsatta för mobbning eller andra trakasserier det senaste halvåret medan motsvarande andel för gymnasieungdomarna är 16 procent. Personer med annan sexuell läggning och personer som är sjuka eller har en funktionsvariation har blivit utsatta för mobbning och trakasserier i klart större utsträckning än de flesta andra. I enkäten fanns också frågan om på vilka platser mobbning och trakasserier sker. I tabell 4.4. redovisas de vanligaste platserna. Procentsatserna utgår ifrån alla respondenter och inte enbart från de som har blivit mobbade. Vissa svarsalternativ har uteslutits ur tabellen då de endast berörde enstaka procent 3. 3 Svarsalternativen som uteslutits är hemma, i någon annans hem. i mitt bostadsområde, på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande, på stan eller i centrum och på buss, tåg eller liknande. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 15

16 Tabell 4.4. Plats för mobbning, trakasserier eller utfrysning I skolan Alla 21 % 8 % Kille 18 % 7 % Tjej 23 % 10 % På internet/i mobilen Alla 5 % 4 % Kille 3 % 3 % Tjej 8 % 5 % På väg till eller från skolan Alla 2 % 1 % Kille 2 % 1 % Tjej 1 % 2 % På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet Alla 1 % 2 % Kille 1 % 1 % Tjej 1 % 1 % Annat Alla 3 % 3 % Kille 4 % 5 % Tjej 3 % 2 % Mobbning sker främst i skolan. Skillnaden är stor mellan åldersgrupperna då över en femtedel av alla högstadieungdomar svarar att de blivit utsatta i skolan. Motsvarande siffra för gymnasieungdomarna är åtta procent. Tjejer har blivit utsatta för mobbning, trakasserier eller utfrysning i skolan i större utsträckning än killar i båda åldersgrupperna. Platser utanför skolan är relativt mobbningsfria. Endast enstaka procent uppger att de blivit mobbade eller trakasserade på träningen eller på vägen till skolan. Mobbning på internet eller i mobilen är något vanligare, främst hos tjejer i gruppen åk 8. Utöver systematiska kränkningar som mobbning och upprepade trakasserier kan unga utsättas för enskilda handlingar som inskränker på deras trygghet, som hot, stöld, och misshandel. I tabell 4.5. visas hur stor andel av unga i Falköpings kommun som blivit utsatta för den typen av handlingar det senaste halvåret. Tabell 4.5. Upplevelser det senaste halvåret Någon har hotat Alla 14 % 14 % Kille 18 % 18 % Tjej 11 % 9 % Någon har stulit Alla 13 % 15 % Kille 18 % 19 % Tjej 9 % 10 % Har blivit utsatt för misshandel Alla 5 % 4 % Kille 8 % 5 % Tjej 1 % 2 % Har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Alla 2 % 1 % Kille 2 % 1 % Tjej 1 % 2 % Hot och stöld är de vanligaste handlingarna unga blivit utsatta för. Det finns ingen större skillnad mellan åldersgrupperna. Däremot finns det tydliga skillnader mellan könen. Killar har i större utsträckning än tjejer blivit utsatta för hot, stöld och misshandel. Nästan en femtedel 16 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

17 av alla killar i båda åldersgrupper har det senaste halvåret varit med om att någon har hotat dem eller att de blivit bestulna. Trygghet handlar inte bara om att slippa bli utsatt för aktiva handlingar. En viktig del av att trygghet är att känna sig trygg och kunna röra sig fritt utan rädsla för att bli utsatt för något. I tabell 4.6. redovisas de platser där ungdomar i Falköpings kommun känner sig otrygga. Svarsalternativen ungdomarna valde mellan var alltid trygg, oftast trygg, sällan trygg och aldrig trygg. I tabellen har alternativen sällan och aldrig slagits ihop. Tabell 4.6. Platser där ungdomarna aldrig eller sällan är trygga På buss, tåg eller liknande Alla 17 % 11 % Kille 0 % 9 % Tjej 24 % 12 % På stan eller i centrum Alla 10 % 11 % Kille 9 % 10 % Tjej 10 % 12 % På internet Alla 11 % 10 % Kille 6 % 9 % Tjej 16 % 10 % På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Alla 10 % 9 % Kille 12 % 8 % Tjej 8 % 10 % Bostadsområdet Alla 5 % 5 % Kille 6 % 3 % Tjej 4 % 5 % På väg till eller från skolan Alla 4 % 5 % Kille 3 % 4 % Tjej 4 % 5 % I skolan Alla 6 % 6 % Kille 5 % 6 % Tjej 6 % 5 % De platser där flest känner sig otrygga är i publika rum såsom på stan och i kollektivtrafiken. Internet är också en plats där vissa känner sig otrygga. På välkända och avgränsade platser, som skolan, bostadsområdet och fritidsgården, upplever de flesta sig som trygga. Svaren är generellt lika över ålders- och könsgrupperna. Gruppen som sticker ut är tjejer i årskurs 8 där nära en fjärdedel känner sig otrygga i kollektivtrafiken. Tjejerna i årskurs 8 är också den grupp som känner sig mest otrygga på internet, något som verkar jämnas ut med tiden då andelen för gymnasieungdomarna är mindre och ungefär lika mellan könen. Om unga blir illa behandlade eller utsätts för kränkningar av olika slag är det viktigt att de kan söka stöd hos en förälder, lärare, eller någon annan som lyssnar. I enkäten fick ungdomarna frågan om de vet vart de kan vända sig för att få stöd. En majoritet svarade ja, men det finns också relativt höga andelar i båda åldersgrupper som inte vet vart de kan söka stöd och hjälp. I tabell 4.7. visas andelarna som är osäkra på vart de kan vända sig. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 17

18 Tabell 4.7. Vet inte vart de kan vända sig för att få stöd Alla 21 % 17 % Kille 24 % 19 % Tjej 17 % 14 % Drygt en femtedel av högstadieungdomarna vet inte vart de ska vända sig för att få stöd, medan andelen är något lägre i den äldre åldersgruppen. För båda åldersgrupper är det vanligare bland killar att inte veta vart man kan söka stöd. 4.3 Hälsa I flerårsplanens mål för ett socialt hållbart Falköping står att alla medborgare ska ha resurser att styra över sin hälsa. Friska medborgare och välfungerande sjukvård är en förutsättning för goda levnadsvillkor och en socialt hållbar samhällsutveckling. Grunden för ett hälsosamt liv läggs till stor del under uppväxten. Luppenkäten ställer ett antal frågor om ungdomars självskattade hälsa. Genom svaren får vi en bild av hur Falköping kommuns unga mår och hur deras vanor kring mat, träning, alkohol, tobak och narkotika ser ut. I diagram 4.7. redovisas svaren för hur ungdomarna generellt bedömer sin hälsa. Frågan i enkäten löd Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? Diagrammet visar de som har valt alternativen mycket bra eller ganska bra. Förutom kön redovisas också svaren för bakgrundsvariablerna födelseland, sexuell läggning och sjukdom/funktionsvariation. Diagram 4.7. Självbedömd hälsa Kille 80% 91% Tjej 75% 82% Utrikes födda 70% 79% Annan sexuell läggning 50% 78% Sjuk/funktionsnedsatt 50% 68% Alla 84% 81% 0% 20% 40% 60% 80% 100% En majoritet av unga i Falköpings kommun mår bra. 84 procent av högstadieungdomarna och 81 procent av gymnasieungdomarna bedömer sin fysiska och psykiska hälsa som god. Det innebär dock också att nära en femtedel har svarat att de mår ganska dåligt, mycket dåligt, eller varken bra eller dåligt. Killar i högstadieåldern mår bättre än jämnåriga tjejer. I den äldre åldersgruppen uppger tjejer att de mår bra i något högre grad än killar. Ungdomar som är födda utanför Sverige mår 18 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

19 något sämre än jämnåriga inrikes födda ungdomar. De största andelarna som bedömer sin hälsa som dålig är personer med annan sexuell läggning, främst i den yngre åldersgruppen, och personer som är sjuka eller har en funktionsvariation, främst i den äldre åldersgruppen. Utöver det generella hälsoläget fick ungdomarna också svara på frågor om sin psykiska hälsa. Ungas psykiska hälsa är ett av regeringens tre prioriterade områden för svensk ungdomspolitik 4. Bakgrunden är att allt fler unga på olika sätt upplever olika psykosomatiska besvär. En rapport från MUCF 2015 definierar psykisk ohälsa som en samlande beteckning både för mindre allvarliga psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, och för mer allvarliga symptom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos 5. I enkäten fick ungdomarna uppskatta hur regelbundet de upplever lättare psykiska besvär, bland annat stress, nedstämdhet och sömnsvårigheter. I tabell 4.8. redovisas svaren. Tabell 4.8. Symptom av stress och psykisk ohälsa Huvudvärk minst en gång per vecka Alla 25 % 33 % Kille 22 % 31 % Tjej 27 % 36 % Ont i magen minst en gång per vecka Alla 23 % 25 % Kille 17 % 20 % Tjej 28 % 35 % Stressad minst en gång per vecka Alla 52 % 66 % Kille 41 % 60 % Tjej 64 % 72 % Nedstämd, deppig eller nere minst en gång per vecka Alla 37 % 38 % Kille 25 % 33 % Tjej 49 % 43 % Svårt att somna minst en gång per vecka Alla 39 % 39 % Kille 34 % 39 % Tjej 44 % 40 % Sovit dåligt på natten minst en gång per vecka Alla 31 % 34 % Kille 28 % 35 % Tjej 33 % 33 % Svaren visar höga tal av symptom på psykisk ohälsa, framför allt gällande stress och nedstämdhet. Över hälften av alla i årskurs 8 och två tredjedelar av alla i årskurs 2 upplever stress minst en gång i veckan. Närmare 40 procent av unga i båda åldersgrupperna känner sig nedstämda minst en gång i veckan. Det finns en tydlig skillnad mellan könen. Andelen tjejer som uppger att de har regelbundna symptom är högre i flera avseenden. Tjejer är i större utsträckning stressade, nedstämda och har ont i magen än killar i samma ålder. Det är inget unikt mönster för unga i Falköpings kommun, unga tjejer upplever generellt mer psykiska besvär än unga killar 6. Det finns också skillnader mellan åldersgrupperna. Ungdomarna i gymnasiet upplever i högre utsträckning huvudvärk, magont, stress och nedstämdhet jämfört med de i högstadiet. Andelen stressade ökar med 14 procent från de yngre till de äldre. 4 Prop 2013/14:191 5 MUCF (2015) När livet känns fel, s Ibid. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 19

20 I enkäten fokuserades också på fysisk hälsa. Regelbundna måltider och träning är en grundläggande del av ungas fysiska hälsa. I tabell 4.9 redovisas vilka mat- och träningsvanor ungdomarna har. Tabell 4.9. Självbedömd hälsa Hoppar över frukost flera gånger i veckan Alla 22 % 33 % Kille 21 % 38 % Tjej 23 % 26 % Hoppar över lunch flera gånger i veckan Alla 18 % 14 % Kille 18 % 12 % Tjej 18 % 14 % Hoppar över middag flera gånger i veckan Alla 13 % 10 % Kille 12 % 11 % Tjej 13 % 8 % Tränar hårt minst en gång i veckan Alla 92 % 85 % Kille 92 % 89 % Tjej 92 % 82 % Ungdomarna i Falköpings kommun motionerar regelbundet. Den fysiska aktiviteten minskar något ju högre upp i åldrarna man kommer, särskilt hos tjejer där 10 procentenheter färre tränar minst en gång i veckan. Hos killar är skillnaden liten. Från frågorna om matvanor framkommer det att frukost är den måltid ungdomarna är mest benägna att hoppa över. Mer än en femtedel av högstadieungdomarna och en tredjedel av gymnasieungdomarna hoppar över frukosten flera gånger i veckan. Vanligast är det bland killar i den äldre åldersgruppen. Att hoppa över lunch och middag är vanligare i den yngre åldersgruppen, utan större könsskillnader. I enkäten fick ungdomarna också ett antal frågor om alkohol-, tobaks- och narkotikabruk. I tabell visas svaren för alkohol och tobak där andelen som brukar regelbundet respektive andelen som brukar sällan eller aldrig redovisas. Regelbundet tobaksbruk är avgränsat till minst en gång per vecka och regelbundet bruk av alkohol är avgränsat till minst en gång per månad. 20 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

21 Tabell Bruk av alkohol och tobak Röka cigaretter Sällan eller aldrig Alla 98 % 76 % Minst en gång per vecka 1 % 13 % Sällan eller aldrig Kille 97 % 71 % Minst en gång per vecka 2 % 16 % Sällan eller aldrig Tjej 99 % 82 % Minst en gång per vecka 0 % 8 % Snusa Sällan eller aldrig Alla 97 % 83 % Minst en gång per vecka 2 % 13 % Sällan eller aldrig Kille 95 % 74 % Minst en gång per vecka 3 % 20 % Sällan eller aldrig Tjej 99 % 93 % Minst en gång per vecka 1 % 9 % Dricka folköl Sällan eller aldrig Alla 96 % 81 % Minst en gång per månad 4 % 19 % Sällan eller aldrig Kille 95 % 77 % Minst en gång per månad 5 % 23 % Sällan eller aldrig Tjej 97 % 87 % Minst en gång per månad 3 % 13 % Dricka starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit Sällan eller aldrig Alla 96 % 51 % Minst en gång per månad 4 % 49 % Sällan eller aldrig Kille 96 % 48 % Minst en gång per månad 4 % 52 % Sällan eller aldrig Tjej 97 % 53 % Minst en gång per månad 3 % 47 % Dricka sig full Sällan eller aldrig Alla % Minst en gång per månad - 81 % Sällan eller aldrig Kille - 17 % Minst en gång per månad - 83 % Sällan eller aldrig Tjej - 23 % Minst en gång per månad - 77 % Får dricka alkohol för föräldrar Alla 5 % 31 % Kille 6 % 35 % Tjej 3 % 26 % Unga i högstadiet brukar alkohol och tobak i liten grad. Det är något vanligare för killar än tjejer att regelbundet snusa eller dricka alkohol, men andelarna är fortfarande låga. Introduktionen till alkohol- och tobaksbruk sker istället för de flesta i gymnasiet. Nästan hälften av alla unga i årskurs 2 dricker starköl, cider, vin eller sprit minst en gång per månad, och 81 procent uppger att de dricker sig fulla minst en gång i månaden. Killar konsumerar alkohol i något högre utsträckning än tjejer. Regelbunden tobaksanvändning är mer ovanligt. En stor majoritet uppger att de sällan eller aldrig brukar tobak. Det är vanligare bland killar att snusa eller röka, en femtedel av killarna i åk 2 snusar regelbundet. 7 Andel svarande på denna fråga för gruppen Årskurs 8 var så låg att den inte är relevant att redovisa. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 21

22 Föräldrarnas tolerans för ungdomars alkoholkonsumtion ökar också med åldern. Fem procent av högstadieungdomarna uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar, medan motsvarande andel för gymnasieungdomar är drygt en tredjedel. Här märks också en könsskillnad, då det är mer accepterat för killar att dricka än för tjejer. I tabell visas varifrån unga får tillgång till alkohol. I tabellen visas svaren för alla svarande och inte bara de som angett att de dricker alkohol. Tabell Tillgång till alkohol Åk 2 Köper själv i affären Alla 3 % Kille 5 % Tjej 0 % Tillverkar själv Alla 1 % Kille 2 % Tjej 0 % Får från föräldrar Alla 4 % Kille 6 % Tjej 3 % Tar från föräldrar utan att de vet om det Alla 4 % Kille 5 % Tjej 4 % Från syskon Alla 4 % Från kompisar, kompisars syskon, flickvän/pojkvän/partner Kille 4 % Tjej 4 % Alla 28 % Kille 26 % Tjej 33 % Från annan vuxen Alla 11 % Kille 17 % Tjej 5 % På annat sätt Alla 16 % Kille 19 % Tjej 14 % Det vanligaste sättet för ungdomar att gå tag på alkohol är genom någon vän eller bekant. Mer än en fjärdedel får tillgång till alkohol via en kompis, en kompis syskon eller en partner. Andra vanliga svar är att man får tillgång från någon annan vuxen, eller på annat sätt än de som listas i enkäten. Tjejer är mer benägna att gå genom sitt kontaktnät för att få tillgång till alkohol. Killar har i större utsträckning än tjejer svarat att de fått tag på alkohol från någon annan vuxen, eller på något annat sätt. 22 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

23 I tabell 4.12 visas hur stor andel av ungdomarna som använt narkotika. Tabell Bruk av narkotika En gång Alla 0 % 5 % Kille 0 % 8 % Tjej 0 % 2 % Fler än en gång Alla 2 % 3 % Kille 3 % 3 % Tjej 0 % 2 % Narkotikabruk är mycket ovanligare än alkohol- och tobaksbruk, men de mönster som uppvisas bland de som har konsumerat narkotika liknar de som redovisades i tabellen för alkohol- och tobaksbruk. Det är vanligare bland gymnasieungdomar att ha provat narkotika, särskilt en enstaka gång. Killar uppvisar något högre siffror än tjejer. I enkäten ställdes en fråga om vilken typ av narkotika ungdomarna har använt. Andelarna var väldigt låga för de flesta typer av narkotika och därmed utgår frågan från tabellredovisning. Från enkätsvaren framkom att den typ av narkotika som främst har använts av ungdomarna är marijuana, som 9 procent av killar i årskurs 2 och 4 procent av tjejer i årskurs 2 uppger att de använt. Frågan i enkäten om var ungdomarna får tag på narkotika utgår också från tabellredovisning då andel svarande var så låg. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 23

24 Tjejer åk 2 Killar åk 2 Tjejer åk 8 Killar åk 8 Målet för ett attraktivare Falköping bygger på att kommunen ska kunna erbjuda sina invånare bra boendemöjligheter, kommunikationer och aktiviteter. Falköpings kommun ska vara en bra plats att bo på. För unga invånare betyder det bland annat att det finns ett bra utbud av fritidsaktiviteter och mötesplatser att träffas på. Ett ungdomsperspektiv på målet om ett attraktivt Falköping innebär också att analysera hur unga ser på möjligheten att bygga sin framtid i kommunen. Ger kommunen ungdomarna tillräckligt med förutsättningar för att vilja stanna kvar? I det här kapitlet redovisas svaren från Luppenkätens teman fritid och framtid. 5.1 Fritid Fritidsaktiviteter ger unga en möjlighet att stimuleras fysiskt eller kreativt och att engagera sig utanför sin vardag i skolan. I en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor från 2014 konstateras dessutom att en rik fritid bidrar till ett antal samhällsvärden, till exempel att stärka ungas självständighet och etablering i samhället 8. I Luppenkäten fick kommunens unga svara på frågor om vad de tycker om kommunens utbud av fritidsaktiviteter och mötesplatser. I figuren och i tabell 5.1. visas var ungdomar i Falköpings kommun träffar sina vänner. Frågan löd När du träffar kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? och ungdomarna fick välja upp till tre svarsalternativ. Hemma hos varandra (89%) På sociala medier på internet (34%) Utomhus (34%) I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (23%) På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande (23%) I centrum/på stan (19%) I galleria eller i köpcentrum (15%) På ett café (8%) Någon annanstans (7%) I en föreningslokal (1%) Hemma hos varandra (80%) På sociala medier på internet (47%) Utomhus (47%) I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (38%) På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande (25%) Någon annanstans (8%) I centrum/på stan (7%) I galleria eller i köpcentrum (1%) I en föreningslokal (1%) På ett café (1%) Hemma hos varandra (91%) På sociala medier på internet (35%) Utomhus (28%) I galleria eller i köpcentrum (27%) I centrum/på stan (27%) I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (25%) På ett café (15%) Någon annanstans (11%) På en restaurang, pub, bar eller liknande (10%) På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande (3%) I en föreningslokal (2%) Hemma hos varandra (76%) Utomhus (45%) På sociala medier på internet (40%) I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott (30%) På en restaurang, pub, bar eller liknande (19%) I centrum/på stan (15%) Någon annanstans (10%) På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande (6%) På ett café (5%) I galleria eller i köpcentrum (4%) I en föreningslokal (4%) 8 MUCF Fokus 14, s UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

25 Tabell 5.1. Mötesplatser för att träffa kompisar Hemma hos varandra Alla 83 % 83 % Kille 80 % 76 % Tjej 89 % 91 % I centrum/på stan Alla 13 % 21 % Kille 7 % 15 % Tjej 19 % 27 % I en föreningslokal Alla 1 % 3 % I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott Kille 1 % 4 % Tjej 1 % 2 % Alla 30 % 27 % Kille 38 % 30 % Tjej 23 % 25 % I galleria eller i köpcentrum Alla 8 % 14 % Kille 1 % 4 % Tjej 15 % 27 % Någon annanstans Alla 8 % 11 % Kille 8 % 10 % Tjej 7 % 11 % På ett café Alla 4 % 9 % Kille 1 % 5 % Tjej 8 % 15 % På sociala medier på internet Alla 40 % 38 % På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Kille 47 % 40 % Tjej 34 % 35 % Alla 23 % 5 % Kille 25 % 6 % Tjej 23 % 3 % Utomhus Alla 39 % 37 % Kille 47 % 45 % Tjej 34 % 28 % På en restaurang, pub eller bar Alla - 14 % Kille - 19 % Tjej - 10 % Den vanligaste platsen att träffa kompisar är hemma hos varandra. 83 procent i båda åldersgrupper valde det alternativet. Sociala medier på internet är näst vanligast, följt av utomhus. De största skillnaderna mellan könen är att tjejer i högre utsträckning använder stan eller köpcentrum som mötesplatser. Killar är mer benägna att träffas i idrottsrelaterade sammanhang och på sociala medier. De största åldersskillnaderna är hur fritidsgården används som mötesplats, där högstadieungdomar i högre utsträckning träffas. Ungdomarna fick också frågor om de tycker att det finns tillräckligt mycket att göra på fritiden, och om de saknar fritidsaktiviteter där de bor. I diagram 6.1. visas andelen unga som tycker att det saknas fritidsaktiviteter i kommunen. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 25

26 26 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

27 Diagram 5.1. Unga som saknar fritidsaktiviteter i kommunen 100% 80% 60% 40% 31% 32% 34% 34% 29% 29% 20% 0% Alla Kille Tjej En majoritet av ungdomarna i Falköpings kommun är nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter där de bor. Drygt en tredjedel upplever att de saknar aktiviteter, killar i något högre grad än tjejer. Resultaten visar ingen större skillnad mellan åldersgrupperna. I tabell 5.2. visas hur många som tycker att utbudet är tillräckligt. Ungdomarna har också fått svara på om de upplever några begränsningar att ta del av fritidsaktiviteter. Tabell 5.2. Förutsättningar för fritid Finns tillräckligt att göra på fritiden Alla 77 % 62 % Kille 82 % 61 % Tjej 72 % 64 % Finns saker att göra men kostar för mycket Alla 36 % 43 % Finns saker att göra men inget som intresserar mig Finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit Finns saker att göra men min familj säger nej Kille 36 % 41 % Tjej 37 % 42 % Alla 59 % 62 % Kille 59 % 65 % Tjej 58 % 58 % Alla 41 % 42 % Kille 44 % 38 % Tjej 38 % 45 % Alla 22 % 9 % Kille 25 % 10 % Tjej 19 % 7 % Den första kolumnen visar likt diagrammet ovan att ungdomarna generellt är nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter. Här uppvisas dock en större skillnad mellan åldersgrupperna, då endast 62 procent av gymnasieungdomarna svarar att de har tillräckligt mycket att göra på fritiden. Skillnaden mellan resultaten i diagrammet och tabellen kan bero på hur ungdomarna har tolkat frågan. Medan den första frågan handlar om avsaknad av specifika fritidsaktiviteter, handlar den andra frågan om generell tillfredställelse med fritiden. Det blir också tydligt från svaren på frågan om intresse. Många upplever att det finns saker att göra UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 27

28 men inget som intresserar dem. Trenden är även där något tydligare hos den äldre åldersgruppen. Kostnad och avstånd är också faktorer som begränsar ungas möjligheter att ta del av fritidsutbudet. Gymnasieungdomar upplever pengar som begränsande i något högre grad än högstadieungdomar. För den yngre målgruppen är familjen också en relativt begränsande faktor. Drygt en femtedel av högstadieungdomarna vill göra saker men har inte tillåtelse för sin familj. Föreningsmedlemskap är också en viktig aspekt av en aktiv fritid. Att delta i en förening kan vara ett viktigt sammanhang som skapar en identitet utanför vardagen i skolan. I diagram 5.2. visas andelen unga som är medlemmar i någon förening. Diagram 5.2. Medlem i förening 100% 80% 60% 66% 56% 70% 52% 63% 62% 40% 20% 0% Alla Kille Tjej Ungdomarna i Falköpings kommun är föreningsmedlemmar i relativt stor utsträckning. I yngre ålder är det vanligare bland killar att vara med i någon förening, 70 procent av killar i åk 8 har angett att de är föreningsmedlemmar. Den andelen är betydligt lägre bland äldre killar, där bara drygt hälften är med i någon förening. För tjejer är det ingen stor skillnad mellan åldersgrupperna. 28 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

29 5.2 Framtid Urbanisering är en process som ständigt pågår och som har pågått i Sverige under många decennier. Kommuner långt från storstadsområden drabbas oftast hårt av den utflyttning som sker och kompetensförsörjning för fortsatt utveckling blir problematisk. Ett sätt för att bromsa ungas utflyttning från kommunen är att göra kommunen till en attraktiv plats att bo kvar på. Om Falköpings kommun ska kunna säkra en god befolkningstillväxt är det nödvändigt att unga invånare ser framtidsmöjligheter i kommunen. Följande frågor från enkäten handlar om hur kommunens unga ser på sin framtid i Falköpings kommun. Tabell 5.3. Attraktivt med att bo i Falköpings kommun Möjligheten till arbete Alla 13 % 15 % Kille 19 % 19 % Tjej 8 % 10 % Möjligheten till fortsatta studier Alla 17 % 7 % Kille 14 % 7 % Tjej 19 % 7 % Flick-/pojkvän eller kompisar Alla 42 % 47 % Kille 40 % 45 % Tjej 46 % 50 % Familj och släkt Alla 52 % 53 % Kille 51 % 50 % Tjej 54 % 56 % Bostadssituationen i kommunen Alla 2 % 4 % Kille 2 % 6 % Tjej 3 % 3 % Bra miljö för barn att växa upp i Alla 21 % 21 % Kille 16 % 18 % Tjej 28 % 25 % Här kan jag vara den jag är Alla 14 % 9 % Kille 16 % 10 % Tjej 14 % 8 % Mina fritidsintressen Alla 30 % 25 % Kille 33 % 20 % Tjej 27 % 32 % Närheten till större ort eller stad Alla 9 % 5 % Kille 11 % 4 % Tjej 10 % 6 % Närheten till naturen Alla 21 % 17 % Kille 12 % 12 % Tjej 31 % 23 % Annat Alla 2 % 4 % Kille 3 % 4 % Tjej 2 % 5 % Vet inte Alla 8 % 12 % Kille 11 % 14 % Tjej 6 % 9 % UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 29

30 Närheten till nära och kära är det som anses vara mest attraktivt med att bo i Falköpings kommun. Såväl killar som tjejer ser det som främsta anledningen till att bo i kommunen men för tjejerna är behovet starkare. Tjejerna ser även i högre utsträckning än killarna att kommunen är en bra plats för barnen att växa upp på. Möjligheten att utöva fritidsintressen är den faktor som i rangordningen kommer efter närheten till nära och kära när attraktiviteten bedöms. Drygt en av tio ser den lokala arbetsmarknaden som en attraktiv del av Falköpings kommun. Dubbelt så många killar jämfört med tjejer ser arbetsmarknaden som attraktiv. Diagram 5.3. och tabell 5.4. redovisar i vilken utsträckning och av vilka anledningar unga tror att de kommer att flytta från kommunen. Ungdomarna i årskurs 8 hade utöver svarsalternativen Ja och Nej även möjlighet att svara att de inte tänkt på saken. Åldersgrupperna är därmed inte jämförbara. Diagram 5.3. Tron på att flytta från kommunen Kille 35% 67% Tjej 42% 81% Utrikes födda 23% 70% Annan sexuell läggning 25% 67% Sjuk/funktionsnedsatt 48% 83% Alla 39% 73% 0% 20% 40% 60% 80% 100% En klar majoritet av de äldre ungdomarna tror att de kommer att flytta från kommunen. Tjejer vill flytta i högre grad än killar. Av bakgrundsvariablerna födelseland, sexuell läggning och funktionsvariation är det främst personer med funktionsvariationer som avviker från totalen och vill flytta i större utsträckning än sina jämnåriga. 30 UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

31 Tabell 5.4. Anledning att flytta från Falköpings kommun Jobb Alla 18 % 28 % Kille 15 % 27 % Tjej 21 % 28 % Studier Alla 14 % 37 % Kille 12 % 32 % Tjej 15 % 43 % Flick-/pojkvän eller kompisar Alla 4 % 13 % Kille 3 % 11 % Tjej 4 % 17 % Familj och släkt Alla 2 % 3 % Kille 2 % 3 % Tjej 1 % 3 % Bostadssituationen i kommunen Alla 1 % 2 % Kille 1 % 2 % Tjej 1 % 2 % Här kan jag inte vara den jag är Alla 4 % 4 % Kille 3 % 3 % Tjej 4 % 5 % Större möjlighet att utöva mina fritidsaktiviteter Alla 5 % 12 % Kille 5 % 11 % Tjej 6 % 12 % Vill ha närmare till större ort eller stad Alla 13 % 22 % Kille 17 % 14 % Tjej 9 % 32 % Vill ha närmare till naturen Alla 1 % 1 % Kille 1 % 2 % Tjej 0 % 1 % Annat Alla 4 % 9 % Kille 7 % 8 % Tjej 3 % 11 % Vet inte Alla 1 % 3 % Kille 1 % 4 % Tjej 1 % 2 % Som följd av att de flesta vill studera eller jobba efter gymnasiet så är det av samma anledningar som ungdomarna tror att de kommer att flytta. Fördelningen mellan killar och tjejer ser också ut på samma sätt och fler tjejer jämfört med killar tror att de kommer att studera på annan ort. Bortsett från jobb och studier så är det framför allt många tjejer som motiverar en flytt med att de vill komma närmare en stor stad. UNG I FALKÖPING 2015 SWECO 31

32 Flerårsplanens mål för näringslivets utveckling innebär att kommunen ska stimulera nytänkande, kreativitet och nya etableringar. För att utvecklas i den riktningen är kommunen beroende av att unga väljer att stanna i kommunen och studera eller jobba. Ungdomars egen försörjning är att av regeringens tre prioriterade områden för svensk ungdomspolitik 9, och det är av vikt att kommunen skapar förutsättningar för unga att komma in på arbetsmarknaden. Tabell 6.1. redovisar vad ungdomarna i årskurs 2 vill göra efter gymnasiet. Tabell 6.1. Vill göra efter gymnasiet Åk 2 Resa Alla 26 % Kille 16 % Tjej 39 % Studera på högskola eller universitet i Sverige Alla 23 % Kille 30 % Tjej 15 % Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten Alla 19 % Kille 24 % Tjej 13 % Jobba någon annanstans i Sverige Alla 8 % Kille 9 % Tjej 6 % Jobba utomlands Alla 7 % Kille 5 % Tjej 10 % Studera utomlands Alla 6 % Kille 4 % Tjej 8 % Studera på folkhögskola Alla 1 % Kille 1 % Tjej 2 % Studera på Komvux Alla 0 % Kille 0 % Tjej 1 % Vet inte Alla 6 % Kille 7 % Tjej 5 % Annat Alla 4 % Kille 6 % Tjej 1 % De vanligaste viljorna är att resa, studera eller att jobba i kommunen eller i en kommun i närheten. Att jobba på annan ort verkar inte vara något som lockar och således är studier eller resor det som driver på för att lämna kommunen. 9 Prop 2013/14: UNG I FALKÖPING 2015 SWECO

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10

Läs mer

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun Lupp 2017 POPULÄRVERSION Nässjö kommun Bakgrund och syfte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Nässjö kommun på högstadiet i årskurs 8 samt

Läs mer

Ungdomsenkäten. Stort tack för din medverkan!

Ungdomsenkäten. Stort tack för din medverkan! Ungdomsenkäten Hej! Den här enkätundersökningen är en del av ett samarbetsprojekt, CaSYPoT (Capacity Building for Strategic Youth Policy and Transnatonal Cooperation), mellan fyra länder i Östersjöområdet:

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun Lupp 2017 POPULÄRVERSION Strömstads kommun A Bakgrund och syfte MUCF: s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Strömstads kommun. Undersökningen har

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att

Läs mer

LUPP- spridningskonferens

LUPP- spridningskonferens LUPP- spridningskonferens Öckerö kommun Eivor Johnsson, enhetschef Ungdom Linn Wass, folkhälsoutvecklare Göran Ohlsson, politiker En levande skärgårdskommun med människan i centrum Kort om Öckerö kommun

Läs mer

LUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75%

LUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75% LUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2678 elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75% Svarsfrekvens: Högstadiet 84,7% (1383 av totalt 1632) Åk 7, 692 elever (354 tjejer

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket. Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det

Läs mer

Resultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval

Resultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval Resultat Lupp 16 ett länsövergripande urval Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg Bakgrund Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en webbaserad enkätundersökning framtagen av MUCF

Läs mer

Värt att veta om ungas livssituation

Värt att veta om ungas livssituation Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 2017 i Göteborgsregionen Socialchefsnätverket, GR, 23 november 2018 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Att vara ung i Bengtsfors kommun 2017

Att vara ung i Bengtsfors kommun 2017 1(25) Att vara ung i 17 Lokal uppfo ljning av ungdomspolitiken LUPP Jag vet inte vad jag kan påverka något om jag kan gör det men jag vill att våra miljö blir mer bättre än det är nu. Jag vill ha koll

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Lupp Författare. Li Merander, folkhälsoutvecklare Mattias Persson, föreningsutvecklare

Lupp Författare. Li Merander, folkhälsoutvecklare Mattias Persson, föreningsutvecklare Lupp 18 Högstadie- och gymnasieelever i Örkelljunga kommun tillfrågades hösten 18 om hur det är att vara ung i kommunen och hur de mår. Sammanlagt 37 skolungdomar mellan 13-19 år besvarade enkäten. Författare

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Lupp Lokal ungdomspolitisk uppföljning. Ludvika kommun

Lupp Lokal ungdomspolitisk uppföljning. Ludvika kommun Lupp 2017 Lokal ungdomspolitisk uppföljning Ludvika kommun Titel: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Rapport skapad av:: Enkätfabriken Uppdragsgivare: Ludvika kommun Datum: 09/02/2018 Ludvika Lupp 2017

Läs mer

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 LUDVIKA KOMMUN FEBRUARI 2017 SAMMANSTÄLLD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 LUDVIKA KOMMUN FEBRUARI 2017 SAMMANSTÄLLD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 LUDVIKA KOMMUN FEBRUARI 2017 SAMMANSTÄLLD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare:

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Ungas livssituation i Öckerö kommun

Ungas livssituation i Öckerö kommun RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN 17 ÖCKERÖ Ungas livssituation i Öckerö kommun Resultat av Lupp-undersökningen 17 Åsa Nilsson och Linn Annerstedt Sammanfattade resultat från Lupp 17 i Öckerö kommun Lupp-undersökningen

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2018 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (31) Förord Laholms kommun har genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Ungas levnadsvillkor i Gagnef. Sammanställning av resultat LUPP 2018 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Ungas levnadsvillkor i Gagnef. Sammanställning av resultat LUPP 2018 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungas levnadsvillkor i Gagnef Sammanställning av resultat LUPP 2018 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Gagnefs kommun arbetar för att ungdomarna ska ha goda förutsättningar för att bo, leva och utvecklas

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

Kunskap om unga i Mora.

Kunskap om unga i Mora. LUPP LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Kunskap om unga i Mora. innehåll Förord 03 Inledning 05 Fritid 09 Skola 17 Politik & samhälle 25 Trygghet 33 Hälsa 39 Arbete 47 Framtid 51 förord Mora kommun

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Ronneby. Att vara ung i. Rapport från Luppenkät 2017 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Ronneby. Att vara ung i. Rapport från Luppenkät 2017 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i Ronneby Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 17 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Rapport från Luppenkät 17 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Innehåll

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2016 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (65) Förord Laholms kommun har för andra gången genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 18 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 18, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I: TOBAK...

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SÄTERS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SÄTERS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SÄTERS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Säter

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Ungas livsvillkor i Emmaboda. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun

Ungas livsvillkor i Emmaboda. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun Ungas livsvillkor i Emmaboda Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun Sammanställd av Enkätfabriken Maj 2019 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund och syfte...6

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete

Läs mer

Ungas livsvillkor i Kalmar. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun

Ungas livsvillkor i Kalmar. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun Ungas livsvillkor i Kalmar Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun Sammanställd av Enkätfabriken Maj 2019 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund och syfte...6

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Ungas livsvillkor i Nybro. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun

Ungas livsvillkor i Nybro. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun Ungas livsvillkor i Nybro Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun Sammanställd av Enkätfabriken Maj 2019 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund och syfte...6

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8 Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Sölvesborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 7-9 grundskolan, år 1-3 gymnasiet, unga INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi

Läs mer

LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna

LUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna LUPP - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, 2010-2013 Johanna Jansson Högskolan Dalarna Johanna Jansson Högskolan Dalarna Januari, 2014 2 Innehållsförteckning LUPP I DALARNA...

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten är frivillig Du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på Enkäten är

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Ungas livsvillkor i Eksjö. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun

Ungas livsvillkor i Eksjö. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun Ungas livsvillkor i Eksjö Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 i Kalmar län och Eksjö kommun Sammanställd av Enkätfabriken Maj 2019 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund och syfte...6

Läs mer