Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SÄTERS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Transkript

1 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SÄTERS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

2 Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Säter kommun Datum: Säter kommun LUPP

3 Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 5 Om undersökningen... 6 A. Bakgrundsfrågor... 7 B. Fritid C. Skola D. Politik och samhälle RAPPORTEN ÄR FÄRGKOORDINERAD! Hitta den del du vill läsa om genom att titta på färgen i avsnittens högra kant. E. Trygghet F. Hälsa G. Arbete H. Framtid Säter kommun LUPP

4 Jag vill påverka om hur det är i skolan, tex miljön, som är en väldigt stor sak.

5 Sammanfattande reflektioner Under 2014 beslutade riksdagen om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. 1 Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Under 2015 antog Region Dalarna även en strategi om att vara och bli Sveriges bästa ungdomsregion. Strategin inkluderar tre målbilder för länets ungdomsstrategiska arbete till år 2020: Att unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda, att unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling samt att unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. Lupp är ett verktyg som bidrar till arbetet med en kunskapsbaserad ungdomspolitik i kommuner och regioner. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en helhetsbild av ungdomarnas livssituation i Säter. Några utvalda kortfattade slutsatser presenteras dock här. UNGA PÅ HÖGSTADIET NÖJDA MED FLERA ASPEKTER AV LIVET En väldigt stor andel av högstadieungdomarna i Säter svarar att de är klart nöjda inom flera aspekter med deras tillvaro bl.a. avseende familjen, kompisarna, fritiden, skolan och livet som helhet. Sett till rikssnittet är dessutom Säters resultat på högstadiet något högre vad gäller livet som helhet, ekonomin och den fria tiden. En stor andel ungdomar anger vidare att de är trivs med stämningen på skolan och är nöjda med undervisningen. INFLYTANDE: FLER UNGA VILL PÅVERKA OCH FLER TROR ATT DE HAR MÖJLIGHETER ATT FÅ SIN RÖST HÖRD Knappt hälften av ungdomarna på högstadiet svarar att de vill vara med och påverka frågor som rör Säters kommun. Motsvarande andel på nasiet är 71 %. Andelen högstadieungdomar i Säter som vill vara med och påverka är högre än i resultatet i föregående Lupp-undersökning angav 34 % av högstadieungdomarna att de vill påverka i frågor som rör kommunen. Andelen ungdomar som ser sig ha mycket stora eller ganska stora möjligheter att påverka är dock lägre än andelen som vill vara med och påverka. På högstadiet svarar 27 % i år att de tror sig ha stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Motsvarande siffra på nasiet är 36 %. Andelen högstadieungdomar som anser att de har stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter har även ökat, från % i Lupp-mätningar i Säter till 27 % i år. Andelen unga som ser sig ha möjligheter på är även högre än i rikssnittet för Lupp 2015 samt regionsnittet för Dalarna. UNGA PÅ HÖGSTADIET SKATTAR SIN HÄLSA BÄTTRE I Säters kommun framgår det att 86 % av högstadieungdomarna och 59 % av nasieungdomarna upplever att de har ett ganska bra eller mycket bra hälsotillstånd. Andelen som skattar sin hälsa bra har på högstadiet ökat från tidigare Lupp-mätningar i Säter, 2012, 2009 och 2006 var motsvarande andel, dvs. andelen som skattar hälsan bra, mellan %. Tjejerna på högstadiet skattar dock sin hälsa något sämre än killar. Tjejer anger även i klart högre utsträckning att de har besvär av psykisk och somatisk karaktär, som bland annat stress och nedstämdhet. FRAMTID En väldigt hög andel, 96 % totalt av ungdomarna i Säter, ser positivt på framtiden för sin egen del. 80 % av ungdomarna på högstadiet och 53 % av ungdomarna på nasiet tror att de kommer studera vidare. 46 % på högstadiet och 65 % på nasiet svarar att de tror de kommer flytta från kommunen. Andelen unga på högstadiet som tror de kommer flytta har minskat sett till tidigare Lupp-mätningar trodde 58 % att de skulle flytta och år 2012 trodde 50 % detsamma. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 Säter kommun LUPP

6 Om undersökningen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s (tidigare Ungdomsstyrelsen) Lupp-undersökning har 2015 genomförts i Säters kommun på högstadiet i årskurs 7, 8, 9 samt på nasiet i årskurs 2. Det är 4:e gången som Säter gör denna Lupp-undersökning. Undersökningen genomfördes under hösten 2015 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna. Insamlingen har skötts av kommunen och analysen och sammanställningen har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Säter. OM LUPP Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år Lupp är en metod för att få en bild av ungdomars situation lokalt. Lupp är en nationell undersökning där kommuner får möjlighet att delta för att samla in kunskap om ungdomars levnadssituation. Lupp-resultatet stöttar kommuner i politiska beslut som rör ungdomar. SVARSFREKVENS Totalt har 247 av 275 elever svarat på undersökningen på högstadiet i årskurs 7, 8 och 9. Svarsfrekvensen är på högstadiet således 89 %. Svarsfrekvensen på högstadiet är genomgående tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka. Utöver svaren i Säters kommun, har ungdomar som går i skola i andra kommuner i Dalarna men som bor i Säters kommun inkluderats i analysen. Detta är totalt 14 svar. Att addera ungdomar har varit möjligt då alla kommuner i Dalarna har gjort Lupp-undersökningen under Antalet som svarat för nasiet i årets Lupp-enkät är endast 17 st och kan således är inte ses som representativt för nasieungdomarna i Säter. Dessutom är könsfördelningen ojämn då en majoritet av de medverkande på nasiet är tjejer; 71 %. Resultatet för nasieungdomar kommer därmed inte uppdelas på kön och inte heller jämföras med rikssnittet för 2015 eller tidigare Lupp-mätningar. Resultatet för nasieungdomarna bör generellt tolkas med försiktighet. BORTFALLSANALYS För vissa frågor finns det internt bortfall, dvs. att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis vara så att elever bedömt frågan som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna. ANALYS Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomars upplevelser i Säter. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder (högstadiet och nasiet) samt kön vad avser högstadiet. Jämförelser, inte bara för kön, utan även avseende andra faktorer möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Att få denna kunskap är viktig för att arbeta vidare med förändring och anpassa insatserna. Regeringens proposition för den nya ungdomspolitiken betonar även vikten av resultatskillnader mellan ålder och kön, men även om möjligt, skillnader vad gäller andra bakgrundsfaktorer. MUCF påpekar även att visa könsuppdelad statistik, och på så vis synliggöra skillnader mellan killar och tjejer, är ett första steg i processen mot att ha ett förankrat jämställdhetsarbete avseende ungdomsfrågor. Jämförelser görs även med Lupp-resultaten från tidigare år, 2006, 2009 och 2012, för att kunna mäta utvecklingen över tid. Dessa värden redovisas på utvalda ställen i den löpande texten. Avseende jämförelser till tidigare år bör även noteras att en mer omfattande omformning av Lupp-enkäten gjorts av MUCF under 2015, vilket innebär att jämförelser till tidigare mätningar inte är möjligt på relativt många ställen. 1 I den löpande texten berörs även på olika ställen jämförelser med rikssnittet för Lupp (de kommuner som genomfört Lupp år 2015) samt regionsnittet i Dalarna. Jämförelser med rikssnittet syftar till att ge en överblick över tendenserna nationellt, och, trots att en sådan jämförelse har vissa brister, kan det vara fördelaktigt att kunna se eller förhålla kommunens resultat till en större kontext. LÄSANVISNINGAR Siffrorna och diagrammen i rapporten ger uppfattningar om tendenserna som råder för ungdomarna och deras upplevelser i Säter. De allra flesta frågor som fanns i Lupp-enkäten redovisas i rapporten. Alla frågor redovisas dock inte nedbrutet på både årskurs och kön. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma, är att i vissa fall har några av svarsalternativen uteslutits i redovisningen. Detta har också gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av frågorna hänvisar vi till MUCF:s Lupp-portal. Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. 1 Jämförelser till tidigare år görs inte avseende nasieungdomar då antalet svar är få Säter kommun LUPP

7 A. Bakgrundsfrågor BAKGRUNDSFRÅGOR A4. Vilken är din sexuella läggning? Inledningsvis redovisas ett antal frågor som berör ungdomarnas bakgrund och familjesituation. I cirkeldiagrammen nedan redovisas könsfördelningen för de båda årskurserna. På högstadiet är könsfördelningen av de medverkande relativt jämn, med en viss övervikt av killar; 57 %. Fler tjejer än killar har svarat avseende nasiet. Totalt svarar 79 % av ungdomarna att de har en heterosexuell läggning. 15 % totalt svarar att de har en sjukdom eller nedsatt funktion % A3. Vad stämmer bäst in på dig? Högstadiet Gymnasiet 2 3% Heterosexuell Bisexuell Homosexuell Osäker på min sexuella läggning / vet inte 1% 1% Annat 1 Vill inte definiera tjej tjej A5. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion? 57% 1% 42% kille annan könstillhörighet 23% 77% kille annan könstillhörighet 10 83% 84% 88% Deltagande skolor i Säter: Högstadieskolor Klockarskolan Gymnasieskolor Dahlandernasiet 15% 15% 2% 1% Ja Nej Vill inte svara Säter kommun LUPP

8 A. Bakgrundsfrågor BAKGRUND OCH FÖRÄLDRARS SYSSELSÄTTNING Några frågor ställdes även om ungdomarnas och föräldrarnas bakgrund samt gällande föräldrarnas sysselsättning. Totalt svarar 11 % att de själva är födda utanför Sverige. Bland de som själva inte är födda i Sverige svarar 58 % att de bott i Sverige 4-9 år, 23 % upp till 3 år och 19 % 10 år eller längre. A6. Var är du och dina föräldrar födda? Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 88% 1% 2% 9% Förälder a 85% 3% 3% 1 Förälder b 85% 1% 2% A6b. Om du inte är född i Sverige hur länge har du bott här? Avseende föräldrarnas sysselsättning framgår det att majoriteten av ungdomarnas föräldrar arbetar, se tabell A7. 10 hög 58% 6 19% 2 23% 2 10 år eller längre 4-9 år 0-3 år A7. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen? Förälder a Förälder b Arbetar 8 83% Studerar 5% 4% Föräldraledig 1% 3% Arbetslös 4% 3% Långtidssjukskriven/sjukpensionär 2% 2% Ålderspensionär 1% Annat 2% 3% Vet inte 1% 2% Säter kommun LUPP

9 A. Bakgrundsfrågor EKONOMI A8. I vilken utsträckning är du orolig för dina föräldrars ekonomi? I området om ungdomarnas bakgrund ställdes även några frågor om deras ekonomiska situation. 10 En stor andel av ungdomarna är inte alls eller inte särskilt oroliga för sina föräldrars ekonomi. På nasiet svarar dock 18 % totalt att de är ganska eller mycket oroliga för föräldrarnas ekonomi. Motsvarande andel på högstadiet är 8 %. Andelen högstadieungdomar som oroar sig för sina föräldrar ekonomi är i rikssnittet på en liknande nivå, 9 %. Totalt 7 % av ungdomarna på högstadiet har under de senaste 6 månaderna angett att det flera gånger hänt, att de inte kunnat köpa något eller göra något som många andra i deras ålder gör eller köper, för att deras familj inte haft råd. 62% 35% 4 34% 47% 8% 3% 3% 1% Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig A9. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något? 10 74% 84% 7 21% 5% 8% 8% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej Säter kommun LUPP

10 A. Bakgrundsfrågor NÖJDHET MED LIVETS OLIKA DELAR Ungdomarna fick ta ställning till hur nöjda de är avseende olika aspekter i livet; familjen, kompisar, livet i sin helhet, arbete, utbildning, ekonomi och fritid. Familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk är bestämningsfaktorer som även påverkar en individs hälsa. Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, även används för att avspegla psykisk hälsa. 1 Ungdomarna på högstadiet är generellt väldigt nöjda med alla aspekter. 96 % av högstadieungdomarna och 82 % av nasieungdomarna svarar att de är nöjda med aspekten familj. Avseende livet i sin helhet svarar 93 % på högstadiet och 65 % på nasiet att de är ganska eller mycket nöjda. Killar och tjejer på högstadiet är ungefär lika nöjda med alla aspekter, men killar är något mer nöjda avseende ekonomi och livet i sin helhet. Högstadieungdomarna är i Säter även något mer nöjda med livets olika aspekter i förhållande till rikssnittet på ett flertal punkter, bl.a. livet i sin helhet, ekonomi och fritid. A10. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om följande? Andel ganska nöjd + mycket nöjd Livet i sin helhet 65% 94% 91% 71% Fritiden 92% 9 71% Din ekonomi 92% 87% 82% Familjen % Kompisar 9 95% 82% Utblidningen 7 Skolan 85% 83% 10 1 Forte 2015: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Säter kommun LUPP

11 B. Fritid Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt även hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar. Fritiden är en betydelsefull del i ungas liv. Tillgången till meningsfulla kultur- och fritidssysselsättningar har stor betydelse för ungdomars sociala utveckling, psykiska hälsa och informella lärande. 1 Kommunens eller samhällets ansvar handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar, dels att bevaka tillgängligheten och se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. 2 HUR MYCKET DET FINNS ATT GÖRA Generellt upplever många den fria tiden som bra och många är nöjda med det fritidsutbud som erbjuds i kommunen. Totalt svarar 75 % av högstadieungdomarna och 47 % av nasieungdomarna att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. En likvärdig andel högstadieungdomar anser i årets undersökning att det finns ganska mycket eller väldigt mycket att göra jämfört med resultatet från år 2012 (74 %), men är inte riktigt lika högt som år 2009 (77 %). År 2006 var motsvarande siffra 71 %. Andelen högstadieungdomar som är nöjda med hur mycket det finns att göra i Säter är vidare i nivå med rikssnittet för Lupp ORSAKER ATT AVSTÅ FRÅN FRITIDSAKTIVITETER Ungdomarna fick även ta ställning till ett antal påståenden om fritidsutbudet. Resultaten utifrån dessa frågor kan hjälpa att avgöra huruvida det finns några hinder för ungdomarna som begränsar deras fritid. Vad som framgår är att en relativt hög andel, 62 %, instämmer helt eller delvis i att det finns saker att göra men att det inte är av intresse för dem. 46 % instämmer helt eller delvis i påståendet Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit och 39 % totalt instämmer helt eller delvis i påståendet Det finns saker att göra men det kostar för mycket. En relativt stor andel anger alltså helt eller delvis ekonomiska hinder samt hinder av mer praktisk karaktär som troligtvis till stor del handlar om kollektivtrafik eller geografiska avstånd. 1 Regeringens proposition 2013/14:191 2 MUCF 2007: Ungdomar, fritid och hälsa B1. Hur mycket tycker du att det finns att göra på fritiden? 10 23% 34% 47% 47% 41% 28% 24% 17% Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ ingenting B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig? Andel stämmer delvis + stämmer helt Det finns saker att göra men det kostar för mycket Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit Det finns saker att göra men min familj säger nej Det finns saker att göra men inget som intresserar mig 24% 29% 35% 47% 43% 44% 45% 49% 55% 3% 67% 2% 29% 88% 10 Säter kommun LUPP

12 B. Fritid VAD GÖR UNGDOMAR OCH HUR OFTA I tabellen till höger redovisas hur stor andel av ungdomarna som regelbundet, en gång i veckan eller oftare, gör de listade aktiviteterna. En hög andel tränar eller idrottar regelbundet. 77 % av högstadieungdomarna och 75 % av nasieungdomarna tränar en eller flera gånger i veckan. En relativt stor andel av ungdomarna i Säter, totalt 58 %, är regelbundet ute i naturen på fritiden. Vad som vidare framgår avseende högstadieungdomarna är att tjejer i högre utsträckning än killar läser, håller på med foto/film/tecknar/målar/skriver/pysslar/syr samt spelar teater, skapar musik eller dansar. Killar däremot spelar tv-, online- eller dataspel i mycket större utsträckning än tjejer. Avseende skillnader per ålder framgår det att högstadieungdomar i högre grad än nasieungdomar regelbundet är ute i naturen. Högstadieungdomarna besöker även fritidsgårdar oftare än nasieungdomarna. I tabellerna längst ner redovisas en lista över de aktiviteter som högst andel anger att de aldrig gör. Det är en relativt stor andel unga som svarar att de aldrig gör mer kulturella aktiviteter; dvs. spelar teater, skapar musik eller dansar samt att gå på museum eller teater/ musikal/uppvisning. B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Regelbunden aktivitet (en gång i veckan eller oftare) nasiet Tränar/idrottar 7 78% Spelar teater, skapar musik eller dansar 34% 11% 18% Håller på med foto eller film, tecknar/målar, skriver, pysslar, syr eller liknande 37% 24% 44% Spelar tv-spel, onlinespel eller dataspel 37% 8 38% Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande 63% 42% 71% Besöker bibliotek 9% 4% Är ute i naturen % Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 23% Går på konsert 1% 1% Går på teater, musikal eller dansuppvisning 1% Går på museum eller utställning 1% Går på match eller annat idrottsevenemang 28% 32% 24% Annat 49% 45% 24% Topplista, andel som aldrig gör HÖGSTADIET 1. Går på teater, musikal eller dansuppvisning 2. Spelar teater, skapar musik eller dansar andel 6 51% 3. Går på konsert 4 4. Går på museum eller utställning 4 5. Annat 4 GYMNASIET 1. Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande andel 63% 2. Går på museum eller utställning 59% 3. Går på teater, musikal eller dansuppvisning 4. Spelar teater, skapar musik eller dansar 5. Går på match eller annat idrottsevenemang 59% 59% 53% Säter kommun LUPP

13 B. Fritid VAD UNGDOMARNAS TRÄFFAS B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara? En majoritet av ungdomarna, totalt 83 %, brukar träffas hemma hos varandra på fritiden. Vad som vidare framgår är att killar på högstadiet i högre utsträckning än tjejer på högstadiet träffas utomhus. Omkring en tredjedel av ungdomarna anger också att de träffas på sociala medier på internet. Någon annanstans Utomhus I centrum/på stan I galleria eller i köpcentrum På en restaurang, pub, bar eller liknande 9% 8% 29% 51% 32% 29% 17% 22% 41% 3% 2 18% DET SOM SAKNAS Ungdomarna fick även svara på en fråga, om de saknas fritidsaktiviteter där de bor. 27 % av ungdomarna på högstadiet och 41 % av ungdomarna på nasiet svarar ja. Tjejer på högstadiet saknar aktiviteter i något högre grad än killarna. På följande sida redovisas ett ordmoln av de kommentarer som inkom på frågan Är det något du tycker saknas? avseende fritidsaktiviteter. Kommentarerna har kategoriserats och utifrån denna kategorisering är ordmolnet sedan skapat. Bredare utbud av sport och idrott efterfrågas i klart störst utsträckning. En hög andel efterfrågar också sporthallar eller arenor som olika idrottsformer kan utövas i. Flera kommenterar tar även upp att det borde finnas discon för minderåriga, fritidsgårdar samt möjligen en aktivitetspark där det går att göra olika saker tillsammans som exempelvis skateboarding och cykling. På ett café I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott I en föreningslokal På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På sociala medier på internet Hemma hos varandra 1% 5% 1% 2% 24% 32% 28% 18% 35% 3 35% 88% 79% 89% 10 B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? 10 41% % 4 35% 29% 29% 22% Ja Nej Vet inte Säter kommun LUPP

14 B. Fritid B5b. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar? Säter kommun LUPP

15 B. Fritid MEDLEMSKAP I FÖRENINGAR B6. Är du medlem i någon förening? I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för ett föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte lika stor andel unga som det gjort tidigare och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland åringar, i desto högre grad gäller detta % av högstadieungdomarna anger att de är medlemmar i en förening. Det är på ungefär samma nivå som i rikssnittet för Lupp Andelen nasieungdomar som är medlemmar i en förening är 47 % % 41% 53% 63% 59% 47% Andelen unga på högstadiet som är medlem i någon förening är något lägre i år sett till föregående Lupp-undersökning i Säter år 2012, då svarade 65 % att de var föreningsmedlemmar. 2 Nej Ja, jag är medlem i en förening 1 MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering 2 Frågan var formulerad på ett annat sätt 2006 & 2009 som gör att den inte är jämförbar Säter kommun LUPP

16 C. Skola I denna del redovisas resultaten på frågorna som berör skolan hur ungdomarna trivs, hur de ser på undervisningen och övriga aspekter inom skolan. Enligt Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och i undervisningen bland annat på en tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida samt goda relationer mellan lärare och elever men även att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna. 1 INRIKTNING PÅ GYMNASIEPROGRAM I diagrammet till höger redovisas nasieelevernas programinriktning. 67 % läser ett studieförberedande program. C1. Vilken inriktning har ditt nasieprogram? 10 67% ÅRSKURS Andelen högstadieungdomar som medverkat i årets Lupp-enkät är jämnt spridda över årskurserna 7, 8 och 9. Bland nasieungdomarna går en klar majoritet, 94 %, i årskurs 2 medan resterande går i årskurs 3. 1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen 33% Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning C1b. Vilken årskurs går du i? (högstadiet) C1b. Vilken årskurs går du i? (nasiet) total 94% total 32% 33% 35% åk 7 åk 8 åk 9 år 1 år 2 år 3 år 4 Säter kommun LUPP

17 C. Skola TRIVSEL OCH STÄMNING Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa. Skoltrivsel är också relaterat till ungdomars vanor och livsstilar vad gäller hälsa - exempelvis har låg grad av skoltrivsel visat sig ha samband med riskbeteenden gällande alkohol, tobak och cannabis. 1 I Säter svarar 76 % av ungdomarna på högstadiet och 58 % av ungdomarna på nasiet att de instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag trivs med stämningen min skola. Avseende om skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar instämmer (helt eller till stor del) 66 % av högstadieungdomarna och 73 % av nasieungdomarna. En lägre andel tjejer än killar på högstadiet instämmer i påståendet att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. Killar på högstadiet instämmer däremot i lägre grad än tjejerna i påståendet om att lärare behandlar killar och tjejer lika. PROBLEM I SKOLAN Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida rasism, mobbning och sexuella trakasserier är ett problem i skolan. Högstadieelever uttrycker i högre utsträckning att det förekommer våld, sexuella trakasserier, rasism och mobbning i förhållande till nasieeleverna. Störst andel, 24 % av tjejerna på högstadiet, menar att mobbning förekommer på skolan. 22 % av killarna på högstadiet svarar att rasism förekommer. C2. Här följer några påståenden om skolan. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt* Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i Mina lärare behandlar killar och tjejer lika Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev Jag trivs med stämningen i min skola 53% 55% 54% 55% 58% 52% 64% 57% 63% 6 61% 58% 52% 41% 59% 73% 67% 67% 65% 79% 10 * Andelen som svarat vet ej är borträknad i diagram C2A för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden. 88% 9 C2b. Problem i skolan: hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? Andel stämmer till stor del + stämmer helt Våld förekommer i min skola 14% Vidare instämmer helt eller till stor del 13 % av högstadieungdomarna i påståendet om att våld förekommer på skolan. En liknande andel, 12 %, instämmer helt eller till stor del i att sexuella trakasserier förekommer. Sexuella trakasserier förekommer i min skola 11% Rasism förekommer i min skola 22% 15% Mobbning förekommer i min skola 13% 24% 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor Säter kommun LUPP

18 C. Skola OMDÖME SKOLA Lupp-enkäten innefattade även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation; skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Vad som framgår är att en hög andel är nöjda med undervisningen, lärarna och möjligheten att få extra hjälp och stöd när de behöver det. Totalt är 79 % av högstadieungdomarna och 75 % av nasieungdomarna mycket eller ganska nöjda med undervisningen på skolan. Gymnasieeleverna är även väldigt nöjda med tillgången till datorer, och 100 % anger som mycket bra eller ganska bra. Motsvarande siffra för högstadieeleverna är 71 %. Högstadieeleverna är klart minst nöjda med skolmaten, och endast 45 % anger att maten på skolan är mycket eller ganska bra. Andelen som är nöjda med maten på högstadiet är dock i nivå med rikssnittet för Lupp 2015 (som är 43 %). C3. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om Andel ganska bra + mycket bra lärarna? tillgången till datorer? elevhälsan (skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog)? möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det? undervisningen? skolmaten? skolbiblioteket? skolmiljön? 41% 51% 71% 77% 78% 71% 71% 69% 79% 84% 69% 77% 7 69% 72% 67% 71% 71% 68% 79% Säter kommun LUPP

19 C. Skola ELEVINFLY TANDE Ungdomarna fick även svara på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de anser att de får bestämma om i dagsläget. Skolverket påpekar att sambandet mellan elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i lärande och arbetet i skolan och kunskapsresultat och välmående är tydligt. 1 I Säter framgår det generellt att ungdomarna vill vara med och bestämma i högre utsträckning än de anser sig få, både på högstadiet och nasiet. På högstadiet vill eleverna i högst utsträckning vara med och bestämma om maten och hur de ska arbeta. Tjejerna på högstadiet vill generellt i högre utsträckning än killar vara med och bestämma om de olika sakerna. På nasiet vill eleverna i högst utsträckning vara med och bestämma om läxorna samt hur de ska arbeta. C4. Hur mycket eller lite får du/ vill vara med och bestämma om följande? Högstadiet Skolmiljön ute Skolmiljön inne Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 18% 18% 19% 18% 19% 17% 23% 22% 28% 27% 27% 31% 31% 32% 3 42% 4 39% 49% 59% 57% 58% 64% 63% 63% 62% % 71% 7 73% 7 84% 83% 10 /får /vill /får /vill C5. Hur mycket eller lite får du/ vill vara med och bestämma om följande? Gymnasiet Skolmiljön ute 2 47% /får Skolmiljön inne Skolans "regler" 2 33% 59% 65% /vill Maten 43% 65% Schemat 4 8 Proven 53% 7 1 Skolverket 2015: Delaktighet för lärande Läxorna Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Vad jag får lära mig 47% 47% 53% 69% 82% 82% 10 Säter kommun LUPP

20 D. Politik och samhälle Ungdomars inflytande är ett av de tre prioriterade områdena i Sveriges ungdomspolitiska handlingsprogram. Ungdomar ska inte enbart ska ha inflytande i frågor som omedelbart berör dem utan de ska ha möjlighet att vara delaktiga i politiska beslutsprocesser och ha inflytande i frågor som har betydelse för samhället i stort. Forskning visar att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka ofta sämre på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet. Trösklarna för ett deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna. 1 INTRESSE FÖR OLIKA FRÅGOR Vad som framgår är att en relativt stor andel av ungdomarna i Säters kommun, totalt 59 %, är intresserade av vad som händer i andra länder. 40 % anger att de är intresserade av samhällsfrågor och 26 % är intresserade av politik. Tjejer på högstadiet är mer intresserade av alla tre frågor än killar. Sett till rikssnittet för Lupp 2015 är andelen högstadieungdomarna i Säter som är intresserade av frågor som rör politik och samhälle på ungefär samma nivå. AKTIVT SAMHÄLLSENGAGEMANG Ungdomarna fick även svara på frågor, om de gjort någon aktiv politisk handling under det senaste året. Störst andel har gillat eller delat ett inlägg om samhällsfrågor/politik på internet, 38 % på nasiet och 20 % på högstadiet. 25 % av ungdomarna på nasiet och 12 % av ungdomarna på högstadiet har även angett att de diskuterat samhällsfrågor eller politik på internet det senaste året. Övriga handlingar som att delta i demonstrationer, skriva förslag och ta kontakt med politiker är mindre vanliga, särskilt bland högstadieungdomarna. Internet är således den vanligaste plattformen för samhällsengagemang bland de unga i Säter. 1 SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet D1. Hur intresserad är du av följande? % Politik 44% 4 34% 69% Samhällsfrågor i allmänhet 68% 52% 81% Vad som händer i andra länder D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande? Tagit kontakt med någon politiker, tjänsteman eller hög beslutsfattare i kommunen total Skrivit ett förslag (medborgarförslag) till hög kommunens politiker total Deltagit i demonstration hög total Diskuterat samhällsfrågor/ politik på forum eller bloggar på hög internet total Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/politik på hög internet total 44% 81% % 8 63% 81% 8 71% 7 81% 79% 19% 38% 13% 13% 8% 13% 8% 19% 14% 14% 5% 19% 1 3% 9% 4% 7% 7% 13% 38% 9% 2 9% 21% Nej Nej, men kan tänka mig att göra det Ja Säter kommun LUPP

21 D. Politik och samhälle SYN PÅ INFLYTANDE I KOMMUNEN Utöver att det finns ett intresse för att påverka, är även en central faktor för att utveckla ungdomsinflytandet i en kommun, att ungdomarna känner att de har en möjlighet att få sin röst hörd hos de som bestämmer. 71 % av nasieungdomarna och 47 % av högstadieungdomarna svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen, se diagram D4 längst ner till höger. Tjejer på högstadiet är något mer intresserade av att vara med och påverka än jämnåriga killar. Andelen högstadieungdomar i Säter som vill vara med och påverka är klart högre än i resultatet i de två senaste Lupp-undersökningarna och 2009 angav 34 % av högstadieungdomarna att de vill påverka. År 2006 var motsvarande andel mer lik årets resultat (45 %). Andelen ungdomar som ser sig ha mycket stora eller ganska stora möjligheter att påverka är dock lägre än andelen som vill vara med och påverka. På högstadiet svarar 27 % att de tror sig ha stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Motsvarande siffra på nasiet är 36 %. Värt att notera är dock att en relativt stor andel har svarat vet inte vilket tyder på en osäkerhet i frågan. D3. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? 10 2% 4% Mycket stora möjligheter 3 24% 18% Ganska stora möjligheter 2 21% Ganska små möjligheter 1 8% Mycket små möjligheter/inga möjligheter 33% 53% 49% Vet inte D4. Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? Andelen högstadieungdomar som anser att de har stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter har även ökat sedan tidigare Lupp-mätningar, från 2006, 2009 och 2012 på runt % till 27 % i årets resultat % En högre andel högstadieungdomar vill påverka i frågor som rör kommunen och en högre andel ser sig även ha 51% 45% 49% 55% mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter, sett till tidigare Lupp-mätningar i Säter. 29% Ja Nej Säter kommun LUPP

22 D. Politik och samhälle VEM DE VÄNDER SIG TILL En relativt stor andel av ungdomarna vet inte vart de skulle vända sig om de vill påverka något i kommunen, totalt 25 % av nasieungdomarna och 38 % av högstadieungdomarna anger detta alternativ. 27 % totalt har angett att de skulle vända sig till någon de känner och 27 % anger att de skulle vända sig till politiskt parti eller ungdomsförbund. 18 % skulle vända sig direkt till tjänsteman eller politiker. VAD DE UNGA VILL PÅVERKA De unga som svarade att de vill påverka i frågor som rör kommunen kunde även ange vad de skulle vilja påverka. Här nämns i stor utsträckning saker som berör deras fritid, bland annat vilka fritidsaktiviteter som finns. Flera nämner också saker som rör skola och utbildning samt en del tar upp att de vill påverka i frågor som rör kollektivtrafiken i kommunen. DE SOM INTE VILL PÅVERKA De som svarade att de inte vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen fick även svara på en fråga om varför de inte är intresserade. En hög andel, 51 %, svarar att de beror på att de inte är tillräckligt intresserade. 17 % av högstadiekillarna och 8 % av högstadietjejerna svarar vidare att de inte vill påverka för att de inte tror att det spelar någon roll. D4b. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Vet inte Annat Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande, till exempel Tjänstemän eller politiker Internet/sociala medier Förening eller organisation Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund Någon jag känner 8% 9% 8% 19% 22% 13% 37% 4 19% 17% 17% 17% 2 17% 29% 2 42% 10 D4d. Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Annat Jag tror inte att det spelar någon roll % 8% Jag har inte tid 2 Jag är inte tillräckligt intresserad 4 47% 61% Jag kan för lite om hur jag ska göra 17% Säter kommun LUPP

23 D. Politik och samhälle FÖRTROENDE Ungdomarna ombads även svara på hur stort förtroende de har för vuxna i allmänhet samt för politiker. Många forskare menar att graden av tillit bland annat har stor betydelse för det personliga välbefinnandet. 1 Förtroendet för vuxna är relativt högt hos högstadieungdomar, 75 % att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för vuxna. Förtroendet för politiker är dock klart lägre, 44 % av högstadieungdomarna anger att de har ett stort eller ganska stort förtroende för politiker. D5. Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer? Andel mycket stort + ganska stort 10 71% Totalt anger 71 % av ungdomarna på nasiet att de har förtroende för vuxna medan runt hälften har förtroende för politiker. 44% 4 Politiker Vuxna i allmänhet 1 Statens Folkhälsoinstitut 2010: Delaktighet och inflytande i samhället Säter kommun LUPP

24 D. Politik och samhälle INFLYTANDE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR En viktig förutsättning för att utveckla ungdomars inflytande är att ungdomarna vill vara med och påverka. En annan sak som är viktig utöver viljan är att ungdomarna i någon mån också anser att de har möjligheter att föra fram sina åsikter eller att politiker lyssnar på deras åsikter. Nedan redovisas en översikt av hur ungdomarna svarat på de olika frågorna om inflytande; huruvida de vill vara med och påverka samt och hur de ser på de faktiska möjligheterna att föra fram åsikter i kommunen. Å andra sidan finns det även ungdomar, som inte vill påverka och som ser sig ha en liten eller mycket liten möjlighet att föra fram sina åsikter. 29 % av de som inte vill påverka tror att de har en liten eller mycket liten/ingen möjlighet att föra fram åsikterna. Det krävs troligtvis mycket för att få dessa ungdomar engagerade. I Säters kommun svarar 30 % av ungdomarna av de som vill påverka, att de har mycket goda eller ganska goda möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Denna andel ungdomar skulle potentiellt kunna bli aktivt engagerade i ungdomsfrågor i kommunen. 31 % av ungdomarna som vill påverka ser sig dock ha mycket små eller ganska små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer. Vill påverka 48% Vill inte påverka 52% Stor möjlighet Liten möjlighet Stor möjlighet Liten möjlighet 3 31% 24% 29% Vet inte 39% Vet inte 4 Säter kommun LUPP

25 E. Trygghet I detta avsnitt presenteras resultatet på de frågor som i enkäten berör olika typer av utsatthet samt ungdomarnas upplevelser kring trygghet och otrygghet. Att bli utsatt för brott eller kränkande handlingar innebär utöver en fysisk eller psykisk skada även en begränsning av den utsatta individens frihet, samt kan vara ett hot mot tryggheten också på längre sikt. UTSATTHET FÖR HOT OCH BROTT I tabellen nedan redovisas andelen som svarat att de blivit utsatta för hot eller brott de senaste halvåret. Totalt 19 % av ungdomarna på högstadiet har utsatts för hot och 14 % har utsatts för stöld under de senaste sex månaderna. Andelen högstadietjejer som svarat att de blivit hotade är något högre i Säter (19 %) än i rikssnittet, i vilket 14 % anger att de blivit utsatta. Andelen killar på högstadiet som blivit utsatta för hot är likvärdig med årets rikssnitt. 6 % av ungdomarna på högstadiet uppger även att de blivit utsatta för misshandel det senaste halvåret. E2. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet total total 4% På internet total 3% 11% På buss, tåg eller liknande total 4% 1 På stan eller i centrum total 4% 11% I skolan total 3% 5% På väg till eller från skolan total 2% 4% I mitt bostadsområde total 2% 3% I hemmet total 2% 1% 8% 9% 18% 37% 3 49% 35% 45% 58% 57% 88% 71% 57% 59% 44% 41% 44% 28% 28% 37% 18% andel "ej aktuellt" UPPLEVELSER AV TRYGGHET Ungdomarna fick ange hur trygga de upplever att de är på olika fysiska platser i kommunen. Svarsalternativet alltid innefattar inga tvivel, medan svarsalternativen ofta och sällan, innefattar olika mån av tvivel kring den upplevda tryggheten. Diagrammet till höger visar upplevd trygghet för ungdomar på nasiet samt högstadiet totalt. Vad som framgår är att ungdomarna känner sig tryggast i hemmet och i bostadsområdet och känner sig minst trygga på fritidsgårdarna. I tabellen framgår det att högstadietjejer känner sig mindre trygga än högstadiekillar på flera platser men speciellt avseende kollektivtrafiken, på fritidsgård/ ungdomens hus samt på internet. E1. Nu vill vi att du tänker tillbaka på de senaste sex månaderna. Har något av detta hänt dig? Andel ja nasiet Någon har hotat mig 19% 18% 24% Någon har stulit från mig 1 15% Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 1% Aldrig Sällan Oftast Alltid E2. Andel nedbrutet som svarat att de oftast + alltid är trygga nasiet I hemmet 93% 99% 10 I mitt bostadsområde 92% 99% 88% På väg till eller från skolan 9 98% 88% () I skolan 89% 9 10 () På stan eller i centrum 8 92% 59% På buss, tåg eller liknande 78% 94% 71% På internet 77% 93% 7 På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 85% (14%) 9 (21%) 8 (8%) På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 73% (33%) 88% (4) (33%) Siffrorna i diagrammet och tabellen ovan visar endast de som svarat på frågan, dvs. svarsalternativet ej aktuellt är borträknat. Andelen som svarat ej aktuellt redovisas inom parentes. Säter kommun LUPP

26 E. Trygghet MOBBNING OCH TRAKASSERIER I denna del redovisas frågor som rör utsatthet för mobbning och trakasserier. Vad som framgår är att 7 % av högstadieungdomarna har blivit mobbade eller trakasserade under en längre period. Tjejer på högstadiet är i något större utsträckning utsatta jämfört med killar på högstadiet. Totalt svarar 31 % av högstadietjejerna att de blivit utsatta enstaka gånger eller en längre period det senaste halvåret. E3. Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? % Vad som vidare framgår är att en stor andel av de utsatta uppger att det skett i skolmiljön. Av de som svarat att de är utsatta för mobbning har % angett att det skett i skolan. I forskningen konstateras det ofta att normer och föreställningar om vad som betraktas som normalt ligger ofta bakom kränkningar och diskriminering av elever i skolan. De som uppfattas avvika från normen löper alltså större risk att drabbas. 1 23% Den näst största andelen har blivit utsatta på internet eller i mobilen, både vad gäller nasiet och högstadiet. 8% 1 Ja, under en längre period Ja, enstaka gånger Nej E3b. Var blev du mobbad, trakasserad eller utfryst? HÖGSTADIET andel 1. I skolan 81% 2. På internet/i mobilen 4 3. Annat 1 4. På stan eller i centrum 1 5. På väg till eller från skolan GYMNASIET andel 1. I skolan 2. På internet/i mobilen 3. På buss, tåg eller liknande 4. På stan eller i centrum 5. I mitt bostadsområde 1 Skolverket 2009: Grövre våld i skolan Säter kommun LUPP

27 E. Trygghet ORÄTTVIS BEHANDLING Ungdomarna fick även ange om de blivit orättvist behandlade på ett sätt som gjort att de mått dåligt. 6 % av högstadieungdomarna och 12 % av nasieungdomarna har svarat att de blivit orättvist behandlade flera gånger under det senaste halvåret. En relativt stor andel anger även blivit utsatta någon gång, 22 % på högstadiet och 18 % på nasiet anger detta. Så som även gällande mobbning, är det framför allt högstadietjejer som svarar att de blivit utsatta för orättvis behandling. Totalt har 36 % svarat att de blivit orättvist behandlade någon eller flera gånger. E4. Har du de senaste sex månaderna, har du upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått dåligt? 10 64% 77% 71% En stor andel, 57 %, av de som blivit utsatta för orättvis behandling, anger att de utsatts av andra elever eller ungdomar. 40 % av ungdomarna anger personal inom skolan och 19 % anger annan person. 8% 5% 28% 18% 18% Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej E4b. Vem eller vilka har du känt dig orättvist behandlad av? Personal i annan verksamhet Personal i en organisation eller förening (t ex tränare eller ledare) Personal socialtjänsten Personal inom polisen/rättsväsendet Personal inom sjukvården Personal på fritidsgård eller liknande 4% 8% 8% 8% 4% total Personal inom skolan 4 Annan person Familj/släkt 14% 19% Andra elever/ungdomar 57% 10 Säter kommun LUPP

28 E. Trygghet ORÄTTVIS BEHANDLING E4c. Av vilken eller vilka orsaker tror du att du blev orättvist behandlad? Avseende vilka orsaker som lett till orättvis behandling framgår det att ungdomarna i hög utsträckning svarar vet inte, 31 % totalt anger detta alternativ. 22 % anger utseende och 16 % anger att det var på grund av kön. Vet inte Annan orsak 1% 31% total Positivt är att en hög andel, totalt 84 %, vet vart de ska vända sig för stöd om de skulle bli illa behandlade eller om de mår dåligt. Religion eller trosuppfattning Funktionsnedsättning 4% 4% Utseende 22% Ålder Sexuell läggning Könsidentitet eller könsuttryck 5% 8% Kön Etnisk tillhörighet (var jag eller min familj kommer ifrån) 9% 1 10 E5. Vet du vart du kan vända dig för att få stöd om du skulle bli illa behandlad eller må dåligt? 10 83% 87% 82% 17% 13% 18% Ja Nej Säter kommun LUPP

29 F. Hälsa I detta område redovisas de frågor som berör ungdomarnas hälsa. Speciellt ungdomars psykiska ohälsa i Sverige har uppmärksammats i ett antal rapporter under 2000-talet. Det konstateras att de flesta ungdomar i Sverige mår bra, men rapporterna har visat att psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär bland ungdomar har ökat betydligt under de senaste årtiondena, för att under den senaste åren ha stannat på en relativt konstant och hög nivå i jämförelse med resten av befolkningen. Det är även vanligare att tjejer och unga kvinnor upplever psykosomatiska besvär än att killar eller unga män gör det. Psykiska och psykosomatiska symtom är dubbelt så vanliga hos unga kvinnor som hos unga män. 1 SJÄLVSKATTAT HÄLSOTILLSTÅND Självskattad hälsa innebär att individer ombeds att själva skatta sitt allmänna hälsotillstånd längs en på förhand definierad skala, dvs. ett subjektivt mått. Resultat av denna typ ifrågasätts ibland på grund av det subjektiva inslaget, ändå har självskattad hälsa visat sig stämma väl överens med mer objektiva och medicinska mått på hälsa 2. I Säters kommun framgår det att 86 % av högstadieungdomarna och 59 % av nasieungdomarna upplever att de har ett ganska bra eller mycket bra hälsotillstånd. Tjejer på högstadiet skattar sin hälsa något lägre än jämnåriga killar. Andelen högstadieungdomar som skattar sin hälsa bra har ökat från föregående års Lupp-mätningar. År 2006, 2009 och 2012 svarade omkring % på högstadiet att de bedömer sin hälsa som mycket eller ganska bra. Andelen som ser sig ha en mycket eller ganska bra hälsa på högstadiet totalt i Säter är även något högre än rikssnittet för Lupp PSYKISKA OCH SOMATISKA BESVÄR De unga fick svara på frågor, om hur ofta de upplever olika psykiska och somatiska besvär så som stress, värk, sömnsvårigheter och nedstämdhet. En stor andel av ungdomarna upplever inte regelbundna besvär. Enligt MUCF indikerar besvär ohälsa om de förekommer flera gånger i veckan eller oftare under en längre period 3. Liknande kategorisering görs i Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor. I diagram F2 redovisas andelen ungdomar som har de listade besvären regelbundet, dvs. flera gånger i veckan 1 Regeringens proposition 2013/14:191 2 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor i Sverige MUCF Fokus 07: Om ungas hälsa F1. Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? % 24% Mycket bra 42% 37% 35% 1 7% Ganska bra Varken bra eller dåligt 41% 5% 3% 4% Ganska dåligt Mycket dåligt F2. Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna? - Andel flera gånger i veckan eller oftare Sovit dåligt på natten Svårt att somna Känt dig nedstämd (deppig eller nere) Känt dig stressad Ont i magen Huvudvärk 1 19% 15% 2 35% 23% 24% 15% 17% 19% 29% 4 53% 59% 59% 10 Säter kommun LUPP

30 F. Hälsa eller oftare. I kommunen svarar totalt 27 % av högstadieungdomarna och 59 % av nasieungdomarna att de är stressade flera gånger i veckan eller oftare. Tjejer på högstadiet har märkbart högre problem med regelbunden stress än killar. Stress är en reaktion som människan behöver och som mestadels är bra. Men om påslaget av stresshormoner sker för ofta eller oavbrutet så skadar det kroppen på sikt, inte minst för de som är unga och fortfarande växer och utvecklas. 4 Högstadieungdomarna svarar att de är stressade flera dagar i veckan eller oftare i lika stor utsträckning som i Lupp-mätningen år 2012 ( motsvarande andel var också då 27 %). 5 Även avseende övriga psykosomatiska besvär, som huvudvärk, ont i magen och svårigheter med sömnen framgår det att tjejer på högstadiet har mer besvär än de jämnåriga killarna. Ser man till rikssnittet för Lupp 2015 framgår det att andelen tjejer på högstadiet i Säter som ofta är stressade är något lägre än i rikssnittet (48 % i snittet mot 40 % i Säter). NEDSTÄMDHET I enkäten ställs även en fråga om hur ofta ungdomarna upplever att de är nedstämda eller deppiga. Psykiska besvär, som till exempel nedstämdhet, kan vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation och är ofta övergående. Dock är det även viktigt att de ungdomar som behöver hjälp, får den hjälpen snabbt. 6 I Säter svarar 16 % på högstadiet och 35 % på nasiet att de känner sig nedstämda flera gånger i veckan eller i stort sett varje dag. Även här framgår det att tjejer på högstadiet i högre utsträckning än killar svarat att de flera gånger i veckan eller oftare är nedstämda eller deppiga. UTVECKLINGEN I SVERIGE Orsaker till ökningen av psykosomatiska symtom samt psykisk ohälsa de senaste årtiondena bland unga i Sverige förklaras ofta, åtminstone till viss del, av den ökade individualiseringen i samhället. Unga idag har fler val som kan göra att livet känns mer oförutsägbart och att framtiden kan kännas oviss. 7 Andra förklaringsfaktorer är ökad skolstress samt att den tekniska utvecklingen har förändrat vardagen och att detta sannolikt har en betydelse för den psykiska hälsan hos unga. 8 MÅLTIDER Ungdomarna fick även frågor om hur ofta de hoppar över måltider. Totalt svarar 13 % på högstadiet och 29 % på nasiet att de hoppar över frukosten i stort sett varje dag. F3. Hur ofta händer det att du hoppar över följande måltider? Frukost nasiet Sällan eller aldrig 61% 6 41% Någon eller några gånger i månaden 9% 8% En gång i veckan 8% 9% Flera gånger i veckan 9% 9% 18% I stort sett varje dag 13% 29% Lunch nasiet Sällan eller aldrig % Någon eller några gånger i månaden 15% 11% 18% En gång i veckan 7% 4% Flera gånger i veckan 1 I stort sett varje dag 7% 9% Middag/kvällsmat nasiet Sällan eller aldrig 7 78% 65% Någon eller några gånger i månaden 15% 7% 18% En gång i veckan 3% 7% Flera gånger i veckan 3% I stort sett varje dag 4 Barnombudsmannen 2003: Stress i barns och ungas vardag 5 År 2009 var andelen stressade minst flera gånger i veckan 38 % och år 2006 var motsvarande andel 37 %. 6 Forte 2015: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga 7 SOU 2010:80 8 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/2014 Säter kommun LUPP