Qualiscertifiering av Stinsgårdens förskola /27

Transkript

1 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Stinsgårdens förskola /27 Arja Fekete & Jan Lindgren Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1

2 Sammanfattning av rapporten Stinsgårdens förskola är en förskola med åtta avdelningar i utkanten av centralorten i Kävlinge kommun. Förskolan uppvisar en god kvalitet inom flera av de 11 granskningsområdena och har i sin första Qualis-granskning uppnått 92 poäng och är därmed Qualis-certifierad. Förskolan präglas av ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat. Pedagogerna är närvarande, lyssnar till barnen och arbetar aktivt med samspelet mellan barnen. Skapande och problemlösning används som arbetssätt. Ledningen och personalen ger exempel på hur man samverkar mellan avdelningarna både vad det gäller material och personal. Förskolans organisation har en tydlig struktur. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som arbetar för en god daglig verksamhet. Föräldrarna är mycket nöjda med den pedagogiska verksamheten och upplever att de är delaktiga på flera sätt i förskolans arbete. En gemensam syn på uppdraget, värdegrund och kunskapssyn finns, men personalen behöver påminna sig om den för att kunna tydliggöra den i den dagliga verksamheten. Dokumentationen av barnens lärande samt utvärderingarna av arbetssätt och former behöver systematiseras. Ett genomtänkt utnyttjande av lokaler behövs för att nå ett effektivt resursutnyttjande. Kompetensutveckling har hög prioritet. Den utgår från förskolans, arbetslaget och individens behov och det finns en plan för den enskildes utveckling. Däremot behöver förskolan höja högskolekompetensen hos personalen. Förskolan har sedan 2008 arbetat med Qualis och sin kvalitetsutveckling. Att fortsätta systematiskt med kvalitetsarbetet kommer inom något år att utveckla förskolan till en ännu högre nivå. Stinsgårdens förskola - en kort presentation Stinsgårdens förskola ligger vid utkanten av centralorten Kävlinge. Området består till största delen av ny villa- och radhusbebyggelse. Majoriteten av barnen är födda i Sverige. Förskolan har åtta avdelningar/arbetslag med barn i åldrarna 1-5 år med totalt 135 barn inskrivna. Två av avdelningarna är resursavdelningar för barn i behov av extraordinära insatser. Förskolans avdelningar är byggda kring två lekhallar, en större och en mindre. Genom en tillbyggnation har personalens lokaler samt två avdelningar som tidigare inhystes i baracker blivit större och modernare. Lekhallarna används för planerade gruppaktiviteter och för gemensam stängning. Förskolan har en profil i form av en ryggsäck som genom åren på förskolan fylls med social kompetens, lust att lära, förmåga att leka, rikt språk, rörelseglädje och miljömedvetenhet. Rektor Susanne Olsson leder förskolan. Arbetslagen har ett gemensamt ansvar för barngruppen. Av personalen är ca 40 % förskollärare och 60 % barnskötare. Förskolläraren har huvudansvaret för det pedagogiska arbetet i barngruppen. Vikariebehovet täcks i första hand av en i huset placerad pool. Kök och tomtskötsel genomförs av personal från en annan förvaltning i Kävlinge Kommun, medan städning utförs av ett städbolag. Förskolan har tillgång till vaktmästare. 2

3 Avdelningarna på den äldre delen av Stinsgårdens förskola är relativt små och byggda för ett mindre antal barn. Borden som barnen äter vid får rummen att kännas något trånga. Den tillbyggda delen av huset känns större och luftigare. Stora fönster släpper in mycket ljus och ger en känsla av ateljé. Verkstäder för skapande finns på varje avdelning. Förutom de två väl tilltagna lekhallarna finns det även ett rymligt rum för vattenlek samt ett sinnesrum. En större verkstad är under konstruktion i anslutning till de nya avdelningarna. I de gemensamma lokalerna används tidsbokning. Den stora gården, som sträcker sig runt huset, inbjuder till mycket utvecklande och spännande lek. Förutom gungor, sandlådor och rutschbanor finns det stora grönområden med slänter, stigar, buskage och klätterträd. En liten grind från gården leder till en mindre skog alldeles intill. Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Alla förskolans arbetslag/avdelningar och ledning har inför granskningen genomfört självvärdering i anslutning till Qualis-matrisen och dess elva kvalitetsområden med angivna kriterier. Ledningen har lämnat en kort redovisning i punktform av hur arbetet bedrivs inom de olika kvalitetsområdena samt arbetslagens redogörelser om deras kvalitetsarbete. Vidare har vi tagit del av skriftlig dokumentation i form av Kulturnämndens kulturplan för förskolan i Kävlinge kommun, förskolans värdegrund och vision, kommunens och förskolans handlingsplaner inkl. likabehandlingsplanen, måldokument inom olika områden och kvalitetsredovisningen. Vi har därutöver tagit del av förskolans hemsida och kommunens interna medarbetarenkät. Barn, föräldrar och personal har också besvarat Qualis-enkäter, som vi granskare har haft tillgång till. Svarsfrekvensen på enkäterna kan anses som hög. All personal, 105 föräldrar och 80 av 135 barn har svarat på frågorna. Siffrorna i enkättabellerna redovisar vi i procent. Vi besökte förskolan under en och en halv dag. Vi tog del av dokumentationen på avdelningarna, pratade med barnen och personalen under förmiddagen dag 1. Intervjuer genomfördes med förskollärarna, föräldrar, de fackliga företrädarna, skyddsombudet och ledning under cirka en timme vardera på övrig tid. Vår samlade bedömning utgår från Qualis-matrisens elva kvalitetsområden med sina sju kriteriesteg. Resultatet av arbetslagens och förskolechefens självvärdering redovisar vi tillsammans med vår egen bedömning i tabellform nedan. 3

4 Eldaren Konduktören Kupén Loket Perrongen Rallaren Rälsen Stinsen Kvalitetsområde Självvärdering Enhetschef Extern värdering Granskare A B C D E F G H I J K Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Vid vår ankomst blev vi väl mottagna. Rektorn visade oss runt i lokalerna, personalen kom fram och presenterade sig och barnen visade nyfikenhet. Många av barnen var redan ute på gården, en grupp hade motorik i lekhallen och en grupp hade vattenlek. Under personalens raster hördes glada samtal och skratt. Atmosfären på förskolan kändes lugn och vänlig. Förskolan har rutiner för att ta emot nya barn (Steg 1). Den inskolande personalen har telefonkontakt med familjen, skickar ett välkomstbrev och gör ett hembesök innan barnet börjar inskolningen. Vid inskolning av barn med särskilda behov på resursavdelningarna besöker personalen även barnets tidigare förskola. Inskolningen varar ett till två veckor beroende på barnets individuella behov. Efter 2 månader genomförs ett uppföljningssamtal med föräldrarna. Förskolan har ett främjande och förebyggande arbete när det gäller likabehandling och arbetar aktivt för att skapa en miljö som präglas av trygghet och trivsel (Steg 2). Barnen och föräldrarna bemöts med intresse och engagemang. All personal tar ansvar för alla barnen på förskolan oavsett avdelning. Enligt enkätsvaren anser alla barnen att de är goda kamrater och 97,5 % instämmer helt eller till stor del i att de har någon att leka med. 78 av 80 barn känner sig glada när de leker med andra barn på förskolan. På alla avdelningar hittade vi bevis för, i form av t.ex. kompissolar, att likabehandlingsplanen används som ett kontinuerligt instrument. Förskolan mäter och följer upp barnens trygghet och trivsel. Arbetsglädje och trivsel präglar förskolan och förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och 4

5 ömsesidig respekt (Steg 3). Trivsel och trygghetsfrågor diskuteras kontinuerligt i arbetslaget och med föräldrarna. Arbetsglädjen säkerställs genom öppen kommunikation och tillåtande klimat. Enkätsvaren visar att både personal, barn och föräldrar är nöjda med arbetsklimatet på förskolan. Enkätfråga Stämmer helt eller till stor del Föräldrar Personal Barn Barnet trivs på förskolan 97,2 100 Förskolan reagerar mot mobbning och okamratligt beteende 85,7 100 Jag tycker om att vara/arbeta på förskolan ,8 Förskolans miljö är trivsam 88,5 100 Jag är totalt sett nöjd med förskolan 96, All personal instämmer helt i påståendet Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt och 94,3 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att personalen engagerar sig i deras barn. Förskolans fysiska miljö skapar trivsel (Steg 4). Personalen anstränger sig för att skapa en trivsam miljö genom en tydlig struktur. Barnen och personalen tar ansvar för att ha ordning och reda, vilket vi kunde verifiera under vårt verksamhetsbesök. Även om materialet är tillgängligt för barn rådde det ordning på avdelningarna. Förankrade metoder finns för att skapa trygghet, trivsel och säkerhet samt att hantera konflikter (Steg 5). Förskolan använder flera metoder för social och emotionell träning och har sig själva som goda förebilder. Vid konflikter mellan barnen återkopplar personalen till kompissolen. Riskanalyser skrivs vid utflykter och likabehandlingsplanen revideras regelbundet. Förskolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (Steg 6). Personalen genomgick en grundlig fortbildning i värdegrundsarbete 2008 och har utarbetat en gemensam värdegrund som synliggörs i förskolans verksamhet. Sex arbetslag och ledningen placerar sig i självvärderingen på steg 7, ett arbetslag på steg 5 och ett arbetslag på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 6. För att uppnå steg 7 behöver förskolan bedriva ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller trygghet, trivsel, säkerhet och likabehandling, vilket vi inte har kunnat verifiera under vår granskning. Delaktighet i lärprocessen Barnens intresse och förmåga ligger till grund för verksamhetens utformning (Steg 1). Förskolan arbetar tematiskt i mindre grupper. Personalen planerar i stora drag, men låter barnen styra temats inriktning. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (Steg 2). Personalen samtalar med barnet om vad de vill göra. De är lyhörda för deras impulser och uppmuntrar barnen att prova på nya aktiviteter. Barnen väljer sina aktiviteter genom bl.a. aktivitetskort. 97,5 % av barnen instämmer helt eller till stor del i att de ofta får välja vad de vill göra. 5

6 Pedagogerna dokumenterar barnens lärprocesser genom fotografier, teckningar, målningar och andra alster. De samtalar med barnen om hur och vad de lär sig. På några avdelningar har barnen egna pärmar, där de dokumenterar sitt lärande. Några avdelningar använder sig av film och foto. Under vårt besök fick vi bevittna hur några barn berättade om sitt lärande med hjälp av sin egen pärm och såg en del dokumentation på väggarna. Ett försök med digital fotoram pågår på en avdelning. En process kring barns delaktighet i dokumentationen och dokumentationen i stort pågår på förskolan. Vid vårt besök konstaterade vi att de olika arbetslagen har kommit olika långt i processen samt att dokumentationen varierar mycket mellan arbetslagen. Därför bedömer vi att förskolan som helhet inte uppfyller kriteriet alla barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnen och föräldrarna (Steg 3). Barnens görs medvetna om sitt lärande och är delaktiga i dokumentationen av sitt eget lärande (Steg 4). Personalen samtalar med barnen om vad och hur de lär sig. De får möjlighet att planera, genomföra och slutföra en aktivitet. 95 % av barnen bekräftar att de ofta får visa vad de lär sig. Förskolan använder sig av individuella utvecklingsplaner för barns utveckling och lärande. Planen ligger till grund för planeringen och används i utvecklingssamtalet med föräldrarna. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtal och förskolans arbete med barnets utveckling (Steg 5). 80 av 105 föräldrar instämmer helt eller till stor del i att utvecklingssamtalen bygger på pedagogisk dokumentation av deras barns utveckling och lärande. 14 föräldrar vet inte, en förälder instämmer inte alls, 5 instämmer till viss del och 5 tar inte ställning. Under samtalen med föräldrarepresentanter och personal diskuterades den något spridda fördelningen. Man trodde att en del av förklaringen var nya föräldrar utan erfarenhet av utvecklingssamtal. 43,8 % av barnen svarar att de är med på utvecklingssamtalet. Ett arbetslag placerar sig på steg 4, ledningen och fyra arbetslag på steg 5 och tre av arbetslagen placerar sig på steg 7. Vi gör en samlad bedömning och placerar förskolan på steg 4. Trots att förskolan som helhet inte fullt uppfyller kriteriet alla barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnen och föräldrarna (Steg 3) uppfyller den kriterierna barnen görs delaktiga om sitt eget lärande och är delaktiga i dokumentationen av sitt lärande (Steg 4) och det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtal och förskolans arbete med barnets utveckling (Steg 5). Arbetssätt och pedagogroll Pedagogerna planerar arbetssättet utifrån barnens behov, nyfikenhet och lust (Steg 1). Personalen utgår i sin planering från observationer och barnens individuella utvecklingsplaner, men låter barnens intresse och nyfikenhet sedan styra arbetets riktning. Miljö och material är tillgängligt och utnyttjas väl i lärprocessen (Steg 2). Förskolan erbjuder varierande lekmiljöer både inom- och utomhus. Utifrån barnens lek och lust förändras lekmiljöer och material; ett arbete som barnen är delaktiga i. Förskolan har ett lekotek och ute på avdelningarna är lekmaterialet tillgängligt för barnen. Vid vårt besök kunde vi se barn och personal sysselsatta med många olika slags aktiviteter och fördelade i smågrupper 6

7 Kreativitet och skapande präglar arbetssättet och lärande (Steg 3). Skaparverkstäderna ute på avdelningarna bjuder på varierande skapandematerial. Både inom- och utomhus kunde vi se barn sysselsatta med kreativ, skapande lek. Barnens alster var synliga. Lek och problemlösning utgör naturliga inslag i allt lärande och arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet (Steg 4). Pedagogerna uppmuntrar barnen till reflektion för att komma på egna lösningar på problem och frågeställningar. Barnens konstruktioner sparas och synliggörs. Det finns planerad tid för reflektion, utvärdering och dokumentation av både det enskilda barnets och barngruppens utveckling och lärande samt pedagogernas eget arbete. Varje vecka avsätts 1,5 timme för pedagogiska samtal som leds av utbildade samtalsledare. Under det pågående arbetet sker oftast utvärderingarna muntligt; enskilt eller i arbetslag. Inför kvalitetsredovisningen gör varje arbetslag en kortfattad skriftlig utvärdering. Trots att alla pedagogerna i personalenkäten instämmer helt eller till stor del i att de dokumenterar och reflekterar över den dagliga verksamheten, finner vi vid vårt besök och av intervjuerna att det råder stor variation i dokumentationsarbete mellan arbetslagen. Även arbetslagens självvärderingar visar att arbetslagen har kommit olika långt i sitt utvärderingsoch dokumentationsarbete. Vår bedömning blir därmed att förskolan inte uppfyller kriteriet pedagogerna dokumenterar och utvärderar regelbundet sitt eget arbete med barnens utveckling och lärande (Steg 5).. Ledningen och ett av arbetslagen placerar sig i självvärderingen på steg 4, tre på steg 5, två på steg 6 och två på steg 7. Vår bedömning är att förskolan ligger på steg 4. För att nå steg 5 behöver förskolan skapa gemensamma rutiner för regelbunden utvärdering och dokumentation av sitt eget arbete med barnens utveckling och lärande. Utveckling och lärande Förskolan uppmuntrar nyfikenhet och lust att leka och lära hos varje barn (Steg 1). Genom att lyssna och ge barnen utmaningar uppmuntras nyfikenheten och lusten att lära. Pedagogerna spinner vidare på barnets upptäckter och letar efter kunskap tillsammans. Barnens kreativitet och nyfikenhet stimuleras av synligt och tillgängligt lekmaterial. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera barnens utveckling och lärande (Steg 2). Pedagogerna dokumenterar barnens utveckling och lärande i flikblock. Dokumentationen används i planeringen av det enskilda barnets och gruppens behov av utveckling och lärande samt som underlag för individuella utvecklingsplaner. Barnens alster ställs ut. Film, foto och barnens egna pärmar används för dokumentation. Det finns planerad tid för uppföljning och dokumentation både enskilt och i arbetslag. Handlingsplaner använd för barn i behov av särskilt stöd (Steg 3). Förskolan samarbetar med kommunens resursteam. På förskolan finns två resursavdelningar, där några barn med särskilda behov är integrerade. På en av avdelningarna arbetar en specialpedagog. Det finns en handlingsplan för hur verksamheten på dessa avdelningar skall utformas och detta sker i nära samarbete med resursteamet i kommunen. Åtgärdsprogram används som stöd. 7

8 Pedagogerna och ledningen följer upp att varje barn utvecklas rikt och allsidigt efter sina förutsättningar (Steg 4). Arbetet med flikblock ökar pedagogernas möjligheter att lära känna varje barns egna förutsättningar när det gäller utveckling och lärande. Individuella utvecklingsplaner används kontinuerligt i planeringsarbetet och i samarbetet med föräldrarna. Observationer och reflektion används som metoder för att följa upp barnens individuella förutsättningar. Förskolan arbetar aktivt med samspelet mellan barnen (Steg 5). Barnen gör s.k. kompissolar, där goda kamrategenskaper skrivs ner. Under läsåret återkopplar man till dem kontinuerligt. Genom att vid konflikter prata om känslor med hjälp av känsloansikten lär sig barnen empati. Sagor om känslor, vänskap och utanförskap läses och bearbetas på olika sätt. Pedagogerna samtalar med barnen, berömmer och uppmuntrar till gott kamratskap. Vid verksamhetsbesöket hittade vi dokumentation av aktivt arbete på många ställen på förskolan. Förskolan har förhållningssätt och metoder som utmanar barnens utveckling och lärande (Steg 6). Pedagogerna deltar aktivt i barnens lek, varierar och förnyar lekmaterial. Personalen arbetar utifrån ett gemensamt förhållningssätt, där barnets och barngruppens utveckling och lärande står i fokus. Enligt enkäten instämmer 90,4 % av föräldrarna helt eller delvis i att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för deras barn. Trots att självvärderingarna spretar något; ett av arbetslagen placerar sig på steg 3, ledningen på steg 4, fyra arbetslag på steg 6, och tre på steg 7, har enligt vår bedömning förskolan förhållningssätt och metoder som utmanar barnens utveckling och lärande och vi placerar den på steg 6. För att uppnå steg 7 behöver förskolan dokumentera att och hur förskolan bedriver systematiskt metodutveckling avseende utveckling och lärande Föräldrainflytande Föräldrarna har möjlighet att påverka i trivsel och miljöfrågor (Steg 1). Via den dagliga kontakten, föräldrarådet, föräldramöten och utvecklingssamtalen kan föräldrarna delge sina synpunkter. Föräldrarna uppmuntras att engagera sig i verksamheten (Steg 2). Personalen välkomnar alltid föräldrarna att komma in och delta i verksamheten och ordnar olika tillfällen för föräldrasamverkan t.ex. Foto Drop-in och utefixardagar. Föräldrarådet är ett aktivt forum, där frågor som rör förskolan diskuteras. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande och samverkar med föräldrarna om barnets utveckling och lärande (Steg 3). Den dagliga kontakten och utvecklingssamtalet används som kanaler för föräldrarnas medverkan. På höstens föräldramöte diskuteras föräldrarnas förväntningar på verksamheten, vilka sedan följs upp på vårens möte. Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra föräldrarna delaktiga (Steg 4). Förskolan har olika pedagogiska forum för utvärdering och utveckling av föräldrarnas delaktighet. 8

9 Enkätfråga Stämmer helt eller till stor del Föräldrar Personal Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande 61,9 Förskolan samverkar med mig om mitt barns utveckling och lärande 81,9 Jag har möjlighet att ha inflytande över de delar av verksamheten på förskolan som jag är berörd av 69,6 Jag känner till förskolans mål 86,2 Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet 95,8 Enligt Kävlinge Kommuns stadgar skall alla förskolor ha ett föräldraråd, där två föräldrar från varje avdelning deltar. Centralt i kommunen finns ett samverkansorgan, där en representant från föräldraråden, politiker, kultur- och förskolechef deltar. Trots att endast 69,6 % av föräldrarna enligt enkäten upplever att de har möjlighet att ha inflytande, finner vi vid intervjuer med föräldrar, personal och ledning att föräldrarna har inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av (Steg 5) via många kanaler. Eftersom föräldrarna bereds möjligheter att påverka verksamhetens utformning via ett flertal kanaler och förskolans mål är kända av föräldrarna, drar vi slutsatsen att föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen (Steg 6). Ledningen och ett av arbetslagen placerar förskolan på steg 5, sex arbetslag på steg 6, ett på steg 7. Vi bedömer att föräldrarna har inflytande över hur verksamheten utformas för att nå målen och placerar förskolan på steg 6. Vi har dock inte vid vår granskning kunnat verifiera att nya former för föräldrainflytande utvecklas systematiskt och kontinuerligt, vilket behövs för att uppnå steg 7. Organisation Stinsgårdens förskola leds av rektor Susanne Ohlsson. Förskolan består av åtta avdelningar/arbetslag med 135 barn inskrivna i åldrarna 1-5. Tre avdelningar har barn i åldrarna 1-3 år med 15 barn per avdelning, tre avdelningar består av 3-5 åringar med 22 barn per avdelning och två avdelningar är resursavdelningar med 12 barn 3-5 år. Alla avdelningar har tre pedagoger per avdelning. Personaltätheten är 6,1 barn/årsarbetare. Totalt arbetar 22 årsarbetare på förskolan och alla har relevant utbildning för sitt uppdrag. Sjukfrånvaron är låg. Genomsnittlig sjukfrånvaro Granskad förskola 3 % Jämförbar förskola 4,1 % Genomsnitt kommunen 4,6 % Förskolans organisation har en tydlig struktur (Steg 1). Arbetet med barnen sker till största delen på respektive avdelning. Personalen arbetar aktivt med att organisera förskolan i grupper utifrån barnens behov och intressen (Steg 2). Vid vårt besök såg vi flera exempel på arbete i små grupper med en ansvarig pedagog. Avdelningarna samarbetar vid planering, utevistelse, gemensamma aktiviteter och vid öppning och stängning. Besluten på förskolan tas av rektor utifrån en demokratisk arbetsordning, där personalen känner sig delaktiga. Varje avdelning beslutar om det inre arbetet med utgångspunkt från 9

10 Kulturplanen och förskolans egna mål. Pedagogerna deltar i olika nätverk, t.ex. IT, kultur och miljö, inom Kävlinge kommun. Mötesstrukturen består av morgonmöten, veckomöten, personalkonferenser, pedagogiska samtalsgrupper, arbetslagsmöten samt olika ansvarsgrupper. Förskolan har ett väl fungerande beslutssystem samt utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer och en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (Steg 3). Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (Steg 4). Arbetet är organiserat med planeringstid, tid för ansvarsområden och de pedagogiska samtalsgrupperna. Förskollärarna har 2,5-3 timmars planeringstid och barnskötarna 1,5 timma. Det administrativa arbetet sker på morgonen eller på eftermiddagen. Personalenkäten visar att all personal instämmer helt i påståendet Förskolan har en väl fungerande organisation och Mitt arbetslag fungerar väl. 95,8 % av personalen bekräftar att Mitt arbetslag prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. Under granskningen kunde vi verifiera att arbetslagen tar fullt ansvar för alla barns lärande och utveckling samt prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (Steg 5). Ett arbetslag placerar sig i självvärderingen på steg 5, fyra arbetslag och ledningen på steg 6 och tre arbetslag på steg 7. Vår bedömning av verksamheten utifrån den dokumentation vi har tagit del av samt de intervjuer vi genomförde är att förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag (Steg 6). Vi placerar därför förskolan på steg 6. För att nå steg 7 måste organisationens alla delar samverka och successivt öka måluppfyllelsen, vilket vi inte har kunnat verifiera under vår granskning. Styrning och ledarskap Rektor Susanne Olsson leder förskolan och har även ansvar för en dagbarnvårdare samt vikariepoolen för det område som förskolan tillhör. Förskolan har egna verksamhetsmål som är kopplade till styrdokument (Steg 1). Förskolans egna mål är kända av personalen och har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (Steg 2). Pedagogerna formar förskolans mål utifrån läroplanen, den lokala arbetsplanen samt den kulturprofil som förskolan har. Rektorn arbetar utifrån en ledningsfilosofi som utgår från en positiv människosyn, individens förmåga, ett tillåtande och kreativt klimat, ansvarstagande, samhörighet, samarbete samt lust och glädje. Enkätfråga Stämmer helt eller till stor del Föräldrar Personal I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga 100 % Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten 100 % Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap 100 % Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling 100 % I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget 100 % Förskolans mål är kända av föräldrarna 86,2 % Förskolans mål är kända av föräldrarna och har ett ledarskap som skapar delaktighet och förståelse på alla nivåer (Steg 3). Både föräldraintervjuerna och enkätsvaren bekräftar att föräldrarna är väl medvetna om förskolans mål och sätt att arbeta. Ledningen skapar delaktighet genom öppenhet och ansvarsdelegering 10

11 Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer och ledarskapet är tydligt och strategiskt (Steg 4). Den välfungerande organisationen, strategiska möteskulturen och personalens delaktighet i beslutsfattande vittnar om ett välfungerande ledarskap. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten och vi ser att ledningen stimulerar till stor variation i genomförandet av förskolans mål (Steg 5). Rektor uppmuntrar personalen till fortbildning för att öka kompetensen och variationen i arbetsätt och former för att nå förskolans mål. Ledning och ett arbetslag placerar sig på steg 4 i självvärderingen, två arbetslag på steg 6 och fem arbetslag på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 5 det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten och ledningen stimulerar till stor variation i genomförandet av förskolans mål. För att nå steg 6 måste Mål och utvärderingar utgöra en grund för systematiska förbättringar vilket vi inte kunde bekräfta vid vårt besök. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (Steg 1). Förskolan ger kontinuerlig information till föräldrarna via den dagliga kontakten, informationsbrev, under utvecklingssamtalen, föräldramöten (1ggr/termin), föräldrarådet och via hemsidan. Verksamhetsplanen och grovplaneringen skickas till varje förälder och finns uppsatt på varje avdelnings anslagstavla tillsammans med övrig information. Enligt enkäten instämmer 76 % av föräldrarna helt eller till stor del i att de får kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Fungerande metoder finns för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (Steg 2). Den tydliga mötesstrukturen bidrar till informationsflödet inom arbetslagen. Personal i respektive arbetslag får information om vad som diskuterats av den personal som deltagit vid mötet. Kommunens intranät INKA används i kommunikation mellan personal personal, förskolan - föräldrar samt rektor personal. Föräldrarna får god och kontinuerlig information om verksamheten som är relevant för deras barn och det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (Steg 3). Vid vårt besök kunde vi bevittna att förskolan använder sig av många olika kanaler för att sprida information. Av personalen instämmer 96 % helt eller till stor del i att det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. Även under våra samtal med personalen och föräldrarna framkom detta. IT används för att förbättra service och kommunikation både internt och externt (Steg 4). Förskolan har en aktuell hemsida och kommunicerar med hjälp av IT. Förskolan har en öppen kommunikation med skola, socialtjänst, myndigheter och andra intressenter (steg 5). I kommunen finns det en samverkansgrupp som heter Sund ungdomskultur, där förskola, skola, socialen och polisen samverkar. Handlingsplan finns för övergången från förskola till skola. Förskolan är en partnerskola till lärarutbildningen på Malmö Högskola. En del av personalen söker medvetet information via nätet i lärande syfte eller för att hitta pedagogiskt material. 96 % av personalen anser enligt enkäten att de har öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. 11

12 Ledningen och sex av arbetslagen placerar sig i självvärderingen på steg 5 och två av arbetslagen på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5. För att nå steg 6 så måste Förskolan ha metoder för att utveckla, stödja och samla resultat av omvärldsbevakning, vilket vi inte ha kunna verifiera. Kompetens Förskolan har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn och en plan för introduktion av nyanställda (Steg 1). En stor andel av personalen har arbetat länge inom yrket och på förskolan. Samtliga har en adekvat utbildning för arbete med barn. Ett introduktionsprogram används för nyanställda och vikarier. Rektor ansvarar tillsammans med arbetslaget för introduktionen; rektor informerar och visar lokalerna, arbetslaget introducerar den nyanställde i arbetet på avdelningen. Ett uppföljningssamtal görs av rektor efter en tid med den nyanställde Kompetensutveckling är kopplad till individernas och förskolans behov (Steg 2). Förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner och avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling (Steg 3). Varje år upprättas en kompetensutvecklingsplan för hela förskolan. Varje anställd har också en individuell kompetensutvecklingsplan. Vid utvecklingssamtalet varje år utvärderas och revideras planen. Rektor beslutar om den kompetensutveckling som all personal skall delta i. Några exempel på grupp- respektive enskilda utbildningar under läsåret 2009/2010 är Qualis (Kvalitetssäkrings verktyg), TRAS (Tidig registrering av språket), TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), Det svåra samtalet och Förskolelyftet inom områdena matematik- och språkutveckling genom utomhuspedagogik. I Qualis personalenkät instämmer 100 % helt eller till stor del i påståendena Det finns en plan för min kompetensutveckling, Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola och Kompetensutveckling utgår från förskolans, arbetslagens och individen behov Granskad förskola Jämförbar Qualisförskola i Kävlinge Jämförbar Qualisförskola i Danderyd Genomsnitt i riket Andel medarbetare med utbildning för arbete med barn Andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare 100 % 45 % % 47 % % 63 % % 49 % Ingen uppgift Förskolan avsätter 3400 kr per år och pedagog till kompetensutveckling. Vår bedömning är att förskolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling också i jämförelse med andra förskolor. 12