Att vara ung i Hylte

Transkript

1 Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

2 Redaktörer: Liza Sahlin och Kerstin Delefelt Foto: Scandinav Bildbyrå Hylte kommun 2019 Tryck: BCB Tryckeri & Media, Varberg Om du vill beställa fler exemplar av denna publikation, kontakta Hylte kommun på telefon Du kan även ladda ner den som PDF på Hylte.se 2

3 Förord De förutsättningar vi växer upp med påverkar oss i vårt fortsatta liv. Unga är många gånger beroende av sådant som ligger utan för deras egen kontroll, som skolmiljön, möjlighet till meningsfull fritid och sina föräldrars situation. Det innebär att ungas möjligheter att träda in i vuxenvärlden i hög grad påverkas av hur samhället är utformat. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. För att få ett bra underlag att utveckla ungdomspolitiken i Hylte kommun har Lupp genomförts för andra gången på Örnaskolans högstadium. Resultaten visar att de flesta unga trivs med sina liv, med sin fritid, skola och familj och att de mår bra. Men resultaten visar även på utmaningar som vi gemensamt behöver ta tag i för att alla unga ska få goda förutsättningar att växa upp och verka i kommunen. Jag vill passa på att tacka eleverna på Örnaskolan, för att ni tog er tid att svara på denna omfattande enkät. Nu är det vi politiker som har ansvar att se till att er kunskap ligger till grund för de beslut som rör unga i Hylte. Ronny Löfqvist, Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 Tillvägagångssätt och analys 8 Att tänka på när du läser 9 Begrepp och avgränsningar 9 Redovisning av statistik 9 Jämförelser med rikssnitt för lupp Statistisk sambandsanalys 10 Bakgrundsfrågor 10 Resultat bakgrundsfrågor 11 Fritid 13 Hur mycket finns det att göra? 13 Varför avstår man från fritidsaktiviteter? 14 Vad gör ungdomarna på fritiden? 15 Vad saknas det för fritidsaktiviteter? 16 Medlemskap i föreningar 17 Slutsats och fördjupad analys - Fritid 18 Skola 19 Allmänt om skolan 19 Stämning och problem i skolan 19 Bemötande 21 Omdöme skola 21 Inflytande och delaktighet i skolan 22 Slutsats och fördjupad analys Skola 24 Politik och samhälle 25 Intresse för samhällsfrågor 25 Aktivt samhällsengagemang 25 Har unga vilja och möjlighet att påverka? 26 Förtroende för vuxna 28 Slutsats och fördjupad analys Politik och samhälle 29 4

5 Trygghet och utsatthet 30 Utsatthet för brott 30 Upplevd trygghet 31 Utsatthet för kränkningar och orättvis behandling 32 Slutsats och fördjupad analys Trygghet och utsatthet 37 Hälsa 40 Nöjdhet med livet, familj och kompisar 40 Självskattad hälsa 40 Psykiska och somatiska besvär 41 Levnadsvanor 42 Slutsats och fördjupad analys - Hälsa 45 Arbete och framtid 46 Extrajobb och sommarjobb 46 Vad unga vill och tror de kommer göra efter grundskolan 47 Kommer unga stanna i kommunen? 49 Det som unga tycker är det bästa med att bo i Hylte kommun 50 Framtidstro 51 Slutsats och fördjupad analys Arbete och framtid 52 Referenser 54 5

6 Sammanfattning För dig som vill få en uppfattning om rapportens hela innehåll finns här en kort sammanfattning av respektive kapitel. I slutet av varje kapitel finns även en mer omfattande sammanfattning samt en fördjupad analys. En jämlik och tillgänglig fritid för alla? De allra flesta unga i Hylte är nöjda med sin fritid. De vanligaste fritidsaktiviteterna är att träna/idrotta, vara ute i naturen, spela dator/tv-spel och umgås med vänner och familj. De aktiviteter som unga tycker saknas är olika former av sporter, mötesplatser och möjlighet att gå på gym. Generellt sett är killar något mer positiva till sin fritid och möjligheten till fritidsaktiviteter än tjejer. Särskilt utsatta är bland annat unga som är oroliga för sina föräldrars ekonomi samt unga vars föräldrar inte förvärvsarbetar. Dessa grupper är mindre nöjda med sin fritid, tycker att det finns mindre att göra och har svårare att ta sig till de fritidsaktiviteter som finns. Utveckla skolan med elevernas engagemang! De flesta unga i Hylte är nöjda med sin skolgång men samtidigt är det många som inte trivs med stämningen i skolan och upplever att det förekommer kränkningar så som våld och rasism. Det framgår även att eleverna inte upplever sig bli uppmuntrade till delaktighet i skolan och att de vill påverka frågor som rör skolan i klart högre grad än de får. Särskilt utsatta är unga med funktionsnedsättning som trivs med stämningen i skolan i mycket lägre grad än andra unga, de upplever också mer kränkningar. Ta vara på ungas kunskap i de demokratiska processerna! Många unga i Hylte vill vara med och påverka kommunen, men samtidigt är det många som tror att deras möjligheter att påverka är begränsade och de vet inte heller vart eller till vem de ska vända sig. er är mer aktiva i samhällsfrågor än killar, de vill påverka mer och ser sig också ha större möjligheter att påverka kommunen. Killarna uppger oftare att de inte vill vara med och påverka på grund av bristande intresse och att de inte tror att det spelar någon roll. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt utan kränkningar! Nästan alla unga i Hylte är trygga i sitt hem och i sitt bostadsområde. Fritidsgården, skolan och kollektivtrafiken är platser där ungdomarna känner sig mindre trygga samtidigt som skillnaderna mellan olika grupper är stora. Killar är mer utsatta för misshandel, stöld och hot än tjejer. Särskilt utsatta är unga med funktionsnedsättning som är betydligt mer utsatta för våld, hot, sexuella trakasserier samt kränkningar av en familjemedlem eller annan släkting. Att påverka ungas hälsa är att investera i framtiden! De allra flesta unga i Hylte är nöjda med livet som helhet, sin familj och sina kompisar. De flesta bedömer även sin hälsa som bra. Jämfört med riket är det en hög andel unga som dricker alkohol varje månad vilket också samvarierar med att det är fler unga i Hylte som får dricka alkohol för sina föräldrar jämfört med riket i helhet. 6

7 Överlag uppger tjejer i betydligt högre grad att de besväras av psykiska och somatiska besvär som att ha svårt att somna, känna sig nedstämd och känna sig stressad. Särskilt utsatta är bland annat unga som är oroliga för sina föräldrars ekonomi. De skattar sin hälsa lägst av samtliga grupper och besväras mer av nedstämdhet samt av att ha svårt att somna än andra unga. Ge unga möjlighet att leva sin dröm! De flesta unga ser positivt på sin framtid och tror att de kommer läsa vidare efter grundskolan. Det är något vanligare att ha extrajobb/sommarjobb i Hylte jämfört med riket. Det sociala nätverket verkar vara viktigt för att kunna få ett arbete, då de vanligaste sätten att få ett extrajobb/sommarjobb är via någon i sin familj, släkting eller någon man känner. er uppger i högre grad än killar att de tror att de kommer flytta från kommunen. 7

8 Bakgrund 2018 beslutade Kommunstyrelsen i Hylte kommun att genomföra enkätundersökningen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) samt att den därefter ska genomföras vart tredje år. Det är andra gången som denna undersökning genomförs i kommunen. Myndigheten för ungdomsfrågoroch civilsamhällesfrågor (MUCF) tillhandahåller enkäten för att stötta kommuner i utvecklingen av ungdomspolitiken. Syftet med enkäten är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Att genomföra Lupp handlar inte bara om att skaffa kunskap om unga utan även om att underlätta samarbete mellan förvaltningar och verksamheter, skaffa underlag i beslutsprocesser som rör unga samt att förbättra ungas levnadsvillkor lokalt. Vad styr och påverkar ungdomspolitiken i Hylte? För att skapa förutsättningar för unga att forma sina liv och påverka samhällsutvecklingen finns ett antal styrdokument som vägledning i ungdomspolitiken. Den nationella ungdomspolitiken är vägledande för kommuner och regioner. Det nationella målet för Sveriges ungdomspolitik är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Det finns tre prioriterade områden inom ungdomspolitiken: ungas inflytande, ungas egen försörjning och ungas psykiska hälsa. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som blir lag i Sverige Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga. Det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn (upp till 18 år). 2. Alla barn har samma värde och rättigheter. 3. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. 6. Alla barn har rätt till liv och utveckling. 12. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Tillväxtstrategin för Halland konkretiserar den regionala utvecklingsstrategins mål. Ett av de strategiska målen är att Halland ska erbjuda alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar. För att uppnå det prioriteras bland annat en god start i livet och goda förutsättningar för alla elever att fullfölja grundskolan och gymnasieskolan. Hylte kommuns Vision 2040 har antagits av kommunfullmäktige och anger riktningen för kommunens framtid. I visionen framgår bland annat: Att växa upp i Hylte ska vara tryggt, stimulerande och det skapar goda förutsättningar för livet. Varje barn ska få en god start i livet och fortsatt goda förutsättningar genom skolåren. Tillvägagångssätt och analys Undersökningen genomfördes under hösten Insamlingen gjordes genom en webbenkät i samtliga klasser på Örnaskolans högstadium, vilket är kommunens enda högstadieskola. All insamling och analys av data har gjorts av folkhälsoutvecklare på Hylte kommun och social hållbarhetsstrateg på Region Halland, med stöd av mentorer på skolan. Eleverna samt vårdnadshavare har givits information om enkätens syfte, innehåll samt att deltagandet är anonymt och frivilligt. Eleverna svarade på enkäten som innefattar cirka 80 frågor under lektionstid och tidsåtgången var minuter. Totalt har 317 av 403 elever svarat på undersökningen, vilket innebär att svarsfrekvensen är 78 procent. Svarsfrekvensen är tillräckligt hög för att underlaget ska bedömas som representativt. För vissa frågor finns det internt bortfall, det vill säga att ungdomar valt att inte besvara en viss 8

9 fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis bero på att elever bedömt en fråga som irrelevant, inte förstått en fråga eller att frågan uppfattats som känslig. Att tänka på när du läser Denna rapport är i första hand baserad på statistik och på jämförelser mellan olika grupper av unga. En statistisk bild av verkligheten är förenklad. Det innebär att du som läser rapporten behöver tänka på några saker för att texten inte ska missuppfattas. Ibland redovisas jämförelser mellan olika grupper så som kön, årskurs och bostadsort med genomsnittsvärden för olika grupper. Ett genomsnittsvärde säger något om gruppen som helhet, men ganska lite om de enskilda individerna inom gruppen. Om texten säger att en högre andel utrikes födda ungdomar är otrygga i skolan innebär det att fler i den gruppen är otrygga, inte att alla är otrygga. Det finns självklart många utrikes födda ungdomar som är mer trygga i skolan än unga födda i Sverige. Ett medelvärde säger inget om spridningen inom gruppen och som alltid när det gäller människor kan spridningen vara stor. Dessutom är ungdomar så mycket mer än sin inrikes/utrikes bakgrund. De har ett kön, en funktionsvariation, en sexuell läggning och de kommer från familjer med olika förutsättningar. De som är gynnade utifrån en bakgrundsfaktor kan vara missgynnad utifrån en annan. Därför är det viktigt att hålla skillnaden mellan strukturnivå och individnivå i minnet! Begrepp och avgränsningar I rapporten används orden elever, ungdomar och unga synonymt. I enkäten finns en fråga om respondenternas könsidentitet. Utöver kille och tjej finns även alternativet annan könsidentitet. Att det endast redovisas skillnader mellan killar eller tjejer beror på att andelen som svarat annan könsidentitet är låg och att det finns en uppenbar risk att kunna identifiera enskilda individer. I enkäten finns även en fråga om sexuell läggning. Då det är ett litet antal elever som fyllt i att de identifierar sig som bisexuella och homosexuella finns även där en risk att kunna identifiera enskilda individer. Det är även en förhållandevis stor andel som svarat osäker/annat/vill inte svara vilket kan indikera att man inte förstår frågan (18 procent i Hylte jämfört med 12 procent i riket). Av den anledningen kommer det inte att göras någon vidare redovisning eller analys utifrån sexuell läggning. Ungdomarna har även fått svara på frågan om de har en sjukdom eller någon nedsatt funktion, som inte är tillfällig, och som innebär att de har svårigheter att delta i olika aktiviteter, till exempel i skolan, med vänner eller på sin fritid. De unga som svarat ja på den frågan omnämns som unga med funktionsnedsättning i rapporten. Det är 7 procent som uppgett svarsalternativet vill inte svara och dessa unga räknas bort vid jämförelser mellan unga med funktionsnedsättning och unga utan funktionsnedsättning. Redovisning av statistik För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att en del svarsalternativ uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av alla frågor och svarsalternativ samt djupare analyser hänvisas till MUCF:s Lupp-portal. All data finns kvar där och det finns fortsatt möjlighet för djupare analys av samtliga frågor om det finns behov och intresse av det. Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. Det handlar då om enstaka procent. 9

10 Jämförelser med rikssnitt för LUPP 2018 I rapporten görs även några jämförelser med rikssnittet för Lupp (de 50 kommuner som genomfört lupp under 2018). Rikssnittet är dock inget nationellt snitt för alla kommuner, utan innefattar endast de kommuner som deltog i Lupp Trots att en sådan jämförelse har vissa brister kan det vara relevant att kunna se kommunens resultat i förhållande till en större kontext. Statistisk sambandsanalys Vissa områden i rapporten innehåller statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande (kausalt samband) behöver dock inte råda. Det går således inte att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Bakgrundsfrågor I den första delen ställdes några frågor om ungdomarna och deras familj. Bakgrundsfrågorna används för att analysera svaren på frågorna och kan på så sätt ge kunskap om det finns grupper av ungdomar som är mer utsatta än andra. Kunskap om vilka grupper som är utsatta kan och bör användas för att ta fram relevanta åtgärder utifrån behov och målgrupp. Nedan följer en kort förklaring till varför de olika bakgrundsvariablerna används. Bostadsort påverkar många av livets olika delar. Det finns skillnader i livsvillkor och hälsa för unga mellan norra och södra Sverige, mellan stad och landsbygd men även mellan stads- och kommundelar [1]. Bostadsort används i analys av frågor som rör till exempel fritid och trygghet. Kön påverkar hela livet och det finns en rad strukturella skillnader mellan tjejer och killar. Det handlar till exempel om fritidsaktiviteter, trivsel i skolan, betyg, hälsa, utsatthet för brott, den upplevda tryggheten samt viljan att vara med och påverka [2]. Unga med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter och rättigheter som andra, men inom många områden är denna målsättning inte uppnådd. Det handlar om till exempel skolsituation, självskattad hälsa, mobbning samt delaktighet i föreningsliv [3]. Sexuell läggning påverkar många av livets områden. Unga homo-, bi-, trans- och queer (HBTQ)- personer är i högre grad än andra unga utsatta för diskriminering, trakasserier, våld och hot om våld. Därför är hälsan i gruppen sämre än hos befolkningen som helhet. Detta påverkar även fritiden [4], hälsan [5] och etableringen på arbetsmarknaden [6]. Som nämnt ovan kommer inte sexuell läggning som bakgrundvariabel att användas i rapporten, på grund av den låga andelen och risken för att identifiera enskilda individer. Gruppens utsatthet bör ändå tas i beaktande i det fortsatta arbetet. Födelseland har betydelse då utrikes födda, särskilt utanför Europa, kommer till Sverige av olika anledningar och med olika bakgrunder och förutsättningar vilket påverkar livet. Ungas födelseland används därför som bakgrundsvariabel i analysen [7]. Årskurs kan vara relevant utifrån ungdomarnas ålder. Många saker förändras i de ungas liv från årskurs 7 till årskurs 9, exempelvis vad gäller alkohol, tobak och narkotika samt tankar om framtiden [8]. Föräldrars sysselsättning påverkar barns livsvillkor eftersom barn är beroende av sina föräldrars situation. Personer som är arbetslösa är i större utsträckning lågutbildade samt mer drabbade av psykisk ohälsa och har en ökad risk för missbruk. Allt detta påverkar barnens livsvillkor [9]. 10

11 Oro för sina föräldrars ekonomi påverkar barns livsvillkor på samma sätt som föräldrarnas sysselsättning. Eftersom barn sällan känner till sina föräldrars faktiska inkomstnivå är detta indikatorn som används. Ekonomin kan påverka föräldrars förmåga att ge barnen goda uppväxtvillkor både materiellt och socialt. Föräldrars utbildningsnivå, som i hög grad samvarierar med ekonomin, kan påverka förmågan att ta till sig kunskap om hur barns hälsa och utveckling främjas. Föräldrarnas eget mående och ekonomiska stress kan även det påverka barnen [10]. Resultat bakgrundsfrågor Som det framgår av bilden nedan är könsfördelningen relativt jämn bland de som svarat på enkäten. Eftersom få angett annan könsidentitet kommer denna grupp inte redovisas nedbrutet i rapporten framöver. har en funktionsnedsättning 49% tjejer 49% killar 2% annan 71% Födda i Sverige 7% Födda i övriga Europa 22% Födda utanför Europa 75% Heterosexuella 4% Bisexuella 3% Homosexuella 18% Osäker/annat/vill inte svara 37% Årskurs 7 33% Årskurs 8 3 Årskurs 9 I tabell A1 redovisas föräldrarnas sysselsättning. En övervägande majoritet av ungdomarnas föräldrar arbetar. A1. Vad gör din förälder eller dina föräldrar huvudsakligen? Sysselsättning Förälder a Förälder b Arbetar 85% 82% Studerar 6% 8% Föräldraledig 1% Arbetslös 3% 2% Långtidssjukskriven/sjukpensionär/ålderspensionär 3% 1% Annat 2% 4% Vet inte 1% 2% 11

12 8 procent av ungdomarna är ganska eller mycket oroliga för sina föräldrars ekonomi. 16 procent av ungdomarna uppger att de under de senaste sex månaderna hänt att de inte har kunnat köpa eller göra något som många andra i deras ålder gör på grund av att familjen inte haft råd. I tabell A2 redovisas fördelningen av svar per bostadsort. Om eleverna var osäkra på vilken ort de skulle svara fick de instruktionen att svara att de bor på den ort de gick i skolan under låg- och mellanstadiet. A2. Vad stämmer bäst in på dig? Om du bor i mer än ett område eller kommun markerar du det område eller den kommun där du oftast bor. Jag bor i... Ort Andel % Hyltebruk 50 % Kinnared/Drängsered 10 % Långaryd/Landeryd 9 % Rydöbruk 7 % Torup 13 % Unnaryd 11 % 12

13 Fritid Med ungas fritid menas den tid som är utanför skoltid och arbete. Fritiden har mycket stor betydelse för unga, var sjätte ungdom uppger att fritiden är det som ger livet mest mening [11]. Tillgången till meningsfulla kultur- och fritidssysselsättningar har stor betydelse för ungdomars sociala utveckling, psykiska hälsa och informella lärande [12]. Det finns dock tydliga skillnader bland unga där alla inte är lika aktiva på sin fritid, det gället särskilt unga med begränsade ekonomiska resurser, utrikes födda tjejer, nyanlända, unga HBTQ-personer och unga med funktionsnedsättning [11]. Hur mycket finns det att göra? I enkäten ställs en fråga om hur nöjda ungdomarna är med sin fritid. Totalt är nästan 86 procent av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin fritid. erna är i lägre grad ganska eller mycket nöjda med sin fritid (diagram B1). Resultaten ligger i linje med rikssnittet. B1. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om fritid? Andelen som har svarat mycket nöjd eller ganska nöjd % 82% Totalt Ungdomarna har även fått ta ställning till hur mycket eller lite det finns att göra på fritiden (diagram B2). Totalt svarar 66 procent av ungdomarna att det finns väldigt eller ganska mycket att göra. Killarna är mest nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter. B2. Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden? % % % 22% 24% Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting 5% 3% 13

14 Diagram B3 visar hur mycket eller lite det finns att göra baserat på bostadsort. Ungdomarna i Rydöbruk uppger till högst andel att det finns väldigt eller ganska mycket att göra, minst att göra finns det enligt ungdomarna som bor i Unnaryd. B3. Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden? Andel som svarat ganska mycket eller väldigt mycket baserat på bostadsort % 67% 69% 76% 68% 56% Varför avstår man från fritidsaktiviteter? Ungdomarna fick ta ställning till några påståenden om fritidsutbudet vilket ger en indikation på vad det är som begränsar ungas fritid. Som framgår i diagram B4 nedan svarar 13 procent av tjejerna och 15 procent av killarna stämmer helt på påståendet att det finns saker att göra men att det som finns inte intresserar dem. Svaren ligger i linjen med de rikssnittet. B4. Hur stämmer dessa påståenden in på dig? Det finns saker att göra men det kostar för mycket Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit 71% 64% 58% 61% 24% 24% 34% 32% 5% 12% 8% 7% Allt är ungefär två mil från där jag bor. Och det finns inga bussar som kommer nära där jag bor förutom skolbussen. Elev på Örnaskolan Det finns saker att göra men min familj säger nej 82% 77% 16% 2% 19% 4% Det finns saker att göra men inget som intresserar mig 22% 65% 13% 35% 51% 15% Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt 14

15 Vad gör ungdomarna på fritiden? I diagram B5 redovisas vilka aktiviteter ungdomarna regelbundet (minst en gång i veckan) gör på sin fritid. En stor andel av ungdomarna tränar/idrottar, är ute i naturen, spelar tv- eller dataspel eller gör annat än det som listas som alternativ. De som svarade annat kunde i fritext specificera vad de brukar göra. Här nämns framför allt: - umgås med vänner/familj - titta på serier/film - köra moped/epa-traktor - ta hand om djur - plugga Några könsskillnader framgår och den största gäller spelandet av tv- eller dataspel. En klart högre andel av killarna spelar tv- eller dataspel minst en gång veckan, totalt 88 procent jämfört med 37 procent bland tjejerna. erna å andra sidan håller på med foto/film, tecknar/målar, pysslar eller andra kreativa aktiviteter i högre utsträckning än killarna, totalt 35 procent jämfört mot 18 procent bland killarna. Det fanns även möjlighet att ange alternativen Går på konsert, Går på teater, musikal eller dansuppvisning samt Går på museum eller utställning. Då mindre än 1 procent uppger att de gör det minst en gång i veckan har alternativen tagits bort ur tabellen. B5. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Andelen som svarat minst en gång i veckan eller mer. Annat Går på idrottsevenemang Går på fritidsgård Är ute i naturen Besöker bibliotek Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande Spelar online-, data- eller tv-spel Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver, pysslar, syr eller liknande Spelar teater, skapar musik eller dansar Tränar/idrottar 9% 11% 9% 7% 13% 18% 15% 29% 3 37% 35% 51% 55% 48% 43% 7 71% 79% 8 88% Jag brukar gå och spela fotboll med mina kompisar på fotbollsplanen i Hylte på helgen i några timmar. Elev på Örnaskolan Ungdomarna svarade även på en fråga om var de brukar träffa sina kompisar på fritiden (diagram B6). En stor andel, 85 procent av tjejerna och 65 procent av killarna, träffas hemma hos varandra, vilket är det vanligaste. er träffar i högre grad sina kompisar på café och i galleria/köpcentrum än killar. Killar träffar däremot kompisarna utomhus och/eller i idrottshall/sporthall i högre grad. 15

16 B6. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni vara? Någon annanstans Utomhus I centrum/på stan I galleria/köpcentrum På ett café I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott På fritidsgård På sociala medier/internet Hemma hos varandra 5% 1% 8% 12% 4% 7% 7% 21% 18% 33% 28% 31% 36% 34% 49% 56% 65% 85% Vad saknas det för fritidsaktiviteter? Totalt svarar 29 procent av ungdomarna att de tycker att det saknas fritidsaktiviteter där de bor, vilket är i nivå med riket där motsvarade siffra är 31 procent. er tycker i något högre utsträckning än killar att det saknas fritidsaktiviteter (diagram B7). 41 procent av de svarande eleverna uppgav att de inte vet. B7. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor? Andelen som svarat ja. 35% 33% 3 25% 2 15% 5% 25% 29% Totalt Ungdomarna kunde även i fritext skriva vad för fritidsaktiviteter de saknar. Många nämner möjligheter till att utföra fler sporter, till exempel basket, men även mötesplatser/fritidsgård samt möjlighet att gå på gym. Några kommentarer berör även att det finns aktiviteter, men att det inte finns kollektivtrafik så att de kan ta sig till/från aktiviteterna. Några utvalda citat redovisas nedan: Jag tycker att det ska finnas mer att göra, typ en mysig fritidsgård som i Hylte Vet inte men Unnaryd verkar sakna ett fritidshus och fritidsaktiviteter. Att man skull kunna gå till ett ställe där inte föräldrar hör. Allt möjligt, gymma tidigare, bättre idrottsplatser och fler aktiviteter som olika klubbar. 16

17 Medlemskap i föreningar I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller har ett intresse för föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte en lika stor andel unga som det gjort tidigare [11]. 50 procent av ungdomarna i Hylte anger att de är medlemmar i en förening, vilket är lägre än rikssnittet (60 procent). Killar är i något högre utsträckning mer föreningsaktiva än tjejer (diagram B8). B8. Är du medlem i någon förening? Till exempel religiös förening eller församling, kultur- eller idrottsförening, politiskt ungdomsförbund, frilufts-, data- eller spelförening med mera. Andelen som svarat ja % 54% Totalt 17

18 Slutsats och fördjupad analys Fritid Fritiden är en viktig del i många ungdomars liv och har betydelse för ungas sociala utveckling, psykiska hälsa och informella lärande [11]. De allra flesta unga i Hylte är nöjda med sin fritid. De vanligaste fritidsaktiviteterna är att träna/idrotta, vara ute i naturen, spela tv- eller dataspel och umgås med vänner och familj. De aktiviteter som unga tycker saknas är olika former av sporter, mötesplatser och möjlighet att gå på gym. Den fördjupande analysen visar också följande: Unga som bor i Unnaryd uppger att det finns mindre saker att göra och att de inte kan ta sig till de fritidsaktiviteter som finns. I fritextsvaren framgår att en av anledningarna till att unga i Unnaryd inte kan nyttja fritidsaktiviteter på andra orter är brist på bussförbindelser. er är något mindre nöjda med sin fritid än killar, de tycker att det finns mindre att göra och framförallt tycker de att det saknas aktiviteter som intresserar dem. Unga med funktionsnedsättning är inte medlemmar i föreningar i lika hög grad som andra samt tycker i högre grad att det saknas fritidsaktiviteter. Unga utrikesfödda uppger i högre grad än andra att de avstår från fritidsaktiviteter för att de inte kan ta sig dit och för att det kostar för mycket. De gör i högre grad aktiviteter som är gratis och umgås i lägre grad med sina vänner hemma samt är oftare på fritidsgården. De är i lägre utsträckning medlemmar i föreningar. Unga som är oroliga för sina föräldrars ekonomi samt unga vars föräldrar inte förvärvsarbetar är mindre nöjda med sin fritid, de tycker att det finns mindre att göra och de har svårare att ta sig till de fritidsaktiviteter som finns. De gör i högre grad aktiviteter som är gratis, som att besöka bibliotek och fritidsgård. När de umgås med sina vänner är de i lägre grad hemma och oftare på sociala medier, i galleria/köpcentrum och på fritidsgården. Även dessa unga är i lägre utsträckning medlemmar i föreningar. För många grupper som unga med begränsade ekonomiska resurser, utrikes födda tjejer, nyanlända, unga hbt-personer och unga med funktionsnedsättning ser vi att mycket arbete återstår innan det går att säga att vi når målen om goda levnadsvillkor för alla inom den fria tidens område. [11] 18

19 Skola I Hylte Kommuns vision framgår det att kommunen vill ge alla barn en god start i livet och fortsatt goda förutsättningar genom skolåren [13]. Enligt serviceåtagande för grundskolan i Hylte Kommun ska varje elev bland annat erbjudas en verksamhet som utgår från individuella behov och möjligheter. Utbildningen ska ha hög kvalité, där demokratiska arbetsformer och respekt är viktiga hörnpelare [14]. Elevers skolresultat och hälsa är starkt sammankopplade och en av de viktigaste skyddsfaktorerna för god hälsa är att klara skolan. En skola med ett positivt skolklimat, där elever kan känna sig trygga, där de kan växa och utvecklas och där de trivs, är också en skola där elever med största sannolikhet både mår bra och där lärandet är lyckosamt. Det är möjligt att förbättra elevers skolresultat genom förbättringar av deras hälsa, och omvänt, det är möjligt att förbättra elevers hälsa genom förbättringar av deras skolresultat [15]. Enligt en forskningssammanställning av Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och undervisningen bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida, goda relationer mellan lärare och elever, samt att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna [16]. Allmänt om skolan Eleverna fick svara på frågan om hur nöjd eller missnöjd de är med sitt liv när det handlar om skolan, som diagram C1 visar är det 82 procent som är ganska eller mycket nöjda, vilket är i nivå med riket. Killarna är något mer nöjda än tjejerna. C1. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det handlar om skolan? Andelen C1. som har svarat ganska nöjd eller mycket nöjd % 82% 77% Totalt Stämning och problem i skolan Tyvärr är det alltför ofta som skolmiljön skapar ogynnsamma förhållanden för unga att må bra i. Mobbning och kränkande behandling är de aspekter i skolmiljön som har de mest negativa effekterna på hälsan [17]. Det är viktigt att fånga upp problem i tid och därmed motverka kränkningar och våld. Störst effekt får insatser mot mobbning om de är tydligt kopplade till varandra och om det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning bland skolans personal [18]. 59 procent av ungdomarna i Hylte uppger att de helt eller till stor del trivs med stämningen på skolan, motsvarande siffra för riket är 70 procent. er svarar i lägre grad än killar att de trivs med stämningen i skolan (diagram C2). 19

20 C2. Hur tycker du att det stämmer in på din skola? - Jag trivs med stämningen på min skola % 4 35% 39% 3 27% 2 11% 5% 13% 17% 3% 3% Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer till stor del Stämmer helt Vet inte Eleverna har även fått svara på om det förekommer olika kränkningar i skolan. Killar upplever att rasism och våld förekommer i högre utsträckning än tjejerna (diagram C3). Samtliga av de kränkningar som listas i diagrammet förekommer i högre utsträckning i Hylte än i riket (tabell C4). C3. Hur tycker du att dessa påståenden passar in på din skola? Andelen som svarat stämmer till stor del och stämmer helt. Mobbning förekommer i min skola Rasism förekommer i min skola 27% 24% 34% 4 Skolmiljön, den är ofta väldigt högljudd Elev på Örnaskolan Sexuella trakasserier förekommer i min skola 11% 11% Våld förekommer i min skola 34% 42% 5% 15% 2 25% 3 35% 4 45% C4. Hur tycker du att dessa påståenden passar in på din skola? Andelen som svarat stämmer till stor del och stämmer helt i Hylte kommun jämfört med riket. Förekommer det... Hylte Riket Våld 38 % 22 % Sexuella trakasserier 11 % 9 % Rasism 37 % 20 % Mobbning 26 % 18 % 20

21 Bemötande Vidare har eleverna svarat på frågor som rör bemötande på skolan. erna uppger i lägre utsträckning (33 procent) att skolan agerar om en lärare kränker en elev än killarna (50 procent). Killarna å andra sidan uppger i lägre utsträckning att lärare behandlar tjejer och killar lika (diagram C5). Även vad gäller dessa siffror skiljer sig Hylte i jämförelse med riket (tabell C6). C5. Hur tycker du att dessa påståenden passar in på din skola? Andelen som har svarat stämmer till stor del och stämmer helt. Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 54% 63% Min skola agerar om en lärare kränker en elev Elever och lärare bemöter varandra med respekt Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 33% 31% 38% 5 46% 51% C6. Hur tycker du att dessa påståenden passar in på din skola? Andelen som svarat stämmer till stor del och stämmer helt i Hylte kommun jämfört med riket. Påstående Hylte Riket Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 59 % 60 % Min skola agerar om en lärare kränker en elev 41 % 45 % Elever och lärare bemöter varandra med respekt 49 % 61 % Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 35 % 47 % Omdöme skola Enkäten innefattar även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation så som skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. I diagram C7 framgår att en hög andel är nöjda med biblioteket, elevhälsan och lärarna. Andelen nöjda är lägre framförallt när det gäller skolmaten. 21

22 C7. Vad tycker du om? Andelen som har svarat ganska bra och mycket bra. Lärarna Elevhälsan Möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det Undervisningen Skolmaten Skolbiblioteket Skolmiljö 33% 28% 5 58% 79% 8 69% 77% 85% 84% 74% 79% 92% 83% Skolmaten är viktig att man äter så att man klarar av dagen men man borde kanske tänka på något alternativ där eleverna kan få vara med och påverka vad det blir för mat. Elev på Örnaskolan Inflytande och delaktighet i skolan Elever har rätt till formellt demokratiskt inflytande i skolan genom elevråd och elevskyddsombud, både enligt skollagen och enligt arbetsmiljölagen. Samtidigt är viktigt att elevers inflytande inte begränsas till formella beslut som tas inom exempelvis klassråd eller elevråd. Elever behöver få vara delaktiga i undervisningen och få chansen att göra sin röst hörd. Om elever ges möjlighet till delaktighet har de större chans att få höga betyg, och skolor med hög delaktighet har en låg nivå av mobbning [19]. Enkäten innehåller ett antal frågor som rör elevinflytande. I Hylte uppger tjejer i lägre utsträckning att de uppmuntras till delaktighet av skolan än killar (diagram C8). C8. Hur tycker du att dessa påståenden stämmer in på din skola? Andelen som svarat stämmer till stor del och stämmer helt. Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 27% 33% Skolans personal lyssnar på vad elevrådet säger och tar dem på allvar 23% 34% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan 31% 37% 5% 15% 2 25% 3 35% 4 22

23 Tabellen nedan visar ovanstående påståenden jämfört med riket. Eleverna i Hylte upplever att de i lägre utsträckning uppmuntras till delaktighet än i övriga riket (tabell C9). C9. Hur tycker du att dessa påståenden stämmer in på din skola? Andelen som svarat stämmer till stor del och stämmer helt i Hylte kommun jämfört med riket. Påstående Hylte Riket Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 29 % 42 % Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar 28 % 48 % dem på allvar Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan 33 % 43 % Ungdomarna svarade på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och påverka olika saker i skolan samt hur mycket de anser att de får påverka dessa i dagsläget. Det är tydligt att eleverna vill påverka i klart högre grad än de upplever sig få. Skillnaden mellan upplevt och önskat inflytande är störst vad gäller skolmaten och schemat. Det framgår att tjejer i högre grad än killar vill vara med och påverka de olika sakerna (diagram C10). C10. Hur mycket får/vill du vara med och påverka? Andelen som svarat att de vill/får påverka ganska mycket och väldigt mycket. 2 Skolmiljön ute 62% 28% Hur skolans miljö är, 52% mer utbildade lärare 19% och mer lugn och ro i Skolmiljön inne 69% 29% klassrummen. 55% Elev på Örnaskolan Skolans "regler" Maten Schemat Proven Läxorna Hur vi ska arbeta t.ex. grupparbete Vad jag får lära mig 13% 18% 17% 21% 25% 29% 27% 24% 3 32% 37% 34% 35% 42% 5 62% 62% 62% 67% 67% 65% 72% 71% 76% 77% 75% 79% 81% får - vill - får - vill 23

24 Slutsats och fördjupad analys Skola Elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i skolan är av stor betydelse för goda kunskapsresultat och välmående. Det framgår tydligt i skollagen och läroplaner att de demokratiska värdena, elevernas delaktighet och inflytande ska vara lika centralt som kunskaper i olika skolämnen [19]. Elevernas förmåga till inflytande påverkas bland annat av kommunikationsklimatet i klassrummet, lärarens förhållningssätt och undervisningens innehåll. Forskning har även visat att många elever vill ha mer flexibla former för inflytande, det vill säga att de inte vill delta i färdigformulerade grupper utan vill engagera sig under en kortare tid i frågor som de tycker är viktiga [20]. De flesta unga i Hylte är nöjda med sin skolgång men det framkommer även att många inte helt och hållet trivs med stämningen i skolan och att många upplever att det förekommer kränkningar. Eleverna upplever inte att de blir uppmuntrade till delaktighet i skolan och att de vill påverka frågor som rör skolan i klart högre grad än de får. Vad gäller stämning på skolan, förekomst av kränkningar och möjlighet till inflytande och delaktighet är resultaten sämre i Hylte jämfört med riket som helhet. Den fördjupande analysen visar också följande: erna är mindre nöjda med skolan och trivs i lägre grad. Samtidigt upplever killarna mer kränkningar som våld och rasism. 37 procent av unga med funktionsnedsättning trivs med stämningen på skolan, jämfört med 62 procent av unga utan funktionsnedsättning. Unga med funktionsnedsättning är också mer missnöjda med sin skolgång samt upplever mer mobbning och våld än andra. De upplever i mycket lägre grad att det finns möjlighet till att få extra stöd och hjälp av lärarna vid behov. Elever i årskurs 7 svarar i hög utsträckning vet inte på frågorna under detta kapitel. Det kan bero på att de bara har gått på skolan i två månader vid genomförandet av enkäten. om elever ges möjlighet till delaktighet har de större chans att få höga betyg, och skolor med hög delaktighet har en låg nivå av mobbning. [19] 24

25 Politik och samhälle Demokratin blir starkare när det är många som deltar och upplever sig vara delaktiga i samhället. Ett brett deltagande i samhället ger bättre förutsättningar för att fler röster ska kunna komma till uttryck, vilket gör att inflytandet kan bli mer jämlikt. Nationellt är demokratin idag stark, men det politiska inflytandet är inte jämnt fördelat. De som är aktiva i civilsamhällsorganisationer och politiska partier är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer [21]. Att främja ungas inflytande och delaktighet i samhällslivet är ett av de övergripande målen för den svenska ungdomspolitiken. Ungas deltagande kan ses ur två perspektiv, resursperspektivet som utgår från att ungdomar är en resurs som kan bidra med erfarenheter och kunskaper samt medborgarperspektivet som utgår från att unga som medborgare har rätt att vara med och delta och påverka. Båda perspektiven är viktiga [22]. Lupp är ett verktyg för att ta tillvara båda dessa perspektiv. Intresse för samhällsfrågor Ungdomarna svarade på frågor om hur intresserade de är av politik, samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i andra länder. Unga i Hylte är mest intresserade av vad som händer i andra länder (diagram D1). D1. Hur intresserad är du av följande? Andel som svarat ganska intresserad eller mycket intresserad % 58% % 43% 4 41% Politik Samhällsfrågor i allmänhet Vad som händer i andra länder Aktivt samhällsengagemang I enkäten ställs inte någon fråga om politiskt engagemang i partier, men det finns en fråga om ungdomarna gjort någon aktiv politisk handling under det senaste året. Vad som framgår i diagram D2 är att internet och sociala medier är den arena som ungdomarna använt sig av i störst utsträckning. 22 procent av unga har gillat/delat inlägg om samhällsfrågor eller politik och 13 procent av tjejerna och 8 procent av killarna har diskuterat samhällsfrågor/politik på internet det senaste året. En betydligt lägre andel har skrivit ett medborgarförslag. erna har i något högre utsträckning aktivt engagerat sig i samhällsfrågor. 25

26 D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande? Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/politik på internet 22% 22% Diskuterat samhällsfrågor/politik på forum eller bloggar på internet 8% 13% Deltagit i demonstration 7% 9% Skrivit ett förslag till kommunens politiker 3% 6% Tagit kontakt med någon politiker, tjänsteperson eller beslutsfattare i kommunen 6% 11% 5% 15% 2 25% Har unga vilja och möjlighet att påverka? Unga har ofta sämre förutsättningarna att delta i politik och påverka samhällsfrågor, på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet. Trösklarna för deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna. Olika former av stöd och uppmuntran från vuxna är således väldigt viktigt när det kommer till insatser för att öka ungas delaktighet. En viktig faktor för att kunna öka ungas delaktighet i kommunen och samhället är att unga faktiskt ser att de har möjligheter att göra sin röst hörd [22]. I Hylte svarar 24 procent av tjejerna och 17 procent av killarna att de har ganska eller mycket stor möjlighet att framföra sina åsikter. En relativt stor andel, cirka 41 procent, har svarat vet ej (diagram D3). Siffrorna överensstämmer i stort sett med riket som helhet. D3. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? 45% 4 35% 36% 41% 41% 42% 3 25% 24% 2 15% 17% 5% Mycket stora/ganska stora Ganska små/mycket små Vet inte 26

27 Undersökningar visar att det politiska intresset är starkt bland unga idag. En stor andel av de unga är engagerade och vill påverka politiken. Unga visar generellt en stark tilltro till demokratin och de allra flesta uttrycker stöd för de grundläggande demokratiska värderingarna [21]. Ungdomarna svarade på om de vill vara med och påverka i frågor som rör Hylte. Det är en stor andel, 57 procent av tjejerna och 49 procent av killarna som svarar att de vill vara med och påverka. D4. Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? % 49% 43% 51% 3 2 Ja Nej De som svarade att de vill vara med och påverka fick en följdfråga gällande vem de skulle vända sig till för att göra det. En relativt stor andel, 39 procent av tjejerna och 47 procent av killarna svarar att de inte vet vart de skulle vända sig. Det vanligaste är att ungdomarna skulle vända sig till någon de känner eller till ett politiskt parti eller ungdomsförbund. erna skulle i högre utsträckning vända sig till ett parti eller annan organisation medan killarna i högre grad skulle vända sig till någon de känner. D5. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Vet inte 39% 47% Annat 8% 4% Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande, till exempel ungdomsråd eller 16% 11% Tjänstemän eller politiker 8% 16% Internet/sociala medier 18% 14% Förening eller organisation 19% Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund 14% 24% Någon jag känner 26% 4 5% 15% 2 25% 3 35% 4 45% 5 27

28 Ungdomarna som svarade att de ville påverka kunde även i fritext ange vad för typ av frågor de skulle vilja påverka. Det som ungdomarna i högst utsträckning vill påverka är saker som rör skolan på olika sätt, bland annat nämns skolmiljön och skolmaten. Vad som också nämns av många är tillgång och möjlighet till fritidsaktiviteter samt samhällsfrågor i stort som till exempel integration och trygghet. Några utvalda citat redovisas nedan: Vill påverka mer vad som kommer att hända. Vuxna snackar alltid om oss barn men vi får aldrig någon talan Vad pengarna går till och hur det ska vara i skolan och liknande. Allas lika värde Skolorna, så de blir bättre och allmänt med fritidsaktiviteter. Att det finns mer bussar på lördag och söndag. För där jag bor finns det inte. De som svarat att de inte vill vara med och påverka i kommunen fick svara på en fråga om varför de inte vill det. Majoriteten, 67 procent av tjejerna och 55 procent av killarna, svarar att de inte är tillräckligt intresserade. 15 procent av tjejerna och 25 procent av killarna svarar att de inte tror det spelar någon roll (diagram D6). D6. Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? Annat 8% 15% Jag tror inte att det spelar någon roll 15% 25% Jag har inte tid 18% 21% Jag är inte tillräckligt intresserad 55% 67% Jag kan för lite om hur jag ska göra 18% 23% Förtroende för vuxna Ungdomarna svarade på en fråga om hur stort förtroende de har för vuxna i allmänhet respektive politiker. 60 procent av tjejerna och 72 procent av killarna (totalt 66 procent) av ungdomarna har mycket eller ganska stort förtroende för vuxna, motsvarande siffra i riket är 72 procent. Förtroendet för politiker är klart lägre. Killarna har större förtroende, framförallt till vuxna i allmänhet (diagram D7). 28

29 D7. Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer? Andelen som har svarat ganska stort eller mycket stort % % Politiker Vuxna i allmänhet Slutsats och fördjupad analys Politik och samhälle Att främja ungas inflytande och delaktighet i samhällslivet är ett av de övergripande målen för den svenska ungdomspolitiken. Det är inte bara en rättighet för unga att delta i beslut som rör deras vardag utan det är även viktigt att ungas kunskaper och synpunkter tas tillvara i den demokratiska processen [23]. Sammanfattningsvis visar resultaten att ungdomarna i Hylte framför allt är intresserade av vad som händer i andra länder, men även att drygt hälften vill vara med och påverka kommunen. Många upplever att de har begränsade möjligheter att påverka och vet inte var de ska vända sig. Den fördjupande analysen visar också följande: er är mer aktiva än killar. De vill påverka mer och ser sig också ha större möjligheter att påverka kommunen. er skulle i högre utsträckning vända sig till en organisation om de vill framföra sig åsikt, medan killarna skulle vända sig till någon de känner. Det finns också en skillnad mellan könen avseende anledningen till att man inte är vill påverka. erna uppger att det är för att de inte är intresserade och killarna för att de inte tror att det spelar någon roll. Unga med funktionsnedsättning är i läge grad intresserade av samhällsfrågor. Utrikes födda är mer intresserade av vad som händer i andra länder. Intresset för samhällsfrågor ökar ju högre årskurs eleverna går i, där engagemanget är högst i årskurs 9 och lägst i årskurs 7. Unga vars föräldrar inte förvärvsarbetar har lägre förtroende för politiker och andra vuxna. Unga som är oroliga för sina föräldrars ekonomi ser mindre positivt på möjligheten att påverka. För att politiskt deltagande alls ska te sig meningsfullt krävs en grundläggande känsla av att det faktiskt tjänar något till att försöka påverka. Om man saknar tilltro till den egna förmågan att delta i politiska aktiviteter är det naturligt att lusten att försöka utöva inflytande avtar. Sannolikheten för att man försöker göra sin röst hörd i politiska sammanhang minskar. [37] 29

30 Trygghet & utsatthet Att barn får trygga uppväxtvillkor möjliggör en bra start i livet och goda möjligheter att utvecklas. Socialpsykologiska studier visar att känslor av gemenskap, sammanhang och trygghet är förutsättningar för fysisk och psykiskt god hälsa. Det innebär att trygghet kan påverka möjligheten till återhämtning och fysisk aktivitet. Långvarig otrygghet kan generera stress och begränsar vistelse i en avkopplande närmiljö och kan störa nattvilan. Att känna sig trygg i sitt boende är en central kvalitet i boendemiljön [24]. Att ha blivit utsatt för någon form av kränkning, så som mobbning, hot, misshandel, sexuellt våld eller utnyttjande har en stark negativ påverkan på ungas hälsa. Mobbning brukar ofta omfatta verbala och fysiska angrepp samt utestängande från gruppen. De barn som har blivit utsatta för kränkningar har ofta psykosomatiska besvär, får sämre förutsättningar för ett hälsosamt liv, känner sig stressade och har en negativ syn på framtiden [25]. Utsatthet för brott I enkäten ställdes en fråga om man har blivit utsatt för brott de senaste sex månaderna. Som det framgår i diagram E1 är det en relativt hög andel som har blivit utsatta för misshandel, 9 procent av tjejerna och 13 procent av killarna. Den totala andelen i Hylte är således 11 procent, motsvarande siffra i riket är 6 procent. Att ha blivit utsatt för hot är dock betydligt vanligare, 20 respektive 22 procent av tjejerna och killarna uppger att någon hotat dem under det senaste halvåret. Killarna är mer utsatta för misshandel, stöld och hot och tjejerna mer utsatta för sexuellt våld/utnyttjande. E1. Har något av detta hänt dig under de senaste sex månaderna? Andel som har svarat ja Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 3% 7% Jag har blivit utsatt för misshandel 9% 13% Någon har stulit från mig 8% 14% Någon har hotat mig 2 22% 5% 15% 2 25% 30

31 Upplevd trygghet Ungdomarna fick svara på hur trygga de är på olika platser. Som det framgår i diagram E2 är en hög andel, över 90 procent, alltid eller oftast trygga hemma, i bostadsområdet och på väg till och från skolan. Fritidsgården och i kollektivtrafiken är ställen där ungdomarna känner sig mindre trygga. er är generellt sett något mer otrygga. I diagrammet har de unga som svarat ej aktuellt på fritidsgården och på träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet räknats bort. E2. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? På fritidsgården På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet Gör kommunen tryggare. Elev på Örnaskolan På internet På buss, tåg eller liknande På stan/i centrum I skolan På väg till/från skolan I mitt bostadsområde I hemmet Alltid Oftast Sällan Aldrig 31

32 Utsatthet för kränkningar och orättvis behandling Vad som framgår i diagram E3 är att 38 procent av tjejerna har blivit mobbade eller trakasserade enstaka gånger eller en längre period det senaste halvåret. Andelen killar som svarar detsamma är 20 procent. Andelen som svarar att de utsatts för mobbning är på liknande nivå i Hylte som i riket. E3. Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst? % % 2 7% 5% 15% Ja, under en längre period Ja, enstaka gånger Nej En klar majoritet av de som utsatts för mobbning svarar att det skett i skolan. 25 procent av tjejerna och 14 procent av killarna svarar att det hände på internet/i mobilen (diagram E4). E4. Var blev du mobbad, trakasserad eller utfryst? Annat På internet/i mobilen På buss, tåg eller liknande På stan eller i centrum På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet I skolan På väg till eller från skolan I mitt bostadsområde I någon annans hem Hemma 7% 7% 3% 2% 3% 5% 4% 2% 2% 7% 4% 7% 17% 25% 14% 89% 79%

33 Ungdomarna fick även ange om de blivit orättvist behandlade på ett sätt som gjort att de mått dåligt. 51 procent av tjejerna och 31 procent av killarna har svarat att de blivit orättvist behandlade någon eller flera gånger det senaste halvåret (diagram E5). Detta är i nivå med riket i övrigt. E5. Har du, under de senaste sex månaderna, upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så du har mått dåligt? % % 2 11% 5% Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej De elever som svarat att de utsatts för orättvis behandling fick svara på två följdfrågor, av vem eller vilka de blev orättvist behandlade av samt varför. Det är vanligast att ha blivit orättvist behandlad av andra ungdomar. Killar uppger i något högre utsträckning att de blivit orättvist behandlade av personal inom olika verksamheter (diagram E6). 23 procent av tjejerna och 11 procent av killarna svarar att de blivit orättvist behandlade på grund av utseende. 10 procent av tjejerna och 15 procent av killarna på grund av etnisk tillhörighet. er upplever i högre grad att de blivit orättvist behandlade på grund av utseende och ålder medan killar upplever att det är på grund av kön och etnisk tillhörighet. Det vanligaste svaret är dock att de unga inte vet varför de blev orättvist behandlade (diagram E7). E6. Vem eller vilka har du känt dig orättvist behandlad av? Personal inom annan verksamhet 1% 4% Personal i en organisation eller förening (t ex 1% 7% Personal socialtjänsten 3% 9% Personal inom polisen/rättsväsendet 3% 2% Personal inom sjukvården 7% Personal på fritidsgård eller liknande 2% Personal inom skolan 33% 33% Annan person 25% 29% Familj/släkt 16% 13% Andra elever/ungdomar 71% 64%

34 E7. Av vilken eller vilka orsaker tror du att du blev orättvist behandlad? Vet inte 34% 4 Annan orsak 34% 17% Religion eller trosuppfattning 9% 11% Funktionsnedsättning 2% Utseende 23% 11% Ålder 16% 4% Sexuell läggning 4% Könsidentitet eller könsuttryck* 1% 9% Kön 7% 11% Etnisk tillhörighet 15% 5% 15% 2 25% 3 35% 4 45% För att skapa en trygg miljö är det viktigt att de vuxna som finns runt unga visar att de finns där för dem och att alla unga känner att de har en vuxen de kan vända sig till [26]. 87 procent av tjejerna och 79 procent av killarna vet vart de kan vända sig om de blir illa behandlade eller mår dåligt. E8. Vet du vart du kan vända dig för att få stöd om du skulle bli illa behandlad eller må dåligt? 87% 13% 79% 21% Ja Nej 34

35 Alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld skadar unga både kroppsligt och känslomässigt, det påverkar den unges psykiska hälsa, självbild, relationer till andra och möjligheten att utvecklas. Den utsatta upplever ofta en stor ensamhet och kan känna ett starkt motstånd mot att berätta för någon utomstående om vad som har hänt. Hindren för att berätta och be om hjälp är många, och känslan blir att den unge måste försöka lösa sitt problem på egen hand [27]. Ungdomarna fick svara på om de har blivit utsatta för olika former av kränkningar, kontrollerande handlingar eller våld av en familjemedlem eller annan släkting. Totalt uppger 13 procent att de har varit utsatta för en eller flera kränkningar. Av de som blivit utsatta är det vanligast att ha blivit utsatt för fysiskt våld och att ha förbjudits att umgås med kompisar efter skoltid. Det finns inga betydande skillnader mellan könen (diagram E9). E9. Har det hänt att någon familjemedlem eller annan släkting gjort något av det här mot dig under de senaste 12 månaderna? Inget av detta har hänt mig 88% 87% Förbjudit dig att delta i sex- och samlevnadsundervisning i skolan Har pratat om att du ska gifta dig med en person som inte själv har valt Förbjudit dig att vara med på simning där både tjejer och killar badar tillsammans Förbjudit dig att umgås med någon som du är/har varit kär i Förbjudit dig att umgås med kompisar efter skoltid Tvingat dig att bevaka eller bestraffa ett syskon Övervakat dig, genom att t. ex. kontakta dig på mobil hela tiden eller låtit ett syskon/annan Hotat med att skicka iväg dig hemifrån (t.ex. till andra släktingar) Stängt in dig eller på annat sätt hindrat dig att lämna hemmet Använt fysiskt våld mot dig, t. ex. sparkat, slagit, nypt eller spottat på dig Hotat dig 1% 1% 1% 2% 2% 1% 7% 5% 4% 5% 4% 3% 2% 2% 1% 6% 6% 3% 5% De unga som svarade att de har varit utsatta fick följdfrågan vad de tror att det beror på. Av de alternativ som fanns så var de vanligaste svaren för att straffa mig och för att kontrollera mig. 35

36 I enkäten ställdes även en fråga om huruvida eleverna får gifta sig med vem de vill. 84 procent av tjejerna och 78 procent av killarna svarar att de får det, vilket är något lägre än i riket (totalt 81 procent i Hylte jämfört med 86 procent i riket som helhet) (diagram E10). E10. Får du gifta dig med vem du vill? Vet inte Nej Ja, men bara om personen är av ett annat kön än mig Ja, men bara om personen har samma religiösa, etniska eller kulturella bakgrund som min familj 7% 9% 1% 6% 4% 3% 7% 5% Ja, jag får gifta mig med vem jag vill 84% 78%

37 Slutsats och fördjupad analys Trygghet och utsatthet Att barn får trygga uppväxtvillkor möjliggör en bra start i livet och goda möjligheter att utvecklas. Socialpsykologiska studier visar att känslor av gemenskap, sammanhang och trygghet är förutsättningar för fysisk och psykiskt god hälsa [24]. De unga i Hylte är förhållandevis trygga i sin vardag, även om det finns platser där en högre andel är otrygga till exempel i kollektivtrafiken och på fritidsgården. Andelen som blivit utsatta för brott som hot och våld är hög. Även om utsatthet för mobbning och orättvis behandling är i nivå med riket är det allt för många unga som utsätts då det påverkar deras liv i hög grad. Det är relativt få unga i Hylte som har varit med om kränkningar, kontrollerande handlingar eller våld av en familjemedlem eller annan släkting. Till denna fråga finns det inget rikssnitt att jämföra med då det var en fråga som lades till enkäten utöver de ordinarie frågorna. Det är dock viktigt att vara medveten om att de elever som har varit med en sådan här kränkning är oerhört utsatta. Dessa unga bär ofta själva hela ansvaret för att göra en anmälan. Lojalitet mot föräldrar och oro för vad som kan hända med dem själva kan få dem att avstå från att söka hjälp [25]. Den fördjupade analysen visar inte att unga utrikes födda skulle vara mer utsatta för kränkningar, kontrollerande handlingar eller våld av en familjemedlem eller annan släkting. Den fördjupande analysen visar också följande: 100 procent av de unga som bor i Kinnared/Drängsered är alltid trygga i sitt bostadsområde. Killar är mer utsatta för misshandel, stöld och hot än tjejer. De känner sig också i högre grad orättvist behandlade av personal inom olika verksamheter på grund av kön och etniska tillhörighet. Unga med funktionsnedsättning är betydligt mer utsatta för våld, hot och sexuella trakasserier (se diagram E11). De är också i högre grad utsatta för kränkningar, kontrollerande handlingar eller våld av en familjemedlem eller annan släkting E11. Har något av detta hänt dig? Andel som har svarat ja baserat på funktionsnedsättning eller inte. Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 4% 17% Jag har blivit utsatt för misshandel 2 Någon har stulit från mig 8% 27% Någon har hotat mig 17% 4 5% 15% 2 25% 3 35% 4 45% Ung utan funktionsnedsättning Ung med funktionsnedsättning 37

38 Unga utrikesfödda är mer otrygga på stan och i centrum samt på träningen men mer trygga på fritidsgården. De upplever sig också bli mer orättvist behandlade. Det är vanligare att dessa unga inte gifta sig med vem de vill (se diagram E12). Unga vars föräldrar inte förvärvsarbetar är mindre trygga i sitt bostadsområde, på stan och i centrum samt på internet. Det är också vanligare att dessa unga inte vet var de ska vända sig om något händer dem. Unga som är oroliga för sina föräldrars ekonomi är mindre trygga på internet och på träningen än andra. De är mer utsatta för kränkningar, kontrollerande handlingar eller våld av en familjemedlem eller annan släkting och det är vanligare att dessa unga inte får gifta sig med vem de vill (se diagram E12). E12. Får du gifta dig med vem du vill? Vet inte Nej Ja, men bara om personen är av ett annat kön än mig Ja, men bara om personen har samma religiösa, etniska eller kulturella bakgrund som min familj Ja, jag får gifta mig med vem jag vill 4% 14% 8% 13% 7% 4% 22% 8% 3% 13% 14% 6% 52% 58% Unga som är oroliga för sina föräldrars ekonomi Unga utrikes födda Totalt Varje flicka och pojke ska kunna känna sig trygg och ges de bästa förutsättningarna för att utveckla sin potential, att växa som en fritt tänkande människa och kunna delta på egna villkor i samhällsutvecklingen. [1] 38

39 39

40 Hälsa Hälsa är ett samspel mellan flera olika faktorer i livet så som det allmänna hälsotillståndet, levnadsvanor, möjligheter att påverka sin livssituation, relationer, framtidstro, trygghet samt ekonomisk och social situation [25]. En god hälsa tidigt i livet leder till att unga kan skapa goda sociala relationer och tillgodogöra sig utbildning. Detta påverkar i sin tur bland annat möjligheterna till trygghet, arbete och inkomst. Det är alltså angeläget att säkerställa att alla barn har en god hälsa eftersom det är en investering i barnens välbefinnande och deras framtid. Förutom den moraliska aspekten finns stora samhällsekonomiska vinster att göra med hjälp av tidiga förebyggande insatser. Idag finns det dock stora skillnader i ungas hälsa, bland annat utifrån kön, födelseland, sexuell läggning, funktionsvariation och familjens ekonomiska situation [28]. Nöjdhet med livet, familj och kompisar Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, används för att avspegla psykisk hälsa. Dessutom är familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk bestämningsfaktorer som påverkar barns hälsa [29]. Andelen unga i Hylte som är ganska eller mycket nöjd med livet i sin helhet är 84 procent av tjejerna och 91 procent av killarna, när det gäller familjen är motsvarande siffra 90 och 93 procent och kompisar 86 respektive 93 procent. Killarna är således genomgående mer nöjda med alla tre aspekter (diagram F1). F1. Hur nöjd är du med följande? Andelen som svarat ganska nöjd eller mycket nöjd % 93% 93% 9 84% 86% Livet i sin helhet Familjen Kompisar Självskattad hälsa Självskattad hälsa innebär att individer ombeds att själva skatta sitt allmänna hälsotillstånd på en skala. Resultat av detta slag ifrågasätts ibland på grund av det subjektiva inslaget, men har visat sig stämma väl överens med mer objektiva och medicinska mått på hälsa [29]. I Hylte svarar 73 procent av tjejerna och 89 procent av killarna att de mår mycket eller ganska bra. Vilket innebär att totalt 80 procent av ungdomarna uppger att de mår mycket eller ganska bra, jämfört med 75 procent i riket som helhet. 40

41 F2. Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig? Mycket/ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska/mycket dåligt 73% 17% 89% 8% 3% Psykiska och somatiska besvär Under de senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland unga i Sverige ökat i större omfattning än i övriga nordiska länder. Ökningen rör såväl självrapporterade psykiska besvär som diagnostiserade psykiska sjukdomar [30]. Ungdomarna fick svara på frågor om hur ofta de upplever olika psykiska och somatiska besvär så som stress, huvudvärk, ont i magen, sömnsvårigheter och nedstämdhet. I diagrammet F3 redovisas andelen ungdomar som har de listade besvären regelbundet, det vill säga en gång i veckan eller oftare. Det är vanligast besväret är att man känt sig stressad. er har mer psykiska och somatiska besvär än killar. F3. Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna? Andelen F3. som svarat en gång i veckan eller oftare. Sovit dåligt om natten Svårt att somna 34% 28% 31% 44% Väldigt många unga mår psykiskt dåligt och har psykisk ohälsa. Elev på Örnaskolan Känt dig nedstämd 23% 44% Känt dig stressad 38% 69% Ont i magen 2 34% Huvudvärk 24% 43%

42 Levnadsvanor Det som påverkar ungas fysiska hälsa mest är matvanor, brist på motion samt bruk av tobak och alkohol. Den fysiska hälsan påverkar sannolikt också den psykiska hälsan [25]. I diagram F4 nedan redovisas andelen ungdomar som svarat att de hoppar över måltider flera gånger i veckan eller oftare. En relativt hög andel, 29 procent av tjejerna och 33 procent av killarna, hoppar över frukosten flera gånger i veckan. 24 procent av tjejerna och 26 procent av killarna hoppar över lunchen flera gånger i veckan eller oftare. Även middagen hoppar killar över i högre utsträckning än tjejer. F4. Hur ofta händer det att du hoppar över följande måltider? Andel som svarat flera gånger i veckan eller oftare 35% 33% 3 25% 29% 24% 26% 23% 2 15% 13% 5% Frukost Lunch Middag/kvällsmat Fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter för unga, exempelvis på kondition, muskelstyrka, blodtryck, blodfetter och BMI. Effekterna kan ses både på kort sikt och upp i vuxen ålder. Fysisk aktivitet har troligen positiva effekter även för utvecklingen av kognitiva funktioner och bidrar till livskvalitet och psykisk hälsa. Barn och unga bör vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen enligt rekommendationer från Världshälsoorganisationen (WHO). Att vara fysiskt aktiv kan till exempel handla om att promenera eller cykla till skolan, ägna sig åt olika former av idrott, ha aktiviteter på skolan eller leka med kamrater. Enligt WHO är det hela 81 procent av skolungdomarna i världen som rör för lite på sig [29]. Enligt diagram F5 är det 10 procent av tjejerna och 22 procent av killarna som tränar i stort sett varje dag, och således når upp till WHO:s rekommendationer. 42

43 F5. Hur ofta brukar du träna så du blir andfådd eller svettas? % 52% % 23% 16% 11% 7% 3% I stort sett varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon eller några gånger i månaden Sällan eller aldrig I enkäten ställs en fråga om användningen av anabola steroider eller motsvarande medel. 3 procent av tjejerna och 6 procent av killarna har en eller flera gånger använt denna typ av medel, vilket är i nivå med riket (2 respektive 5 procent). Vid genomförande av enkäten var det många unga som undrade vad som räknas som prestationshöjande medel och om det innefattar till exempel energidryck. Detta indikerar att det finns en bristande kunskap om vad prestationshöjande medel är. Nationellt sett har andelen unga i årskurs 9 som röker tydligt minskat de senaste åren. Vad gäller alkohol är såväl andelen unga som dricker alkohol som alkoholkonsumtionen fortsatt historiskt låg i årskurs 9 [31]. I Hylte röker 10 procent av tjejerna och 6 procent av killarna en gång i månaden eller oftare. Andelen som snusar minst en gång i månaden eller oftare är 3 procent av tjejerna och 11 procent av killarna. Rökning är således något vanligare bland tjejer och snus vanligare bland killar. Vad gäller frågan om hur ofta man dricker alkohol svarar 15 procent av tjejerna och 18 procent av killarna att de dricker minst en gång per månad. Motsvarande siffra i riket är 11 procent av tjejerna och 10 procent av killarna. F6. Hur ofta brukar du? Röka cigaretter Sällan eller aldrig 9 94% Minst en gång i månaden 6% Snusa Sällan eller aldrig 97% 89% Minst en gång i månaden 3% 11% Dricka alkohol Sällan eller aldrig 85% 82% Minst en gång i månaden 15% 18% De vanligaste sätten att få tag på alkohol är att få från kompisar, kompisars syskon och partner, att ta från sina föräldrar utan att de vet och att få från sina föräldrar eller annan vuxen. 17 procent av 43

44 ungdomarna i Hylte får alkohol från sina föräldrar, motsvarande siffra i riket är 12 procent. Av de som dricker alkohol är det 39 procent som uppger att de dricker sig berusade någon gång i månaden eller oftare. Andelen killar som blir berusade en gång i månaden eller oftare är högre än bland tjejerna. Föräldrars inställning spelar stor roll för ungas alkoholkonsumtion. Unga som blir bjudna hemma och som får dricka för sina föräldrar har en större risk för att bli intensivkonsumenter, alltså att de dricker sig berusade varje månad [32]. 7 procent av tjejerna och 15 procent av killarna (totalt 11 procent) i Hylte uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar, jämfört med 4 procent i riket. Dessutom är det cirka 19 procent som uppger att de inte vet. F7. Får du dricka alkohol för din/dina föräldrar? 8 75% % % 18% 21% 7% Ja Nej Vet inte 5 procent tjejerna och 4 procent av killarna svarar att de en eller flera gånger har använt narkotika. De som använt narkotika fick även ange vilken typ de använt. Det vanligaste svaret är att man inte vet, därefter kommer cannabis. F8. Har du någon gång använt narkotika? % Ja 4% 95% Nej 96% De som svarat att de använt narkotika fick även svara på hur de får tag på det. Det vanligaste sättet är genom någon person på orten. 44

45 Slutsats och fördjupad analys - Hälsa En god hälsa tidigt i livet leder till att unga kan skapa goda sociala relationer och tillgodogöra sig utbildning. Detta påverkar i förlängningen bland annat möjligheterna till trygghet, arbete och inkomst och därmed hela livet [28]. De allra flesta unga i Hylte är nöjda med livet som helhet, sin familj och sina kompisar. De bedömer även i hög grad sin hälsa som bra. Jämfört med riket är det en hög andel unga som dricker alkohol varje månad och det samvarierar också med att det är fler unga i Hylte som får dricka alkohol för sina föräldrar jämfört med riket i helhet. Överlag uppger tjejer i betydligt högre grad att de besväras av psykiska och somatiska besvär som att ha svårt att somna, känna sig nedstämd och känna sig stressad. Det vanligaste besväret är att känna sig stressad och det är också där den största skillnaden mellan könen finns. Det finns ett par viktiga perspektiv att tänka på när det gäller psykiska och somatiska besvär hos tjejer och killar. För det första upplever tjejer ofta höga prestationskrav och har lägre självkänsla jämfört med jämnåriga killar. De förväntas ta ett stort ansvar för kamratrelationer i skolan och det verkar som om tjejer har högre förväntningar på sig från sina föräldrar att prestera i skolan. Det ställs alltså olika krav på tjejer och killar utifrån de rådande samhällsnormerna vilket kan bidra till de högre stressnivåerna och den psykiska ohälsan bland unga tjejer [5]. Det andra som är viktigt att ha med sig är att starka normer kring maskulinitet kan vara ett hinder för killar att i ord uttrycka hur de mår. Flera studier visar att mäns psykiska ohälsa i högre grad tar sig uttryck genom exempelvis sänkt stresstolerans, utåtagerande aggressivitet, missbruksbenägenhet eller fysiska besvär [33]. Den fördjupande analysen visar också följande: Unga som bor i Långaryd/Landeryd dricker alkohol och använder tobak i högst utsträckning. Lägst nyttjande av alkohol och tobak har de unga i Unnaryd. Killar är mer nöjda med livet som helhet, kompisar och sin familj. De är mer fysiskt aktiva men hoppar över måltider i större utsträckning. Det är också vanligare att killar snusar och dricker alkohol samt blir berusade oftare. Unga med funktionsnedsättning är mindre nöjda med livet som helhet och med kompisar än andra unga. De skattar sin hälsa lägre och har mer psykiska och somatiska besvär. Dessutom röker de mer, dricker alkohol oftare och har i högre utsträckning använt narkotika. Elever i årskurs 9 har en högre tobakskonsumtion, dricker oftare alkohol och får i högre utsträckning dricka alkohol för sina föräldrar än eleverna i de lägre årskurserna. Unga som är oroliga för sina föräldrars ekonomi skattar sin hälsa lägst av samtliga grupper (54 procent skattar sin hälsa som ganska eller mycket bra jämfört med 81 procent bland andra unga) och besväras mer av nedstämdhet samt av att ha svårt att somna. Att förebygga ohälsa, och kanske framför allt psykisk ohälsa, i barndomen och under tonåren betyder mycket även för hälsa och framgång senare i livet. Ohälsa i barndomen, i synnerhet psykisk ohälsa, är förknippad med sämre skolresultat och sämre framtidsutsikter som ung vuxen samt med de unga vuxnas hälsa. Dessutom är konsekvenserna allvarligare för barn från ekonomiskt utsatta familjer. [28] 45

46 Arbete och framtid Enligt de nationella ungdomspolitiska målen är arbete ett prioriterat område för att ungdomar ska få ett socialt och ekonomiskt tryggt liv. Ungas övergång från skola till arbetsliv är ett viktigt steg i processen att etablera sig i samhället och bli vuxen. Det är en förhållandevis liten andel unga som inte avslutar grundskolan. De flesta som går ut grundskolan fortsätter sedan till gymnasieskolan [34]. Unga som besväras av psykisk ohälsa riskerar att få svårigheter i sin utbildning vilket i sin tur påverkar möjligheterna till vidare utbildning och arbete [35]. Extrajobb och sommarjobb Extrajobb och sommarjobb innebär oftast att unga för första gången får kontakt med och kontakter på arbetsmarknaden. Dessa kontakter ökar sannolikheten att senare få en varaktig anställning på samma arbetsplats, men också möjligheten att få anställning på andra arbetsplatser [36]. I Hylte uppger 9 procent av tjejerna och 21 procent av killarna (totalt 16 procent) att de har ett extrajobb, vilket är något högre än i riket (13 procent). Vidare svarar 58 procent av tjejerna och 43 procent av killarna att de skulle vilja ha ett extrajobb (diagram G1). G1. Har du något extrajobb just nu? % 5 43% 4 33% 36% % 9% Ja Nej, men jag vill ha ett extrajobb Nej, jag vill inte ha något extrajobb 17 procent av tjejerna och 29 procent av killarna (totalt 23 procent) svarar att de hade ett sommarjobb förra året, vilket även det är något högre än i riket (19 procent). Cirka 11 procent svarar att de sökte ett sommarjobb men att de inte fick något (diagram G2). 46

47 G2. Hade du något sommarjobb i somras? % 3 73% 6 Skaffa fler sommarjobb åt unga så att de kan lära sig samt föreberda sig för vuxenlivet. Elev på Örnaskolan 2 17% 12% Ja Nej, men jag sökte utan att lyckas Nej, jag sökte inte något sommarjobb Majoriteten av ungdomarna fick sitt sommarjobb genom någon i sin familj, släkting eller någon annan de känner. G3. Hur fick du ditt sommarjobb? Genom någon i min egen familj 46% 6 Genom någon annan släkting eller person jag känner 35% 31% Kontaktade själv arbetsplatsen 19% På annat sätt 8% 12% Genom kommunen 8% 5% Genom arbetsförmedlingen Sökte utannonserad tjänst 5% Vad unga vill och tror att de kommer göra efter grundskolan 87 procent av tjejerna och 75 procent av killarna skulle helst gå en gymnasieutbildning direkt efter grundskolan. Av dessa vill en klar majoritet gå på ett gymnasium utanför Hylte kommun. 5 procent av tjejerna och 7 procent av killarna skulle helst vilja börja jobba (diagram G4). 47

48 G4. Vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan? Gå en gymnasieutbildning i Hylte kommun 16% 17% Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun 58% 71% Börja jobba Vet inte Annat 5% 7% 7% 1% 3% 16% Det är en väldigt stor andel av ungdomarna som tror att de kommer läsa vidare efter grundskolan (direkt eller senare). Endast 1 procent tror inte att de kommer läsa vidare. 10 procent av tjejerna och 21 procent av killarna svarar vet inte. er vet i högre utsträckning att de vill läsa på gymnasiet men är mer osäkra på vilken inriktning än killar. Bland killarna som är säkra på att de vill läsa vidare är det lika många som vill läsa yrkesförberedande som studieförberedande program (diagram G5). G5. Tror du att du kommer att läsa vidare efter grundskolan (direkt eller senare)? Vet inte 21% Nej, jag tror inte jag kommer läsa vidare efter grundskolan 1% 1% Ja, gymnasiet men är osäker på vilken programinriktning jag ska välja 24% 42% Ja, yrkesförberedande program på gymnasiet 12% 28% Ja, studieförberedande program på gymnasiet 27% 36% 5% 15% 2 25% 3 35% 4 45% 48

49 Kommer unga att stanna i kommunen? 56 procent av tjejerna och 37 procent av killarna (totalt 47 procent) svarar att de tror att de kommer flytta från Hylte. Det kan jämföras med i övriga riket där totalt 42 procent av ungdomarna tror att de kommer flytta från kommunen de bor i. Det är således framförallt tjejerna som tror att de kommer flytta medans killarna i högre grad inte har funderat på det (diagram G6). G6. Tror du att du kommer flytta från kommunen? 6 56% % 13% 22% 32% 41% Ja Nej Jag har inte tänkt på det Det är stor skillnad på huruvida man tror att man kommer flytta från kommunen eller inte beroende på bostadsort. Lägst andel unga som tror att dom kommer flytta finns bland dem som bor i Långaryd/Landeryd (21 procent), högst andel finns bland dem som bor i Rydöbruk (67 procent) (diagram G7). G7. Tror du att du kommer flytta från kommunen? Andel ja baserat på bostadsort % 47% 67% 51% 63% % De vanligaste anledningarna till att flytta från kommunen är för att få arbete eller studera samt att man vill ha närmare till en större ort eller stad (diagram G8). 49

50 G8. Av vilken anledning tror du att du kommer flytta från kommunen? Vet inte 6% Annat 7% 7% Här kan jag inte vara den jag är 6% 2% Vill ha närmare till större ort eller stad 26% 46% Vill ha närmare till naturen 4% 4% Bostadssituationen i kommunen 4% Familj och släkt 8% 9% Kompisar eller flickvän/pojkvän/partner 6% 18% Mina fritidsintressen 11% 22% Studier 39% 44% Arbete 51% 46% Det som unga tycker är det bästa med att bo i Hylte kommun Kompisar och flick-/pojkvänner Bra miljö att växa upp i Familj och släkt Mina fritidsintressen Närheten till naturen 50

51 Framtidstro Totalt är det 93 procent av de unga i Hylte som ser ganska eller mycket positivt på framtiden vilket är i nivå med riket. G9. Hur ser du på framtiden? Mycket positivt Ganska positivt Ganska negativt Mycket negativt Ungdomarna fick också svara på en fråga om vad de tror kommer påverka deras framtid mest. De vanligaste faktorerna är drömmar och mål, vilja och förmåga samt betyg (diagram G10). G10. Vilka av dessa alternativ tror du kommer påverka din framtid mest? Tillfälligheter och slumpen Samhället/politik Erfarenheter av sysselsättning/arbete Min hälsa Mitt fritidsintresse Vad min familj eller närstående vill att jag ska göra Mina betyg Vad mina vänner gör Min vilja och förmåga Mina drömmar och mål 7% 5% 4% 1% 11% 5% 4% 8% 8% 27% 2 14% 2 11% 55% 52% 52% 47% 65% 62%

52 Slutsats och fördjupad analys Arbete och framtid Enligt de nationella ungdomspolitiska målen är arbete ett prioriterat område för att skapa förutsättningar för att ungdomar ska få ett socialt och ekonomiskt tryggt liv. Ungas övergång från skola till arbetsliv är ett viktigt steg i processen att etablera sig i samhället och bli vuxen [35]. De flesta unga i Hylte tror att de kommer läsa vidare efter grundskolan och de ser också i mycket hög grad positivt på sin framtid. Det är något högre andel av de unga i Hylte som har/har haft extrajobb och sommarjobb jämfört med riket. Det framgår även att det sociala nätverket är viktigt för att kunna ha ett arbete, de vanligaste sätten att få ett extrajobb/sommarjobb är nämligen via någon i sin familj, släkting eller någon man känner. Den fördjupande analysen visar också följande: De unga i Långaryd/Landeryd har extrajobb/sommarjobb i högst utsträckning, lägst andel finns i Hyltebruk. De unga i Långaryd/Landeryd är också de unga som är mest positiva till att bo kvar i kommunen. Vanligast att vilja flytta från kommunen är det i Unnaryd och Rydöbruk. Killar har extrajobb/sommarjobb i högre utsträckning är tjejer men vet i lägre grad vad de vill göra efter grundskolan. er vet i högre utsträckning att de vill läsa vidare men inte till vad. er uppger också i högre grad att de tror att de kommer flytta från Hylte kommun. Unga med funktionsnedsättning ser inte lika ljust på sin framtid. Utrikes födda tror att deras familj och närstående kommer påverka deras framtid i högre grad än andra unga. De tror inte att deras vilja och förmåga har lika stor betydelse som andra unga. Unga möter i dag en arbetsmarknad som är osäkrare och som kräver högre utbildning och kompetens än tidigare. Många unga vuxna känner sig oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Det är troligt att även de yngre är medvetna om dessa förändringar och att det medfört en ökad press på dem Förändringarna på arbetsmarknaden har troligen bidragit till utvecklingen av psykosomatiska symtom bland unga. [38] 52

53 53

54 Referenser [1] Regeringens proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik. [2] Fokus 13 Unga och jämställdhet., Ungdomsstyrelsen, Stockholm, [3] Fokus 12 Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning, Ungdomsstyrelsen, Stockholm, [4] Om unga hbtq-personer Fritid, Ungdomsstyrelsen, Stockholm, [5] När livet känns fel, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor., Stockholm, [6] Fokus 17, del 3 Unga hbtq-personer, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor., Stockholm, [7] Från vaggan till graven. Hallänningens liv och livsvillkor - ur ett intersektionellt perspektiv, Region Halland, [8] BRIS, [Online]. Available: [Använd ]. [9] U. Janlert, Arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa en kunskapsöversikt, Kommissionen för jämlik hälsa, Stockholm, [10] Socioekonomiska villkor och psykisk ohälsa bland tonåringar, Folkhälsomyndigheten, Östersund, [11] Fokus 14 Ungas fritid och organisering, Myndigheten för ungdomsfrågor - och civilsamhällesfrågor, Stockholm, [12] Regeringens proposition 2013/2014:191 Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. [13] Vision 2040 Antagen av kommunfullmäktige, Hylte Kommun, [14] Serviceåtagande - Grundskola, Hylte Kommun. [15] Skolverket, [Online]. Available: Skolverket Hälsofrämjande perspektiv i förskolan och skolan; [Använd ]. [16] Framgång i undervisningen, Skolinspektionen, [17] J. C. Ahrén, Skolan och ungdomars psykosociala hälsa (SOU 2010:80), Statens offentliga untredningar, Stockholm, [18] Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning, Skolverket, Stockholm, [19] Delaktighet för lärande, Skolverket, Stockholm, [20] M. Rönnlund, Demokrati och deltagande, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå Universitet, Umeå, [21] Låt fler forma framtiden! Del A, Statens offentliga utredningar, Stockholm,

55 [22] Ungas inflytande och delaktighet, Sveriges kommuner och landsting, [23] Ungas förhållande till demokratin En forskningsöversikt, inventering av befintliga data och analys, Sveriges kommuner och landsting, [24] R. Östergötland, Östgötakommissionen för folkhälsa - slutrapport, [Online]. Available: [25] Fokus 07 En analys av ungas hälsa och utsatthet, Ungdomsstyrelsen, Stockholm, [26] Friendsrapporten, Friends, [27] Räknas det här som våld?, BRIS, Stockholm, [28] E. Mörk, A. Sjögren och H. Svaleryd, Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Uppsala, [29] Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18, Folkhälsomyndigheten. [30] Utvecklingen av psykisk ohälsa, barn och unga, Socialstyrelsen, [31] M. Z. (red), Skolelevers drogvanor 2018, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), [32] Tonårsparlören, [Online]. Available: [Använd ]. [33] (O)jämställdhet i hälsa och vård, Sveriges Kommuner och Landsting, [34] Från skola till arbete - Fördjupad analys av ungas övergång mellan skola och arbetsliv., Myndigheten för ungdomsfrågor - och civilsamhällesfrågor, Stockholm, [35] Det stora steget - Delrapport om ungas övergång från skola till arbetsliv, Myndigheten för ungdomsfrågor - och civilsamhällesfrågor, Stockholm, [36] L. Hensvik, O. N. Skans och D. Müller, Kontakterna och konjunkturen: jobb under skoltiden och inträdet på arbetsmarknaden, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Uppsala, [37] En analys av ungas inflytande, Ungdomsstyrelsen, Stockholm, [38] Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?, Folkhälsomyndigheten,

56 56