En styrgrupp med representanter för Vägverket Region Norr, Länsstyrelsen samt Umeå kommun bevakar bland annat att avtal och direktiv följs.

Transkript

1 December 2000 Beslutshandling

2 Innehållsförteckning Sid Organisation Medverkande Förord 3 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och motiv Tidigare utredningar och beslut 2.2 Vägarnas funktion 2.3 Brister och problem 2.4 Omfattning 3 Syfte och process Process 3.2 Syfte 3.3 Målsättningar 4 Förutsättningar Markanvändning 4.2 Trafik 4.3 Miljö 5 Problemanalys Säkerhet 5.2 Framkomlighet/tillgänglighet 5.3 Hälsa 6 Tänkbara åtgärder 21 Ansvarig projektledare är Ivar Brandelius. Brandelius biträds av konsulten Bosse Noborn, som bland annat svarar för sammanställningar och trafikanalyser. En styrgrupp med representanter för Vägverket Region Norr, Länsstyrelsen samt Umeå kommun bevakar bland annat att avtal och direktiv följs. Arbetet följs av två referensgrupper dels en extern dels en intern (Vägverket). I den externa finns representanter bland annat för ideella föreningar, näringsliv, Umeå kommun och länsstyrelsen. Projektansvarig Ulf Eriksson Projektledning Ivar Brandelius -projektledare Styrgrupp Åke Lindmark Ulf Eriksson Lennart Kallander Svante Lindqvist Lars Nilsson Lennart Holmlund Gunilla Berglund Bo Svanholm Konsulter Bosse Noborn - bitr projektledare Lars-Göran Brink Anders Lundström Åsa Hermansson Peter Törnkvist Kristina Schmidt Anna-Karin Nyberg Vägverket Region Norr Vägverket Region Norr Vägverket Region Norr Vägverket Region Norr Vägverket Region Norr Vägverket Region Norr Länsstyrelsen Umeå kommun Umeå kommun Umeå kommun Scandiaconsult J&W VBB-Viak J&W Energi och Miljö Trafik och Miljö AB i Norr AB Transek AB Travia AB 7 Möjliga konsekvenser och effekter Väghållare 7.2 Trafik och trafikanter 7.3 Miljö 7.4 Hälsa 8 Samråd 27 9 Förslag till beslut Fortsatt arbete 27 Bilaga: Länsstyrelsens beslut Upplysningar Projektledare Ivar Brandelius Vägverket Region Norr Storgatan Umeå Tel Mobil Se även: 2

3 Förord Transportsystemet är av väsentlig betydelse för näringslivet och för att förbättra människors livskvalitet. Transportsystet har avgörande betydelse för människors tillgång till arbetsplatser, service samt kultur- och fritidsutbud. En god tillgänglighet och en hög transportkvalitet är också viktiga för näringslivets utveckling. Allt snabbare förändringar på arbetsmarknaden kräver större arbetsmarknadsregioner med snabba och säkra transporter. Vägtransportsystemet är och kommer under överskådlig tid att vara den dominerande delen av transportsystemet. Väg E4 kan beskrivas som ryggraden i det förgrenade nätverk av vägar som täcker landet. I sin nord-sydliga sträckning är den avgörande för utvecklingsmöjligheterna för stora delar av Norrland, norra Norge och norra Finland och kommer att få en förstärkt roll i ett allt mer integrerat Europa. Väg E12 är på motsvarande sätt viktig för de öst-västliga förbindelserna mellan de norra delarna av Norge, Sverige och Finland samt mellan Västerbottens kustregion och inlandet. Såväl E4 som E12 är också viktiga ur regional och lokal synvinkel. De båda tungt trafikerade europavägarna går idag rakt genom Umeå och korsar varandra i centrala sta n med framkomlighets-, säkerhets- och miljöproblem som följd. Miljökontoret och Bertil Forsberg (med dr och universitetslektor vid Umeå Universitet) har tillsammans genomfört luftkvalitetsundersökningar i Umeå. Deras sammanfattning av situationen är följande: Den nuvarande luftföroreningssituationen i centrala Umeå bedöms medföra hälsoproblem för känsliga personer. Gällande och föreslagna gränsvärden och normer överskrids. Om riksdagens miljömål Frisk luft skall klaras i centrala Umeå krävs grovt sett en halvering av avgashalterna. Vägverket har därför sedan i början av 1990-talet planerat för att åtgärda nuvarande E4- och E12 vägar genom Umeå. Detta planeringsarbete ledde fram till ett förslag till ett nytt vägsystem där europavägarna förläggs i nya sträckningar utanför staden. Utbyggnad av det nya vägsystemet inleddes 1998 med bland annat med ombyggnad av väg 527/Obbolavägen till ny E12 samt en bro över Umeälven i Kolbäcksvägens förlängning. Regeringen upphävde i mars 1999 Vägverkets fastställelsebeslut för den resterande delen av ny E12. Innan nya arbetsplaner för såväl E12 som E4 kan tas fram erfordras en ny planeringsprocess i enlighet med miljöbalken som trädde i kraft vid årsskiftet 1998/1999. Det första skedet i denna process benämns förstudie. Arbetet med förstudien, som i huvudsak är ett planerings- och inventeringsskede för den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen, inleddes sommaren Parallellt med Vägverkets utredningsarbete pågår genom Banverkets försorg en planering för utbyggnad av Botniabanan bland annat genom Umeå. Umeå kommun upprättar en fördjupning av översiktsplanen bland annat för att anpassa denna till de nya förutsättningar som utbyggnaden av Botniabanan samt nya vägsystem medför. Vägverket, Banverket och kommunen samverkar aktivt i detta planeringsarbete. Under våren 2000 utarbetades en rapport som benämns Förstudie/underlag för tidigt samråd. I rapporten redovisas först förutsättningar och en problemanalys därefter presenteras sju alternativa vägsystem. Dessa vägsystem har tagits fram i bred samverkan med bland annat kommunen och berörda sektorsföreträdare. Rapporten avslutas med en redovisning av möjliga konsekvenser och effekter samt förslag till hur projektet skall drivas vidare. Förstudien/underlag för tidigt samråd presenterades i samband med Öppet Hus och informationsmöte den 20 juni 2000 och under försommaren skedde också en remissbehandling av rapporten. Under remisstiden kom drygt 90 remissvar in till Vägverket. Inkomna synpunkter finns redovisade i en samrådsredogörelse. Bland annat framhåller Umeå kommun i sitt yttrande, som är politiskt förankrat i planeringsutskottet, att kommunen till fullo delar den bild av nuläget som beskrivs i förstudien. Kommunen framhåller vidare att de trafikrelaterade problemen i centrum är stora och förutsätter ett fungerande ringvägssystem dit trafiken kan omfördelas. En stor del av övriga svar avser synpunkter på val av alternativ, som kommer att behandlas under nästa skede vägutredningen. Utifrån bland annat de synpunkter som kom in under remissbehandlingen bearbetades sedan Förstudien/Underlag för tidigt samråd till en förslagshandling. Vägverket överlämnade Förslagshandlingen till Länsstyrelsen för beslut om projektets olika vägnätsalternativ kan antas med föra miljöpåverkan enligt Miljöbalken 6 kap. 4. Länsstyrelsen konstaterar i sitt beslut att de åtgärder som föreslås ger enligt utredningsmaterialet positiva effekter på miljösituationen i centrala Umeå men kan också komma att innebära betydande negativa effekter för andra miljöintressen. Vägverket Region Norr har efter länsstyrelsens beslut att objektet kan medföra betydande miljöpåverkan tagit beslut om att en vägutredning skall upprättas vägutredningen skall behandla de alternativa vägsystem som redovisas i förstudien. Länsstyrelsens beslut innebär att ett utökat samråd och miljökonsekvensbedömning enligt 6 kap 5-6 i Miljöbalken skall genomföras vid upprättande av vägutredningen. Luleå november 2000 Janeric Reyier Vägdirektör 3

4 Några Definitioner Områdesbegrepp: Centrala stan Hela området mellan Umeälven - Öbackaparken - Järnvägen - Tvärån Centrum Öst på Stan Väst på Stan Centrala Umeå Trafikbegrepp: Vardagsdygnstrafik Årsdygnstrafik Trafikarbete Fordonstimmar Väginformatik Centrumfyrkanten dvs området inom Östra Kyrkogatan - Järnvägen - Västra Esplanaden - Umeälven Området öster om Östra Kyrkogatan Området väster om Västra Esplanaden Tätorten Umeå med bostadsområden som Ersboda, Västerslätt, centrala Teg med flera. Den genomsnittliga trafiken under ett vardagsdygn Den genomsnittliga trafiken per dag under året Den totala körssträckan som samtliga fordon tillryggalägger på ett vägavsnitt eller inom område per tidsenhet t ex dygn eller timme. Sorten är fordonskilometer per dygn (eller per timme) Den totala tid som samtliga fordon under färd förbrukar på ett vägavsnitt eller inom område per tidsenhet t ex dygn eller timme. Sorten är fordonstimmar per dygn (eller per timme) Väginformatik är informationsteknik (IT) tillämpad på vägtransportsystemet, vilket innebär att man med hjälp av ny teknologi förbättrar nyttjandet av det befintliga vägsystemet. IT i trafiken kan ses som ett alternativ eller komplement till nya vägar. Tidigare har nya och bättre vägar oftast varit lösningen på problem med bilköer, olyckor och avgasutsläpp. Nu kan man med hjälp av vägtrafikledning och trafikinformation (basen i väginformatik) även informera, påverka, styra och leda trafiken. 4

5 1 SAMMANFATTNING Tidigare utredningar och beslut Planeringen för ett nytt vägsystem i Umeå har pågått under hela 1990-talet och ett stort antal alternativ har utvärderats. Utbyggnad av delar av det nya vägsystemet pågår sedan 1998 med bland annat ombyggnad av väg 527/ Obbolavägen till ny E12. Den lokala bron i Kolbäcksvägens förlängning över älven som en del i en systemlösning byggs för närvarande ( ). I mars 1999 upphävde regeringen Vägverkets fastställelsebeslut för den resterande delen av ny E12. Regeringen ansåg att det föreslagna vägbyggnadsprojektet inte på ett avgörande sätt förbättrar trafiksituationen i Umeå; vägbyggnadsprojektet skulle medföra omfattande intrång i områden av stor betydelse för jordbruket, miljöer med höga naturvärden. Mot bakgrund av ovanstående bedömer Vägverket att såväl behovet av ny E12 och E4 som lokaliseringen av alternativa sträckningar ska genomgå en ny prövning och utvärderas. Av största vikt är att beskriva de aspekter som låg till grund för och utgjorde motiv för regeringens beslut. Brister och problem Idag korsar två tungt trafikerade europavägar varandra i centrala stan i Umeå. Detta leder till ett antal brister och problem. De allvarligaste av dessa rör framför allt: Hälsan Säkerheten Tillgängligheten/framkomligheten Hälsa Biltrafiken påverkar människors hälsa främst genom buller och luftföroreningar. I Umeå bedöms luftföroreningarna vara det största problemet. Miljökontoret och Bertil Forsberg (med dr och universitetslektor vid Umeå Universitet) har tillsammans genomfört luftkvalitetsundersökningar i Umeå. Deras sammanfattning av situationen är följande: Den nuvarande luftföroreningssituationen i centrala Umeå bedöms medföra hälsoproblem för känsliga personer. Gällande och föreslagna gränsvärden och normer överskrids. Någon minskning av kvävedioxidhalterna har inte setts den gångna 10-årsperioden. Om riksdagens miljömål Frisk luft skall klaras i centrala Umeå krävs grovt sett en halvering av avgashalterna. Säkerhet Såväl E4 som E12 har en utformning som medför stora brister i trafiksäkerhetsstandard. Faktorer som bidrar till detta är bl a hög korsnings- och utfartstäthet längs vissa delavsnitt samt avsaknad av planskilda passagemöjligheter för oskyddade trafikanter längs stora delar av vägavsnittet. Sammanfattningsvis är E4/E12 på delarna genom Umeå mycket olycksbelastade. De olyckor som inträffar här utgör en mycket stor del av de trafikolyckor med personskador som inträffar i Umeå tätort. Även i ett nationellt perspektiv är dessa vägar mycket olycksbelastade och ingår i den så kallade 100-listan över trafikfarliga vägavsnitt. Framkomlighet/tillgänglighet Redan med dagens trafikmängder uppstår således problem med framkomligheten i form av långa köer etc. Problemen med framkomligheten hämmar tillgängligheten till centrum, resecentra, flygplatsen etc. Även transporterna till och från industrierna såsom exempelvis Volvo och Obbola blir drabbade. Problemen med framkomligheten kommer att förstärkas med de trafikmängder som kan förväntas år Detta kommer i sin tur att leda till att Tillgängligheten till centrum försämras Förstärkta barriäreffekter Ytterligare försämrad luftmiljö (framför allt genom ojämn trafikrytm med ökad tomgångskörning) Syfte och process Vid årsskiftet 1998/1999 trädde Miljöbalken och dess följdverkningar i bland annat väglagen i kraft. I väglagen stadgas bland annat att den som planerar att bygga en väg skall genomföra en förstudie (14a VL). Enligt den nya Väglagen skall en vägutredning genomföras när det i förstudien klarlagts att alternativa vägsträckningar behöver studeras. Efter vägutredningen upprättas sedan arbetsplaner. Under arbetet med förstudien skall tidigt samråd genomföras. Som underlag för detta samråd upprättades under våren 2000 en handling benämnd Förstudie/Underlag för tidigt samråd. Bland annat utifrån inkomna synpunkter kompletterades den handlingen till en rapport som benämns Förstudie/Förslagshandling. Länsstyrelsen har sedan med förslagshandlingen som grund fattat beslut om att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förslag till åtgärder I denna handling diskuteras översiktligt möjligheterna att lösa problemen i Umeå med enbart påverkan på transportbehov och färdmedelsval samt effektivare nyttjande av befintligt vägnät. Detta bedöms dock inte vara möjligt utan dessa åtgärder bör kombineras med begränsade utbyggnadsmöjligheter. Alternativet benämns nollplus och innebär således åtgärder i befintligt läge för E4 och för E12 avses sträckningen hösten 2000 då pågående utbyggnader tagits i bruk. Med hänsyn till de viktiga funktioner som såväl E4 som E12 har, och med hänsyn till den omfattande problembilden längs dessa vägar på delen genom Umeå, måste även investeringar i nya vägsystem prövas i det fortsatta arbetet. Efter inledande samrådsmöten i september 1999 samt efter samråd med länsstyrelsen och kommunen föreslås att nedanstående sju vägnätsalternativ prövas i de fortsatta vägstudierna. De föreslagna vägnätsalternativen bygger på de omfattande utredningar om vägsystemen i Umeå som pågått under 90-talet och innebär bland annat att ett östligt läge för E4:an över Storsandskär sorterats bort eftersom något väsentligt nytt ej tillförts ärendet. Av de föreslagna vägnätsalternativen är två ombyggnadsalternativ. Dessa alternativ benämns 1 och 1K och innebär ombyggnad av nuvarande E4- genomfart respektive ombyggnad av Kolbäcksvägen till ny E4. Vännäsvägen E12 byggs om till fyrfältsväg. De övriga fem vägnästalternativen, alternativ 2-6, är nybyggnadsalternativ. I alternativ 4 lokaliseras E4 och E12 till Kolbäcksvägen på samma sätt som i alternativ 1K och en ny E12-förbindelse byggs norr om staden. I övriga alternativ erhålls en västlig förbifart för E4-trafikanterna. Möjliga konsekvenser och effekter Denna handling avslutas med en mycket preliminär och översiktlig beskrivning av tänkbara konsekvenser och effekter. Ombyggnadsalternativen bedöms kosta i storleksordningen 750 mkr. Nybyggnadsalternativen kostar cirka 900 mkr med undantag för alternativ 4 som uppskattningsvis kostar 450 mkr. Med ombyggnadsalternativen 1 och 1K uppnås ingen minskning av trafikarbetet i centrala Umeå år 2015 jämfört med nollplus. Nybyggnadsalternativen utom alternativ 4 ger en minskning av trafikarbetet på %. Alternativ 4 ger en minskning på cirka 5%. De beräknade minskningarna av trafikarbetet bedöms vara otillräckliga för att uppnå de uppställda målen avseende luftmiljö samt framkomlighet och tillgänglighet. Ombyggnads- och nybyggnadsalternativen måste därför kombineras med åtgärder på befintligt vägnät för att styra bort trafikanter som inte har målpunkter i centrum från den nuvarande genomfarten. Vidare innehåller denna handling en första översiktliga bedömning av vilka påverkan på miljön de alternativa förslagen kan bedömas få. Beslut Vägverket Region Norr har efter länsstyrelsens beslut att objektet kan medföra betydande miljöpåverkan tagit beslut om att en vägutredning skall upprättas vägutredningen skall behandla de alternativa vägsystem som redovisas i förstudien. Länsstyrelsens beslut innebär att ett utökat samråd och miljökonsekvensbedömning enligt 6 kap 5-6 i Miljöbalken skall genomföras vid upprättande av vägutredningen. 5

6 2 BAKGRUND OCH MOTIV 2.1 Tidigare utredningar och beslut Planeringen för ett nytt vägsystem i Umeå har pågått under hela 1990-talet och ett stort antal alternativ har utvärderats. Utbyggnad av delar av det nya vägsystemet pågår sedan 1998 med bland annat ombyggnad av väg 527/ Obbolavägen till ny E12. Den lokala bron i Kolbäcksvägens förlängning över älven som en del i en systemlösning byggs för närvarande ( ). I mars 1999 upphävde regeringen Vägverkets fastställelsebeslut för den resterande delen av ny E12. Regeringen ansåg att det föreslagna vägbyggnadsprojektet inte på ett avgörande sätt förbättrar trafiksituationen i Umeå; vägbyggnadsprojektet skulle medföra omfattande intrång i - områden av stor betydelse för jordbruket, - miljöer med höga naturvärden. Mot bakgrund av ovanstående bedömer Vägverket att såväl behovet av ny E12 och E4 som lokaliseringen av alternativa sträckningar ska genomgå en ny prövning och utvärderas. Av största vikt är att beskriva de aspekter som låg till grund för och utgjorde motiv för regeringens beslut. 2.2 Vägarnas funktion E4 har funktion som nationell stamväg längs norrlandskusten. E4 möjliggör långväga transporter inom Sverige och tillgodoser kopplingen till Finland i norr och Danmark i söder. Därtill har E4 avgörande betydelse för interregionala och regionala transporter längs den befolknings- och industritäta norrlandskusten. Sammantaget medför det att E4 är det tyngsta godsstråket för vägtransporter i norra och mellersta Sverige. Därtill är belastningen av personbilar hög längs stora delar, särskilt i anslutning till de större tätorterna. Så är fallet i Umeå där in- och utfartstrafiken längs E4 söderifrån respektive norrifrån är omfattande. Med hänsyn till att befintlig E4 har ett centralt läge genom Umeå, har E4 även stor betydelse för lokala transporter inom staden, såväl gods- som persontransporter. E12, även kallad Blå Vägen, är även den en nationell väg och tillgodoser förbindelser mellan Norge, Sverige och Finland med vidarekoppling till nordvästra Ryssland.(Mo i Rana-Umeå-Vasa-Helsingfors). E12 utgör en av de tyngre godstransportlänkarna i tvärled genom norra Sverige, såväl för transnationella transporter som för inomregionala transporter. Omfattande transporter av skogsråvaror sker från inlandet till industrier vid kusten. Därtill har E12 stor betydelse för tillgängligheten till Västerbottens länscentrum för ett flertal orter längs vägen, för tillgängligheten till turistiska målpunkter i Västerbottens inland samt för tillgängligheten till Umeå hamn. Samspelet mellan Umeå och Vännäs är särskilt stort, vilket medför att in- och utfartstrafiken längs E12 väster om Umeå är omfattande. E12 har, i likhet med E4, ett centralt läge genom Umeå, vilket medför att vägen har stor betydelse för lokala transporter inom staden. Hösten 2000 läggs E12 genom Umeå om till att gå söder om Umeälven, till stor del på samma sträckning som nuvarande väg 527 (Obbolavägen). Den nya E12an kommer att ha en sträckning söder om Östteg, i stället för rakt igenom som väg 527 har idag. 2.3 Brister och problem På en del av nuvarande E12 är trafik med miljöfarligt gods förbjuden. Denna trafik är då hänvisad till en lång omväg norr om staden, delvis genom befintliga bostadsområden (alternativt kan denna trafik välja rutter via E4 eller andra centrumgator och söder om älven, även här genom bostadsområden). Europavägarnas funktion som genomfarts- och in-/utfartsleder medför att omfattande trafik med lastbilsgods och miljöfarliga transporter går genom känsliga centrum- och boendemiljöer. En attitydundersökning 1996 har visat att boende längs europavägarna upplever stora störningar av trafik jämfört med boende i andra områden i staden. Det är främst störningar från den tunga trafiken med buller, avgaser och vibrationer samt damm och smuts som uppfattas som mest påtagliga längs europavägarna. Nuvarande E12 passerar genom stadsområdet på en sträcka av ca km. E4 är lokaliserad till den trånga Tegsbron (3 smala körfält) och stadsgatan Västra Esplanaden genom Centrum på en sträcka av ca 1,5 km och i övrigt genom staden på ytterligare ca 6 km. Nuvarande trafikbelastning på E12 är uppemot ca bilar/vardagsdygn. På nuvarande E4 mellan Teg i söder och Ersboda i norr (4-5 km) varierar trafikbelastningen mellan ca och bilar/vardagsdygn. Koncentrationen av trafik i det centrala stadsområdet kommer att accentueras i takt med Umeås utbyggnad. Med en befolkningstillväxt på invånare per år i framtiden har trafikbelastningen på både E12 och E4 tidigare beräknats öka till ca bilar/dygn på de mest belastade delarna om inget görs. Trafikarbetet i hela det centrala stadsområdet har då beräknats öka med ca % under perioden (I beräkningarna har antagits ökat bussresande samt fortsatt relativt stor andel gångoch cykeltrafik.) Trafikbelastningen i Centrum innebär stor trafikträngsel under längre perioder och skapar stora barriärer och trafiksäkerhetsrisker för gående och cyklister samt framkomlighetsstörningar för kollektivtrafiken. Upphinnandeolyckorna längs E4 och E12 är omfattande p g a trängsel och blandningen av olika typer av trafik (t ex lokal/extern). Olycksriskerna är särskilt stora för gång- och cykeltrafikanter vid korsning med europavägarna. Vägarnas centrala lägen innebär att gång- och cykeltrafiken är omfattande tvärs vägarna. Exempelvis mynnar en gång- och cykeltunnel direkt ut mot E12 vid järnvägsstationen med stora olycksrisker för de oskyddade trafikanterna. Längs E12 vid Centrum förekommer direktutfarter från både godsbangård, järnvägsstation och busstation samt även från garage direkt ut på vägen. För att kortsiktigt förbättra trafiksäkerheten på E12 förbi järnvägsstationen har hastighetsbegränsningen 30 km/h införts. Som en följd av butiksetableringar längs Västra Esplanaden finns även kantstensparkeringar och busshållplatser längs denna del av E4. Senare tids mätningar av luftföroreningarna i Umeå Centrum har visat på en allmänt ökande trend för halter av bl a kvävedioxid. Längs E12 vid Centrum har under de senaste åren uppmätts halter av kvävedioxid och bensen som överskrider gällande (eller förslag till) gränsvärden i en omfattning, som kan jämföras med de sämsta platserna i landets storstäder. På senare tid har även uppmärksamheten riktats på de stora hälsoriskerna av utsläpp av finfördelade partiklar från dieseldrivna fordon. Katalytisk avgasrening i en allt yngre bilpark, etanolsatsningar i busstrafiken, utlokaliseringar av handel från stadskärnan etc ger uppenbarligen inte några större effekter på luftmiljön i centrala Umeå. Om inget görs kommer föroreningssituationen att förvärras ytterligare. Utöver detta har riksdagen beslutat om en sänkning av gränsvärdet för kvävedioxid med ca 20 % (gällande helårsmedelvärde) fr o m Under senare tid har även beslut fattats om byggande av Botniabanan till Umeå. I Centrum ska befintlig järnvägsstation utvecklas till ett modernt resecentrum för en kraftigt ökad persontrafik på järnväg. Tillgängligheten till detta resecentrum får till följd att trafikföringen på nuvarande E12 vid stationsområdet måste omplaneras för att medge denna funktionsomvandling. Sammanfattningsvis bedöms dagens vägnät i Umeå ha så stora brister att det inte är långsiktigt hållbart med hänsyn till stadens fortsatta expansion. 2.4 Omfattning Projektet omfattar hela huvudvägnätet i Umeå. En förutsättning i detta arbete är att E12 ska ligga söder om älven mellan Teg och Obbola/Holmsund enligt den utbyggnad som pågår för närvarande. I utredningsarbetet ska även ingå en beskrivning av nuvarande vägarna E4 och E12 genom bl a Umeå Centrum, deras standard och brister samt konsekvenser av nödvändiga förbättringsåtgärder. Förstudien föreslås omfatta alternativa E4- och E12-sträckningar, som i olika grad bedöms uppfylla de primära kriterierna, d v s att förbättra trafiksituationen i Umeå utan att orsaka stora intrång i känsliga naturmiljöer och på värdefull jordbruksmark. Som ett alternativ ska studien även omfatta analyser av förbättring/ombyggnad av befintliga E4- och E12-vägarna. 6

7 3 SYFTE OCH PROCESS Detta kapitel innehåller följande delar: process syfte målsättningar 3.1 Process Vägverkets planerings- och projekteringsprocess Planering och projektering av större vägobjekt skall enligt väglagen bedrivas i följande steg: förstudie vägutredning arbetsplan bygghandling Förstudiens syfte är bl a att klarlägga förutsättningarna för den fortsatta planeringen och de intressekonflikter som projektet kan orsaka. Om det i förstudien klarläggs att alternativa vägkorridorer behöver studeras skall en vägutredning upprättas. Vägutredningen skall utgöra underlag för val av vägkorridor. När vägkorridoren är vald skall en arbetsplan kunna utarbetas som tillgodoser de trafiktekniska kraven. Utarbetandet av arbetsplanen kommer att ske med hänsyn till lokala miljöintressen, lokala och enskilda intressen samt tekniska och ekonomiska intressen. Vägverkets planeringsprocess Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Översiktsplan (ev. kompletterad med områdesbestämmelser) Detaljplan (områdesbestämmelser) Bygglovhandling Bygghandling Kommunal markanvändningsplanering Intresseaspekt Enskilda intressen väger tungt Allmänna intressen väger tungt Väglagen/miljöbalken Vid årsskiftet 1998/1999 trädde Miljöbalken och dess följdverkningar i bland annat väglagen i kraft. I väglagen stadgas bland annat att den som planerar att bygga en väg skall genomföra en förstudie (14a VL). Under arbetet med förstudien skall tidigt samråd genomföras. Samrådet skall inledas tidigt i förstudieprocessen. Förstudien redovisas i en rapport benämnd förslagshandling. Förslagshandlingen utgör underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt den nya Väglagen skall en vägutredning genomföras när det i förstudien klarlagts att alternativa vägsträckningar behöver studeras. Alla vägutredningar skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Vägutredningen inklusive den av länsstyrelsen godkända MKB:n skall ställas ut för allmänheten. 3.2 Syfte Denna rapport är en redovisning av den inledande fasen av förstudien. Rapporten skall utgöra underlag för det tidiga samrådet, som skall grundas på en problembeskrivning samt befintliga planer och planeringsunderlag. Samrådet skall behandla möjliga åtgärder för att lösa problemen, utredningsområdets storlek, intressen i området och tänkbara miljöeffekter. Förslagshandlingen skall bland annat omfatta: En problembeskrivning som innehåller orsakerna till att åtgärder studeras. Berört geografiskt område inklusive berört väg- och annat kommunikationsnät, deras funktion och trafikförhållanden. En beskrivning av områdets allmänna karaktär och miljösituation Planer och planeringsunderlag Tänkbara åtgärder och deras bedömda effekter och konsekvenser Om länsstyrelsen beslutat att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall: utökat samråd, kungörelse och utställelse (miljökonsekvensbedömning enligt miljöbalken 6 kap 5 ) genomföras. Det utökade samrådet skall innefatta lokalisering, utformning och omfattning av verksamheten samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Den nya lagstiftningen ställer också kraven att om företaget är en motorväg, motortrafikled eller fyrfältsväg med en längd på tio km eller mer skall dessutom: regeringen tillåtlighetspröva objektet 3.3 Målsättningar Mot bakgrund av regeringsbeslutet enligt ovan bör arbetet med föreliggande översyn inriktas på att söka åtgärder som uppfyller bl a följande målsättningar en avsevärd förbättring av trafiksituationen i Umeå skall nås intrång skall minimeras och omfattande intrång skall helst undvikas i - områden av stor betydelse för jordbruket, - miljöer med höga naturvärden; ovanstående skall nås utan oskälig kostnad. Följande hälso- och säkerhetsrelaterade mål för Umeå Centrum har dessutom formulerats för utvärderingen av de olika alternativen, som avses studeras: Väsentligt minskade utsläpp av trafikrelaterade föroreningar. Reducerade trafikbullernivåer. Reducerade barriärer för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Förbättrad tillgänglighet till Centrum för personer med funktionshinder. Ökad trafiksäkerhet såväl för de oskyddade trafikanterna som för biltrafiken (nollvisionen). Återskapande av karaktären av stadsgata i Västra Esplanaden (kommunen anser att detta bör omfatta nuvarande E4 på delen Obbolavägen Vännäsvägen) och Järnvägsallén. Särskild hänsyn ska tas till Vägverkets ansvar för att barns rätt till en god vägtrafikmiljö tillgodoses. Genom att utforma vägmiljön och gaturummet så att barns fria rörlighet förbättras kan vägtransportsystemet bidra positivt till att skapa goda levnadsvillkor samt god tillgänglighet, miljö och säkerhet för barn. Ovannämnda mål ska anpassas till beslutade nivåer enligt både nationella krav/riktlinjer och lokala målsättningar samt föreslagna miljökvalitetsnormer. En viktig målsättning för projektet är därutöver den stora betydelsen en väl utbyggd infrastruktur för vägtransporter har för Umeås fortsatta tillväxt och norra Norrlands tillgänglighet. FÖRSTUDIE SKISSFAS FÖRSLAGSFAS BESLUTSFAS Underlag för tidigt samråd Bland annat utgöra underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 7

8 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Markanvändning Befolkning och sysselsatta, nuläge Folkmängden i Umeå kommun uppgår (1998) till cirka invånare. Av dessa är cirka 65 % eller knappt bosatta i centralorten var antalet sysselsatta Detta motsvarar en förvärvsfrekvens på 44 %. Befolkning och sysselsatta år 2015 Kommunens befolkningsprognos för 2015 är anpassad till intentionerna i ÖPL Detta innebär bland annat en dämpad utglesning med ökad förtätning och kompletteringsbyggande i befintliga bostadsområden jämfört med de tidigare prognoserna. Den genomsnittliga befolkningsökningen för perioden antas bli cirka 900 personer per år. Befolkning år 1998 och Detta är mindre ökning än i den tidigare prognosen och mindre än ökningen under början av 1990-talet som var uppemot personer/år. Förvärvsfrekvensen förväntas öka från 44 till 45% år Merparten av tillkommande bostäder planeras lokaliserad till nya områden öster om staden samt i begränsad omfattning söder om älven och väster om staden. Kommunen har redovisat två alternativa områden för huvuddelen av den tillkommande bebyggelsen. Dessa områden är området kring södra delen av Nydalasjön respektive I20-området. I denna rapport benämns dessa scenario 1 respektive scenario 2. Umeå kommun svarar för uppgifterna om markanvändningsplaneringen (godkända enligt beslut i Planeringsutskottet ). Markanvändningsdata ligger till grund för trafikprognoserna. Andra viktiga planeringsförutsättningar Under 1998 avvecklades I 20 och sedan dess har ett antal verksamheter etablerat sig på det gamla kasernområdet. Verksamheter som bland annat är viktiga målpunkter för tung trafik. Externhandeln har utvecklats under senare år vilket påverkar resmönstret. Ombyggnaden av Obbolavägen/väg 527 till ny E12 avslutas under september 2000 och under 2001 tas den nya bron över älven i Kolbäcksvägens förlängning i bruk. Beslut om utbyggnad av Botniabanan har fattats. I Umeå kommer bland annat en ny godsterminal och två resecentra att etableras. Delar av I20-området är av riksintresse för totalförsvaret. Vägarna E4 och E12 är av riksintresse för kommunikation. Sysselsatta 1998 och 2015

9 4.2 Trafik Trafik 1998 E4 strax söder om Stöcksjö trafikeras av ca fordon per årsmedeldygn. Norr om Stöcksjö ökar trafiken till ca Trafiken på Tegsbron över Umeälven uppgår till ca fordon per årsmedeldygn. Mellan bron och E12 uppgår trafiken till ca Mellan E12 och cirkulationsplatsen vid Ersboda uppgår trafiken till ca i den södra delen och ca i den norra delen. Norr om cirkulationsplatsen minskar trafiken till ungefär samma nivå som söder om staden till ca 6 500, för att öka norr om korsningen med Kolbäcksvägen till knappt Mellan Anumark och Sävar uppgår trafiken till drygt fordon per årsmedeldygn. I tiotalet korsningar längs E4 genom Umeå stad märks stora tillskott av trafik. Särskilt E4-korsningarna med Storgatan, E12, väg 363 och väg 364 har stora inkommande trafikmängder, med uppemot inkommande fordon per vardagsdygn E12 i Holmsund trafikeras av ca fordon per årsmedeldygn. Norr om Yttertavlevägen (väg 643) uppgår trafiken till ca I nivå med Östra Gymnasiet uppgår trafiken till ca fordon per årsmedeldygn, medan den strax väster om Östra kyrkogatan minskar till ca Väster om korsningen med E4 uppgår trafiken till ca fordon per årsmedeldygn, därefter minskar den till ca vid Backen och ca vid Umedalen (strax före korsningen mot Hissjö). Obbolavägen (väg 527) strax söder om korsningen med väg 530 mot Stöcksjö trafikeras av ca fordon per årsmedeldygn (-94). I höjd med flygplatsen uppgick trafiken vid samma tidpunkt till ca Mätningar under 1998 visar därefter på en trafikering av ca fordon per årsmedeldygn i höjd med Ön, för att öka till ca strax före cirkulationsplatsen vid Tegsvägen m Kolbäcksvägen trafikeras som mest av ca fordon per årsmedeldygn. Trafikmängden är fordon per dygn i de norra delarna och i korsningen vid Gimonäs. E 4, E 12, Kyrkbron, Kolbäcksvägen, Riksvägen, Norra Obbolavägen och Hissjövägen avser redovisning av ÅDT enligt vägverkets mätningar. Övrigt avser vardagsdygnstrafik (VADT, kommunens mätningar) omräknad till ÅDT med en faktor av 0,9. Busstrafik I Umeå tätort finns nio huvudlinjer som binder ihop stadens yttre stadsdelar med centrum. Förutom huvudlinjerna finns nattbusslinjer och direktbusslinjer som trafikerar vissa sträckor. Årsdygnstrafik 1998 Länstrafiken trafikerar Umeå med ett stort antal linjer, drygt 30 stycken. Det medför att ca 400 bussar avgår/ankommer Umeå varje vardag. Flertalet orter i kommunen omfattas av någon länstrafiklinje, exempelvis Holmsund med ca 35 turer per dag, Hörnefors ca 11, Sävar ca 15 samt Tavelsjö ca 15. 9

10 Tung trafik Genomfartstrafik samt in-/utfartstrafik för lastbilar Omfattningen av genomfartstrafik och in- och utfartstrafik av lastbilar i Umeå har översiktligt beräknats baserat på en nummerskrivning som utfördes nov Av denna framgår bl a att genomfartstrafiken längs E4 genom centrala Umeå uppgår till drygt 200 lastbilar per vardagsdygn. In- och utfartstrafiken norr om Kolbäcksvägen bedöms uppgå till ca 1000 lastbilar per vardagsdygn medan den vid Stöcksjö bedöms vara ca 900 lastbilar. Längs E12 uppgår genomfartstrafiken genom de centrala delarna till drygt 80 lastbilar per vardagsdygn. In- och utfartstrafiken uppgår till drygt 450 lastbilar per vardagsdygn vid Brännland och drygt 300 lastbilar norr om väg 643 (Yttertavlevägen). Viktiga målpunkter Godstransportintensiva målpunkter i Umeå utgörs främst av Klockarbäckens terminalområde, Volvo Lastvagnar, Postterminalen, befintlig godsbangård (omlokalisering norr om Hissjövägen planeras), Västerslätts industriområde, Centrum, Ersboda, Dovamyran, Grustag i Röbäck resp Klockarbäcken, Umeå Hamn samt SCA Packaging (Obbola). Lokaliseringen av dessa målpunkter är i flertalet fall i stadens utkanter. Dagens vägsystemuppbyggnad, som innebär att det endast finns en avlastande väg i stadens utkanter (Kolbäcksvägen), medför att ett stort antal godstransporter måste passera genom centrum. Det är särskilt påtagligt i relationen E4 norrifrån-e12/lv 631 och 363 västerut samt E4 söderifrån och E12/lv 631 och 363 västerut. Transporter med farligt gods Transporter av farligt gods regleras genom ett omfattande internationellt och nationellt regelverk. För vägtransporter benämns regelverket ADR. Detta regelverk innehåller bland annat en klassificering i nio klasser efter den dominerande skadeeffekten. Transportvolymerna av farligt gods på det tyngre svenska vägnätet kartlades 1994 av Statens Räddningsverk. För väg E4 på delen genom Umeå redovisas följande mängder: ADR Ämne Transportvolym/år - klass (ton) 1 Explosiva ämnen och föremål Gaser Brandfarliga vätskor Ej redovisat 4 Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen, organiska peroxider Giftiga ämnen, smittfarliga ämnen Ej redovisat 7 Radioaktiva ämnen Ej redovisat 8 Frätande ämnen Övriga farliga ämnen Ej redovisat Möjliga skador på människor och egendom Viktiga faktorer som påverkar konsekvenserna av en olycka är bl.a. Ämnets farlighet (toxicitet, brand- och explosionsbenägenhet). Mängd av ämnet som frigörs. Var utsläppet sker (vid bostadsområde, vattentäkt, känslig biotop). När olyckan inträffar (tid på dygnet, årstid). Klimat (vindriktning, vindstyrka, temperatur). Lv F E I 160 Lv Lv 554 J ca 30 K 80 Lv Lv H G E E4 130 Lv 642 D E4 270 A XX In- och utfartstrafik tunga fordon/dygn C E12 XX Genomfartstrafik tunga fordon/dygn B Lv 527 Tung trafik genomfarts samt in- och utfartstrafik Vardagsdygnstrafik. Tung trafik viktiga målpunkter. 10

11 Trafik 2001 För närvarande pågår ombyggnad av väg 527/Obbolavägen som ny väg E12 samt byggande av en ny bro över älven i Kolbäcksvägens förlängning. Väg 527/Obbolavägen kommer att invigas under september Kolbäcksbron kommer att tas i bruk under 2001.Dessa båda utbyggnader kommer att leda till en omfördelning av trafikflödena. I nedanstående redovisas en omfördelning av 1998 års trafik på vägnätet på det framtida vägnätet (2001). Det är således ingen fullständig prognos där hänsyn tas till befolkningsökning etc. Trafikflöden Som framgår av nedanstående tabell kommer trafiken över älvsnittet (i centrala sta n) att öka. Detta beror troligtvis på en omfördelning av trafiken till Obbola/Holmsund när den nya sträckningen för väg E12 tas i bruk. Någon minskning av trafiken på E4-bron erhålls därför ej. Enligt de preliminära prognoserna kommer en omfördelning av trafik från Kyrkbron till den nya Kolbäcksbron att ske. Älvsnittet- Årsdygnstrafik 1998 E4 KyrkbronKolbäcksbron Summa Personbilar Lastbilar Totalt Älvsnittet-Årsdygnstrafik 2001 E4 KyrkbronKolbäcksbron Summa Personbilar Lastbilar Totalt Årsdygnstrafik Trafikarbete I nedanstående tabell har trafikarbetet specificerats för Centrala sta n. Med trafikarbete menas den totala körsträcka som samtliga fordon färdas under en dag. Sorten är fordonskilometer, vilket förkortas fkm. Med Centrala sta n avses del av staden som begränsas av Tvärån, Järnvägen, Lasarettet samt älven. Mått Föränd- (per ÅDT) (per ÅDT) ring(%) Trafikarbete (1000fkm) Fordonstid (1000 fh) Genomsnittlig hastighet (km/h) Som framgår av tabellen erhålls en minskning av trafikarbetet för centrala stan. Det totala trafikarbetet för hela prognosområdet beräknas förbli konstant. Årsdygnstrafik

12 4.3 Miljö Värdefulla områden och objekt avseende naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv samt naturresurser i området kring Umeå har kartlagts inom ramen för denna förstudie. Detta material är omfattande och presenteras därför i separat PM Miljöförutsättningar. Nedan redovisas en sammanfattning. Landskapet Kring Umeå stad breder den flacka kustslätten ut sig - ett landskap som tidigare legat under vatten, men som efter landhöjningen bildat bördiga odlingsområden. Det är förhållandevis storskaligt, med öppna marker som avlöses av enstaka gårdar och mindre skogspartier. På de vidsträckta ängsmarkerna finns många av de för regionen karakteristiska höladorna. Det största slättområdet, Röbäcksslätten Degernässlätten söder om Umeå, är ett mycket värdefullt fågelområde. Nordväst om Umeå ligger Västerslätt, där Umeälven tidigare haft sitt utlopp. Genom slättlandskapet flyter Umeälven. Norr om Umeå har älven eroderat ner i slätten och flyter i en ca 50 meter djup ravin. Älvrummet är tydligt avgränsat där Umeälven flyter förbi byarna Klabböle, Kåddis, Baggböle m fl. Söder om Umeå är stränderna flackare och älvfåran bredare. Under industrialismen började man utnyttja älven för timmerflottning och som kraftkälla vid sågverk. Vid Klabböle anlades länets första kraftverk Naturmiljön i utredningsområdet är mycket varierad. Det finns i stadens närhet såväl uppodlad slättbygd som myrmark, skogsåsar och bergknallar, samt förutom Umeälven en mängd åar, bäckar och andra vattendrag. Umeås omgivningar med skidspår, strövmarker, badplatser, travbana m m erbjuder goda möjligheter till fritidsaktiviteter. Kulturlandskapet längs den västerbottniska kusten började utvecklas när inlandsisen drog sig tillbaka för ca 9000 år sedan. Den första befolkningen i området var ett nomadiserat folk som livnärde sig på jakt och fiske. Spår från sten- och bronsåldern i form av boplatser, hällristningar, gravrösen har hittats på flera ställen längs Umeälvens utlopp på näs och uddar vid den dåvarande havsstranden. Landhöjningen pågår fortfarande. Efter hand började man bruka jorden och befolkningen blev allt mer bofast. De äldsta byarna var belägna längs kusten vid älvmynningarna. Kolonisationen av landskapet spred sig så småningom inåt landet efter åar och älvar, där de bästa odlingsmarkerna fanns. De äldsta inlandsbyarna är de s k mark- och bölebyarna som härstammar från medeltiden. Jordbrukslandskapet förblev i princip intakt till slutet av 1700-talet då skiftesreformen började genomfördas och ägorna fördelades om. I många byar fanns det gott om plats, så att gårdarna inte behövde flyttas utan den gamla bystrukturen bibehölls. Umeå stad anlades i sitt nuvarande läge efter en rutnätsplan år Tidigare låg staden vid Backens kyrka. Rutnätsplanen finns delvis kvar än idag men bebyggelsen är nyare p g a den brand som ödelade stora delar av staden Från stadskärnan har bebyggelsen successivt vuxit ut i de uppodlade dalgångarna. Umeå är en av de städer i landet som växer kraftigast, till stor del är det universitetet som driver på utvecklingen. Värdefulla miljöer Här presenteras i korthet några av de värdefulla områden och objekt som berörs av Umeåprojektet 2. Landskapsbild Känsliga landskapsavsnitt inom utredningsområdet är framförallt de öppna partierna: odlingslandskapen och älven. Dessa framgår av karta Naturmiljö. Bebyggelsenära områden är också viktiga, eftersom en ny väg i sådana partier kommer att bli en del av Umeåbornas närmiljö. Naturmiljö Följande objekt har högsta klass i kommunens naturinventering, våtmarksinventering eller naturinventering av odlingsmark. Nedre Umeälven, från Sörfors till Umeå centrum, är ett område med ett intressant naturlandskap med branta brinkar, nipor och en intressant flora. Odlingslandskapet öster om Backen är ett småskaligt landskap med stor biotopvariation. Ängsbacka Röbäcksslätten är kommunens största sammanhängande odlingsområde och utgör, tillsammans med Umeälvens delta, den viktigaste rastlokalen för flyttfågel i Västerbotten. Det område som är av klass 1 avgränsas västerut av E4 och omfattar bl a ett fågelskyddsområde. Fågelskyddsområdet samt vissa marker söder om detta tas upp i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet. Prästsjön är en slättsjö av sydsvensk karaktär, därigenom mycket ovanlig i detta landskap. Prästsjön är en av Umeås bästa fågelsjöar och fungerar både som häcknings- och rastlokal. Kulturmiljö Följande kulturmiljöer av riksintresse berörs. Numreringen hänvisar till karta Kulturmiljö. De centrala delarna av Umeå är av riksintresse bl a på grund av en intressant stadsbyggnadshistoria. Stadsplanen är en tidig esplanadplan som byggdes upp under 1800-talet efter finländsk förebild. Välbevarade äldre stadspartier bär vittnesbörd om stadens historia och betydelse för regionen. Området Norrfors Klabböle, väster om Umeå, är ett naturskönt och värdefullt område kring Umeälven som är klassat som riksintresse för kulturmiljön. Här finner man fornlämningar, jordbruksbyar med genuin bebyggelse, odlingslandskap, övergivna flottningsanläggningar, sågverksdrift, laxfiske och kraftverk samt andra kulturminnen från bygdens historia. Följande områden tas upp i kommunens kulturhistoriska bebyggelseinventering eller Västerbottens museums bevarandeförslag: Baggböle, Klabböle, Röbäcks by, Backen, I20, Sofiehem Gimonäs, Ön. I tidigare utredningar av nya E4- och E12 sträckningar vid Umeå har länsstyrelsens kulturmiljöenhet påpekat att odlingslandskapet på Röbäcksslätten med sina ängslador ställvis är av mycket högt kulturhistoriskt värde. Rekreation och friluftsliv Följande större områden av intresse för friluftslivet berörs. Umeälvslandskapet pekas ut i kommunens översiktsplan som ett prioriterat utvecklingsområde. I Umåkersterrängen samt skogsområdena SV om Röbäck finns bl a elljusspår, skidspår och motionsspår. Degernäs- och Röbäckslätten erbjuder fina lokaler för fågelskådare samt utnyttjas för närrekreation. Nydalaområdet är ett närrekreationsområde, och prioriteras i översiktplanen. Det tidigare I20 området erbjuder motionsspår, strövmarker och fin natur centralt i Umeå. Prästsjön är en slättsjö av intresse för fågellivet som besöks av ornitologer och andra fågelintresserade. Naturresurser Länsstyrelsen anser att all jordbruksmark inom utredningsområdet är värdefull och påpekar att det är angeläget att åkermarken skyddas mot exploatering eller annat intrång. Även i Umeås översiktsplan framhålls jordbruksmarkens värde för ett långsiktigt hållbart samhälle. Följande större områden med jordbruksmark berörs: Röbäcksslätten-Degernässlätten är Umeå kommuns största sammanhängande jordbruksområde samt, enligt kommunens översiktsplan, den största sammanhängande jordbruksslätten norr om Uppsala. Vid Röbäcksdalen bedriver Sveriges lantbruksuniversitet (institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap) forsknings- och utvecklingsverksamhet. Västerslätt utgör ett stort sammanhängande jordbruksområde. I Forslunda finns Naturbruksgymnasiet, som har sina marker på Västerslätt. Projektet berör aktivt brukad skogsmark i liten omfattning och bedöms inte få några allvarliga konsekvenser vad gäller skogsbruket. Kulla-Forslunda vattentäkt är, enligt översiktsplanen för Umeå, föremål för prövning som riksintresse. Det yttre skyddsområdet för vattentäkten berörs. Grusförekomster enligt länsstyrelsens inventering av naturgrus redovisas i PM Miljöförutsättningar. Rennäringen bedöms inte beröras av projektet. De skuggade områdena på på kartbilderna är de alternativa vägnätskorridorerna. 12

13 Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Naturresurser 13

14 5 PROBLEMANALYS Under detta avsnitt behandlas säkerhet framkomlighet hälsa 5.1 Säkerhet E4 Under knappt 5 år ( ) har 281 polisrapporterade olyckor skett på E4 mellan Stöcksjö och väg 645 norr om Umeå. Av rapporterna framgår bland annat att det inträffat 1 dödsolycka 11 olyckor med allvarlig skadeföljd 83 olyckor med lindrig skadeföljd Dödsolyckan inträffade norr om korsningen med 363 vid I 20. Vad gäller de 11 olyckorna med allvarlig skadeföljd har en inträffat i korsningen mellan E4 och väg 530 där stopplikt råder. Fyra av dem har inträffat mellan Tegsbron och korsningen på Sandbacka och två på avsnittet utmed Ersboda. Olycksstatistiken visar vidare att: Drygt 30% utgörs av upphinnande-, korsande- och avsvängandeolyckor. Merparten av dessa olyckor inträffar i Centrala stan. I 6% av olyckorna, motsvarande 17 olyckor, har oskyddade trafikanter varit inblandade. 13 av dessa olyckor har inträffat på E4 på delen Västra Esplanaden. E12 Under knappt 5 år ( ) har 200 polisrapporterade olyckor skett på E12 mellan Holmsund och Klockarbäcken. En genomgång av materialet visar bland annat att det inträffat: 1 dödsolycka 19 olyckor med allvarlig skadeföljd 55 olyckor med lindrig skadeföljd Olycksutfallet redovisat efter olyckstyper visar bl a att: Drygt 30% utgörs av upphinnande-, korsande- och avsvängandeolyckor. Merparten av dessa olyckor inträffar i Umeå stad, I ca 10% av olyckorna, motsvarande 19 olyckor, har oskyddad trafikant varit inblandad. Av dessa har 10 inträffat utmed vägavsnittet norr om områdena Öst på stan och Centrala stan. Dödsolyckan inträffade i plankorsningen vid Östra Kyrkogatan. Vad gäller de 19 olyckorna med allvarlig skadeföljd har 9 inträffat i anslutning till plankorsningar. Mellan Kolbäcksvägen och korsningen med E4 har 1 dödsolycka och 8 olyckor med allvarlig skadeföljd inträffat. På sträckan mellan Rödäng och väg 631 mot Klockarbäcken har tre olyckor med allvarlig skadeföljd inträffat. Slutsats Såväl E4 som E12 har en utformning som medför stora brister i trafiksäkerhetsstandard. Faktorer som bidrar till detta är bl a hög korsnings- och utfartstäthet längs vissa delavsnitt samt avsaknad av planskilda passagemöjligheter för oskyddade trafikanter längs stora delar av vägavsnittet. Sammanfattningsvis är E4/E12 på delarna genom Umeå mycket olycksbelastade. De olyckor som inträffar här utgör en mycket stor del av de trafikolyckor med personskador som inträffar i Umeå tätort. Även i ett nationellt perspektiv är dessa vägar mycket olycksbelastade och ingår i den så kallade 100-listan över trafikfarliga vägavsnitt. 14

15 Uppgifter för Kolbäcksvägen före finns ej tillgängliga, ej heller uppgifter efter Uppgifter för Kolbäcksvägen före finns ej tillgängliga, ej heller uppgifter efter Ersboda/Ersmark Ersboda/Ersmark 631 E4 631 E4 E12 E12 Västerslätt I 20-området E4 Marieområdet Sandbacka Västerslätt I 20-området E4 Marieområdet Sandbacka Björnvägen Backenområdet Haga Berghem Nydala Backenområdet Haga Berghem Mariehemsvägen Nydala Ume älv Ume älv 554 Teg Universitets området Kolbäcksvägen Nydalasjön 554 Teg Universitets området Kolbäcksvägen Nydalasjön Singel Korsande Upphinnande Fotgängare Cykel Avsvängning Viltolycka Omkörning Möte Övrigt Olycksperiod Röbäck m E4 Alvik Ön 527 Umeå flygplats E12 Sjukhus området Ålidhem Gimonäs E12 Carlshem Uminova stad Tomtebo Röbäck Dödsolycka Olycka med svårt skadad Olycka med lindrigt skadad Olycksperiod m E4 Alvik Ön 527 Umeå flygplats E12 Sjukhus området Gösta Skoglunds väg Ålidhem Studentvägen Gimonäs E12 Ålidbacken Carlshem Uminova stad Mineralvägen Tomtebovägen Tomtebo Olyckstyper. Skadeutfall. 15

16 5.2 Framkomlighet/Tillgänglighet Den höga trafikbelastningen längs E4 på delen Västra Esplanaden medför kapacitetsproblem med åtföljande köbildning och långa avvecklingstider under morgonens och eftermiddagens högtrafikperioder. Det är korsningarna med de relativt hårt trafikerade sidogatorna som förorsakar kapacitetsproblemen, som är särskilt besvärande under högtrafikperioderna på morgonen och eftermiddagen. Köer upp till cirkulationsplatsen i Sandbacka är inte ovanliga. Det stora busstråket i öst-västlig riktning är Storgatan som korsar Västra Esplanaden. Den bristande framkomligheten medför stora problem för busstrafiken. Redan med dagens trafikmängder uppstår således problem med framkomligheten i form av långa köer etc. Problemen med framkomligheten hämmar tillgängligheten till centrum, resecentra, flygplatsen etc. Även transporterna till och från den nya godstreminalen samt industrierna såsom exempelvis Volvo och Obbola blir drabbade. Problemen med framkomligheten kommer att förstärkas med de trafikmängder som kan förväntas år Det som kommer att inträffa är att Perioderna med framkomlighetsproblem kommer att bli längre Trafiktopparna att kommer att accentueras med längre köer, ökad tomgångskörning etc. Detta kommer i sin tur att leda till att: Tillgängligheten till centrum försämras Förstärkta barriäreffekter Ytterligare försämrad luftmiljö (framför allt genom ojämn trafikrytm med ökad tomgångskörning) fordon per dygn under vardagar

17 5.3 Hälsa Buller Vägtrafikbuller kan påverka människor negativt, med sömnproblem, stress mm som följd. Störningsgraden är beroende av ett flertal faktorer, bl a avstånd till bullerkälla, trafikflöde, hastighet, markbeskaffenhet, vägbeläggning och höjdläge för väg resp byggnad. När vägen ligger på bank eller hög bro blir bullerutbredningen jämförelsevis större om inga åtgärder vidtages, medan skärning, vall, eller väg nära marknivån ger jämförelsevis mindre bullerutbredning. Antal bullerutsatta personer indelade i kvarter och stadsdelar i Umeå ,9 dba 60-64,9 dba 55-59,9 dba Mariedal Riktvärden för buller har fastställts av Sveriges Riksdag. Som riktvärde för nybyggnation gäller att 55 dba ekvivalent nivå utomhus inte skall överstigas vid angränsande husfasader. Riktvärde för ekvivalent nivå inomhus uppgår till 30 dba och riktvärdet för maxnivå inomhus, dvs bullret från ett tungt fordon nattetid, uppgår till 45 dba. För att det mänskliga örat skall uppfatta förändringar erfordras oftast en skillnad i bullernivå som är större än 2 dba m I E4 Längs väg E4 på delen genom Umeå är översiktligt 540 personer är bosatta i hus där riktvärdet 55 dba överstigs. Av dessa är ca 100 bosatta på delen Sörmjöle-Stöcksjö medan återstående i huvudsak avser bosatta i Umeå. Om man applicerar den andel som normalt är störd vid olika nivåintervall bedöms översiktligt att ca 160 personer är störda av E4- trafikens buller. Åtgärder för att dämpa bullerutbredningen från E4 har vidtagits bl a längs Haga/Sandbacka i Umeå samt vid ett antal enbostadshus i bl a Sörmjöle, Ansmark och Stöcksjö Kv. Skarpskytten och Styrmannen Centrum Haga Haga/Sandbacka Kv. Båtsmannen 20 Ume älv 0 Kv. Ymer och Ask Teg Teg Kv. Magne och Njord 17

18 E12 Över invånare i Umeå och Holmsund är utsatta för buller från E12 (55 dba ekvivalentnivå utomhus). Mer än av dessa bor i områden med ljudnivåer över 60 dba. Luft Riksdagen har 1999 beslutat om svenska miljökvalitetsnormer för kväveoxider, svaveloxid och bly, som i stort följer direktiv från EU. Dessa normer får inte överskridas efter år Miljökvalitetsnormerna ställer något högre krav jämfört med de gränsvärden som Naturvårdsverket tidigare redovisat. Kommunens urbana bakgrundsmätningar ovan tak i centrala Umeå visar inte på någon förbättring av kvävedioxidhalten under perioden Trenden i svenska städer har varit ett minskande av kvävedioxidhalten under perioden, detta gäller då inte Umeå. Anledningen kan vara Umeås snabba befolkningstillväxt och stora trafikflöden genom centrala stan. Kåddisvägen Kullavägen Umedalsallén Rödäng E 4 Storgatan Ö kyrkogatan Strombergs väg Lasarettsbacken Ålidbacken Kvalitetsnormerna för luftkvalitet är satta främst för att förhindra skadliga effekter på luftvägarnas slemhinnor och vävnader. De cancerframkallande effekterna av luftföroreningar bedöms däremot sakna tröskelvärde, dvs det finns ingen lägsta dos där man kan tro att föroreningarna är oskadliga. Som en jämförelse kan nämnas att andas stadsluft är betydligt mer riskfritt än att röka eller vistas i rökiga rum. Riskerna är samtidigt inte obetydliga. Cancerkommittéen uppskattade 1984 att mellan 100 och svenskar årligen drabbas av cancer till följd av luftföroreningar i tätorterna. Senare bedömningar pekar på att den övre delen av intervallet är mest troligt. Miljökontoret och Bertil Forsberg (med dr och universitetslektor vid Umeå Universitet) har tillsammans genomfört luftkvalitetsundersökningar i Umeå. Deras sammanfattning av situationen är följande: Den nuvarande luftföroreningssituationen i centrala Umeå bedöms medföra hälsoproblem för känsliga personer. Gällande och föreslagna gränsvärden och normer överskrids. Någon minskning av kvävedioxidhalterna har inte setts den gångna 10-årsperioden. Om riksdagens miljömål Frisk luft skall klaras i centrala Umeå krävs grovt sett en halvering av avgashalterna. Ön Sofiehem Kolbäcksvägen Ljudnivå dba Ljudnivå dba Ljudnivå dba Luftföroreningarna är också skadliga för miljön. Svavel- och kvävedioxiderna försurar mark och vatten på ett sätt som är mycket allvarligt för miljön i Västerbotten. Det gällande svenska gränsvärdet för kvävedioxid är 50 µg/m 3 som års medelvärde. Från 2005 gäller 40 µg/m 3 som ny miljökvalitetsnorm. Naturvårdsverket föreslår dessutom att 20 µg/m 3 ska gälla från Kraftigt skärpta gränsvärden för partiklar väntas också; så har Institutet för Miljömedicin (IMM) till Naturvårdsverket föreslagit 15 µg/m 3 som årsmedelvärde för PM10. För bensen har Naturvårdsverket föreslagit en miljökvalitetsnorm på 2.5 µg/m 3 som årsmedelvärde från 2010 och 1 µg/ m 3 från Sågverksg Storgatan Brogatan Bräntevägen Situationen i Umeå Meteorologins inverkan på luftföroreningssituationen i Umeå är av stor betydelse (FOA 4). Hela centrala Umeå ligger inom ett område med dåliga utspädningsförhållanden vad gäller luftföroreningar. Under vinterhalvåret finns risk för inversionstillstånd under 60% av tiden, vilket medför att luftkvaliteten då kraftigt försämras. Miljökontoret har genom mätningar och beräkningar följt luftföroreningssituationen i Umeå sedan mitten av 80-talet. Man har framför allt mätt kvävedioxidhalten, men i mindre utsträckning även studerat kolmonoxid, partiklar och bensen. Mätningarna har utförts dels i s.k. urban bakgrundsmiljö dels i gatumiljö på ett stort antal platser vid de mest trafikerade gatorna i stan under vintersäsongen. 18

19 Barriäreffekter E4 Vid trafikplatsen Teg södra finns en planskild passage för gång- och cykeltrafikanter. Gång- och cykelvägen går där tillsammans med Tegsvägen över E4 på en bro. Norra Obbolavägen/Bölevägens passage av E4 tillåter också cyklister att passera planskilt på bro. Strax norr om trafikplats Teg norra finns det ytterligare en gång- och cykelpassage, denna gång i en tunnel under E4. I centrala Umeå korsar E4 genom staden mellan Väst på stan och Centrala stan och det finns ett flertal trafiksignaler där gång- och cykeltrafikanter kan passera; Storgatan, Kungsgatan, Skolgatan och Västra Norrlandsgatan. Nygatan korsar E4 i en tunnel för gång- och cykeltrafikanter. Kungsgatan och Nygatan är de stråk som har störst betydelse för de öst-västliga gång- och cykelförbindelserna. Vid den planskilda korsningen mellan E4 och E12 uppstår situationen att gång- och cykeltrafikanterna måste korsa av- och påfartsramperna på obevakade övergångsställen. Strax söder om Hagaskolan finns ytterligare en gång- och cykelpassage i tunnel därnäst följer en bro för gång- och cykeltrafikanter över E4 uppe vid de norra delarna av Sandbacka. Norr om cirkulationsplats på Ersboda (korsning E4/ väg 364) finns en tunnel för gång- och cykeltrafikanter. Ytterligare tre planskildheter finns före Kolbäcksvägens anslutning. Den första är en tunnel för blandtrafik. Den andra är en bro över E4-an. Den tredje är en tunnel alldeles före korsningen med Kolbäcksvägen. 19

20 E12 I höjd med I20-området finns ett signalreglerat övergångsställe. Vidare västerut finns en signalreglerad korsning mot Västerslätt väster om Bomvägen där gång- och cykeltrafikanter kan passera. Tre gång- och cykeltunnlar binder samman Rödäng/Västerslätt med Grisbacka/Väst på stan. En öster om Tvärån, en vid Grisbacka kyrkan och en vid Grisbackaskolan. Väster om korsningen i Klockarbäcken finns också en gc-tuneln. I följande signalreglerade korsningar för biltrafik (Östra Kyrkogatan, Brandmannagatan och Järnvägsbågen) kan även gående och cyklister passera. Den sista av de fyra binder samman Haga/Sandbacka med Centrala stan. Sammanfattning Barriäreffekterna av befintlig E4 och E12 är stora till följd av stora passagebehov för gång- och cykeltrafikanter, stora trafikmängder och brister i vägutformningen. Barriärerna begränsar rörelsefriheten, innebär tidsfördröjningar samtidigt som säkerhetssituationen i många fall är direkt bristfällig. För att avhjälpa dagens barriäreffekter, och samtidigt för att uppnå tillfredsställande säkerhetsstandard, krävs omfattande åtgärder. Åtgärderna avser särskilt möjligheterna för gång- och cykeltrafikanter att korsa respektive väg. I det fall E4 och E12 skulle kvarstå i befintliga lägen skulle utbyggnad av bl a följande erfodras för att mildra barriärseffekterna: Ca cyklister och fotgängare per dygn 1997 E4 Planskild GC-korsning vid Kungsgatan. Planskild busskorsning vid Skolgatan. Två nya planskildheter vid Ersboda. Västerslätt I20 Sandbacka Uppgift saknas Planskild passage m E12 väster om E4 Planskild GC-korsning vid Bomvägen. Planskild GC-korsning vid I20 för GC-trafikanter från Ersboda/Ersmark till/från centrum samt arbetande på I20-området. Bussprioriterad korsning Järnvägsallén/Magasinsgatan. Väst på stan Centrum Haga Gammlia Berghem E12 öster om E4 fram till Gimonäs ind omr* Planskild GC-korsning vid järnvägsstationen för att binda samman Haga/Sandbacka med Centrum samt jvg-stn med busstn. Planskild GC-korsning vid Östra Kyrkogatan. Planskild GC-korsning vid Nytorgsgatan för att binda samman Gammlia/Berghem med Öst på stan/centrum. Planskild GC-korsning för att ge Sofiehem/Ålidhemsområdena tillgänglighet till Strandpromenaden. Planskild GC-korsning vid Gimonäs ind omr. Gamla bron E4/Tegsbron Ume älv Öst på stan E12 öster om Gimonäs ind omr fram till Holmsund Separat GC-bana utmed E12 Ett antal planskilda GC-korsningar i Holmsund samt någon/några planskildhet/er på sträckan därimellan. Teg Kyrkbron Universitetet I det fall E4 respektive E12 omlokaliseras till nya lägen, samtidigt som en väsentlig avlastning av befintlig E4 och E12 erhålls, minskar ovan angivna åtgärdsbehov i omfattning. * Hösten 2000 kommer väg E12 att ledas via ombyggda Obbolavägen (väg 527). Sjukhusområdet Söderslätt Ön Ålidhem 20

21 6 TÄNKBARA ÅTGÄRDER I Umeå har det under lång tid sökts lösningar på trafik- och miljöproblemen. Åtgärder har utförts i befintligt vägnät för att förbättra situationen: Korsningar längs E4 och E12 har byggts om, gång- och cykelportar har tillskapats, skyltad hastighet har sänkts på vissa delsträckor mm. Från kommunens sida har man arbetat ambitiöst med att utveckla kollektivtrafiken, trafikregleringar har införts med syfte att förbättra miljön och framkomligheten för oskyddade trafikanter i stadens centrala delar, trafikljus har prioriterats för busstrafiken mm. Trots detta kvarstår en betydande problematik, sammansatt av hög miljöbelastning, stort olycksutfall med svåra skadeföljder och framkomlighetsnedsättningar. Vägverkets nyttjar följande metodik att genomföra en prövning av olika lösningsförslag: Först skall sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. I det tredje steget kan begränsade utbyggnadsåtgärder prövas. Det kan vara breddning, ombyggnad av korsningar och andra förbättringsåtgärder i kombination med väginformatikåtgärder. Först i fjärde och sista hand bör nyinvesteringar övervägas. Transportbehov och färdmedelsval Av de regionala resorna utförs idag 51 % med bil och 6 % med buss. Enligt trafikprognosen beräknas andelen bilresor öka till 58 % och andelen bussresor minska till 5 % år Detta förutsätter bland annat oförändrat kollektivtrafiknät samt oförändrad taxa för kollektivtrafiken. Totalt beräknas antalet resor öka med 21 % fram till Bilresandet ökar med 36 %. Dessa siffror visar att även om en omfattande satsning genomförs på kollektivtrafiken kommer denna satsning få ett litet genomslag i form minskat bilresande. (Ovanstående är hämtat från en SIKArapport/hösten 1999). Trafikanalysen visar vidare att en utbyggnad av Botniabanan kommer att få en relativt liten betydelse för trafiksituationen i de centrala delarna av Umeå. Prognoserna visar således att trots satsningen på Botniabanan beaktats och om en kraftfull satsning skulle göras på kollektivtrafiken så kommer trafiktillväxten längs E4 och E12 i Umeå att kvarstå. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Styrning och reglering: Möjligheterna till omledning av trafik och restriktioner till vissa tider på dygnet, är starkt begränsade längs E4 och E12 i Umeå. Detta beror på att de alternativa färdvägar som finns att tillgå utgörs av stadsgator, som inte är avpassade för att ta emot ytterligare trafik. Några undantag finns: Ombyggnaden av Obbolavägen och utbyggnaden av Kolbäcksbron kommer till någon del att förbättra förutsättningarna för att styra europavägstrafiken utanför stadens centrala delar. Effekterna bedöms dock inte vara större än att de påtagliga miljö-, säkerhets- och framkomlighetsproblemen längs E4 och E12 i centrala Umeå kommer att kvarstå även med dessa åtgärder. Väginformatik: Vägverket och kommunen arbetar sedan flera år tillbaka aktivt med att dra nytta av väginformatikens möjligheter, varvid Umeå kommun bl a medverkar i ett större väginformatikprojekt som syftar till att öka trafiksäkerheten i staden (Smart fart). Miljö- och framkomlighetsproblemen längs E4 och E12 kommer dock inte att förbättras av dessa åtgärder. Vad gäller informatik för vägvalsstyrning är denna effektiv för att höja kapaciteten i ett vägnät. Detta förutsätter dock att det finns flexibla och tåliga vägvalsmöjligheter att tillgå, vilket inte är fallet i Umeå. Begränsade utbyggnadsåtgärder Vägverket har genomfört en del åtgärder på E4 och E12 för att lösa de mest akuta problemen, bland annat genomfördes en utbyggnad av en planskild korsning för gång- och cykeltrafiken med nuvarande E4 i Umeå centrum Vidare utfördes en ombyggnad av den befintliga korsningen E12-Storgatan Åtgärderna enligt ovan har gett positiva effekter i olika avseenden. Effekterna har dock inte på långt när varit tillräckliga. Istället har miljö-, säkerhets- och framkomlighetsproblemen längs E4 och E12 i centrala Umeå förstärkts under senare tid. Utöver de begränsade åtgärder som tidigare utförts, finns möjligheter att ytterligare förbättra situationen längs E4 respektive E12. Sannolikt kan dock inte sådana åtgärder medföra att fullgod standard uppnås för respektive europaväg. Möjligheterna att åtgärda luftmiljöproblemen torde också vara begränsade. Detta till trots bedöms det angeläget att väga framkomlighets- och säkerhetsaspekter mot natur- och kulturmiljömiljöaspekter i den fortsatta planeringen. Ett sk 0+alternativ för standardhöjning av E4 respektive E12 ingår därför i Förstudiearbetet. Detta bör prövas med förutsättningen att åstadkomma en så god utformning som möjligt i läget för befintlig E4 respektive E12 i sin helhet, varvid anpassningen till omgivande miljöer behöver ges särskild tonvikt. Till åtgärder som kan hänföras till begränsade utbyggnadsmöjligheter är att pröva förutsättningarna att utveckla befintlig Kolbäcksväg till en E4- funktion (även del av en E12-funktion är möjlig). 21

22 Förslag till åtgärder Att lösa problemen i Umeå med enbart påverkan på transportbehov och färdmedelsval samt effektivare nyttjande av befintligt vägnät bedöms inte vara möjligt. Dessa åtgärder bör kombineras med begränsade utbyggnadsmöjligheter enligt ovan. Men med hänsyn till de viktiga funktioner som såväl E4 som E12 har, och med hänsyn till den omfattande problembilden längs dessa vägar på delen genom Umeå, måste även investeringar i nya vägsystem prövas i det fortsatta arbetet. Efter inledande samrådsmöten i september 1999 samt efter samråd med länsstyrelsen och kommunen föreslås att nedanstående sju vägnätsalternativ prövas i de fortsatta vägstudierna. De föreslagna vägnätsalternativen bygger på de omfattande utredningar om vägsystemen i Umeå som pågått under 90-talet och innebär bland annat att ett östligt läge för E4:an över Storsandskär sorterats bort. E4 Storsandskär ger visserligen en gen sträckning för E4-trafikanterna förbi Umeå. Den rena förbifartstrafiken på E4-an är dock relativt liten och uppgår till cirka 700 fordon per dygn. På den södra och den norra delen tillkommer en del in- och utfartstrafik så att trafikbelastningen på dessa delar skulle bli cirka fordon per vardagsmedeldygn år 2010 (enligt lokaliseringsplan 1993). På den centrala delen förbi staden tillkommer en del tätortstrafik så att exempelvis i ett snitt över älven uppgår trafiken till knappt fordon. E4 Storsandskär innebär höga anläggningskostnader eftersom ny bro över älven samt en lång ny väg måste byggas. Relativt låga trafikmängder samt höga anläggningskostnader medför ett negativt samhällsekonomiskt utfall. I samband med planeringen för Botniabanan har möjligheterna att samlokalisera en ny väg E4 med Botniabanan prövats tillsammans med Banverket och Umeå kommun. Studierna visar att man med samlokalisering inte uppnår några fördelar t ex med avseende kostnader. Alternativ NollPlus (0+) Åtgärder i befintligt läge för E4 och för E12 sträckningen hösten 2000 då den pågående ombyggnaden tagits i bruk. Åtgärder planeras och genomförs med hänsyn till omgivande miljöer. Alternativ 1 Ombyggnad Väg E4 blir fyrfältig på delen genom staden till och med anslutningen av Kolbäcksvägen. E4-an förläggs i tunnel från och med korsningen med Kungsgatan och till och med korsningen med Norrlandsgatan dvs på det centrala avsnittet. Under remissbehandlingen av Förstudie/underlag för tidigt samråd har synpunkter framförts på att tunneln bör förlängas. Vännäsvägen, E12, byggs om till fyrfältsväg på delen Kullavägen E4 och förses med trafiksäkra korsningspunkter i form av trafikplatser eller cirkulationsplatser. Alternativ 1K Ombyggnad Kolbäcksvägen byggs om till fyrfältsväg och nyttjas tillsammans med den nya Kolbäcksbron som ny E4. För den nuvarande E4-genomfarten prövas alternativa åtgärder bland annat för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter samt minska barriäreffekterna. Vännäsvägen E12 byggs om på samma sätt som i alternativ 1. Alternativ 2 Nybyggnad Väg E4 byggs som 3-fältsväg och förläggs i en sträckning vid Skravelsjö söder om Röbäck. Älven korsas med en bro nedströms Baggböle. Norr om älven redovisas två alternativa sträckningar väster respektive öster om Prästsjön. Norr om korsningen med Vännäsvägen fortsätter E4-an väster om Västerslätt och över I 20 för anslutning till befintlig E4 vid Ersboda. Väg E12 sammanfaller med E4 söder om Vännäsvägen till anslutningen till nuvarande E4. Alternativ 3- Nybyggnad Alternativet, en 3-fältsväg, innebär en översyn av E4/E12-sträckningen enligt arbetsplanen på delen Kulla-E4/Östteg via Röbäck. Alternativet förutsätter att det finns möjligheter att genomföra justeringar som reducerar de negativa effekterna av intrång i jordbruksmark och högre naturvärden. Norr om älven är sträckningen densamma som i alternativ 2. Alternativ 4 Nybyggnad E4 lokaliseras till Kolbäcksvägen på samma sätt som i alternativ 1K ovan (dock som 3-fältsväg). Ny E12-förbindelse byggs som 3-fältsväg norr om staden mellan Vännäsvägen och Nydala via Västerslätt och genom I20 (lika med E4-sträckningen i alternativ 3 och 4 ovan). Anslutning till Obbolavägen/ny E12 sker via Kolbäcksvägen. Alternativ 5 Nybyggnad Ny E4/E12-förbindelse utbyggs mellan E4 på Röbäcksslätten vid Östteg och befintlig E12 vid Kronoparken i en sträckning med ny bro nedströms Backens kyrka och via Böleäng/Röbäck. För delen mellan Backens kyrka och Vännäsvägen har två alternativa utformningar skisserats. Det ena innebär att vägen förläggs i ett tråg. I det andra föreslås att vägen placeras i en tunnel. E4-an fortsätter sedan norrut väster om Västerslätt samt genom I20 och ansluter till befintlig E4 vid Ersboda. Alternativ 6 Nybyggnad I detta alternativ är en variant på alternativen 3 och 5 där E4/E12- förbindelsen förläggs norr om Röbäcksslätten. Vi bedömer att även om något av nybyggnadsalternativen genomförs kommer inte de uppställda målen (se kapitel 3) att bli helt uppfyllda. Nybyggnadsalternativen föreslås därför bli kombinerade med miljöprioriterade åtgärder på befintlig genomfart. De angivna rektionsvalen är mycket preliminära. Under vägutredningen då trafikmängder med mera finns framme tas det slutliga valet. Alternativ 3 22