Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 ÖSTERÅKERS KOMMUN FEBRUARI 2017 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Transkript

1 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2016 ÖSTERÅKERS KOMMUN FEBRUARI 2017 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

2 Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Österåkers kommun Datum: 2 februari 2017 Österåkers kommun, Lupp

3 Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...5 Om undersökningen...7 A. Bakgrundsfrågor...8 B. Fritid...12 C. Skola...17 D. Politik och samhälle...22 RAPPORTEN ÄR FÄRGKOORDINERAD! Hitta den del du vill läsa om genom att titta på färgen i avsnittens högra kant. E. Trygghet...28 F. Hälsa...32 G. Arbete...38 H. Framtid...40 Österåkers kommun, Lupp

4 Idag är det mest dom vuxna som bestämmer allt och det är inte så många som tror att unga kan ta några beslut. Så om unga fick vara med och bestämma lite mer tror jag det skulle bli bättre

5 Sammanfattande reflektioner Under 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Österåkers kommun har tagit fram tre övergripande mål rörande ungdomars livsvillkor. Dessa är: Österåker ska vara den bästa skolkommunen i länet Österåker ska ha en trygg miljö Kommunens unga ska uppleva att de är delaktiga i kommunens utveckling I denna sammanfattning presenteras några övergripande resultat med utgångspunkt i dessa tre målformuleringar samt för området hälsa. För att få en mer heltäckande bild av ungas situation i kommunen rekommenderar vi dock att läsa hela Lupp-rapporten. BÄSTA SKOLKOMMUNEN I LÄNET Generellt är en stor andel av ungdomarna i Österåkers kommun nöjda med skolan. Gymnasieeleverna är nöjdare än högstadieungdomarna avseende de flesta aspekterna, och framför allt avseende skolmiljön, tillgången till datorer, skolmaten samt att skolan agerar om eventuell mobbning eller kränkningar förekommer. Vad gäller undervisningen är en mycket hög andel nöjda. Totalt svarar 89 % av högstadieeleverna och 93 % av gymnasieeleverna att de är mycket eller ganska nöjda med undervisningen på sin skola. 77 % av högstadieeleverna och 86 % av gymnasieeleverna svarar även att de trivs med stämningen på skolan. TRYGG MILJÖ Österåkers kommun har, som tidigare nämnts, ett mål om att unga ska känna att de har en trygg miljö i kommunen. Det finns en speciell indikator kopplad till detta mål och det är att andelen unga som alltid känner sig trygga inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde ska öka. kommun är svårt då frågans svarsalternativ har omformulerats, från tre svarsalternativ till fyra 2. År 2013 svarade 52 % av eleverna i åk 8 och 62 % av eleverna i åk 2 att de alltid kände sig trygga på fritidsgårdarna. Observera att omformuleringen av frågan kan påverka jämförbarheten. I Lupp-resultatet framgår det också att ungdomarna generellt känner sig trygga på de flesta platserna i kommunen. Vidare framgår det i resultatet att 5 % av högstadieungdomarna och 1 % av gymnasieungdomarna har blivit mobbade eller trakasserade under en längre period de senaste sex månaderna. Tjejer på högstadiet är mer utsatta för mobbning och trakasserier än övriga grupper. UNGAS DELAKTIGHET Att öka andelen unga som upplever att de är delaktiga i kommunens utveckling är ytterligare ett mål för Österåker. En indikator för att följa upp detta mål finns i Lupp-enkäten i form av följande fråga: Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen?. Vad som framgår är att unga ser mer positivt på sina möjligheter idag. År 2010 och 2013 svarade mellan % av gymnasieungdomarna samt mellan % av högstadieungdomarna att de hade stora eller mycket stora möjligheter att framföra sina åsikter. I årets resultat svarar 18 % av högstadieungdomarna att de tror sig ha stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Motsvarande siffra på gymnasiet är 26 %. Även i frågan gällande ungdomars vilja att vara med och påverka i frågor som rör kommunen går det att utläsa en positiv utveckling, då allt fler ungdomar i Österåker vill vara med och påverka. I årets resultat svarar 48 % av högstadieungdomarna och 53 % av gymnasieungdomarna att de vill vara med. År 2013 svarade 45 % på gymnasiet och 44 % på högstadiet att de ville påverka. År 2010 var andelen ännu lägre, 40 % av gymnasieungdomarna och 34 % av högstadieungdomarna svarade då ja. Att ta tillvara på ungdomarnas mer positiva syn på inflytande och vilja att vara med och påverka kan således bli viktigt i Österåkers kommun. Vad som framgår i Lupp-resultatet för 2016 är att andelen som alltid känner sig trygga på träningen eller annan fritidsaktivitet är 72 %, dvs. en hög andel. Andelen unga som alltid känner sig trygga på fritidsgårdarna är lägre, totalt 42 %. Att jämföra dessa resultat mot tidigare resultat i Österåkers 1 Regeringens proposition 2013/14:191 2 Svarsskalan justerades av MUCF inför Lupp omgången år Tidigare har även frågealternativen justerats och varken 2010 eller 2013 fanns frågan om upplevd trygghet i samband med träning eller annan fritidsaktivitet Österåkers kommun, Lupp

6 UNGAS HÄLSA OCH VÄLMÅENDE I ÖSTERÅKER Färre ungdomar i Österåker skattar sin hälsa som bra i årets undersökning jämfört med resultatet från tidigare Lupp-undersökningar. År 2010 svarade 72 % av gymnasieungdomarna att de hade en mycket eller ganska bra hälsa. År 2013 var motsvarade siffra 66 % och i årets undersökning är siffran 63 %. Samma utveckling syns på högstadiet. Andelen som skattar hälsan bra har gått från 84 % år 2010 till 78 % år 2013 och 76 % i årets resultat. Vad som även framgår tydligt är att tjejer skattar sin hälsa som mycket eller ganska bra i klart lägre utsträckning än killar. En majoritet av ungdomarna i Österåkers kommun upplever inte regelbundna besvär med huvudvärk, ont i magen eller sömnsvårigheter. Däremot är andelen som svarar att de är stressade flera gånger i veckan eller oftare hög. I kommunen svarar totalt 49 % av högstadieungdomarna och 48 % av gymnasieungdomarna att de är stressade flera gånger i veckan eller oftare. Vad som vidare framgår är att tjejer har betydligt mer problem med regelbunden stress och nedstämdhet än killar. Se mer om ungas hälsa i avsnitt F. Österåkers kommun, Lupp

7 Om undersökningen OM UNDERSÖKNINGEN Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) Luppundersökning har 2016 genomförts i Österåkers kommun på högstadiet i årskurs 8 samt på gymnasiet i årskurs 2. Det är 3:e gången som Österåkers kommun gör en Lupp- undersökning 1. Undersökningen genomfördes under hösten 2016 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna. Insamlingen sköttes av kommunen, medan analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Österåkers kommun. Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år Lupp är en nationell undersökning som kommuner kan genomföra för att få kunskap om ungdomars situation lokalt. SVARSFREKVENS Totalt har 372 av 461 elever på högstadiet i årskurs 8 svarat på undersökningen. Svarsfrekvensen på högstadiet är således 81 %. På gymnasiet har 170 av 256 elever i årskurs 2 svarat på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens om 66 %. Svarsfrekvensen är genomgående tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet ofta på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. För vissa frågor finns det internt bortfall, dvs. att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis vara så att elever bedömt frågan som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna. ANALYS Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomars upplevelser i Österåkers kommun. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder (högstadiet årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2) samt kön. Jämförelser, inte bara för kön, utan även avseende andra faktorer möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig för att kunna anpassa insatserna och arbeta vidare med förändring. Regeringens proposition för den nya ungdomspolitiken betonar vikten av resultatskillnader mellan ålder och kön, men även om möjligt, skillnader vad gäller andra bakgrundsfaktorer. MUCF menar vidare att könsuppdelad statistik synliggör skillnader mellan killar och tjejer, vilket är ett första steg i processen mot ett förankrat jämställdhetsarbetet i ungdomsfrågor. Jämförelser görs även med Lupp-resultaten från tidigare år (2010, 2013), för att kunna mäta utvecklingen över tid. Detta redovisas på utvalda ställen i den löpande texten. Det bör noteras att en mer omfattande omformning av Lupp-enkäten gjordes av MUCF under 2015, vilket innebär att jämförelser till tidigare mätningar inte är möjligt på relativt många ställen. LÄSANVISNINGAR Siffrorna och diagrammen i rapporten ger uppfattningar om tendenserna som råder för ungdomarna och deras upplevelser i Österåker. De allra flesta frågor som fanns i Lupp- enkäten redovisas i rapporten. Alla frågor redovisas dock inte nedbrutet på både årskurs och kön. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att i vissa fall har några av svarsalternativen uteslutits i redovisningen. Detta har också gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. Notera att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. Om resultatet exempelvis differentierar mot Lupp-portalen med några enstaka procent beror det på att det avrundats på olika sätt. 1 Österåkers kommun har gjort Lupp-undersökningen totalt tre gånger, åren 2010, 2013 och 2016 Österåkers kommun, Lupp

8 A. Bakgrundsfrågor BAKGRUNDSFRÅGOR A3. Vad stämmer bäst in på dig? Inledningsvis redovisas ett antal frågor som rör ungdomarnas bakgrund och familjesituation. I cirkeldiagrammen till höger redovisas könsfördelningen för de båda årskurserna. I tabellerna nedanför redovisas svarsfördelningen per bostadsområde samt de skolor som deltagit i Lupp-undersökningen Totalt svarar 88 % av ungdomarna att de har en heterosexuell läggning, se diagram A4. 43% A1. Om du bor i mer än ett område eller kommun markerar du det område eller den kommun där du oftast bor. Jag bor i... Högstadiet åk 8 Gymnasiet åk 2 55% 2% tjej kille annan könstillhörighet 57% 42% tjej kille annan könstillhörighet Totalt Centrala Åkersberga/Hacksta 24% Ljusterö/Roslagskulla/Ingmarsö 3% Margretelund/Österskär 29% Runö/Norrö/Stava 3% Skånsta/Smedby/Kvisslingby 13% Solberga/Skärgårdsstad/Flaxenvik 1 Täljö/Svinninge/Rydbo 5% Åsättra/Dyvik/Skeppsdal 2% Annat 1 A4. Vilken är din sexuella läggning? 10 88% A2. Deltagande skolor: Högstadieskolor Fredsborgsskolan Ljusterö skola Prolympia Gymnasieskolor Österåkers gymnasium IT-gymnasiet Skärgårdsgymnasiet 2 2% Heterosexuell Bisexuell Homosexuell Osäker på min sexuella läggning / vet inte 3% Annat 4% Vill inte definiera Skärgårdsstadsskolan Solskiftesskolan Söraskolan Tråsättraskolan Österåkers kommun, Lupp

9 A. Bakgrundsfrågor Vidare framgår det att totalt 15 % svarar att de har en sjukdom eller nedsatt funktion, se diagram A5 nedan. BAKGRUND OCH FÖRÄLDRARS SYSSELSÄTTNING Några frågor ställdes även om ungdomarnas och föräldrarnas bakgrund samt gällande föräldrarnas sysselsättning. Totalt svarar 10 % att de själva är födda utanför Sverige. Bland de som själva inte är födda i Sverige svarar en majoritet att de bott i Sverige 4-9 år. A6. Var är du och dina föräldrar födda? Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 9 3% 6% Förälder a 79% 5% 6% 1 Förälder b 78% 3% 7% 1 A6b. Om du inte är född i Sverige hur länge har du bott här? Avseende föräldrarnas sysselsättning framgår det att majoriteten av ungdomarnas föräldrar arbetar, se tabell A7. 10 hög gym 6 5 A5. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion? % 78% 79% 37% 37% 28% 26% 1 10 år eller längre 4-9 år 0-3 år A7. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen? 5 Förälder a Förälder b Arbetar 96% 88% Studerar 2% Föräldraledig 17% 16% 18% Arbetslös Långtidssjukskriven/sjukpensionär 2% 7% 5% 2% 3% 2% Ja Nej Vill inte svara Ålderspensionär Annat 2% Vet inte 3% Österåkers kommun, Lupp

10 A. Bakgrundsfrågor EKONOMI I området om ungdomarnas bakgrund ställdes även några frågor om deras ekonomiska situation. En stor andel av ungdomarna är inte alls eller inte särskilt oroliga för sina föräldrars ekonomi. På högstadiet svarar totalt 7 % att de är ganska eller mycket oroliga för föräldrarnas ekonomi. Motsvarande andel på gymnasiet är 11 %. A8. I vilken utsträckning är du orolig för dina föräldrars ekonomi? 10 64% 63% Vidare svarar 8 % av ungdomarna på högstadiet att det under de senaste 6 månaderna flera gånger hänt att de inte kunnat köpa eller göra något som många andra i deras ålder gör eller köper, för att deras familj inte haft råd. Motsvarande andel på gymnasiet är något högre, 15 %. Det är framför allt tjejer på gymnasiet som flera gånger det senaste halvåret upplevt att de inte kunnat göra eller köpa något för att familjen inte haft råd. 5 53% 54% 38% % 4% 4% 4% 2% Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig A9. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något, som många andra i din ålder gör eller köper, för att din familj inte haft råd? 10 82% 82% 82% 5 2 8% 8% % 6% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej Österåkers kommun, Lupp

11 A. Bakgrundsfrågor NÖJDHET MED LIVETS OLIKA DELAR Ungdomarna fick ta ställning till hur nöjda de är avseende olika aspekter i livet; familjen, kompisar, livet i sin helhet, arbete, utbildning, ekonomi och fritid. Familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk är bestämningsfaktorer som påverkar en individs hälsa. Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, också används för att avspegla psykisk hälsa. 1 En väldigt hög andel, 95 % av högstadieungdomarna och 89 % av gymnasieungdomarna, svarar att de är nöjda med aspekten familj. När det kommer till nöjdhet med livet i sin helhet svarar 89 % på högstadiet och 78 % på gymnasiet att de är ganska eller mycket nöjda. Avseende ekonomi är gymnasieungdomarna är tydligt mindre nöjda än högstadieungdomarna. Vidare framgår det att killar generellt är nöjdare än jämnåriga tjejer när det kommer till flertalet aspekter. Det framgår också att högstadiekillarna är nöjdast med samtliga aspekter i livet. A10. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om följande? Andel ganska nöjd + mycket nöjd Livet i sin helhet Fritiden Din ekonomi Familjen Kompisar Utblidningen 8 74% 94% 85% 84% 77% 92% 85% 62% 55% 89% 84% 93% 86% 98% 92% 9 85% 98% 94% 82% 83% 84% 79% Skolan 84% 77% Forte 2015: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Österåkers kommun, Lupp

12 B. Fritid Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritidssituation, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar. Fritiden är en betydelsefull del av ungas liv. Tillgången till meningsfulla kultur- och fritidssysselsättningar har stor betydelse för ungdomars sociala utveckling, psykiska hälsa och informella lärande. 1 Kommunens eller samhällets ansvar handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar, dels om att bevaka tillgängligheten och se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. 2 B1. Hur mycket tycker du att det finns att göra på fritiden? 10 HUR MYCKET DET FINNS ATT GÖRA En relativt hög andel är nöjda med det fritidsutbud som finns i kommunen. Totalt svarar 76 % av högstadieungdomarna och 57 % av gymnasieungdomarna att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Gymnasietjejerna är minst nöjda med utbudet, medan högstadiekillarna är klart nöjdast. Vid en jämförelse med Österåkers resultat från år 2013 och 2010 framgår det att högstadieungdomarna är ungefär lika nöjda med fritidsutbudet som tidigare år. I resultatet från 2013 och 2010 svarade % att det tyckte det fanns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Vad gäller gymnasieungdomarna är dock andelen nöjda med fritidsutbudet lägre i år. Både år 2013 och år 2010 svarade 71 % att det tyckte det fanns mycket eller ganska mycket att göra. I årets undersökning är motsvarande siffra 57 %. ORSAKER ATT AVSTÅ FRÅN FRITIDSAKTIVITETER Ungdomarna fick även ta ställning till ett antal påståenden om fritidsutbudet. Resultaten utifrån dessa frågor kan hjälpa att avgöra huruvida det finns några hinder som begränsar ungdomarnas fritid. Vad som framgår är att en relativt hög andel, 66 %, instämmer helt eller delvis i att det som finns inte intresserar dem. 42 % instämmer helt eller delvis i påståendet Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit och totalt 43 % instämmer helt eller delvis i påståendet Det finns saker att göra men det kostar för mycket. En relativt stor andel anger alltså helt eller delvis ekonomiska hinder samt hinder av mer praktisk karaktär, som troligtvis till stor del handlar om kollektivtrafik eller geografiska avstånd. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 2 MUCF 2007: Ungdomar, fritid och hälsa 5 18% 36% 19% 15% 53% 44% 34% 44% 24% 16% 44% 3 7% 7% 4% 4% Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ ingenting B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig? Andel stämmer delvis + stämmer helt Det finns saker att göra men det kostar för mycket Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit Det finns saker att göra men min familj säger nej Det finns saker att göra men inget som intresserar mig 14% 1 26% 24% 39% 37% 38% 44% 4 46% 52% 52% 66% 62% 7 68% 5 10 Österåkers kommun, Lupp

13 B. Fritid VAD GÖR UNGDOMARNA OCH HUR OFTA Forskning visar att fritidsaktiviteter kan vara ett sätt att skapa relationer, få fler kamrater och bygga sociala nätverk. Unga som deltar i fritidsaktiviteter har fler kompisar än de som inte deltar. 3 Kulturutövande har även andra positiva effekter, som bättre hälsa och skolresultat. 4 I tabellen till höger redovisas hur stor andel av ungdomarna som regelbundet, en gång i veckan eller oftare, gör de listade aktiviteterna. En stor andel tränar eller idrottar regelbundet. 82 % av högstadieungdomarna och 67 % av gymnasieungdomarna tränar en eller flera gånger i veckan. En relativt stor andel av ungdomarna, totalt 57 %, är även regelbundet ute i naturen på sin fritid. Vad som vidare framgår avseende högstadieungdomarna är att tjejer i högre utsträckning än killar läser, håller på med foto/film/tecknar/målar/skriver/pysslar/syr samt spelar teater, skapar musik eller dansar. Killar däremot spelar tv-, online- eller dataspel i mycket större utsträckning än tjejer. Även när det kommer till gymnasieungdomarna är det tydligt att killarna spelar tv-, online- eller dataspel i klart högre grad än tjejerna. Avseende skillnader per ålder framgår det att högstadieungdomar i högre grad än gymnasieungdomar regelbundet är ute i naturen och besöker fritidsgårdar. I tabellerna längst ner redovisas en lista över de aktiviteter som högst andel anger att de aldrig gör. Det är en relativt stor andel unga som svarar att de aldrig gör mer kulturella aktiviteter, dvs. spelar teater, skapar musik eller dansar samt går på museum eller teater/musikal/uppvisning. Det är även en hög andel av ungdomarna som svarar att de aldrig besöker fritidsgårdarna. B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Regelbunden aktivitet (en gång i veckan eller oftare) Tränar/idrottar 85% 8 69% 67% Spelar teater, gör musik eller dansar 46% 23% 13% 15% Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver, pysslar, syr eller liknande 36% 18% 18% 13% Spela online-, data- eller tv-spel 36% 87% 18% Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande 65% 47% 58% 43% Besöker bibliotek 7% 4% 3% 5% Är ute i naturen 6 63% 49% 47% Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 16% 2 6% 5% Går på konsert 3% Går på teater, musikal eller dansuppvisning Går på museum eller utställning Går på match eller annat idrottsevenemang 18% 29% 13% 1 Annat 7 43% 42% 4 Topplista, andel som aldrig gör HÖGSTADIET 1. Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 2. Går på teater, musikal eller dansuppvisning andel 57% 56% 3. Spelar teater, gör musik eller dansar 46% 4. Går på konsert 44% 5. Besöker bibliotek 4 GYMNASIET 1. Går på teater, musikal eller dansuppvisning 2. Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande andel 7 64% 3. Spelar teater, gör musik eller dansar 62% 4. Besöker bibliotek 56% 5. Går på museum eller utställning 49% 3 MUCF 2007: Ungdomar, fritid, hälsa 4 MUCF 2011: När var hur om ungas kultur Österåkers kommun, Lupp

14 B. Fritid VAR UNGDOMARNA TRÄFFAS En majoritet av ungdomarna, totalt 73 %, brukar träffas hemma hos varandra på fritiden. Drygt en tredjedel av ungdomarna anger också att de träffas på sociala medier på internet. Vad gäller skillnader mellan kön framgår det att tjejer oftare träffar vänner på gallerior eller köpcentrum, medan killar oftare träffar sina vänner på ställen i samband med idrottsaktiviteter. DET SOM SAKNAS Ungdomarna fick svara på en fråga om det saknas fritidsaktiviteter där de bor. 23 % av ungdomarna på högstadiet och 36 % av ungdomarna på gymnasiet svarar ja. Även om högstadiekillarna tidigare i klart högre grad än högstadietjejerna svarat att det finns väldigt mycket att göra på fritiden (se diagram B1 på sida 12) är det fler killar än tjejer som här svarar att det saknas fritidsaktiviteter där de bor. Vad som dock framgår är att en stor andel av högstadietjejerna, 52 %, svarar vet inte. På följande sida redovisas ett ordmoln av de kommentarer som inkom på frågan Är det något du tycker saknas? avseende fritidsaktiviteter. Kommentarerna har kategoriserats och utifrån denna kategorisering är ordmolnet sedan skapat. Ställen att umgås på efterfrågas i störst utsträckning. En hög andel efterfrågar också fotbollsplan eller gym (både inomhus- och utomhusgym). Flera kommenterar tar även upp att det borde finnas mer av allt, äventyrsbad eller simhall, aktiviteter kopplade till motorsport och hall för gaming/ e-sport. B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? Någon annanstans Utomhus I centrum/på stan I galleria eller i köpcentrum På en restaurang, pub, bar eller liknande På ett café I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott I en föreningslokal På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På sociala medier på internet Hemma hos varandra 13% 7% 9% 9% 46% 3 37% 28% 35% 28% 2 34% 8% 39% % 18% 6% 8% 8% 12% 9% 2 28% 15% 4 39% 23% 47% 3 58% B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? 10 76% 7 86% % 29% 35% 37% 3 46% 24% 52% 4 32% 32% 26% Ja Nej Vet inte Österåkers kommun, Lupp

15 B. Fritid B5b. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar? Österåkers kommun, Lupp

16 B. Fritid MEDLEMSKAP I FÖRENINGAR B6. Är du medlem i någon förening? I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte lika stor andel unga som det gjort tidigare och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland åringar, i desto högre grad gäller detta % av högstadieungdomarna och 44 % av gymnasieungdomarna anger att de är medlemmar i en förening. Gymnasietjejer är i klart lägre grad än övriga grupper medlemmar i någon förening % 4 67% 47% 55% 6 33% 53% Nej Ja, jag är medlem i en förening 1 MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering Österåkers kommun, Lupp

17 C. Skola I Österåkers kommun finns en målformulering om att bli länets bästa skolkommun. I denna del redovisas resultaten på frågorna som berör just skolan: hur ungdomarna trivs, hur de ser på undervisningen och övriga aspekter inom skolan. Enligt Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och i undervisningen bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida samt goda relationer mellan lärare och elever, men även på att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna. 1 C1. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram? 10 INRIKTNING PÅ GYMNASIEPROGRAM 58% 6 I diagrammet till höger redovisas gymnasieelevernas programinriktning. 59 % läser ett studieförberedande program. 5 39% 39% Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning 3% 1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen Österåkers kommun, Lupp

18 C. Skola TRIVSEL OCH STÄMNING Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa. Skoltrivsel är också relaterat till ungdomars vanor och livsstilar vad gäller hälsa exempelvis har låg grad av skoltrivsel visat sig ha samband med exempelvis riskbeteenden gällande alkohol och tobak. 1 I Österåker instämmer 77 % av högstadieeleverna och 86 % av gymnasieeleverna i påståendet Jag trivs med stämningen min skola. Vad gäller frågan om lärare och elever bemöter varandra med respekt instämmer 65 % av högstadieeleverna och 80 % av gymnasieeleverna. Generellt är gymnasieeleverna nöjdare än högstadieeleverna med alla påståenden som rör skolan. Vidare framgår det att högstadietjejerna utmärker sig som gruppen som är minst nöjda med stämningen i skolan. Vad som framgår senare i rapporten, i avsnittet om trygghet, är att högstadietjejerna i högre grad än övriga grupper även uppger att de blivit utsatta för mobbning under det senaste halvåret. Det kan således vara bra att ha i åtanke att det kan finnas en koppling mellan dessa frågor då en stor andel av de som utsatts för mobbning svarar att det skett i skolan 2. C2a. Här följer några påståenden om skolan. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt* Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i Mina lärare bahandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Jag trivs med stämningen i min skola 38% 42% 46% 46% % 4 35% 46% 52% 44% 47% 52% 5 47% 47% 66% 69% 58% 6 82% 77% 68% 63% 72% 88% 83% 83% 5 10 * Andelen som svarat vet ej är borträknad i diagram C2A för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden. 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor Se vidare på sida 29 Österåkers kommun, Lupp

19 C. Skola PROBLEM I SKOLAN Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida rasism, våld, mobbning och sexuella trakasserier är problem som förekommer på skolan. Generellt är det en låg andel som instämmer i påståendena. Det problem som flest anger förekommer på skolorna är mobbning. 9 % av högstadieungdomarna och 4 % av gymnasieungdomarna svarar att det stämmer helt eller till stor del att mobbning förekommer. Högstadietjejerna instämmer i högst grad att mobbning förekommer. C2b. Problem i skolan: hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt Mobbning förekommer i min skola Rasism förekommer i min skola 2% 2% 8% 7% 9% 7% 7% 13% Sexuella trakasserier förekommer i min skola Våld förekommer i min skola 8% 7% 1 3% 6% 15% 9% 5 10 Österåkers kommun, Lupp

20 C. Skola OMDÖME SKOLA Lupp-enkäten innefattade frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Vad som framgår är att en hög andel är nöjda med undervisningen, lärarna och skolmiljön. Totalt är 89 % av högstadieungdomarna och 93 % av gymnasieungdomarna mycket eller ganska nöjda med undervisningen på skolan. Högstadieeleverna är klart minst nöjda med skolbiblioteket och skolmaten. 59 % av högstadieeleverna anger att maten på skolan är mindre bra eller inte alls bra. Det är speciellt högstadiekillar som är missnöjda med maten som serveras på skolan. C3. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om Andel ganska bra + mycket bra lärarna? tillgången till datorer? elevhälsan (skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog)? möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det? undervisningen? skolmaten? skolbiblioteket? skolmiljön? 35% 36% % 62% 59% 92% 92% 88% 8 99% 96% 76% 85% 8 74% 92% 94% % 93% 93% 84% 94% 93% 82% 84% 5 10 Österåkers kommun, Lupp

21 C. Skola ELEVINFLYTANDE Ungdomarna fick även svara på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de anser att de får bestämma om i dagsläget. Skolverket påpekar att sambandet är tydligt mellan å ena sidan elevers möjlighet till delaktighet, å andra sidan kunskapsresultat och välmående. 1 Dagens skollag innehåller vissa begränsningar gällande vad eleverna har rätt till inflytande över. I huvudsak är det undervisningens utformning samt skolans arbetsplan, ordningsregler, likabehandlingsplan och kvalitetsredovisning. Övriga frågor, till exempel skolmaten, schema och raster samt inköp till skolan kan eleverna ge synpunkter på via klassrådet. Det finns dock inget formellt stöd för att eleverna ska kunna påverka beslut i frågor som är gemensamma för hela skolan och som inte rör själva utbildningen. I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning. Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan. 2 I Österåker framgår det generellt att ungdomarna vill vara med och bestämma i högre utsträckning än de anser sig få, både på högstadiet och gymnasiet. Det område som flest elever i dagsläget anser sig få vara med och bestämma om är arbetsformen, dvs. hur de arbetar i klassen. På gymnasiet anser nära hälften att de får vara med och påverka arbetsformen. På högstadiet vill eleverna i högst utsträckning vara med och bestämma om maten och hur de ska arbeta. Tjejerna på högstadiet vill generellt i något högre utsträckning än killar vara med och bestämma om de olika sakerna. På gymnasiet vill eleverna i högst utsträckning vara med och bestämma om maten, proven samt om hur de ska arbeta. 1 Skolverket 2015: Delaktighet för lärande 2 Rädda Barnen 2008: Vems röst väger mest? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan C4. Hur mycket eller lite får du/vill vara med och bestämma om följande? Högstadiet Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 8% 13% 14% 2 19% 18% 2 19% 28% 22% 27% 32% 33% 32% 34% 32% 4 59% 62% 66% 64% 66% 67% 68% 73% 72% 73% 74% 73% 73% 76% % 83% 5 10 /får /vill /får /vill C5. Hur mycket eller lite får du/vill vara med och bestämma om följande? Gymnasiet Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig % % 27% 26% 33% 33% 3 35% 36% 39% 4 47% 48% 52% 49% 56% 6 62% 67% 7 72% 7 73% 8 77% 76% 8 79% 77% 86% 87% 5 10 /får /vill /får /vill Österåkers kommun, Lupp

22 D. Politik och samhälle Ungdomars inflytande är ett av de tre prioriterade områdena i Sveriges ungdomspolitiska handlingsprogram. Ungdomar ska inte enbart ha inflytande i frågor som omedelbart berör dem utan de ska dessutom ha möjlighet att vara delaktiga i politiska beslutsprocesser samt utöva inflytande i frågor som har betydelse för samhället i stort. Forskning visar att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka ofta sämre på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet. Trösklarna för ett deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna. 1 I Österåkers kommun finns även en målformulering om att unga ska uppleva att de D1. Hur intresserad är du av följande? 1 0,75 73% 68% 62% är delaktiga i kommunens utveckling. 0,5 52% 52% INTRESSE FÖR SAMHÄLLE OCH POLITIK Vad som framgår är att en relativt stor andel av ungdomarna i Österåkers kommun, totalt 66 %, är intresserade av vad som händer i andra länder. En lägre andel, 40 %, anger att de är intresserade av samhällsfrågor och 30 % svarar att de är intresserade av politik. 0,25 28% 28% 3 38% 38% 38% 37% Andelen ungdomar som svarar att de är intresserade av politik har ökat något vid en jämförelse med Lupp-resultatet från 2013 och År 2013 svarade 31 % av gymnasieungdomarna att de var intresserade, årets siffra är 35 %. Vad gäller högstadieungdomarna svarade 23 % år 2013 att de var intresserade medan årets siffra är 28 %. 0 Politik Samhällsfrågor i allmänhet Vad som händer i andra länder D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande? AKTIVT SAMHÄLLSENGAGEMANG Tagit kontakt med någon gym politiker, tjänsteman eller hög beslutsfattare i kommunen total 88% 87% 87% 1 9% 4% 9% 3% Ungdomarna fick även svara på frågor om de gjort någon aktiv politisk handling under det senaste året. Störst andel har gillat eller delat ett inlägg om samhällsfrågor/politik på internet, 30 % på gymnasiet och 22 % på högstadiet. 18 % av ungdomarna på gymnasiet och 13 % av ungdomarna på högstadiet har även angett att de diskuterat samhällsfrågor eller politik på internet det senaste året. Övriga handlingar, som att delta i demonstrationer, skriva förslag och ta kontakt med politiker, är mindre vanliga, särskilt bland gymnasieungdomarna. Skrivit ett förslag gym (medborgarförslag) till hög kommunens politiker total Deltagit i demonstration gym hög total 94% 89% % 88% 6% 8% 2% 8% 2% 7% 2% 7% 6% 7% 5% Internet är tydligt den vanligaste plattformen för samhällsengagemang bland de unga i kommunen. Diskuterat samhällsfrågor/ gym politik på forum eller bloggar på hög internet total 7 79% 76% 1 18% 8% 13% 9% 15% 1 SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet Gillat/delat inlägg om gym samhällsfrågor/politik på hög internet total 6 64% 63% 9% 14% 12% 3 22% Nej Nej, men kan tänka mig att göra det Ja Österåkers kommun, Lupp

23 D. Politik och samhälle SYN PÅ INFLYTANDE I KOMMUNEN För att öka ungdomsinflytandet i en kommun måste det finnas ett intresse bland ungdomarna att vara med och påverka. En annan central faktor är att ungdomarna känner att de har möjlighet att få sin röst hörd hos de som bestämmer. 53 % av gymnasieungdomarna och 48 % av högstadieungdomarna svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen, se diagram D4 längst ner till höger. Tjejer är tydligt mer intresserade av att vara med och påverka än jämnåriga killar. D3. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? 10 Vid en jämförelse med Österåkers Lupp-resultat från tidigare år framgår det att fler ungdomar vill vara med och påverka nu. År 2013 svarade 45 % på gymnasiet och 44 % på högstadiet att de ville påverka. År 2010 var andelen ännu lägre, 40 % av gymnasieungdomarna och 34 % av högstadieungdomarna svarade ja. Andelen ungdomar som ser sig ha mycket stora eller ganska stora möjligheter att påverka är lägre än andelen som vill vara med och påverka. På högstadiet svarar 18 % att de tror sig ha stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Motsvarande siffra på gymnasiet är 26 %. Värt att notera är dock att en relativt stor andel har svarat vet inte, vilket tyder på en osäkerhet i frågan. Andelen unga som anser att de har stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter har även ökat vid en jämförelse med tidigare Lupp-mätningar. År 2010 och 2013 svarade mellan % av gymnasieungdomarna och mellan % av högstadieungdomarna i Österåkers kommun att de hade stora eller mycket stora möjligheter att föra fram åsikterna. Att ta tillvara på ungdomarnas mer positiva syn på möjligheten att påverka och det ökade intresset kan komma att bli viktigt i kommunen. 5 3% Mycket stora möjligheter 27% % 18% 15% 15% Ganska stora möjligheter Ganska små möjligheter 9% 9% 9% 7% Mycket små möjligheter/inga möjligheter D4. Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? 10 57% 65% 6 49% 52% 49% 5 56% Vet inte % 43% 35% Ja Nej Österåkers kommun, Lupp

24 D. Politik och samhälle VEM DE VÄNDER SIG TILL En relativt stor andel av ungdomarna vet inte vart de skulle vända sig om de vill påverka något i kommunen, totalt 41 % av gymnasieungdomarna och 40 % av högstadieungdomarna anger detta alternativ. Totalt har 30 % angett att de skulle vända sig till någon de känner och 22 % anger att de skulle vända sig till politiskt parti eller ungdomsförbund. 18 % skulle vända sig direkt till internet eller sociala medier. VAD DE UNGA VILL PÅVERKA De unga som svarade att de vill påverka i frågor som rör kommunen kunde även ange vad de skulle vilja påverka. Här nämns i stor utsträckning saker som rör skolan: undervisningen, skolan i allmänhet, skolmaten och skolgården/miljön i skolan. Flera nämner också saker som handlar om deras fritid, exempelvis påverka vilka idrotter och aktiviteter som finns. Övrigt som nämns är kollektivtrafiken, jämställdhet, miljön och kommunen i allmänhet. DE SOM INTE VILL PÅVERKA De som svarade att de inte vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen fick även svara på en fråga om varför. En hög andel, runt 60 %, svarar att det beror på att de inte är tillräckligt intresserade. Cirka en av fyra ungdomar svarar att de inte vill påverka för att de inte tror att det spelar någon roll. Gymnasietjejerna tror i något högre grad än övriga grupper att de inte tror att det spelar någon roll. D4b. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Vet inte Annat Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande, till exempel Tjänstemän eller politiker Internet/sociala medier Förening eller organisation Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Någon jag känner 49% 35% 32% 47% 2% 4% 5% 8% 17% 24% 9% 12% 22% 13% 14% 1 15% 2 27% 2 12% 1 14% 1 29% 24% 23% 14% 7% 26% 37% 34% 5 10 D4d. Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Annat Jag tror inte att det spelar någon roll Jag har inte tid Jag är inte tillräckligt intresserad Jag kan för lite om hur jag ska göra 8% 8% 1 9% 32% 23% 22% 27% 24% 19% 19% % 5 68% 59% 68% 5 10 Österåkers kommun, Lupp

25 D. Politik och samhälle FÖRTROENDE Ungdomarna ombads även svara på hur stort förtroende de har för vuxna i allmänhet samt för politiker. 70 % av högstadieungdomarna och 61 % av gymnasieungdomarna anger att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för vuxna. Förtroendet för politiker är dock klart lägre. 45 % av högstadieungdomarna och 28 % av gymnasieungdomarna anger att de har ett stort eller ganska stort förtroende för politiker. Gymnasiekillarna är den grupp som känner lägst tillit för politiker. D5. Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer? Andel mycket stort + ganska stort 1 0,75 66% 67% 58% 0,5 44% 46% 36% 0,25 22% 0 Politiker Vuxna i allmänhet Österåkers kommun, Lupp

26 D. Politik och samhälle KOMMUNENS FUNKTIONER I årets Lupp-undersökning var det möjligt för kommuner att lägga till en eller ett par skräddarsydda frågor. I Österåkers kommun lades en fråga till om ungdomarna känner till vissa av kommunens funktioner, se diagram D6 till höger. En hög andel av ungdomarna känner till Ungdomsmottagningen. Det är dock klart fler tjejer än killar som känner dig ungdomsmottagningen. En hög andel känner även till fritidsgårdarna. Däremot är det en relativt låg andel som uppger sig känna till ungdomslotsen, ungdomsrådet och barnombudet. Vad gäller fältgruppen framgår det att gymnasieungdomarna i klart högre grad än högstadieungdomarna känner till denna funktion. D6. Vilken eller vilka av följande funktioner i kommunen känner du till? Ungdomsrådet Ungdomsmottagningen Ungdomslots Fältgruppen Fritidsgårdarna Barnombud 22% 15% 13% 14% 1 1 8% 8% 2 17% 24% 23% 67% 9 54% % 34% 83% 72% 86% 37% 5 10 Österåkers kommun, Lupp

27 D. Politik och samhälle INFLYTANDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR En viktig förutsättning för att utveckla ungdomars inflytande är att ungdomarna själva vill vara med och påverka. En annan sak som är viktig utöver viljan är att ungdomarna i någon mån också anser att de har möjlighet att föra fram sina åsikter och att politiker lyssnar på dem. Nedan redovisas en översikt av hur ungdomarna svarat på de olika frågorna om inflytande; huruvida de vill vara med och påverka samt hur de ser på de faktiska möjligheterna att föra fram åsikter i kommunen. I Österåkers kommun svarar 25 % av ungdomarna som vill påverka att de har mycket goda eller ganska goda möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Denna andel ungdomar skulle potentiellt kunna bli aktivt engagerade i olika frågor i kommunen. 32 % av ungdomarna som vill påverka ser sig dock ha mycket små eller ganska små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Det finns även ungdomar som, fastän de ser sig ha möjlighet, inte vill påverka. Totalt svarar 17 % av de som inte vill påverka att de ändå tror sig ha en stor eller ganska stor möjlighet att påverka. Vill påverka 49% Vill inte påverka 5 Stor möjlighet Liten möjlighet Stor möjlighet Liten möjlighet 32% 17% 26% Vet inte 43% Vet inte 57% Österåkers kommun, Lupp

28 E. Trygghet Österåker har ett mål om att unga ska ha en trygg miljö i kommunen. I detta avsnitt presenteras resultatet på de frågor som i enkäten berör olika typer av utsatthet samt ungdomarnas upplevelser kring trygghet och otrygghet. Att bli utsatt för brott eller kränkande handlingar innebär utöver en fysisk eller psykisk skada även en begränsning av den utsatta individens frihet. Det kan därav bli ett hot mot tryggheten på längre sikt. UTSATTHET FÖR HOT OCH BROTT I tabellen nedan redovisas andelen som svarat att de blivit utsatta för hot eller brott det senaste halvåret. Totalt har 14 % av ungdomarna på högstadiet och 19 % av ungdomarna på gymnasiet utsatts för hot. 17 % av högstadieungdomarna och 15 % av gymnasieungdomarna svarar vidare att de utsatts för stöld det senaste halvåret. Andelen som utsatts för misshandel och sexuellt våld/utnyttjande är klart lägre. Andelen tjejer som anger att det utsatts för sexuellt våld/utnyttjande är däremot högre, 6 % av högstadietjejerna och 9 % av gymnasietjejerna uppger att de utsatts för detta under de senaste 6 månaderna. UPPLEVELSER AV TRYGGHET Ungdomarna fick ange hur trygga de upplever att de är på olika fysiska platser i kommunen. Svarsalternativet alltid innefattar inga tvivel, medan svarsalternativen ofta och sällan, innefattar olika mån av tvivel kring den upplevda tryggheten. Diagrammet till höger visar upplevd trygghet för ungdomar på gymnasiet samt högstadiet totalt. Vad som framgår är att ungdomarna känner sig tryggast i hemmet samt i bostadsområdet och att de känner sig minst trygga på fritidsgårdarna, i kollektivtrafiken samt på stan/i centrum. I tabellen framgår det att högstadietjejer känner sig mindre trygga än högstadiekillar på flera platser, men speciellt i kollektivtrafiken och på fritidsgårdar. E1. Nu vill vi att du tänker tillbaka på de senaste sex månaderna. Har något av detta hänt dig? Andel ja Någon har hotat mig 8% 17% 19% 2 Någon har stulit från mig % 15% Jag har blivit utsatt för misshandel 5% 3% 4% Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 6% 2% 9% E2. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet total 6% total 2% 4% På internet total 2% 9% På buss, tåg eller liknande total 3% 14% 18% 22% På stan eller i centrum total 3% 17% I skolan total 2% 6% På väg till eller från skolan total 2% 7% I mitt bostadsområde total 2% 6% I hemmet total 2% 13% 39% 39% 39% 39% 48% 57% 6 84% 72% 53% 52% 53% 42% 4 22% 19% Aldrig Sällan Oftast Alltid E2. Andel nedbrutet som svarat att de oftast + alltid är trygga I hemmet 92% 93% 86% 97% I mitt bostadsområde 87% 96% 89% 97% På väg till eller från skolan 89% 93% 93% 97% I skolan 78% 83% 64% 87% På stan eller i centrum 78% 74% 93% På buss, tåg eller liknande 84% 9 88% 92% På internet 95% (16%) 93% (2) 94% (26%) 94% (24%) På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 79% (52%) 85% (44%) (54%) 78% (47%) På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 73% (33%) 88% (4) 5 (33%) 5 (33%) Siffrorna i diagrammet och tabellen ovan visar endast de som svarat på frågan, dvs. svarsalternativet ej aktuellt är borträknat. Andelen som svarat ej aktuellt redovisas inom parentes. 49% 2 andel "ej aktuellt" Österåkers kommun, Lupp

29 E. Trygghet MOBBNING OCH TRAKASSERIER E3. Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? Ungdomarna fick svara på några frågor som rör utsatthet för mobbning och trakasserier. Vad som framgår är att 5 % av högstadieungdomarna och 1 % av gymnasieungdomarna har blivit mobbade eller trakasserade under en längre period de senaste sex månaderna. Tjejer på högstadiet är i större utsträckning utsatta jämfört med övriga grupper. Totalt svarar 37 % av högstadietjejerna att de blivit utsatta enstaka gånger eller en längre period det senaste halvåret % 9 63% Vad som vidare framgår är att en stor andel av de utsatta uppger att det skett i skolmiljön, se tabellerna E3b. Av de som svarat att de är utsatta för mobbning har närmare 70 % angett att det skett i skolan. I forskningen konstateras att normer och föreställningar om vad som betraktas som normalt ofta ligger bakom kränkningar och diskriminering av elever i skolan. De som uppfattas avvika från normen löper alltså större risk att drabbas % 17% 24% Den näst största andelen har blivit utsatta på internet eller i mobilen, både vad gäller gymnasiet och högstadiet. Olika typer av nätkränkningar är ett reellt problem för unga människor, som samhället ännu inte hittat några bra former för att hantera. Nätkränkningar är även generellt svårare att hantera, då skolpersonal och andra vuxna ofta inte har någon insyn. Det konstateras dock att mobbning offline och online ofta hänger samman, dvs. de ungdomar som är utsatta exempelvis i skolan är i högre grad 9% 2% Ja, under en längre period 9% Ja, enstaka gånger Nej även utsatta online. 2 E3b. Var blev du mobbad, trakasserad eller utfryst? HÖGSTADIET andel 1. I skolan 69% 2. På internet/i mobilen 38% 3. Annat 12% 4. På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 1 5. På stan eller i centrum 5% GYMNASIET andel 1. I skolan 68% 2. På internet/i mobilen 32% 3. På stan eller i centrum 18% 4. Annat 1 5. Hemma 4% 1 Skolverket 2009: Grövre våld i skolan 2 MUCF 2014: Nätkränkningar - Svenska ungdomars normer och beteenden Österåkers kommun, Lupp

30 E. Trygghet ORÄTTVIS BEHANDLING Ungdomarna fick även ange om de blivit orättvist behandlade på ett sätt som gjort att de mått dåligt. 14 % av högstadieungdomarna och 10 % av gymnasieungdomarna har svarat att de blivit orättvist behandlade flera gånger under det senaste halvåret. En relativt stor andel anger även att de blivit utsatta någon gång, 27 % på högstadiet och 34 % på gymnasiet anger detta. Tjejer uppger i högre grad än killar att de blivit utsatta för orättvis behandling. E4. Har du de senaste sex månaderna upplevt att blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått dåligt? 10 64% 64% En stor andel, 50 %, av de som blivit utsatta för orättvis behandling, anger att de utsatts av andra elever eller ungdomar. 35 % av ungdomarna anger att de utsatts av personal inom skolan och 27 % anger av annan person. 5 34% 38% % 15% 13% 18% 22% 5% Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej E4b. Vem eller vilka har du känt dig orättvist behandlad av? Personal i annan verksamhet Personal i en organisation eller förening (t ex tränare eller ledare) Personal socialtjänsten Personal inom polisen/rättsväsendet Personal inom sjukvården Personal på fritidsgård eller liknande 3% 5% 4% 4% 2% total Personal inom skolan Annan person Familj/släkt 2 27% 35% Andra elever/ungdomar Österåkers kommun, Lupp

31 E. Trygghet ORÄTTVIS BEHANDLING E4c. Av vilken eller vilka orsaker tror du att du blev orättvist behandlad? Avseende vilka orsaker som lett till orättvis behandling framgår det att ungdomarna i hög utsträckning svarar annan orsak eller vet inte. 18 % anger utseende och 14 % anger att det var på grund av kön. Vet inte 3 Positivt är att en stor andel, totalt 81 % av högstadieungdomarna och 79 % av gymnasieungdomarna, vet vart de ska vända sig för stöd om de skulle bli illa behandlade eller om de mår dåligt. Annan orsak Religion eller trosuppfattning 5% 36% total Funktionsnedsättning 5% Utseende Ålder 18% 14% Sexuell läggning Könsidentitet eller könsuttryck 3% 3% Kön Etnisk tillhörighet (var jag eller min familj kommer ifrån) 5% 14% 5 10 E5. Vet du vart du kan vända dig för att få stöd om du skulle bli illa behandlad eller må dåligt? 10 82% % 5 18% % Ja Nej Österåkers kommun, Lupp