Verksamhetsplan 2015 för Bromma stadsdelsnämnd

Transkript

1 Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (58) Handläggare Sofia Thole Kling Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Verksamhsplan 2015 för Bromma stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner verksamhsplan och budg för 2015 inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen och stadens revisorer. 2. Nämnden ansöker om budgtillägg med 1,8 mnkr för ökade avskrivningar och 0,1 mnkr för ökade internräntor. 3. Nämnden ansöker om projektmedel för minskad hemlösh med 1,5 mnkr enligt bilaga Nämnden ansöker om justering av driftsanslag med 1,0 mnkr för att förstärka skötseln av befintliga naturreservat. 5. Nämnden ansöker om justering av investeringsanslag med 2,0 mnkr för att öka tillgänglighen i parker och naturmark. 6. Nämnden beslutar att fastställa resultatenher enligt bilaga 2 till verksamhsplan Nämnden anmäler preliminära omslutningsförändringar med 195,2 mnkr. 8. Nämnden beslutar om omedelbar justering av ärend. Leif Sjöholm Stadsdelsdirektör Administration Per Dacke Verksamhsområdeschef Bromma stadsdelsnämnd Sammanfattning Verksamhsplan och budg för 2015 för Bromma stadsdelsnämnd har utformats med utgångspunkt i de mål, riktlinjer, uppdrag och ekonomiska ramar som kommunfullmäktige fastställer i stadens budg för I verksamhsplanen för 2015 utvecklas nämndens mål utifrån lokala prioriteringar och utvecklingsområden.

2 Sid 2 (58) Ärends beredning Samtliga verksamhsområden har medverkat i framtagningen av ärend. Förhandling enligt 11 MBL med de fackliga organisationerna gjordes den 17 december 2014, i enligh med upprättat protokoll. Pensionärsråd, Råd för funktionshinderfrågor och Ungdomsråd har tagit del av handlingarna. Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat om mål och ekonomiska ramar för nämndernas arbe under I verksamhsplanen redovisar nämnden hur den avser att utföra kommunfullmäktiges uppdrag inom given budgram. Kommunfullmäktige har fastställt en preliminär ekonomisk ram. Den slutgiltiga ramen fastställs vid avläsningarna under 2015 och reglering sker i samband med tertialrapporterna.

3 Sid 3 (58) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har jämlika uppväxtvillkor Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Stockholm har t rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalit Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Transporter i Stockholm är hållbara Stockholm har ren luft och rent vatten D är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholm är en världsledande kunskapsregion Förag väljer att ablera sig i Stockholm Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm är fritt från diskriminering Stockholms stad är en bra arbsgivare med goda arbsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigher och barnkonventionen Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stockholm är en tillgänglig stad för alla Stockholm är en demokratisk stad där medborgarna har inflytande Alla stockholmare har nära till kultur och eg skapande Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning...58 Övriga frågor... Fel! Bokmärk är inte definierat.

4 Sid 4 (58) Bilagor Bilaga 1: Organisationsschema Bilaga 2: Resultatenher m.m. Bilaga 3: Plan för upphandling 2015 Bilaga 4: Jämställdhs- och mångfaldsplan Bilaga 5: Risk & Väsentligh er Bilaga 6: Risk & Väsentligh Väsentliga processer Bilaga 7: Internkontrollplan Bilaga 8: Kompensförsörjningsplan Bilaga 9: Handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor i Bromma Bilaga 10: Bromma Miljöhandlingsplan Bilaga 11: Samverkan Protokoll och yrkanden

5 Sid 5 (58) Inledning Bromma stadsdelsområde har en blandad bebyggelse i en omgivning av naturområden, naturreservat och strandbad. Drygt tre fjärdedelar av bostäderna i Bromma utgörs av flerbostadshus. Nybyggnationen är omfattande, främst i stadsdelen Mariehäll, som beräknas ha nya bostäder 2015, samt i Blackeberg. Befolkningen beräknas under 2015 öka till invånare, en utveckling som enligt prognosen kommer att fortsätta. Redan 2018 kommer stadsdelen att ha mer än invånare. År w Totalt I stadsdelsområd finns många både större och mindre förag med tonvikt på handel, fastigh och teknik, tillverkningsförag, IT och media. De största föragsområdena är Ulvsunda, Mariehäll och Bromma flygplatsområde. Stadsdelsnämndens ansvar Bromma stadsdelsnämnd ansvarar för kommunal förskoleverksamh, fritidsverksamh för barn och ungdomar, kulturverksamh, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg inklusive familjerätt och socialpsykiatri, vårdnadsbidrag och äldreomsorg. Ansvar omfattar även viss tillsynsverksamh och avtalsuppföljning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lag om valfrihssystem (LOV). Vidare ansvarar nämnden för lokala stadsmiljöfrågor liksom renhållning av parker och parkinvesteringar, konsumentvägledning, ekonomiskt bistånd, budg- och skuldrådgivning och vissa arbsmarknadsåtgärder. Stadens sju jobbtorg förstärker stadsdelsnämndens arbe för att öka sysselsättningen och minska bidragsberoend. Stadsdelsområd har verksamher och enher som placerar sig högt i olika typer av brukarundersökningar. Nämndens verksamher ska vara kunskapsbaserade och ha systematiska uppföljningar. Uppföljningarna inriktas på resultat och effekter som verksamherna uppnår i relation till målen. Stadsdelsnämnden Bromma stadsdelsnämnd utgör den politiska ledningen för stadsdelsförvaltningen. Nämnden är sammansatt av 13 förtroendevalda ledamöter och lika många ersättare, utsedda av kommunfullmäktige. Mandatfördelningen speglar sammansättningen i kommunfullmäktige. Ordföranden i stadsdelsnämnden representerar Miljöparti och vice ordförande Moderaterna. Stadsdelsnämndens sammanträden är offentliga med undantag för de ärenden där sekress råder. Varje sammanträde inleds med Öpp forum där medborgarna är välkomna att framföra synpunkter och ställa frågor till nämnden. Stadsdelsnämnden utser inom sig en social delegation som fattar beslut i enskilda ärenden.

6 Sid 6 (58) Till nämnden finns också knut t lokalt brottsförebyggande råd. Därutöver finns t pensionärsråd, t råd för funktionshinderfrågor och t ungdomsråd. Rådens uppgift är att vara rådgivande i allmänna frågor som rör respektive råds målgrupper. Förvaltningens organisation I stadsdelsförvaltningens organisation fördelas ansvar för stadsdelsnämndens uppdrag utifrån fyra verksamhsområden; Förskola och teknik, Äldreomsorg, Socialtjänst och fritid samt Administration (se bilaga 1). Förvaltningsledningen består av stadsdelsdirektören och verksamhsområdescheferna. Förvaltningsledningens främsta ansvar är att tolka politiska mål och färdriktningar samt ansvara för att de uppdrag som ges utifrån de politiska målen och färdriktningarna utförs. Förvaltningsledningen har d yttersta ansvar för ledning, styrning och uppföljning av stadsdelsförvaltningens samlade verksamher. Arb inom Socialtjänsten och Äldreomsorgens verksamhsområden är baserade på en beställar-utförarorganisation, där beställarna ansvarar för myndighsutövning och utförarna utför stöd, service och insatser som beställarna fattat beslut om. Inom de olika verksamhsområdena finns sammanlagt 42 enher, varav 17 är resultatenher som omfattar flera olika enher. Inom enherna utförs d operativa arb, riktat till brukare och medarbare. Varje enh har t avgränsat uppdrag som årligen fastställs i budg och verksamhsplan. Enherna har d operativa ansvar för sitt område och ansvar för sin tilldelade budg. Nämndens ekonomiska förutsättningar 2014 Verksamhsplanen har som huvudlinje att respektive verksamhsområde anpassar sina kostnader till den tilldelning som på central nivå bedömts skälig, utifrån fastställda centrala pengbelopp och tilldelning till respektive verksamh. Bromma stadsdelsnämnd har tilldelats en ntobudg om 1 373,5 mnkr för För investeringar inom stadsmiljöverksamh erhåller stadsdelsnämnden en investeringsbudg med 5,9 mnkr och en särskild investeringsbudg om 2,8 mnkr för maskiner och inventarier. Budgen fördelas organisatoriskt och ansvarsmässigt enligt nedan uttryckt i miljoner kronor: Ansvar Diff % Stadsdelsnämnden 2 2,02 0,02 1% Stadsdelsdirektören 15,9 11,34-4,56-29% VO Förskola Teknik 366,3 413,18 46,88 13% VO Äldreomsorg 535,2 540,49 5,29 1% VO Socialtjänst Fritid 362,4 385,58 23,18 6% VO Administration 20,7 20,89 0,19 1% Total 1302,5 1373,5 71 5% Budgen redovisas och kommenteras per verksamh i avsnitt 3.5.

7 Sid 7 (58) Medarbare Förvaltningen har månadsavlönade medarbare (september 2014). Av dessa är 79 procent heltidsanställda och 81 procent tillhör någon av yrkesgrupperna barnskötare, undersköterska, vårdbiträde, förskollärare, socialsekrerare, biståndsbedömare, personlig assistent, sjuksköterska och ekonomibiträde kök. 47 procent av våra månadsanställda är verksamma inom VO Förskola och teknik, 37 procent inom VO äldreomsorg, 15 procent inom VO socialtjänst och fritid och 1 procent inom VO administration. Av de månadsanställda är kvinnor och 217 män. Lägst andel män 9 procent finns inom VO Förskola och teknik medan största andel 41 procent finns inom VO administration. Av förvaltningens anställda är 9 procent yngre än 30 år, 46 procent är mellan år, 31 procent mellan år och 14 procent är 60 år eller äldre. Förvaltningens rekryteringsbehov gäller främst förskollärare och socialsekrerare. Ett kommunikativt ledarskap är centralt för stadsdelsförvaltningens arbe. I stadens medarbarenkät har förvaltningen under 2014 t Aktivt medskapande index på 82. Medelvärd för staden ligger på 79. Viktiga utvecklingsfrågor 2015 Utveckling av lokaldemokratin Stadsdelsförvaltningen har för avsikt att under 2015 söka former för att ytterligare stärka den lokala demokratin. Under år kommer förvaltningen bland annat att utreda och hitta fördjupade former för att stärka den lokala demokratin. Utredningen bör ske i nära samverkan med brukargrupper, ungdomsråd, pensionärsråd och funktionshinderråd. Mål bör vara att skapa ännu bättre förutsättningar för människor att kunna vara med och påverka Brommas utveckling. Planering av bostadsexploateringar berör många människor i stadsdelen. Därför är d viktigt att engagera politiken och medborgarna. För att utveckla arb med planprocesserna avser nämnden att inrätta t planeringsutskott. I dta arbe kommer fokus att ligga på dialogen med invånarna i och kring d områden där byggnation kommer att ske. Stadsdelsförvaltningen jobbar vidare med samverkan med centrala förvaltningar exempelvis exploateringskontor, vilka man redan idag samverkar med. Under år avser vi vidare att utreda behov, förutsättningar och kostnader för t medborgarkontor i Bromma med målsättningen att starta upp verksamhen under år. Förvaltningen kommer under 2015 att jobba med utveckling av möjligherna till medborgarförslag. Prioriterade insatser inom individ och familjeomsorgen Inom sektorerna Barn- och ungdom inom socialtjänsten föreslår vi en förstärkning med två heltidstjänster (en familjebehandlare och en socialsekrerare) för att stärka upp arb med barn och ungdomar. Ett annat fokus i arb under 2015 kommer att vara utveckling av arbsmoder, stödinsatser och boenden för målgrupper inom socialpsykiatri och för unga

8 Sid 8 (58) vuxna. Arbe mot våld i nära relationer är t fortsatt prioriterat område. Rutiner och moder ska vidareutvecklas för att inventera målgrupperna och för att upptäcka våld och hitta våldsutsatta och våldsutövare. I alla utredningar av vuxna som utsätts för våld alternativt vuxna som utövar våld ska t tydligt barnperspektiv finnas. Utveckling inom förskolan Förskolorna ska arba med pedagogisk dokumentation och reflektion som t redskap för att synliggöra barnens förändrade intressen, erfarenher och behov. Pedagogisk dokumentation med reflektion är den motor som synliggör barnens tankar och idéer och driver d utforskande och processinriktade arb framåt. Arbssätt är en del av d omfattande utvecklingsarbe som förskolorna bedrivit inom ramen för förvaltningens arbe med måloch resultatstyrning och som kommer att fortsätta under kommande år. Ett utvecklingsområde för förskolorna är språklig medvenh bland annat i arb med flerspråkiga barn och interkulturellt arbe. Dta stärks genom stadsdelens policydokument för arb med modersmål och flerspråkigh. Alla barns olika sätt att kommunicera, samtala, berätta och läsa ska tas tillvara. Stadsdelen satsar under våren på utbildningen Flerspråkigh i förskolan för att stärka kompensen inom områd för barns språkutveckling. Ett utökat samarbe med biblioteken i en satsning på högläsning i förskolan fortsätter även under Förvaltningen arbar aktivt i samarbe med de centrala förvaltningarna för att tillgodose behov av förskolor vid nybyggnation av bostäder. I Bromma pågår flera stora exploateringsområden för bostadsbebyggelse. D gäller i Mariehäll, Blackeberg och områd kring Brommaplan. För d två sistnämnda planeras för förskoleutbyggnad som motsvarar en förskoleavdelning per 100 lägenher. I Mariehäll är tillgången på förskoleplatser bydligt besvärligare beroende på att bostadsexploateringen succesivt har utökats samt att Mariehällsskolan inte rymmer d planerade antal förskoleavdelningar. Förvaltningen utreder därför möjlighen att, under år, uppföra en paviljong med fem avdelningar inom Annedal. Vidare utreder förvaltningen möjlighen att uppföra en förskolepaviljong i angränsande stadsdel, Bällsta. Förvaltningen avser att ansöka om stimulansbidrag för de förskolor vi startar. Utveckling av Västerorts Aktivitscenter Under år, med slutrapport i juni 2015, pågår en utredning om utveckling av verksamhen inom Västerorts Aktivitscenter. Utredningens förslag kommer att presenteras för nämnden senast vid sammanträd i juni. Verksamhen är viktig för socialpsykiatrins målgrupp avseende deras möjligher till meningsfull sysselsättning. För att få tillgång till sysselsättning krävs idag t biståndsbeslut. Många kommuner har, vid sidan om den biståndsbedömda dagverksamhen, även en öppen verksamh för att fler ur målgruppen ska kunna få tillgång till meningsfull sysselsättning. Antal deltagare har under de senaste åren minskat, trots att antal individer i målgruppen inte minskat. Således kan vi redan nu konstatera att vi behöver kunna erbjuda fler inom socialpsykiatrins målgrupp bättre möjligher till sysselsättning i Bromma. För att möjliggöra dta avser vi att under 2015 utöka verksamhen med en öppen verksamh i någon form. För dta ändamål föreslår vi en förstärkning av enhens budg

9 Sid 9 (58) redan år Vidare kommer en modernisering och utveckling av verksamhens lokaler att genomföras under år. Fokus på miljö Stadsdelens verksamher kommer att ha t ökat fokus på miljöfrågorna. Hit hör källsortering på våra enher samt att öka andelen ekologiska livsmedel och därmed verka för att göra d enkelt att välja en miljövänlig livsstil. I Brommas förskoleverksamh ligger miljöhandlingsplanen och handlingsplanen för kemikaliesmarta förskolor i Bromma till grund för miljöarb. Handlingsplanen för kemikaliesmarta förskolor har arbats fram tillsammans med representanter från förskolornas miljöombud och utifrån Sundbybergs handlingsplan för sin förskoleverksamh. Kemikalieinspektionen kommer att granska den. Inom äldreomsorgen fortsatter vi att satsa på att prioritera miljövänliga alternativ när d gäller förbrukningsartiklar. Vidare har äldreomsorgen en fortsatt satsning på miljövänliga bilar, utbildade miljöombud med mera. Verksamherna arbar medv för att minska antal transporter som inte är klimatneutrala och kommer att utreda om förvaltningen kan bidra till att skapa car sharing och bilpooler i stadsdelen. Förvaltningens ca 60 miljöombud kommer att genomgå utbildning i miljöcertifiering. I Bromma kommer vi att särskilt värna de grön- och parkområden som finns i stadsdelen och att parkmarksskötsel sker på bästa ekologiska sätt. Genom att vara en aktiv part i stadsutvecklingsprojekt och programarbe kan stadsdelen utvecklas i en mer hållbar riktning med minskade trafikmängder, bättre cykel- och gångmöjligher och klimatsmarta lösningar. I alla upphandlingar ska ökade krav på miljö- och sociala hänsynstaganden tas. Förstärkt brukarfokus inom äldreomsorgen Äldreförvaltningen ska med start 2015 utreda förutsättningarna för äldre att kunna välja innehåll i hemtjänsten. D handlar om är att utreda möjlighen att kunna byta en typ av insats mot en annan typ av insats, till exempel mangling mot en promenad. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på intentionerna med utredningen. Äldreförvaltningen kommer vidare under 2015 att initiera en utredning med syfte att undersöka förutsättningar för att i större omfattning än idag kunna tillgodose äldres (över 85 år) behov av boende. Äldreförvaltningen avser också att utveckla nya sätt för att snabbare göra bostadsanpassning i samverkan med fastighsägarna. Inom äldreomsorgen finns t system för kvalitsobservationer som innebär att en person inom äldreomsorgen på deltid från varje förvaltning har fått utbildning i deltagande observation och fördjupad kvalitsanalys. Dessa personer gör löpande under år observationer i andra förvaltningar vilk bidrar till utvärderingsunderlag. Under 2015 kommer kvalitsobservationerna inom förvaltningen särskilt att fokusera på verksamhens kvalité i allmänh och personcentrerad vård i synnerh. Effektivisering av administration/dokumentation inom våra verksamher Inom stadsdelens verksamher finns d krav på olika former av administrativa arbsuppgifter. En första del av de administrativa uppgifterna är så att säga renodlat

10 Sid 10 (58) administrativa. Hit hör att logga in på datorn, söka semester, anmäla sjukfrånvaro, få information via intranät c. Den andra delen av de administrativa uppgifterna är kopplade till arbs innehåll men upplevs trots d ta tid från d egentliga kärnuppdrag. Hit hör dokumentation av olika slag inom förskolan, socialtjänsten och äldreomsorgen (bland annat dokumentation och journalföring enligt socialtjänstlagen, SOL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL). Dessa uppgifter tar av den tid som våra medarbare bör ha hos brukare - de äldre, barnen i förskolan och de hjälpsökande inom socialtjänsten. D är därför väsentligt att vi hittar former för att göra denna del av arb så smidig och enkel som möjligt. Inom d första områd (söka semester c.) finns idag relativt välutvecklade system som gör att tidsåtgången för att genomföra uppgifterna är relativt liten. Den trånga sektorn här är de personalgrupper som saknar dator i tjänsten, vilk kan krångla till d för dem i vardagen. Inom d andra områd (dokumentation), som haft en tendens att öka i omfattning under senare år, finns d behov av stöd för att göra dokumentationen så enkel och i tidsomfång så kort som möjligt. Dta tror vi kan ske genom en utveckling av manualer för dokumentation, en mer utvecklad systematik, en ännu bättre samordning av vad och hur man dokumenterar, med mera. Vår verksamh har t fokus på att stödja våra brukare, d är för dem vi finns till. Därför måste administrationen göras så enkel som möjlig så att tidsåtgången för denna minimeras, utan att för den skull riskera rättssäkerh eller kvalitén i stort. Ett exempel på att förenkla administrationen är d som redan pågår inom hemtjänsten där ny teknik för att underlätta registreringen av tid hos vårdtagare samt dokumentation i mobiltelefoner har införts under Arb med implementeringen och fortsatt utveckling av den nya tekniken fortsätter under Inom samtliga verksamhsområden kommer vi under 2015 att utreda och komma med förslag på hur administrationen inom verksamherna kan effektiviseras och förenklas så att så myck tid som möjligt lösgörs för direkt arbe hos barn/brukaren. Hit hör att se över manualer för dokumentation, IT-hjälpmedel med mera. Representanter från förvaltningen deltar i stadens olika arbsgrupper inför projekt att införa en förskoleportal som är en del i skolplattformsprojekt. Förskoleportalen kommer att innebära att verksamherna har t webbaserat verktyg för exempelvis kommunikation med föräldrarna, närvarorapportering, schemaläggning av barn och personalens tid i förskolan samt dokumentation. Nuvarande program för förskolekö och platserbjudande kommer att ersättas av förskoleportalen. För förskolans verksamh kommer d kommande år att finnas avsevärda behov av handledning och utbildning för att lyckas införa förskoleportalen. En övergripande målsättning med portalen är att den ska förenkla de administrativa rutinerna. Minska sjukskrivningstalen Under 2014 har sjukskrivningstalen i Stockholm stad som helh liksom i stadsdelen sakta ökat. Bromma stadsdel har lägre sjukskrivningstal än staden som helh, men vi ligger ändå på sjukskrivningstal på närmare 7 procent under För att stävja denna utveckling i stadsdelen har förvaltningen tagit fram en handlingsplan för att minska sjukskrivningstalen år 2015 till högst 6 procent. Handlingsplanen består av två delar, dels en förebyggande del och

11 Sid 11 (58) dels en del som avser arb med rehabilitering. Inom den förebyggande delen har förvaltningen under hösten inlt t aktivt utvecklingsarbe med hjälp av hälsochcoacher och enhschefer. Inom rehabilitering kommer vi att fokusera på en aktiv rehabilitering. Jämställdh och mångfald 2014 erhöll förvaltningen Jämixpris vilk vi självfall tycker är roligt. För att ytterligare förädla vårt jämställdhsarbe kommer vi under 2015 har t fortsatt fokus på genus och jämställdh. D omfattar såväl förvaltningens inre arbe med personalfrågor och nyanställningar som arb med målgrupper. I möjligaste mån ska till exempel könsuppdelad statistik redovisas när d gäller inkomna ärenden och beslut om insatser. Mångfald inom verksamherna är en styrka. Jämställdhs- och mångfaldsplanen är treårig och omfattar perioden Planen revideras årligen, se bilaga 4. Kultur i verksamhen Utbud av kultur finns inom förvaltningens alla verksamher. De kulturella aktiviterna anpassas efter målgruppernas behov och förutsättningar. Aktiviterna kan vara både i större gemensamma sammanhang och individuella. D egna skapand utgör en stor och viktig del i förskolans dagliga verksamh när barnen uttrycker sig på en mängd olika sätt genom bild och form, sång och musik, dans och drama. En annan utgångspunkt för kulturarbe i förskolan är d strategiska barn- och ungdomsprogramm "Kultur i ögonhöjd". All förskolepersonal ska vara väl förtrogen med programm och genom d få redskap att arba för, av och med barns kulturaktiviter. Stadsdelens bibliotek är en viktig samarbspartner för förskolorna bland annat genom olika läsprojekt. På fritidsgårdar och parklekar är arbe med kultur en del av utbud. Inom äldreomsorgen får de brukare som vill och kan möjligh att delta i kulturaktiviter på öppna och biståndsbedömda dagverksamher och på sina vård- och omsorgsboenden. För att ännu bättre kunna utveckla d lokala kulturliv i Bromma avser förvaltningen att under 2015 tillsätta en tjänst som kultursekrerare. För att uppnå en så god och bred effekt som möjligt är d väsentligt att vi bygger upp en nära samverkan med andra stadsdelar och föreningsliv i Bromma. Satsning på sommarjobb Förvaltningen har som ambition att utöka antal sommarjobb år 2015 i förhållande till Att öka andelen sommarjobbare är väsentligt både utifrån t sysselssättningsperspektiv för stadsdelens ungdomar under sommarlov men också som en viktig rekryteringsbas inför stadsdelens behov av arbskraft i framtiden. Ungdomars kontakt med arbsliv behöver underlättas och förstärkas och då utgör sommarjobb en viktig inkörsport.

12 Sid 12 (58) inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman Mål om social hållbarh bygger på t nytt förhållningssätt. Stadens verksamher ska ge alla stockholmare möjlighen att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Goda arbsvillkor och god yrkeskunskap hos våra medarbare lägger grunden för kvalit i stadens verksamher. Ett uppdelat Stockholm begränsar möjligher för många stockholmare. Utgångspunkten för stadens verksamh ska vara: Staden ska jobba mer förebyggande i socialtjänsten och göra tidiga insatser i skola, Skola och förskola ska utjämna möjligher, Grundläggande individuella rättigher som rätten till jobb och boende ska säkerställas, God kvalit i välfärden för alla ska prioriteras. mål för verksamhsområd: 1.1 Alla barn i Stockholm har jämlika uppväxtvillkor Utgångspunkten för stadens verksamh ska vara att alla barn ska ha lika goda möjligher oavst bakgrund. Stadens politik ska därför inriktas på att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn samma chans. Satsningar på att höja kvaliten i skola och förskola är grundläggande för dta. Stadsdelsnämnden i Bromma arbar mot att skapa jämlika och goda uppväxtvillkor som kan ge alla barn samma förutsättningar till t rikt liv och en god framtid. Till dta värnar Bromma särskilt om barnens rättigher och möjligher till inflytande. Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 1,3 % 3,6 % Tertial Aktivit Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska tillsammans med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden förbättra möjlighen att få barnomsorg på obekväm arbstid. Stadsdelsnämnderna ska öka den uppsökande verksamhen för att öka andelen barn inskrivna på förskolan. Stadsdelsnämnderna ska göra en särskild informationssatsning kring kollo på andra språk än svenska Barnen i Bromma går i förskolor av god och likvärdig kvalit Alla barn i Bromma ska ha samma möjligher till en rolig, trygg och lärorik tid i förskolan,

13 Sid 13 (58) oavst vilken förskola de går i, för att lägga en bra grund för d livslånga lärand. Den pedagogiska verksamhen ska anpassas till alla barn som finns inskrivna där. Förskolechefen ansvarar för att barn som behöver extra stöd får d och att d sker i samverkan med föräldrar/vårdnadshavare. I stadsdelen finns en resursgrupp bestående av tre specialpedagoger som arbar med d särskilda stöd kring barn. De riktar sitt arbe till de kommunala förskolorna genom handledning och lekarbe. I Bromma finns också en språkförskola med plats för åtta barn med grav språkstörning. Ingen ska behöva riskera kränkande behandling och alla förskolor uppdaterar årligen sin likabehandlingsplan, formulerad utifrån förskolans egen värdegrund, barnkonventionen och alla barns lika värde. Förskolechefer med ansvar för d pedagogiska ledarskap är vår garanti för t systematiskt kvalitsarbe som för utvecklingen i stadsdelens förskolor framåt. För att genomföra läroplanens intentioner är d viktigt att ha en hög andel förskollärare och rekryteringen av förskollärare kommer innebära en stor utmaning de kommande åren. För att trygga personalförsörjning och stärka kompensen i våra förskolor erbjuds pedagogerna grund- eller vidareutbildning till barnskötare och förskollärare. Fortsatt kompensutveckling för förskolans personal kommer ges både internt genom Idébanken och externt genom köp av fortbildning. Stadsdelens ambition är att öka antal förskollärarstudenter som väljer att göra sin verksamhsförlagda utbildning (VFU) i Bromma för att på sikt få dem att söka sin anställning hos oss. För att garantera och förbättra kvalitén i förskolan behöver tid frigöras för personalens dokumentation, reflektion, uppföljning mm. Respektive förskolechef ansvarar för att arb struktureras så att dta möjliggörs. Stadens förskoleprogram ger personalen möjligh att stänga förskolan tidigare en dag per månad (från cirka kl 16) samt stänga helt två dagar per termin. För att skapa ytterligare förutsättningar för förskolornas kvalitsutveckling vill Bromma genomföra en femte studiedag under år. Dagen är en gemensam fortbildningsdag för samtlig personal i Brommas kommunala förskolor. All stängning förutsätter att förskolan ordnar omsorg för de barn vars föräldrar själva inte kan lösa dta. Stadsdelen kan erbjuda plats i finskspråkig grupp på tre av stadsdelens förskolor. Den lilla finskspråkiga gruppen är inkluderad i den större barngruppen, men med egen finskspråkig verksamh. Information om de finskspråkiga grupperna ges via webben till föräldrarna. Brommas förskolor förbättrar sina resultat i förskoleundersökningen jämfört med föregående år. Alla förskolor i Bromma reviderar årligen sina likabehandlingsplaner. Andel förskolor som årligen reviderar sina likabehandlingsplaner utifrån situationen på den enskilda förskolan. 100 % År

14 Sid 14 (58) mål för verksamhsområd: 1.2 Utbildningen har hög kvalit och elever får tid för lärande Förskolan är en plats för omsorg, lärande, gemenskap, lek och möten. Brommas kommunala förskoleverksamh har tagit ställning för en barnsyn, en kunskapssyn och t pedagogiskt arbssätt som bygger på en stark övertygelse om barns möjligher. En barnsyn som innebär en tro på barns inneboende drivkraft och lust att upptäcka, undersöka och lära. Förskolans uppgift är att ge alla barn tillgång till en verksamh som ser till varje barns förmåga, lust till lärande och utveckling. Andel enher som genomför systematiskt barnsäkerhsarbe 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 40 % 39 % År Andel förskollärare med kompens inom genuspedagogik/normkritik 10 % fastställs 2015 Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare 0 % fastställs 2015 Andel nöjda föräldrar 87 % 85 % År Antal barn per grupp År Antal förskolebarn per anställd (årsarbare) 5 4,9 År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" År År År 3,5 3,7 År Aktivit Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samverkan med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden utveckla uppföljningen av personal och bemanning i såväl kommunala som fristående förskolor Kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ska tillsammans utreda vilka krav man kan ställa på kommunala och fristående förskolor för att öka andelen förskollärare Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamh i förskolan och skolan Barnen i Brommas förskolor lär, leker och utvecklas i en god pedagogisk miljö Förskolorna ska arba med pedagogisk dokumentation och reflektion som t redskap för att synliggöra barnens förändrade intressen, erfarenher och behov. Pedagogisk dokumentation med reflektion är den motor som synliggör barnens tankar och idéer och driver d utforskande och processinriktade arb framåt. Arbssätt är en del av d omfattande utvecklingsarbe som förskolorna bedrivit inom ramen för förvaltningens arbe med mål-

15 Sid 15 (58) och resultatstyrning och som kommer att fortsätta under kommande år. Såväl inne- som utemiljö ska utformas så att de lockar till kommunikation, lek och lärande. Miljöerna ska omformas utifrån de behov i barngrupperna som synliggörs med hjälp av den pedagogiska dokumentationen. På så sätt görs barnen mer delaktiga i att forma sin egen miljö. Ett utvecklingsområde för förskolorna är språklig medvenh bland annat i arb med flerspråkiga barn och interkulturellt arbe. Dta stärks genom stadsdelens policydokument för arb med modersmål och flerspråkigh. Alla barns olika sätt att kommunicera, samtala, berätta, läsa osv ska tas tillvara. Stadsdelen satsar under våren på en utbildning, Flerspråkigh i förskolan, för att stärka kompensen inom områd för barns språkutveckling. Ett utökat samarbe med biblioteken i en satsning på högläsning i förskolan fortsätter även under Barnens nyfikenh och lust att undersöka naturvenskap ska stimuleras. Likaså deras förståelse för matematik och grundläggande logiska begrepp samt deras delaktigh i naturens krslopp och förståelse för naturvenskapliga fenomen. Arbe med IKT (informations- och kommunikationsteknik) ska stimuleras, lärplattor inhandlas och avtal med Mediotek om SLI (Strömmande ljud och media) ska ingås. Barnen ingår i lärprocesser och reflekterar över sitt eg lärande. Alla arbslag använder pedagogisk dokumentation som t viktigt verktyg i sitt kvalitsarbe. Alla arbslag når minst resultat 3 av 5 möjliga i kommunfullmäktiges kvalitsindikator. Andel arbslag där pedagogisk dokumentation används systematiskt för att utveckla verksamhen. 100 % Tertial Andel barn som är delaktiga i lärprocesser. 100 % Halvår Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att deras barn ges stöd i att utveckla sin matematiska förmåga. Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att förskolan stödjer deras barn att utvecklas språkmässigt. Andel nöjda föräldrar/vårdnadshavare avseende barns utveckling och lärande. Andel nöjda föräldrar/vårdnadshavare avseende normer och värden. 82 % Halvår 87 % Halvår 85 % Halvår 90 % Halvår Aktivit Startdatum Slutdatum Brommas reviderade språkpolicydokument för förskolorna ska inarbas i alla arbslag. Förskolorna fortsätter utveckla arb med Bromma förskolors uppföljningsmodell utifrån mål- och resultatstyrning

16 Sid 16 (58) Aktivit Startdatum Slutdatum Förskolorna genomför barnskyddsronder Barnens bästa tas tillvara genom en god samverkan med föräldrar/vårdnadshavare och skola Förskolan behöver föräldrars synpunkter för sin utveckling och d är förskolans ansvar att erbjuda fungerande samverkansformer. Föräldrar ges också möjligh till olika former av inflytande samt får ta del av information om förskolans mål och arbssätt. För att ge barnen en trygg övergång från förskola till skola samverkar förskolor och skolor utifrån de riktlinjer för övergång mellan de två verksamherna som kommunfullmäktige beslutat om. Förskolechefer och rektorer har t särskilt ansvar för att denna samverkan kommer till stånd. För alla barn i behov av särskilt stöd har överlämnandesamtal hållits. Alla sexåringar som går över till skolan får med sig en övergripande pedagogisk dokumentation om sin tid på förskolan. Andel barn för vilka övergripande pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola. Andel barn i behov av särskilt stöd för vilka överlämnandesamtal har hållits Andel föräldrar/vårdnadshavare som är nöjda med förskolornas samverkan med hemm. 100 % Halvår 100 % Halvår 85 % Halvår Aktivit Startdatum Slutdatum Brommas handlingsplan för övergång förskola-skola används i samverkan med mottagande skolor. mål för verksamhsområd: 1.3 Alla barn har lika möjligher i förskolan och skolan I Stockholm ska alla barn oavst social bakgrund eller legal status ha rätt till skola och förskola. Stadsdelsnämnden i Bromma arbar för att alla barn i våra förskolor ska ha lika möjligher oavst förutsättningar, bakgrund och uppväxtmiljö. Aktivit Startdatum Slutdatum

17 Sid 17 (58) Aktivit Startdatum Slutdatum Kulturnämnden ska i samverkan med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en lässatsning Barnen i Brommas förskolor ingår i en verksamh som bedrivs i demokratiska former. Förskolan är en mötesplats för alla barn och förskolans roll är bland annat att stimulera barnen att utveckla demokratiska värderingar. Förhållningssätt och bemötande som vilar på demokratins grunder ska därför genomsyra verksamhen. Tryggh och tillit mellan personal och barn och mellan barn är viktigt för att alla barn ska våga utforska och tillägna sig nya färdigher och kunskaper. Att aktivt arba med jämställdh är en del av förskolans demokratiuppdrag och alla barn ska självklart ges samma möjligher att utmana sina intressen och förmågor. Varje förskoleenh har t jämställdhsombud som genomgått utbildning, men genuskompensen i förskolorna finns framförallt hos de pedagoger som fått fortbildning i ämn. Kunskapen ska spridas och komma fler tillgodo i förskolan bland annat genom interna nätverk och pedagogiska caféer. Barns synpunkter tas systematiskt tillvara genom till exempel intervjuer, barnråd eller enkäter. Förskolorna i Bromma arbar för barns lika rättigher och möjligher. Barnen har inflytande på arbssätt och verksamh. Andel barn vars synpunkter systematiskt tas tillvara genom t ex intervjuer, barnråd, enkäter eller fokusgrupper. Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att alla barn ges lika möjligher att utvecklas Andel nöjda föräldrar/vårdnadshavare avseende barns inflytande. 100 % Tertial 92 % Halvår 87 % Halvår mål för verksamhsområd: 1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stadsdelsnämnden i Bromma arbar för att förebygga sociala problem genom tidiga insatser och åtgärder. Förutsättningarna att lyckas i liv påverkas av en mängd olika faktorer. Via tidiga insatser kan man kompensera för dessa olika förutsättningar. Att hjälpa personer med sociala problem så tidigt som möjligt är bra både för den enskilde som för samhäll i stort.

18 Sid 18 (58) Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 84 % 84 % Tertial Andel enskilda som har fått stöd i enligh med sitt beslut inom socialpsykiatrin Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes Andel ungdomar anmälda för brott som tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare kallats till samtal med socialtjänsten inom 48 timmar 90 % tas fram av nämnden fastställs 2015 År 80 % 80 % År 95 % tas fram av nämnden Andel uppnådda delmål inom socialpsykiatrin 75 % tas fram av nämnden Andelen försökslägenher som övergått till eg kontrakt relaterat till totala antal försökslägenher i nämnden BoU = Barn och ungdom IoF = Individ och familjeomsorg Tertial År År 25 % 25 % År Aktivit Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden, arbsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna utreda hur arb med sociala insatsgrupper för målgruppen år ska organiseras och hur d långsiktigt ska finansieras. Socialnämnden ska i samarbe med Arbsförmedlingen och stadsdelsnämnderna ta fram förslag på åtgärder för att säkerställa att nyanlända ges lika rätt och tillgång till sociala insatser som andra. Socialnämnden ska i samarbe med stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för att starta fler familjecentraler, med fokus på ytterstaden. Socialnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna planera för utbyggnad av boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning. Stadsdelsnämnderna ska förstärka d sociala arb exempelvis genom att förbättra arbsvillkoren för socialsekrerarna Brukarna inom socialtjänst och fritid är nöjda och trygga För att brukarna ska känna sig nöjda och trygga inom förvaltningens verksamher och för att insatser ska stödja den enskilde till t självständigt liv, är personalens engagemang och kompens viktig. Nya medarbare ska erbjudas en gedigen introduktion samt stöd i form av handledning och mentorskap för att säkerställa en rättssäker myndighsutövning och trygga en god kompensförsörjning.

19 Sid 19 (58) Den enskildes egna resurser och möjligher ska respekteras, liksom rätten att uttala önskemål och ta egna beslut efter förmåga, ålder och livssituation. Förmågan och viljan att klara sig i sitt vardagsliv uppmuntras genom t väl utarbat, individuellt stöd. I dialog med den enskilde formuleras målen med den beviljade insatsen. D ska vara tydligt för den enskilde vilk mål som ska uppnås. Ett särskilt fokus riktas mot personer som är hemlösa eller riskerar att bli hemlösa. Framförallt ska d vräkningsförebyggande arb inriktas på vräkningshotade barnfamiljer. Tydlig och tillgänglig information om var medborgare kan få stöd och hjälp finns att tillgå på Stockholms stads hemsida samt i informationsbroschyrer. Brukarna känner sig nöjda och trygga med de insatser som ges inom förvaltningens verksamher. De som har någon form av kontakt med förvaltningen uppfattar att de får t gott och professionellt bemötande, en professionell handläggning samt att insatserna som ges leder till d resultat som önskas och en utveckling av den enskildes förmåga. Resultat mäts genom kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer. Andel nöjda brukare - boende (socialpsykiatri) 80 % År Andel nöjda brukare - boendestöd (socialpsykiatri) 80 % År Andel nöjda brukare - sysselsättning (socialpsykiatri) 85 % År Aktivit Startdatum Slutdatum Samverkan ska öka mellan socialtjänstens enher genom att fungerande rutiner upprättas med brukarens behov i fokus Anhöriga till brukare inom Socialtjänst och fritid får stöd Anhörigstöd är t stöd till anhöriga och närstående som lever med eller stödjer en familjemedlem eller vän som på grund av hög ålder, funktionsnedsättning, sjukdom eller missbruk är i behov av stöd. Med anhörigstöd menas olika former av insatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. D är viktigt att ge anhöriga och andra personer som vårdar t stöd och t erkännande för d arbe de utför. Alla anhöriga ska känna sig bemötta med respekt och som en kompent samarbspartner i den verksamh som den närstående har kontakt med. Alla enher inom verksamhsområde Socialtjänst och fritid verksamhsanpassar och

20 Sid 20 (58) implementerar Brommas anhörigstödsplan. Antal enher inom verksamhsområde Socialtjänst och fritid som upprättat en verksamhsanpassad anhörigstödsplan utifrån Brommas anhörigstödsplan 9 År Aktivit Startdatum Slutdatum Varje enh inom verksamhsområde Socialtjänst och fritid ska verksamhsanpassa och implementera Brommas anhörigstödsplan Föräldrar får verktyg för att vara trygga i sin föräldraroll Föräldrastödsprogrammen ABC (Alla Barn i Centrum) och Kom erbjuds till föräldrar i Bromma. ABC är t generellt program som erbjuds alla föräldrar i Bromma. Programm ska ge föräldrar stöd samt redskap för att stärka relationen mellan barn och föräldrar. ABC vänder sig till föräldrar med barn 3-12 år där fyra utbildade gruppledare från Bromma förskolor ansvarar för åldrarna 3-6 år. Kom är t program som bygger på att lära ut t bra sätt att kommunicera med barn och ungdomar. Bromma erbjuder Barnkom till föräldrar med barn 3-11 år och Ungdomskom till föräldrar med ungdomar år. Minst 70 föräldrar till barn och ungdomar i Bromma deltar i programmen/utbildningarna Kom och ABC under Föräldrar som deltagit i programmen är trygga i sin föräldraroll. Antal föräldrar som deltar i föräldrastödsprogrammen Kom och ABC 70 År mål för verksamhsområd: 1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Stockholm ska vara en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar. I lokalsamhäll finns starka krafter för att utveckla staden. Staden ska jobba tillsammans med medborgarna samt med föreningar och sociala förag som är viktiga aktörer för att ta till vara den kraft som finns i lokalsamhäll. Förvaltningen följer aktivt stadsbyggnads-, exploaterings- och trafikkontors arbe med

21 Sid 21 (58) förändringar vad gäller utveckling av parker, naturområden och övrig stadsmiljöverksamh. Förvaltningen bevakar också att parkplanens mål uppfylls och att rimliga grönkompensationsåtgärder föreslås vid exploatering av gröna ytor. Inte minst har förvaltningen en viktig roll i att vara en lokal länk som ansvarar för dialogen mellan medborgare, stadens förvaltningsorganisation och förtroendevalda avseende exploateringsprojekt i stadsdelen. Stadsdelarna gör årligen risk- och sårbarhsanalyser, RSA, som också aggregeras på stadsövergripande nivå. Analyserna som görs i tre steg innebär bland annat bedömning av stadsdelens krishanteringsförmåga, riskhantering och kontinuitshantering. Identifierade brister åtgärdas och följs upp. Andelen som upplever tryggh i den stadsdel där man bor 82 % 74 % År Stockholmarnas nöjdh med skötsel av park och grönområden 65 % 62 % År Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA 100 % 100 % År Aktivit Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samarbe med stadsdelsnämnderna ta fram en stadsövergripande strategi för levande lokala centrum Kommunstyrelsen ska under 2015 göra en översyn med inriktningen att delar av ansvar för park, natur och gatuskötsel kan tillföras stadsdelsnämnderna. Parallellt ska en översyn göras av stadsdelsnämndernas ansvar och indelning med inriktning att stärka lokalt inflytande, effektiv förvaltning och rättsäkert bemötande av invånarna. Trafiknämnden ska, i samråd med stadsdelsnämnderna, ta fram prioriterade förslag för hur de medel som reserverats för reinvesteringar ska användas. Kommunstyrelsen ska i samarbe med intresserade stadsdelsnämnder studera förutsättningarna för att införa direktvalda stadsdelsnämnder Bromma är en trygg stadsdel att bo och vistas i Stadsdelsområd ska upplevas som tryggt av boende, brukare, personal och andra som vistas i områd. D lokala brottsförebyggande råd (BRÅ) verkar för t tryggt område. Stadens brottsförebyggande program och Stockholms ANDT- plan (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) samt Brommas samverkansavtal med polisen är vägledande för arb. Stadsdelens parker är en stor tillgång för såväl Brommabor som besökare. Upprustning och underhåll sker i enligh med nämndens parkplan och med tillgängligh och tryggh i ständig fokus. I likh med tidigare år kommer vi att anordna trygghspromenader tillsammans med representanter fån trafikkontor, polisen och fastighsägarna för att ge

22 Sid 22 (58) medborgarna möjligh att lämna förslag på platser där trygghen kan förbättras. Invånarna i Bromma anser att stadsdelen är trygg att leva i. Aktivit Startdatum Slutdatum Alla enher inom Socialtjänst och fritid arbar i enligh med ANDT- planen och samverkansavtal med polisen Löpande uppföljning av d systematiska brandskyddsarb (internkontrollplan) Parker och parkstråk är trygga och välskötta I Bromma finns cirka 250 hektar anlagd parkmark. Stadsdelen har också cirka 520 hektar naturmark varav de tre naturreservaten Judarskogen, Kyrksjölöten och östra delen av Grimsta samt de tre strandbaden Ängbybad, Solviksbad och Johannelundsbad. Förvaltningen har delvis ansvar för de 16 koloniområden som finns i Bromma. D är viktigt att Brommaborna är nöjda med skötseln av d gröna rumm, att stadsmiljön är attraktiv, trygg och tillgänglig och att den bidrar till en bättre livskvalit och hälsa. D är en utmaning för stadsdelen att möta behoven från nya medborgare som flyttar till Bromma, dels via generationsskifte i äldre bostadsområden och dels i tillkommande nyexploaterade områden. Vi kan se att behov av till exempel upprustning av lekplatser, bättre belysning och tillgänglighsanpassning ökar. Fler medborgare ökar användand av befintliga parkanläggningar vilk leder till högre slitage och växande behov av exempelvis renhållning. Förvaltningen ser därför positivt på de i kommunfullmäktige avsatta medlen för reinvesteringar. Brommabornas nöjdh med skötseln av stadsdelens parker ska öka. Andel som i medborgarundersökningen anser att d är rent och städat i stadsdelen. Andel som känner sig trygga där de bor när de går ensamma hem på kvällen 75 % År 75 % År Aktivit Startdatum Slutdatum Genomföra trygghspromenader tillsammans med polis, boende, trafikkontor, bostadsbolag m.fl.

23 Sid 23 (58) mål för verksamhsområd: 1.6 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Att Bromma är en attraktiv stadsdel märks inte minst på d stora intresse som byggherrarna här visar för att bygga bostäder. För närvarande planeras ungefär 55 mindre och större bostadsexploateringar. Vid exempelvis Brommaplan planeras för lägenher, i centrala Alvik för lägenher och längs Blackebergsvägen för lägenher. För att så stora bostadsexploateringar ska bli välfungerande krävs planering av övrig service såsom förskolor för barnen, gruppbostäder för funktionsnedsatta, tillgång till välplanerad stadsmiljö för rekreation samt god kollektivtrafik och övrig service. I de nu aktuella exploateringsområdena bör planeringen av såväl gruppbostäder som förskolor intensifieras för att täcka behoven. Boendeplaneringen för äldre görs tillsammans med övriga stadsdelar i region Västerort. Regionens plan är t gemensamt underlag till åtgärder för att klara behov av vård- och omsorgsboende och servicehus på kort och lång sikt. I planen tas även hänsyn till ablering av privata alternativ i stadsdelen. Bromma har behov av fler grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning och har anmält att dta behöver åtgärdas i samband med nybyggnation i stadsdelen. Antal färdigställda bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Antal påbörjade bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 10 tas fram av nämnden 5 tas fram av nämnden År År Aktivit Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska i samråd med bostadsbolagen och fastighsnämnden inventera möjlighen att bygga om/omvandla befintliga byggnader till gruppbostäder eller servicebostäder Stadsdelsnämnderna ska redovisa hur arb med att tillgodose behov av bostäder med särskilt stöd och service fortskrider. Arb ska redovisas till kommunstyrelsens genomförandegrupp Stadsdelsnämnderna, fastighsnämnden, exploaterings- samt stadsbyggnadsnämnden ska i samråd med varandra säkerställa att minst fem procent av lägenherna i exploateringsprojekt med minst 100 bostäder avsätts till omsorgslägenher D byggs bostäder med särskild service i Bromma Alla ska ha en bostad som är anpassad efter individens behov. Så lyder d sjätte mål i programm för delaktigh för personer med funktionsnedsättning , "Stockholm - en stad för alla".