Ungas livsvillkor i Dalarna

Transkript

1 Ungas livsvillkor i Dalarna Unga vuxna år REGION DALARNA 2015 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

2 Titel: Ungas livsvillkor i Dalarna, år Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Region Dalarna Datum: Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år

3 Innehållsförteckning Syfte och metod... 1 Sammanfattande reflektioner... 4 A. Bakgrundsfrågor... 5 B. En meningsfull tillvaro... 8 C. Möjligheter att påverka RAPPORTEN ÄR FÄRGKOORDINERAD! Hitta den del du vill läsa om genom att titta på färgen i avsnittens högra kant. D. Utbildning och arbete E. Regionen F. Framtid Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år

4 Det är ungdomar som vet vad ungdomar vill ha, då ska man också låta ungdomarna vara med i påverkansarbete och bestämma över sina egna möjligheter Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 4

5 Syfte och metod INLEDNING OCH SYFTE Under 2015 antog Region Dalarna en strategi om att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. I Dalastrategin slås visionen fast: Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet. Strategin inkluderar tre målbilder för länets ungdomsstrategiska arbete till år Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda Unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling Unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna En utgångspunkt i strategin är att det är viktigt att satsa på unga för en hållbar utveckling i regionen. För att kunna mäta att det arbete och de insatser som görs faktiskt gör skillnad har alla kommuner i Dalarna genomfört en Luppundersökning för ungdomar på högstadiet och gymnasiet. Lupp är en enkät som utförs för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och har tagits fram av MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen). Denna typ av undersökningar möjliggör ett kunskapsbaserat arbete. Utöver Lupp-undersökningarna på högstadiet och gymnasiet som har genomförts i kommunerna, har Region Dalarna i samarbete med länets kommuner genomfört en undersökning bland unga vuxna, år. Undersökningens resultat redovisas i denna rapport. Syftet med undersökningen har varit att samla in kunskap om gruppen samt att följa upp arbetet och insatserna i linje med strategin. Undersökningen har anpassats i viss grad men många frågor är tagna direkt ur Lupp. METOD Frågor Frågeunderlaget har utifrån Lupp-enkäten anpassats och justerats, av Region Dalarna i samråd med Enkätfabriken. Vissa frågor har lagts till och en del frågor och/eller svarsalternativ har omformulerats något för att på ett bättre sätt vara anpassade till unga vuxna i åldern år. Genomförande 3000 ungdomar i åldern ingick i urvalet. Urvalet var slumpmässigt och hämtades från SPAR, Statens personadressregister. För att få ett tillräckligt underlag i varje kommun har ett stratifierat urval gjorts av 200 ungdomar i varje kommun. Ungdomarna fick möjlighet att svara på enkäten via pappersenkät eller webbenkät. Efter det första utskicket har två påminnelser skickats via post samt ytterligare en påminnelse som skickades via sms. Viktning Svaren har viktats på ålder och kön. Läs mer under rubriken Bortfallsanalys. Kommunindelning Varje person i urvalet har tilldelats en kommun i första hand baserat på hur de besvarade frågan A1 (Jag bor i kommun:) i andra hand enligt urvalet från SPAR. Vissa personer har svarat att de bor i en annan kommun än de som fanns tillgängliga som svarsalternativ i fråga A1. Deras svar finns kvar i resultatet men har tilldelats en egen kategori annan kommun. Se tabell på nästa sida. Syftet med denna rapport är dels att presentera ett underlag för uppföljning av de indikatorer som är kopplade till målen i strategin, dels att vara ett underlag för diskussioner och det fortsatta arbetet med ungdomsfrågor i regionen. Hela denna rapport, tillhörande separat bilaga samt rapporten för ungdomar år hittar du på Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 1

6 Syfte och metod Svarsfrekvens KOMMUN urval svar svarsfrekvens Avesta kommun % Borlänge kommun Falu kommun % Gagnefs kommun % Hedemora kommun % Leksands kommun % Ludvika kommun Malung/Sälens kommun % Mora kommun % Orsa kommun % Rättviks kommun % Smedjebackens kommun % Säters kommun % Vansbro kommun % Älvdalens kommun % Annan kommun % Total % RESULTATREDOVISNING Analys, jämförelser och nedbrytningar Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på kön, ålder och kommun. Jämförelser, inte bara för kön, utan även avseende andra faktorer möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Att få denna kunskap är viktig för att arbeta vidare med förändring och anpassa insatserna för ungdomsrelaterade frågor. Regeringens proposition för den nya ungdomspolitiken betonar även vikten av statistik om ungdomars levnadsvillkor och i första hand resultatskillnader mellan ålder och kön, men även i andra hand, och om möjligt, skillnader vad gäller andra bakgrundsfaktorer. Könsuppdelad statistik, som synliggör skillnader mellan killar och tjejer, är även ett första steg i processen mot att ha ett förankrat jämställdhetsarbete avseende ungdomsfrågor. Rapporten innehåller även nedbrytningar på kommunnivå. I vissa fall görs även jämförelser mot åldersgruppen år. Jämförelser är möjligt till denna åldersgrupp då alla kommuner i länet genomfört Lupp-undersökningen samma år. Läsanvisningar Siffrorna och diagrammen i rapporten ger uppfattningar om tendenserna som råder för ungdomarna och deras upplevelser i Dalarna. Alla frågor som ställdes i enkäten redovisas i rapporten. Alla frågor redovisas dock inte nedbrutet på både ålder, kommun och kön. Vissa frågor kan exempelvis redovisas endast uppdelat på kön. För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. I den separata bilagan redovisas dock alla frågor nedbrutna på kön, ålder och kommun 1. I vissa fall skiljer sig bilagan mot diagrammen i rapporten med +/-1% på grund av avrundning. Avrundning i diagram o tabeller i rapporten förekommer också och innebär ibland att totalen blir 99% eller 101%. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma, är att i vissa fall har några av svarsalternativen uteslutits i redovisningen. Detta har också gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. Statisk sambandsanalys Vissa områden i rapporten innehåller en fördjupad analys. Som en del i denna fördjupade analys används statistisk sambandsanalys. Ett statistiskt samband anger att två eller flera variabler samvarierar. Något orsaksförhållande behöver dock inte råda, dvs. det är svårt att bevisa att en variabel orsakar en annan, utan endast att variablerna samvarierar. Endast samband som är signifikanta tas upp i rapporten. 1 Bilagan finns att hämta på Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 2

7 Syfte och metod BORTFALLSANALYS En grundlig bortfallsanalys har gjorts då svarsfrekvensen inte var så hög, totalt 25 %. Vid en låg svarsfrekvens är sannolikheten större att resultatet är skevt. Det innebär dock inte direkt att det behöver vara det. Bortfallsanalysen syftar till att kartlägga om det finns direkt synliga skevheter och därefter om möjligt korrigera dem. Första faktorerna som testats är fördelning av svar på åldersgrupper och kön. Resultat visar där att det är något bättre svarsfrekvens bland de yngre vilket gör att de har en större tyngd i resultatet. Detsamma gäller för kvinnor som är tydligt överrepresenterade. För att korrigera för detta har resultatet viktats på ålder och kön. Därmed har resultatet återställts till den fördelning som finns i populationen av unga i Dalarna. Utöver kön och ålder har jämförelser gjorts utifrån svar på andra relevanta bakgrundsfaktorer. En sådan fråga är frågan om sysselsättning. Vid en jämförelse mellan andelen arbetslösa bland de som svarat på undersökningen och andelen arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar för samma åldersgrupp i hela Sverige, så visar det att resultatet ser ut att vara relativt representativt på den punkten. 1 Enligt Arbetsförmedlingen var andelen inskrivna arbetslösa år i Dalarna 12,3 % under kvartal 2 och 3 år En annan faktor som jämförts är frågan om utländsk bakgrund. Enligt SCB:s befolkningsstatistik är 12 procent av unga mellan år i Dalarna födda utomlands. 3 Bland respondenterna i undersökningen är siffran 7 procent, vilket tyder på att gruppen är något underrepresenterad bland respondenterna. Detta kan vara bra att ha i åtanke när man läser rapporten. Vad som vidare kan noteras är att andelen som röstade i riksdagsvalet 2014 är något överrepresenterade bland respondenterna. I denna undersökning svarar 85 % att de röstade i valet. I SCB:s statistik över valdeltagande i länet (18-29 år) röstade 79,8 % i riksdagsvalet Notera dock att åldersgruppen i SCB:s statistik går upp till 29 år. 1 SCB Arbetskraftsundersökning Arbetsförmedlingen 2015: Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län SCB Statistikdatabasen, Befolkningsstatistik SCB: Statistikdatabasen Åldersfördelning andel urval andel svar kvot 19 år 11% 13% 1,20 20 år 15% 15% 1,00 21 år 14% 14% 0,98 22 år 14% 15% 1,06 23 år 14% 12% 0,88 24 år 14% 12% 0,87 25 år 15% 17% 1,13 26 år 3% 2% 0,60 Åldersgruppsfördelning andel urval andel svar kvot yngre än 23 år 54% 57% 1,05 23 år och äldre 46% 43% 0,94 Könsfördelning andel urval andel svar kvot kvinna 46% 58% 1,27 man 54% 42% 0,77 Urval STATUS varav antal andel fullständigt svar papper 427 webb % ofullständigt svar 28 1% bortfall Adress okänd 3 Postretur (information saknas) 4 Flyttat, eftersändning saknas 57 Vägran % ingen uppgift % Total Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 3

8 Sammanfattning: indikatorer och mål I denna del presenteras indikatorerna i strategin sammanfattat. Alla siffror, som inte är markerade med extern källa i en fotnot, är hämtade från denna undersökning, Ungas livsvillkor i Dalarna, år. MÅLBILD: EN MENINGSFULL TILLVARO Unga vuxna är nöjda med flera aspekter gällande sin tillvaro i Dalarna. En stor andel är anser att de har en god hälsa, är nöjda med familje- och kompisrelationer samt med livet i sin helhet. Unga kvinnor skattar dock sin hälsa sämre än unga män och unga kvinnor upplever även mer psykiska och somatiska besvär. Andelen unga som är nöjda med hur mycket det finns att göra på fritiden är lägre, men det varierar stort mellan kommunerna. Totalt i regionen anser 49 % att de finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. 72% bedömer att de har en mycket eller ganska bra hälsa 22% har ett nedsatt psykiskt välbefinnande i Dalarna i åldern år 1 17,4 dagar är ohälsotalet för åringar i Dalarna år % är mycket eller ganska nöjda med familjen 87% är mycket eller ganska nöjda med livet som helhet 87% är mycket eller ganska nöjda med kompisrelationerna 49% anser att det finns mycket eller ganska mycket att göra på fritiden MÅLBILD: UNGA SKA KUNNA PÅVERKA En målbild är att unga i Dalarna ska känna att de kan påverka sina egna liv och även länets utveckling. Avseende ungas syn på möjligheterna att vara med och påverka svarar 14 % att de ser sig ha stora eller ganska stora möjligheter att föra 1 Folkhälsomyndigheten: Hälsa på lika villkor Försäkringskassan 2015 fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. En väldigt stor andel, 48 % svarar vet inte avseende denna fråga och tyder på en osäkerhet. 50 % svarar dock att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen, se avsnitt C. 14% svarar att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen 6% av förtroendevalda i regionen är år 3 MÅLBILD: UNGA SKA HA GODA MÖJLIGHETER ATT SKAFFA SIG ARBETE OCH UTBILDNING Andelen unga som fullföljer sin gymnasieutbildning är i Dalarna hög, totalt 72,6 %. Denna andel är något högre än i riket i snitt som är 69,3%. Andelen som börjar studera inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning är dock något lägre i Dalarna (40 %) än riket i snitt (46 %). Vad gäller respondenternas sysselsättning i dagsläget framgår det i avsnitt D att 51 % arbetar, 12 % studerar vi högskola/universitet och 11 % är arbetslösa. 2 % driver i dagsläget ett företag. Resterande 24 % studerar på övriga instanser, är föräldralediga, sjukskrivna eller gör annat. 48% skulle kunna tänka sig att starta eget företag i framtiden 73% fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år i Dalarna 4 4 börjar studera inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning i Dalarna 5 13% i åldern år i Dalarna är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften 6 3 SCB. Förtroendevalda valet Skolverket 2015: Startläsår 2011/ Skolverket 2015: Avgångsläsår 2009/2010. Inkluderar alla formera av studier, även folkhögskola och komvux. Siffran är approximerad. 6 Arbetsförmedlingen Detta är en alternativ indikator eftersom en siffra på sysselsättningsgrad inklusive studerande inte fanns tillgänglig vid tiden för rapportens framtagande Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 4

9 A. Bakgrundsfrågor BAKGRUND I den första delen presenteras resultaten för bakgrundsfrågorna. Som det framgår i cirkeldiagrammet nedan är 40 % av respondenterna män och 59 % är kvinnor. För att korrigera bortfall har dock kön som tidigare nämnts viktats om i rapporten för att motsvara fördelningen i länet bland unga (52 % män och 48 % kvinnor). Bland respondenterna är en hög andel, totalt 92 %, födda i Sverige. 7 % är födda utanför Europa och 1 % är födda i Europa. Utav de 8 % som inte är födda i Sverige svarar 44 % att de bott i Sverige upp till tre år. I enkäten kunde de unga även ange sina föräldrars sysselsättning. En övervägande andel av ungdomarnas föräldrar arbetar, se diagram A5. A1. Vad stämmer bäst in på dig? A3. Var är du och dina föräldrar födda? Sverige Norden Europa Utanför Europa Jag 92% 1% 7% Förälder a 9 3% 1% 6% Förälder b 88% 3% 2% 6% A4. Om du inte är född i Sverige, hur länge har du bott här? 3 44% 39% 4 1% 59% Kvinna Man Annan könstillhörighet 17% 1 A2. Vilken är din sexuella läggning? Osäker på min sexuella läggning/vet inte 2% 10 år eller längre 4-9 år 0-3 år Vill inte definiera mig 5% A5. Vad är din förälder eller dina föräldrars sysselsättning? Annat Bisexuell 1% 3% Arbetar Studerar Arbetslös Långtidssjukskriven/ sjukpensionär Ålderspensionär Annat Vet inte Homosexuell 2% Förälder a 87% 2% 2% 3% 3% 2% 2% Förälder b 77% 2% 4% 7% 4% 4% 3% Heterosexuell 87% Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 5

10 A. Bakgrundsfrågor HUSHÅLL OCH BOSTADSSITUATION 39 % av respondenterna bor med en eller båda föräldrar. 25 % svarar att de bor med partner utan barn och 24 % bor ensam utan barn. Ungdomarna fick även svara på en fråga om hur nöjda de är med sin bostadssituation. 70 % anger att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med sin bostadssituation medan 9 % är missnöjda. Bland de som angav missnöje med bostadssituationen svarar 31 % att de vill flytta hemifrån men att de inte har råd och 30 % vill flytta men anger att de inte finns några tillgängliga bostäder. A7. Hur nöjd eller missnöjd är du med din bostadssituation? % 34% 21% 7% 2% A7b. Vad är orsaken till att du är missnöjd? 8 10 Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Som det framgår i den separata bilagan på sida 23 så har de yngre respondenterna, upp till och med 22 år, i större utsträckning angett att de är missnöjda med sin bostadssituation för att de vill flytta hemifrån men inte har råd. De som är 23 år och äldre, anger i större utsträckning att de vill flytta på grund av annan anledning. Jag vill bo tillsammans med någon som jag inte bor med nu Jag vill ha ett större boende 11% A6. Hur ser ditt hushåll ut? Annan anledning 25% ensam med barn Jag vill flytta hemifrån, men det finns inga tillgängliga bostäder 3 med kompis/kompisar på annat sätt 2% 4% Jag vill flytta hemifrån, men har inte råd 31% med partner med barn 6% med en förälder 14% ensam utan barn 24% med partner utan barn 25% med fler än en förälder 25% 1 3 Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 6

11 A. Bakgrundsfrågor HUSHÅLL OCH BOSTADSSITUATION PER KOMMUN I tabellerna nedan framgår det hur ungdomarna bor samt hur nöjda de är med bostadssituationen, nedbrutet per kommun. Vad som framgår är att unga i Orsa, Smedjebacken, Säter, Gagnef och Vansbro i störst utsträckning bor kvar hos föräldrarna (med en eller fler föräldrar). I dessa kommuner svarar mellan % av ungdomarna att de bor med en eller fler föräldrar. I Borlänge är andelen som bor med sina föräldrar lägst, totalt 25 % A6. Hur ser ditt hushåll ut? anger detta. Vad gäller nöjdhet med den egna bostadssituationen framgår det att högst andel missnöjda med bostadssiutationen (som svarat att de antingen är ganska eller mycket missnöjda) finns i Älvdalen, Ludvika, Borlänge och Hedemora. Här svarar % att de är missnöjda. I Falun och Säter finns den lägsta andelen missnöjda, endast 4 % i Falun och 5 % i Säter anger att de är missnöjda med sin bostadssituation. Vid en fördjupad sambandsanalys framgår det att de som bor med en förälder är mindre nöjda med sin bostadssituation än övriga. De som bor med partner är nöjdast med bostadssituationen. Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung/ Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen med en förälder 14% 7% 12% 14% 1 19% 13% 16% 15% 13% 8% 11% 21% 13% med fler än en förälder 18% 28% 26% 21% 26% 12% 21% 4 24% 37% 39% 22% 26% ensam utan barn 16% 31% 22% 8% 27% 31% 23% 27% 24% 23% 33% 24% 1 29% 27% ensam med barn 1% 2% 2% med partner utan barn 31% 33% 22% 33% 28% 26% 24% 26% 28% 14% 11% 26% 23% 24% med partner med barn 7% 5% 8% 11% 3% 7% 3% 4% 7% 7% 13% 12% 2% 6% med kompis/kompisar 1% 7% 4% 2% 5% 5% 1% 3% på annat sätt 11% 4% 3% 4% 11% 2% 5% 2% 2% A7. Hur nöjd eller missnöjd är du med din bostadssituation? Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung/ Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Mycket missnöjd 2% 4% 7% 3% 1% 7% 1% 4% 6% Ganska missnöjd 8% 14% 4% 5% 1 9% 8% 5% 13% 8% 5% 4% 4% 4% 1 Varken nöjd eller missnöjd 14% 16% 26% 3 11% 15% 21% 23% 29% 23% 14% 19% 21% 25% Ganska nöjd 35% 44% 38% 39% 4 35% 3 24% 42% 29% 41% 38% 37% 29% Mycket nöjd 43% 26% 32% 44% 36% 35% % 31% 41% 34% 38% 34% 3 Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 7

12 B. En meningsfull tillvaro Mål: Unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda Unga i Dalarna ska känna sammanhang och meningsfullhet samt att de blir sedda och bemötta med respekt. Detta är grunden för en god hälsa. Alla unga har rätt till en bra uppväxtmiljö och goda förutsättningar att utvecklas. Möjligheten att vara delaktig i kultur- och fritidsaktiviteter är viktigt för ungas välmående. Tillgång till ett rikt och intressant kultur- och fritidsliv är också viktiga faktorer när unga väljer bostadsort. Att verka för en bättre hälsa är både ett mål i sig och ett medel för utvecklingen av ett hållbart och dynamiskt samhälle. I de nationella målen för ungdomspolitiken är hälsa och mer precist psykisk hälsa även ett prioriterat område. I detta avsnitt kommer frågor som är kopplade till målet om en meningsfull tillvaro, dvs. frågor som berör hälsa och fritid, att redovisas. Frågor som rör trygghet kommer även att redovisas i detta avsnitt. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Antalet dagar tas sedan i proportion till befolkningen i ålderskategorin, i detta fall åringar. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivaren. Ohälsotalet är år ,4 dagar totalt sett i åldern år i regionen. För kvinnor är talet 19,7 dagar och för män 15,4 dagar. I jämförelse till de nationella resultatet i den aktuella åldersgruppen ligger Dalarna avseende ohälsotalet något högre än i riket totalt, där det framgår att ohälsotalet är 13,9 dagar år 2015 i åldersgruppen år. INDIKATORER! B1. Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa? HUR MÅR UNGA VUXNA I DALARNA? En indikator för målet, om att unga i Dalarna ska känna en meningsfull tillvaro och bli sedda, är frågan om den självskattade hälsan. Självskattad hälsa innebär att individer ombeds att själva skatta sitt allmänna hälsotillstånd längs en på förhand definierad skala, dvs. ett subjektivt mått. Resultat av denna typ ifrågasätts ibland på grund av det subjektiva inslaget, ändå har självskattad hälsa visat sig stämma väl överens med mer objektiva och medicinskt definierade mått på hälsa % av unga kvinnor och unga män i Dalarna upplever sin hälsa under de senaste sex månaderna som mycket eller ganska bra. 11 % bedömer sin hälsa som ganska eller mycket dålig. Två andra indikatorer används även i strategin för målet om en meningsfull tillvaro som berör ungas hälsa. Dessa är andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande i regionen, från Folkhälsomyndigheten, samt Försäkringskassans ohälsotal. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande år är i Dalarna totalt 23 %. Andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande är 29 % och bland män är motsvarande siffra 16 %. Andelen unga kvinnor med nedsatt psykisk välbefinnande är således klart högre än motsvarande andel för unga män. 1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 25% 47% 18% 9% 2% Hur bedömer du din hälsa? Kvinna Man Mycket dålig 2% 2% Ganska dålig 11% 7% Varken bra eller dålig 17% 18% Ganska bra 49% 45% Mycket bra 21% 28% Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande i Dalarna är 22 % i åldern år Folkhälsomyndigheten 2014 Mycket dålig Ganska dålig Varken bra eller dålig Ganska bra Mycket bra Ohälsotalet för unga (20-29 år) i Dalarna uppgick år 2014 i 17,4 dagar Försäkringskassan 2015 Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 8

13 B. En meningsfull tillvaro SJÄLVSKATTAD HÄLSA PER KOMMUN I tabellen nedan visas frågan om självbedömd hälsa, som även är en indikator, nedbrutet per kommun. Vad som framgår är att unga i Falun och Gagnef i högst utsträckning svarar att de mår bra, här anger totalt 79 % att de bedömer sin hälsa som mycket bra eller ganska bra. Andelen som svarar att de bedömer sin hälsa som mycket eller ganska bra är dock lägre i bland annat Mora, Orsa och Ludvika, där mellan % av ungdomarna anger att de har ett mycket eller ganska bra hälsotillstånd. SJÄLVSKATTAD HÄLSA OCH EN JÄMFÖRELSE TILL UNGDOMAR ÅR Vid en jämförelse till yngre ungdomar i Dalarna, år samt år 1, framgår det att unga vuxna (19-25 år) skattar hälsan likvärdigt som ungdomarna i gymnasieåldern. 80 % av ungdomarna på högstadiet och 72 % av ungdomarna på gymnasiet i Dalarna upplever sin hälsa som mycket bra eller ganska bra. Vad gäller ungdomarna i högstadie- samt gymnasieåldern är dock könsskillnaderna avseende denna fråga betydligt större. På högstadiet skattar 71 % av tjejerna och 89 % av killarna sin hälsa som bra. På gymnaiset skattar 62 % av tjejer och 82 % av killarna sin hälsa som bra. Vad gäller unga vuxna anger kvinnor i något lägre grad att de mår bra jämfört med män, men skillnaderna mellan kön är tydligt större vad gäller de yngre åldersgrupperna. 1 Se mer i rapporten "Ungas livsvillkor i Dalarna, år". Rapporten finns att tillgå på INDIKATOR! B1. Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa? Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung/ Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Mycket dålig 2% 2% 3% 3% 1% 2% 5% 5% 3% 4% Ganska dålig 15% 17% 5% 4% 7% 12% 5% 11% 14% 8% 9% 2% 11% 2% 9% Varken bra eller dålig 11% 1 14% 17% 12% 8% 3 12% 21% 25% 16% 28% 19% 22% 21% Ganska bra 42% 49% 64% 46% 55% 45% 34% 42% 36% 4 49% 52% 5 41% 53% Mycket bra 3 22% 15% 33% 23% 36% 3 32% 24% 22% 22% 18% 21% 3 17% Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 9

14 B. En meningsfull tillvaro LIVET SOM HELHET OCH RELATIONER En annan indikator för målet om att unga ska känna en meningsfull tillvaro och blir sedda, är frågan om hur nöjd eller missnöjd man är avseende livet när det kommer till kompisar, familjen samt livet som helhet. Familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk är bestämningsfaktorer som även påverkar en individs hälsa. Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, även används för att avspegla psykisk hälsa. 1 Som det framgår i diagrammet till höger svarar 94 % av unga vuxna i Dalarna att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med familjen. Familjen är tydligt den aspekt som de unga är mest nöjda med. 87% är nöjda med livet i sin helhet och en lika stor andel, 87 %, anger att de är nöjda med kompisarna. INDIKATORER! B2. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det gäller följande? Familjen Kompisar Livet i sin helhet Arbete 36% 32% 52% 72% 4 42% 6 51% 35% 8 22% 17% 10 3% 3% 1 4% 9% 4% 9% Mycket missnöjd Ganska missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Avseende övriga aspekter i livet så framgår det att en relativt stor andel, 36 %, är missnöjda med sin ekonomi. 26 % anger även att de är missnöjda med aspekten arbete. Kvinnor är något mer nöjda än män med livet i sin helhet och med aspekten utbildning. Män är däremot något mer nöjda med aspekterna kompisar och ekonomi. Skillnaderna är dock relativt små. Utbildningen Fritiden Din ekonomi 17% 31% 3 47% 46% 48% 22% 16% 7% 18% 5% 14% FÖRDJUPAD ANALYS EKONOMISK SITUATION En fördjupad analys har genomförts gällande de ungas ekonomiska situation. Det framgår att de som är missnöjda med sin ekonomi är mer missnöjda med flertalet andra aspekter. De skattar sin hälsa som mycket sämre än övriga och anger mer psykiska och somatiska besvär. Totalt svarar 53 procent i gruppen att de har huvudvärk, ont i magen, svårt att somna eller att de sover dåligt i stort sett varje dag. Samma siffra för övriga är 11 procent. De som är missnöjda med ekonomin svarar även i tydligt högre grad att de blivit utsatta för våld och diskriminering än övriga. De som är missnöjda med ekonomin är även klart mindre positiva till sin framtid än övriga. Kvinna Man Familjen 3,63 3,64 Kompisar 3,29 3,42 Livet i sin helhet 3,24 3,18 Arbete 2,98 2,99 Utbildningen 3,10 2,97 Fritiden 3,03 3,06 Din ekonomi 2,66 2,71 I tabellen redovisas ett medevärde på skalan 1-4 Det finns även ett samband mellan ekonomi och synen på inflytande, där de som anger missnöje med sin ekonomi även i högre grad anser att de har små eller inga möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. 1 Forte 2015: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 10

15 B. En meningsfull tillvaro PSYKISKA OCH SOMATISKA BESVÄR De unga fick även svara på frågor, om hur ofta de upplever olika psykiska och somatiska besvär så som stress, värk, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Det konstateras ofta i forskning att de flesta ungdomar i Sverige mår bra, men att det senaste årtiondena har skett en märkbar ökning av ungdomar med psykisk ohälsa och unga som har psykiska och psykosomatiska symtom. Denna typen av symptom är dubbelt så vanliga hos unga kvinnor som hos unga män. 1 En stor andel av de unga vuxna i Dalarna upplever inte regelbundna psykiska eller somatiska besvär. Enligt MUCF indikerar besvär ohälsa om de förekommer flera gånger i veckan eller oftare under en längre period. 2 Liknande kategorisering görs i Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor. En stor andel, totalt 41 %, anger att de är stressade flera gånger i veckan eller oftare. Stress är en reaktion som människan behöver och som i viss 1 SOU 2010:80, Regeringens proposition 2013/14:191 2 MUCf: Fokus 07: Om ungas hälsa utsträckning är bra. Men om påslaget av stresshormoner sker för ofta eller oavbrutet så kan det på sikt leda till ohälsa. 3 Vad som framgår i resultatet fördelat på kön, se tabellen på följande sida, är att unga kvinnor känner sig mer stressade än män. 47 % av unga kvinnor och 33 % av unga män känner sig stressade flera gånger i veckan eller oftare. NEDSTÄMDHET I enkäten ställs även en fråga om hur ofta ungdomarna upplever att de är nedstämda eller deppiga. Psykiska besvär, som till exempel nedstämdhet, kan vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation och är ofta övergående. Dock är det samtidigt viktigt att de ungdomar som behöver hjälp, får den hjälpen snabbt % av de unga kvinnorna i Dalarna svarar att de känner sig nedstämda flera gånger i veckan eller oftare. Motsvarande siffra bland männen är 23 %. 3 Barnombudsmannen: BR2003:02 4 Forte 2015: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga B3. Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste 6 månaderna? Huvudvärk Ont i magen Svårt att somna 37% 36% 43% 27% 4 33% 12% 11% 11% 15% 1 2% 9% 4% 1 I stort sett varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Någon eller några gånger i månaden Sällan eller aldrig Sovit dåligt på natten 37% 25% 13% 16% 8% Känt dig nedstämd, deppig eller nere 23% 36% 15% 17% 1 Känt dig stressad 13% 27% 19% 25% 16% Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 11

16 B. En meningsfull tillvaro Som det framgår i tabellen till höger har även kvinnor i högre grad än män regelbundna besvär med huvudvärk och magont. Vad gäller besvär som rör sömnen, och framför allt att ha svårt att somna, har unga män och unga kvinnor i ungefär lika stor utsträckning regelbundna besvär. SJUKDOM OCH/ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNING I enkäten fick de unga även svara på om de har någon sjukdom eller nedsatt funktion. 18 % totalt svarar ja och 6 % vet inte. B3 per kön: Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste 6 månaderna? Regelbundna besvär (flera ggr i veckan eller oftare), andel Total Kvinna Man Huvudvärk 11% 17% 6% Ont i magen 12% 17% 8% Känt dig stressad 4 47% 33% Känt dig nedstämd, deppig eller nere 26% 31% 23% Svårt att somna 25% 24% 25% Sovit dåligt på natten 25% 27% 23% B4. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion, som inte är tillfällig, och som innebär att du har svårigheter att delta i olika aktiviteter, t ex på jobbet, i studierna, eller på din fritid? 6% 18% Ja Nej Vet inte 76% Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 12

17 B. En meningsfull tillvaro - fördjupad analys Hälsa är ett komplext forskningsområde och bestämningsfaktorerna är många och samspelar ofta. Uppväxt och sociala villkor, relationer, utbildningsnivå, levnadsvanor rörande bl.a. kost, alkohol- och tobaksanvändning samt fysisk aktivitet liksom flera andra levnadsvillkor påverkar hälsan. UNGAS HÄLSA OCH UTVECKLINGEN I SVERIGE Orsaker till ökningen av psykosomatiska symtom samt psykisk ohälsa bland unga i Sverige förklaras ofta, åtminstone till viss del, av den ökade individualiseringen i samhället. I takt med den moderna utvecklingen har unga idag fler val än tidigare, som kan göra att livet känns mer oförutsägbart eller att framtiden känns mer oviss. Det förklaras vidare även som något positivt, vi har idag många möjligheter, men samtidigt ställs det krav på att vi måste välja hur vi vill leva vårt liv. Det påpekas att förmågan att hantera dessa val kanske inte har utvecklats i samma takt som möjligheterna. 1 En annan förklaringsfaktor är ökad skolstress. Bl.a. nämns det att effekter från den reformerade grundskolan med tidigare nationella prov och betyg kan ha betydelse för utvecklingen. Den tekniska utvecklingen används också som en förklaring till ökningen. Här nämns det att utvecklingen har förändrat vardagen och att detta sannolikt har en betydelse för den psykiska hälsan hos unga. 2 Trender på arbetsmarknaden tas även upp som en potentiell orsak till att den psykiska ohälsan bland unga ökat under senaste årtiondena, här diskuteras bland annat att arbetslöshetsnivån kan ha betydelse för ökningen. Den ökning som pågått sedan slutet av fyrtiotalet kan dock inte förklaras på detta sätt. Under denna period var det hög sysselsättning samtidigt som levnadsvillkoren ständigt förbättrades. 3 I Dalarna framgår det att unga kvinnor har mer psykiska och somatiska besvär, ett högre ohälsotal och en högre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med unga män. Förklaringar om varför kvinnor lider av denna typ av symptom i större utsträckning än män är omdiskuterat och det saknas till viss del forskning 1 SOU 2010:80 2 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/ SOU 2010:80 på området. Delvis förklaras ofta skillnaderna av att kvinnor i många avseenden har en mer utsatt livssituation än män, exempelvis avseende socioekonomisk position. Det konstateras dock ofta att den sociala bakgrunden inte räcker för att förklara skillnaderna gällande ohälsa. Könsroller spelar även in; flickor och kvinnor oroar sig mer för utseende, vikt och kroppsform än vad pojkar och unga män gör. Flickor och unga kvinnor oroar sig även mer för sina relationer och skolarbetet. Biologiska orsaker som hormoner finns även med som en potentiell orsak till skillnaderna, bl.a. nämns det att könshormoner påverkar hur kroppen reagerar på stress samt påverkar andra hormoner som anses stå i samband med depression. Dock konstateras det att hormoner troligtvis endast kan förklara en liten del av könsskillnaderna. 4 SAMBANDSANALYSER SJÄLVSKATTAD HÄLSA Vid en fördjupad granskning av de som i undersökningen angivit att de har en sämre hälsa, dvs. de som skattar sin hälsa som mycket dålig eller ganska dålig, framgår en del intressanta samband. Det som kanske inte är så förvånande är att unga som skattar sin hälsa sämre lider generellt av mer psykiska och somatiska besvär. De som skattar hälsan sämre känner sig nedstämda eller deppiga i klart högre utsträckning varje dag än de som skattar sin hälsa bättre (44 % mot 6 %). De som bedömer sin hälsa sämre är även mindre nöjda med sin ekonomi och ser sig även ha lägre möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Vidare ser de som mår sämre mer negativt på framtiden än övriga. De som skattar sin hälsa sämre tror också i högre grad än de som skattar sin hälsa bättre att de kommer flytta från länet och kommunen på grund av studier, dvs. de anger studier i högre grad som orsak än övriga. Vidare framgår det att de som skattar hälsan sämre har även i högre grad blivit utsatta för diskriminering de senaste 6 månaderna. Det framgår även skillnader mellan de som skattar sin hälsa bättre och sämre gällande sysselsättning. De som inte har ett arbete mår sämre och vad gäller de som har ett arbete så skattar de som arbetar deltid sin hälsa sämre än de som arbetar heltid. Det framgår även att de som varit arbetslösa någon gång under en längre period dvs. mer än 6 månader, även skattar sin hälsa sämre än övriga grupper. 4 SOU 2010:80 Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 13

18 B. En meningsfull tillvaro FRITID Fritiden är en betydelsefull del i ungas liv. I MUCF:s senaste attitydundersökning framgår det att unga i åldern år rangordnar fritiden som den viktigaste aspekten i deras liv just nu eller som mycket viktigt. 1 Tillgången till meningsfulla kultur- och fritidssysselsättningar har stor betydelse för ungdomars sociala utveckling, psykiska hälsa och informella lärande. 2 Kulturoch fritidssysselsättningar är även viktiga faktorer när unga väljer bostadsort. Samhällets ansvar i detta handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar, dels att bevaka tillgängligheten och se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. 3 En indikator i målet som rör detta avsnitt är att ungdomar ska uppleva att det finns meningsfulla fritidsaktiviteter. I Dalarna svarar 47 % av de unga kvinnorna och 50 % av de unga männen att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. 41 % totalt anser att det finns ganska lite att göra och cirka en av tio anser att det finns väldigt lite eller ingenting att göra. Skillnaderna mellan kommunerna i Dalarna är dock stor. I Leksands kommun svarar 68 % att det finns mycket eller ganska mycket att göra, motsvarande siffra i Vansbro kommun är 32 %. Synen på aktiviteter under den fria tiden tenderar alltså variera beroende på var i länet de unga är bosatta. På följande sida redovisas ett ordmoln av de kommentarer som inkom på frågan Är det något du tycker saknas? avseende fritidsaktiviteter. Kommentarerna har kategoriserats och utifrån denna kategorisering är ordmolnet sedan skapat. Mötesplatser, uteliv som pubar och barer samt kulturevenemang efterfrågas i stor utsträckning. Flera kommenterar också i allmänhet att aktiviteter för äldre ungdomar saknas. 1 MUCF: Unga med attityd Aspekterna som unga tog ställning till var fritid, fast arbete, parförhållande, barnens framtid, yrkesställning, bilda familj och samhällsställning. 2 Regeringens proposition 2013/14:191 3 MUCF 2007: Ungdomar, fritid och hälsa INDIKATOR! B5. Hur mycket tycker du att det finns att göra på fritiden? 4 15% 34% 41% 11% Väldigt lite/ ingenting Ganska lite Ganska mycket Väldigt mycket Avesta kommun 7% 42% 37% 15% Borlänge kommun 6% 35% 46% 13% Falu kommun 8% 34% 42% 16% Gagnefs kommun 11% 46% 35% 8% Hedemora kommun 6% 5 31% 13% Leksands kommun 11% 21% 42% 26% Ludvika kommun 16% 37% 38% 9% Malung/Sälens kommun 11% 35% 19% 35% Mora kommun 21% 43% 31% 5% Orsa kommun 9% 37% 38% 17% Rättviks kommun 9% 45% 28% 18% Smedjebackens kommun 1 49% 33% 7% Säters kommun 5% 36% 43% 16% Vansbro kommun 7% 61% 19% 13% Älvdalens kommun 25% 4 28% 7% yngre än 23 år 14% 4 35% 12% 23 år och äldre 8% 41% 33% 18% Kvinna 9% 44% 35% 12% Man 11% 39% 33% 17% Väldigt lite/ingenting Ganska lite Ganska mycket Väldigt mycket Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 14

19 B. En meningsfull tillvaro B6. Är det något du tycker saknas? Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 15

20 B. En meningsfull tillvaro TRYGGHET I detta avsnitt redovisas även de frågor som berör hur trygga unga upplever att de är på olika fysiska platser samt frågor som berör utsatthet för hot, brott eller diskriminering under de senaste sex månaderna. Att bli utsatt för brott eller kränkande handlingar innebär utöver en fysisk eller psykisk skada även en begränsning av den utsatta individens frihet, samt kan vara ett hot mot tryggheten också på längre sikt. 18 % upplever att de blivit utsatta för diskriminering under de senaste 6 månaderna UTSATTHET FÖR HOT OCH BROTT Vad som framgår är att en stor andel inte blivit utsatta för hot, stöld, misshandel eller sexuellt våld de senaste 6 månaderna. 10 % totalt anger att de blivit utsatta för stöld och 11 % anger att de har blivit utsatta för hot. En relativt stor andel har inte heller utsatts för diskriminering, totalt 81 %. Som det framgår i tabellen längst ner har kvinnor i något högre utsträckning än män blivit utsatta för diskriminering det senaste halvåret. B7. Nu vill vi att du tänker tillbaka på de senaste sex månaderna. Har något av detta hänt dig? Ja Nej Vill inte svara Hot 11% 88% 1% Stöld 1 9 Misshandel 3% 96% 1% Sexuellt våld/utnyttjande 2% 97% 1% Diskriminering 18% 81% 2% Kvinna Man Ja Nej Vill inte svara Ja Nej Vill inte svara Hot 1 89% 1% 11% 88% 1% Stöld 8% 91% 1 89% Misshandel 2% 97% 1% 3% 96% 1% Sexuellt våld/utnyttjande 2% 97% 1% 1% 98% 1% Diskriminering 78% 2% 15% 83% 2% Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 16

21 B. En meningsfull tillvaro KÄNSLAN AV TRYGGHET Tabellen längst ner visar upplevd trygghet på olika fysiska platser. Svarsalternativet alltid innefattar inga tvivel medan ofta och sällan innefattar olika grad av tvivel kring den upplevda tryggheten. Vad som framgår är att ungdomarna i väldigt hög utsträckning känner sig trygga i hemmet. Många känner sig även trygga i bostadsområdet och på arbetet eller i skolan. Känslan av trygghet är dock lägre på stan eller i centrum, i kollektivtrafiken samt på internet. 11 % känner sig sällan trygga på stan och 4 % känner sig aldrig trygga där. Vad som framgår i tabellen nedan är att unga kvinnor känner sig mindre trygga än unga män på flertalet platser. Kvinnorna svarar i lägre utsträckning att de alltid eller oftast känner sig trygga. B8. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? I hemmet I mitt bostadsområde På arbetet eller i skolan 61% 58% 83% 33% 3 1% 15% 1% 3% 5% 1% Ej aktuellt Aldrig Sällan Oftast 9% Alltid På väg till eller från arbete eller studier På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 54% 48% 25% 34% 4% 1% 2% 4% 6% 22% På internet 44% 44% 1 3% På buss, tåg eller liknande 37% 49% 1 3% På stan eller i centrum 34% 51% 11% 4% Kvinna Man Aldrig Sällan Oftast Alltid Aldrig Sällan Oftast Alltid I hemmet 1% 1% 79% 1% 11% 88% I mitt bostadsområde 5% 44% 5 1% 4% 23% 71% På stan eller i centrum 4% 15% 6 22% 3% 7% 44% 45% På buss, tåg eller liknande 3% 11% 59% 27% 4% 8% 42% 47% På internet 3% 11% 53% 33% 2% 7% 36% 55% På arbetet eller i skolan 3% 38% 59% 3% 28% 68% På väg till eller från arbete eller studier 2% 6% 46% 46% 1% 3% 27% 69% På träningen eller annan organiserad fritidsaktivitet 2% 5% 39% 55% 1% 5% 25% 7 Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 17

22 C. Möjligheter att påverka Mål: Unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling I Dalarna idag och sedan tidigare pågår ett arbetet med att stärka ungdomsfrågor på olika sätt och som syftar till utveckling av ett strategiskt ungdomspolitiskt arbete i länets kommuner. Ungas inflytande är en viktigt del i detta arbete. I Dalastrategin konstateras det: I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att utifrån sina olika förutsättningar forma sitt liv och ges möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. För samhället handlar det såväl om att få bättre beslutsunderlag och fler lösningar som om att förankra beslut om morgondagen med dem som ska leva med dem. I detta avsnitt redovisas de frågor som berör inflytande och som är kopplade till målet om att unga i Dalarna ska känna att de kan påverka sina liv och länets utveckling. Det är viktigt att individer och grupper känner att de kan påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället, annars uppstår utanförskap och känslor av maktlöshet. Forskning visar att unga är lika samhällsintresserade som vuxna, däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka ofta sämre på grund av bland annat ålder och erfarenhet. Trösklarna för ett deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna. 1 INTRESSE Vad gäller intresse för samhällsfrågor svarar 69 % att de är intresserade av vad som händer i världen och 58 % svarar att de är intresserade av samhällsfrågor. En lägre andel är intresserade av politik, totalt 40 %. Som det framgår i den separata bilagan på sida 28 svarar män i högre utsträckning än kvinnor att de är intresserade, speciellt vad gäller politik och samhällsfrågor. Vad gäller politik uppger 34 % kvinnor och 47 % män att det är mycket eller ganska intresserade. Vad gäller samhällsfrågor svarar 55 % av kvinnorna och 61 % av männen att de är mycket eller ganska intresserade. 1 SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet C1. Hur intresserad är du av följande? Vad som händer i världen 19% 5 22% 8% Inte alls intresserad Inte särskilt intresserad Ganska intresserad Mycket intresserad Samhällsfrågor 16% 42% 29% 13% Politik % 24% Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 18

23 C. Möjligheter att påverka ANDEL FÖRTROENDEVALDA En annan indikator i målet om inflytande är antalet förtroendevalda i åldern år i länet. Ser man till valet 2014 var 6 % i genomsnitt av de förtroendevalda år i länet. Det framgår dock att andelen förtroendevalda i kommunerna i Dalarna varierar i hög utsträckning. 1 I Avesta är andelen förtroendevalda åringar 12 %, den högsta andelen i länet. I Orsa och Gagnef däremot är ingen företroendevald under 30 år, se tabellen nedan. MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA Förutsättningar för ett ökat inflytande bland unga är att det finns ett intresse hos ungdomarna att påverka, men även att ungdomarna känner att de har en möjlighet att få sin röst hörd hos politiker. Bland unga vuxna i Dalarna vill 50 % vara med och påverka i kommunen (se diagram C3 på nästa sida), dock är det endast 14 % som anser att de har mycket goda eller ganska goda möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen (se diagram C2 nedan). Frågan om synen på möjligheterna att påverka är en indikator för målet att unga ska känna att de kan påverka sina egna liv samt länets utveckling. På nästa sida redovisas fråga C2 nedbrutet per kommun. 1 SKL 2012: Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? INDIKATOR! Antal och andel förtroendevalda SCB Förtroendevalda år, antal Förtroendevalda år, andel Avesta 5 12% Borlänge 5 8% Falun 5 8% Gagnef 0 Hedemora 3 7% Leksand 3 6% Ludvika 2 4% Malung-Sälen 2 5% Mora 3 7% Orsa 0 Rättvik 1 3% Smedjebacken 4 11% Säter 3 9% Vansbro 1 3% Älvdalen 1 3% Antal och andel förtroendevalda i valet 2014 fördelat per kommun INDIKATOR! C2. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? % Vet inte 16% Mycket små möjligheter/inga möjligheter 21% Ganska små möjligheter yngre än 23 år 11% Ganska stora möjligheter 23 år och äldre Mycket stora möjligheter Kvinna Vet inte 46% 5 52% 44% Mycket små möjligheter/inga möjligheter 16% 17% 13% 19% Ganska små möjligheter 21% 22% 23% Ganska stora möjligheter 13% 1 13% 11% Mycket stora möjligheter 4% 2% 2% 3% 3% Man Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 19

24 C. Möjligheter att påverka MÖJLIGHETER ATT PÅVERKA - PER KOMMUN I tabellen nedan redovisas hur unga ser på sina möjligheter att föra fram sina åsikter nedbrutet per kommun. I tabellen nedan är andelen som svarat "vet ej" borträknad för att få en tydligare bild av skillnader mellan kommunerna. 1 Vad som framgår om man tittar närmare på tabellen är andelen som ser sig ha mycket små/inga eller ganska små möjligheter är högst i Borlänge, där 88 % svarar att de ser sig ha mycket små/inga eller ganska små möjligheter att föra fram åsikterna. I Orsa är motsvarande siffra 82 % och i Älvdalen 81 %. I Vansbro, Gagnef och Hedemora svarar ungdomarna i högst utsträckning att de ser sig ha mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter. VILL PÅVERKA Som nämnt på föregående sida svarar hälften av de unga att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen de bor i. När det kommer till inflytande är det speciellt i individens närmiljö som det är möjligt att skapa vägar till medborgerligt inflytande. Många former av inflytande genom delaktighet passar bäst på den kommunala nivån. På lokal nivå kommer människor ofta i kontakt med det offentliga. I den civila sektorn kan även medborgare få inflytande i samhället bland annat genom olika ideella organisationer och socialt företagande. 2 Det kan således bli viktigt att fortsätta skapa fler informella och formella vägar till inflytande för ungdomar som vill vara med och påverka i regionen. 1 Tabellen nedan skiljer sig därav mot tabellen i den separata bilagan, där andelen "vet ej" finns kvar 2 Statens folkhälsoinstitut 2010: Delaktighet och inflytande i samhället C3. Vill du vara med och påverka i frågor som rör din kommun? Ja Nej INDIKATOR! 51% 49% C2. Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung/ Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Mycket små möjligheter/inga möjligheter 37% 3 31% 36% 27% 18% 22% 27% 46% 28% 23% 41% 29% 26% 46% Ganska små möjligheter 37% 58% 36% 26% 39% 51% 52% 43% 25% 54% 49% 37% 45% 31% 35% Ganska stora möjligheter 19% 12% 29% 38% 22% 24% 17% 16% 3 18% 23% 22% 21% 3 15% Mycket stora möjligheter 7% 4% 12% 7% 9% 15% 5% 5% 13% 5% Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 20

25 C. Möjligheter att påverka DE SOM EJ VILL PÅVERKA De som svarade att de inte vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen fick en följdfråga om varför de inte vill. Hälften av dessa svarar att de inte är tillräckligt intresserade. 33 % tror inte att det spelar någon roll och en 31 % anger att de kan för lite om hur de ska göra för att påverka. I bilagan på sida 51 framgår det att kvinnor i högre utsträckning än män anger att de inte vill påverka för att de kan för lite om hur de ska göra. VALDELTAGANDE En fråga ställdes även, om ungdomarna röstade i riksdagsvalet år Totalt svarar 11 % av respondenterna att de inte röstade i valet och 85 % svarar att de röstade. I SCB:s statistik över valdeltagande i länet (18-29 år) röstade 79,8 % i riksdagsvalet Detta kan betyda att det finns en något överrepresentation av unga som röstade i valet i denna undersökning. Ungas valdeltagande i riket har ökat de senaste valen, dock är det fortfarande en grupp som röstar i mindre utsträckning än övriga åldersgrupper. 2 1 SCB: Statistikdatabasen 2 SCB 2012: Ung i demokratin C4. Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? C5. Röstade du i riksdagsvalet 2014? Jag är nöjd som det är Annat 7% 9% 3% 11% 1% Ja Nej Jag hade inte rösträtt Vet inte Jag har inte tid Jag kan för lite om hur jag ska göra 28% 31% 85% Jag tror inte att det spelar någon roll 33% Ja Nej Jag hade inte rösträtt Vet inte Jag är inte tillräckligt intresserad 5 yngre än 23 år 82% 12% 5% 1% 23 år och äldre 88% 1 1% 1% kvinna 86% 11% 2% 1% man 84% 12% 3% 2% Region Dalarna - Ungas livsvillkor i Dalarna, år 21