EXAMENSARBETE. Vägen till tvåspråkighet hos finskspråkiga elever

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Vägen till tvåspråkighet hos finskspråkiga elever"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2007:043 Vägen till tvåspråkighet hos finskspråkiga elever Elevers uppfattningar om faktorer som påverkar deras tvåspråkighetsutveckling Riitta Lewenros Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap 2007:043 - ISSN: ISRN: LTU-LÄR-EX--07/043--SE

2 VÄGEN TILL TVÅSPRÅKIGHET HOS FINSKSPRÅKIGA ELEVER Elevers uppfattningar om faktorer som påverkar deras tvåspråkighetsutveckling Riitta Lewenros Luleå Tekniska Universitet Institutionen för pedagogik och lärande Handledare: Leena Hamberg, Kristina Persson Vt. 2007

3 Abstrakt Detta är ett examensarbete som behandlar faktorer kring finskspråkiga elevers tvåspråkighetsutveckling. Empiriska fakta har samlats in genom intervjuer och bygger på elevernas perspektiv och erfarenheter. Först definieras elevernas modersmål och tvåspråkighet utifrån den teoretiska bakgrund som presenteras i början av studien. Sedan presenteras och analyseras undersökningen om vilka faktorer som påverkade elevernas utveckling till tvåspråkighet. Enligt studien är den tvåspråkiga omgivningen en starkt bidragande orsak till att eleven utvecklade sina språkkunskaper i flera avseenden. Språket som användes i naturliga situationer ansågs av eleverna som viktiga tillfällen för deras språkinlärning. Även om föräldrarnas och hemmets insatser har en stor betydelse när det gällde elevernas språkinlärning och deras attityder till tvåspråkigheten spelar skolan en avgörande roll i det sammanhanget enlig studien. Skolan tycktes ha lyckats i sin strävan att förbereda sina elever för ett samhälle med kontakter över kultur- och nationsgränser. Vikten av att vara flerspråkig i ett gränsområde och även globalt kom tydligt fram i studien.

4 Innehåll 1. Inledning 5 2. Syfte 6 3. Bakgrund Tvåspråkighet i samhället Tvåspråkighet hos individen Hur går språkinlärning till? Kommunikativa situationer Strategier Språkinlärning, en tidskrävande process Interaktionens betydelse Domäner i språkanvändningen Förebilder i språkanvändningen Attityder Språkutveckling inom skolans domän Kommunikativ språkundervisning Metod och material Urval Metod Kvalitativa intervjuer Genomförande Resultat Sammanfattning av intervjuerna Elevernas tvåspråkiga profil Motivation och kommunikation Kommunikation mellan språkgrupperna Grannspråksundervisningen Elevernas förslag på förändringar i svenskundervisningen Diskussion Reliabilitet och validitet Sammanfattande reflektion över intervjusvaren Kommunikation mellan språkgrupperna Familjens och skolans roll i elevernas språkinlärning 23 Referenser 25 Bilaga

5

6 5 1. Inledning En människas modersmål är ingen självklarhet, det är en gåva och en utmaning i varje stund. (Märta Tikkanen, 1998) Europeiska Unionen har tydligt tagit ställning till den språkliga och kulturella mångfaldens betydelse för att Europa ska bevaras som en flerspråkig, mångkulturell region. De flesta i världen kan redan förstå och tala mer än ett språk och det vore önskvärt om alla i EU hade denna förmåga. Att lära sig och kunna tala andra språk gör oss mer öppna för andra människor, deras kulturer och synsätt. De allmänna kognitiva färdigheterna förbättras och kunskaperna i modersmålet stärks. Det gör att vi kan utnyttja rätten att arbeta eller studera i ett annat medlemsland (LAB-Languages and Borders-network, Comenius 3, 2006). Samtidigt som språken i världen blir färre har människornas kontakter på olika språk med omvärlden ökat drastiskt under de senaste decennierna. Människan har nästan obegränsade möjligheter att röra sig mellan länder och till nya kulturer och språkområden. Engelskan som ett lingua franca, ett gemensamt globalt språk, har bidragit till att man i de flesta miljöer kan hitta någon som åtminstone hjälpligt kan kommunicera på engelska (Lainio, 2006). När det gäller antalet språk som studeras i skolan i Sverige verkar det reduceras; svenskan och engelskan vinner på andra språks bekostnad, möjligen spanska undantaget. Modersmålsundervisningens möjligheter att skapa en balanserad flerspråkighet har inte tagits till vara på ett föredömligt sätt (Lainio, 2006). Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) är ett internationellt perspektiv viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Varje individs starka behov av att kommunicera och skapa sociala kontakter med andra människor utgör den främsta anledningen till att vilja tillägna sig ett nytt språk. Den mest effektiva kommunikationen uppstår när åtminstone en part behärskar språket som används på ett djupare plan. Enligt Lainio (2006) kommer vårt behov av att lära oss andra språk därför förmodligen inte att upphöra. Det naturliga språkbruket, med vilket avses kommunikation mellan olika språkgrupper i naturliga situationer, anses vara ett effektivt sätt att främja all språkutveckling. Det är en viktig utgångspunkt i det föreliggande arbetet. Jag riktar mitt intresse till faktorer som påverkar och styr processer i utvecklingen till tvåspråkighet inte endast mot den bakgrund som utveckling till tvåspråkighet har inneburit för mig och min familj utan också med tanke på de otaliga utmaningar och möjligheter som flerspråkigheten innebär inom hela EU.

7 6 2. Syfte Syftet med det föreliggande arbetet är att beskriva finskspråkiga elevers uppfattningar om faktorer som påverkar deras tvåspråkighetsutveckling. Studiens frågeställningar är: - Vilken betydelse har den tvåspråkiga miljön för elevens språkinlärning? - Hur fungerar kommunikation mellan finsk- och svensktalande elever i och utanför skolan? - Vilken betydelse har det naturliga språkbruket i elevernas språkinlärning? - Vilken roll spelar familjen och skolan i elevernas språkinlärning? 3. Bakgrund Både bland forskare och vanliga språkbrukare finns det ganska många olika försök till att beskriva vad tvåspråkighet handlar om. Det finns flera definitioner av tvåspråkighet, inte en enda riktig utan man kan behöva se på fenomenet ur flera vinklar. I det här kapitlet presenterar och diskuterar jag olika definitioner av tvåspråkighet. Jag redovisar också allmänt vedertagen forskning om vägar till och villkor för tvåspråkighet i och utanför skolan, inom den vardagliga och den offentliga domänen. Ofta när man talar om tvåspråkighet avser man samtidigt också flerspråkighet. Så gör jag också i denna studie. 3.1 Tvåspråkighet i samhället Enligt språkens socialdarvinism eller djungelns lag skulle vissa språk, framför allt majoritetsspråken, i sig vara starkare och användbarare än andra. Dorian och Grillo diskuterar detta synsätt och de menar enligt Huss (2001) att när de svagare språk sedan kommer i kontakt med de starkare, försvagas de ytterligare och tynar så småningom bort. Enligt denna ideologi ses standardspråken som rena, logiska, rika och vackra och minoritetsspråken som deras motsatser. Ett tredje kännetecken hos den västerländska språkideologin enligt Dorian och Grillo är den allmänna rädslan för tvåspråkighet. Enligt denna uppfattning är tvåspråkighet skadligt för människan eftersom språken tävlar om ett begränsat kognitivt utrymme i den tvåspråkiges hjärna och således inte bör främjas (Huss, 2001). I Sverige har tvåspråkighet vid vissa tillfällen förknippats med halvspråkighet. Enligt Hyltenstam (1999) använde Nils-Erik Hansegård denna term och beskrev halvspråkighet som en ofullständig behärskning av två språk. Minoriteterna i gränsområdena, samisk- och finsktalande barn, även barn som hade meänkieli som modersmål, tvingades gå i skola vars språk de inte behärskade och förblev därmed halvspråkiga. Denna opinion väckte mycket rädsla för barns tvåspråkighet. Före 1960-talet pekade många forskningsresultat på sämre språklig och kognitiv utveckling samt lägre intelligens hos tvåspråkiga barn. Det påstods även att det var omöjligt att lära sig ett nytt språk efter femton års ålder. De äldre undersökningarna har senare kritiserats för olika svagheter (Hyltenstam, 1999).

8 7 3.2 Tvåspråkighet hos individen Enligt senare studier har termen halvspråkighet visat sig vara missvisande och ovetenskaplig. Tvärtom har studierna visat bland annat större kreativitet hos tvåspråkiga och att tvåspråkighet i sig kan medföra flera positiva kognitiva effekter hos barn. Tvåspråkighet har exempelvis visat sig främja metaspråklig medvetenhet, dvs. insikter om hur språk är konstruerade och hur de fungerar. De tvåspråkiga lever i två olika världar, är mer flexibla, hittar mer strategier och har lättare att anpassa sig i samhället (Hyltenstam, 1999). Begreppen primär och sekundär tvåspråkighet syftar på sättet att bli tvåspråkig. När barn lär sig två språk i hemmet talar man om primär tvåspråkighet medan sekundär tvåspråkighet innebär en kompetens som åstadkommits genom systematisk, formell undervisning (Hyltenstam, 1999). Ett sätt att närma sig definitionen av tvåspråkighet är utgå ifrån vilket språk som räknas som ens modersmål och man försöker kombinera det med åtminstone fyra aspekter: ursprung, kompetens, funktion och identifikation (Skutnabb-Kangas, 1986). En person kan ha olika modersmål beroende på vilken av de fyra kriterierna som används. På samma sätt kan en person vara tvåspråkig på olika sätt beroende på vilken av de ovannämnda definitionerna som är i fokus. Enligt ursprungskriteriet är modersmålet det språk personen lärt sig från början. Man kan även ha flera modersmål om man från början ha lärt sig två eller flera språk. En annan aspekt enligt ursprungskriteriet är simultan tvåspråkighet. Om båda språken har börjat läras in före tre års ålder anses barnet vara simultant tvåspråkigt. Det simultant tvåspråkiga barnets utveckling liknar motsvarande enspråkiga barns utveckling. En viss försening i inlärandet av ordförrådet kan förekomma men även språkblandning i början av språkutvecklingen (Skutnabb-Kangas, 1986). Enligt kompetenskriteriet är modersmålet det språk man behärskar bäst. Enligt funktionskriteriet är det kännetecknande just för modersmålet att det är användbart i de flesta situationer. Om man använder flera språk för de flesta ändamål är man två- eller flerspråkig, eller om man använder båda språken i lika hög grad skulle man kunna kallas tvåspråkig. Slutligen enligt identitets- eller identifikationskriteriet är modersmålet det som man lättast uttrycker känslor på och som man har ett varmt och känslomässigt förhållande till. Om personen har likadan känsla och kan uttrycka sig lika väl känslomässigt på två olika språk är man tvåspråkig. Man kan identifiera sig också med båda språken och kan eventuellt uppleva sig som en infödd talare av båda (Skutnabb- Kangas, 1986). Skutnabb-Kangas (1986) menar att det är framför allt kompetensdefinitionerna som är problematiska. Antingen anses de vara för vida eller att de inte preciserar tillräckligt noga vad man ska kunna på olika områden. Hon menar att definitionerna oftast inte säger vems språkförmåga i det andra språket ska jämföras med eftersom det finns en stor variation mellan inföddas språkkunskaper. Additiv och subtraktiv tvåspråkighet syftar på det kvalitativa resultatet av tvåspråkigheten. Med termen additiv tvåspråkighet avses de positiva effekter som tvåspråkighet har på språkförmåga och skolframgång. Subtraktiv tvåspråkighet innebär

9 8 däremot att omgivningen och talaren har en negativ inställning till förstaspråket och det andra språket som leder till att det andra språket lärs in på bekostnad av utveckling av förstaspråket (Lainio, 2006). Med hjälp av begreppet infödd kompetens beskrivs talare som lärt sig språket från första början för att skilja dem från andraspråks- eller främmandespråkstalare. Denna förmåga kallas ibland för nativ kompetens eller språkförmåga, efter engelskans native speaker, infödd talare. Enligt Lainio (2006) handlar det ofta om små detaljer i språkanvändningen men som anses vara betydande mellan de olika talarkategorierna. 3.3 Hur går språkinlärning till? Utveckling till tvåspråkighet är en dynamisk process där inlärningen sker genom kommunikation mellan två olika språkgrupper. Inom språkforskningen enligt Lainio (2006) utgår de flesta forskare från det faktum att alla människor har förmågan att lära in ett nytt språk och bygga ett system av det. Däremot sker språkinlärningen inte medvetet hos ett litet barn som hos äldre språkinlärare. Språkinlärningen är trots allt beroende av barnets personliga egenskaper och barn lär sig språk genom olika metoder och på olika sätt. Det är en allmän uppfattning att barn lär sig språk lätt och genom att härma andra talare. De senaste årtiondenas forskning om språkinlärning bland barn, ungdomar och vuxna har dock visat att det finns ytterligare många andra faktorer att ta hänsyn till (Lainio, 2006). Enligt Hyltenstam (1996) tycks människan ha en biologisk klocka som påverkar språkinlärningen men människan är även en social varelse, som har behov av att använda språk i samverkan eller interaktion med andra. Författaren påpekar dock att olika barn går lite olika och personliga vägar vid språkinlärningen, alla lär sig inte på samma sätt och i samma takt. Mot bakgrund av detta beskriver författaren att alla friska barn lär sig slutligen språkets grundstruktur, dess centrala och allmänna ordförråd och man utvecklar även andra vanor som hänger ihop med det språkets kultur och normer. I detta sammanhang påpekar Lindberg (2006) att språkutveckling är en kreativ process där andraspråkets utbyggnad sker i stort sett stegvis och enligt till viss del förutsägbara mönster som kan observeras hos alla inlärare oberoende av ålder, modersmål och undervisning Kommunikativa situationer Språkinlärningen påverkas av flera skilda faktorer. Den sociala situationen har en avgörande betydelse. Språkanvändningsmönstret innebär exempelvis vilka personer inläraren talar med och i vilka situationer han/hon möter språket. När det gäller barn är det en viktig förutsättning att de även har tillgång till jämnåriga kamrater som fungerar som modeller för språkinlärningen. Den viktigaste faktorn i all språkinlärning är enligt Viberg (1996) att inläraren möter språket i lämpliga situationer som gör det möjligt att förstå åtminstone det väsentliga av det som sägs och att dessa situationer med tiden blir tillräckligt varierade. Yttranden som riktas till inläraren, inflödet, bearbetas mentalt. Stora delar av bearbetning sker helt

10 9 omedvetet. Successivt lagras fler och fler former samtidigt som tolkningen av betydelse och funktion av kända former blir mer tillförlitlig. På detta sätt bygger inläraren upp kunskaper i målspråket. Med hjälp av dem kan inläraren tolka och även själv bilda yttranden på språket. Språkbehärskningen utvecklas genom att inläraren konfronteras med nya språkliga element i engagerande situationer. Detta gäller både vid inlärning av förstaspråk och vid inlärningen av ett andraspråk. Både barn och vuxna har en naturlig förmåga att ta fram nya element i naturlig kommunikation Strategier För att kunna kommunicera måste en inlärare till att börja med bryta ner språket i hanterliga bitar. Detta innebär att inlärarens egna yttranden karakteriseras av förenklingar och generaliseringar. Grammatiskt kan förenklingen yttra sig genom att ändelser och formord utelämnas. På uttalssidan kan förenklingen ske genom reduktion av konsonantgrupper, exempelvis springer blir pringer. Inom ordförrådet kan förenklingen yttra sig framför allt genom överanvändning av de mest frekventa orden (Viberg, 1996). Den som lär sig ett språk arbetar aktivt med att bygga upp generella regler på olika nivåer. Detta visar sig tydligast genom övergeneraliseringar. Med övergeneraliseringen menas att en regel används utöver sitt giltighetsområde utan att man beaktar olika restriktioner och undantag som ofta finns i ett språk, exempelvis inom morfologin får man former som gådde, komde (Lindberg, 2006). Samtidigt med förenklingen av språket sker hela tiden en successiv utveckling mot ett mer komplext och varierat språk. Utvecklingen sker i bestämda steg hos alla som lär sig ett språk. Vissa inlärningsgångar är gemensamma för alla typer av inlärare, oavsett om det gäller barn eller vuxna eller om man lär sig ett visst språk som modersmål eller som ett andraspråk. Enligt Viberg (1993) är ordförrådet organiserat som två stora nätverk, ett där man söker efter besläktade ordformer medan det andra söker efter ordbetydelser. Formnätverket utvecklas i regel fortare än betydelsenätverket (Viberg, 1996). Med hjälp av den kommunikativa kompetensen som redan byggts upp kan inläraren kommunicera på målspråket och tolka och producera nya yttranden. Individuella skillnader som motivation, inlärningsstil och allmän intelligens styr olika inlärningsprocesser men har viktiga konsekvenser även för språkanvändningsmönstret. Förstaspråkets inflytande på inlärningen av andraspråket kallas en sammanfattande term för transfer. Det kan yttra sig på många olika sätt. När överföringen leder till fel, då överensstämmelsen är ofullständig eller helt saknas, kallas det för negativ transfer medan positiv transfer ger korrekt resultat. Negativ transfer har ofta överdrivits eftersom den är lättare att lägga märke till än positiv transfer (Viberg, 1996).

11 Språkinlärning, en tidskrävande process Barnet behärskar de grundläggande dragen i modersmålets uttal och grammatik redan tidigt i förskoleåldern. Basen är normalt fullt utvecklad redan vid skolstarten och det sker en mycket omfattande språkutveckling under skolåren. Däremot utvecklas ordförrådet genom hela livet, men redan vid skolstarten har ordförrådet nått till ord i storleksordningen på modersmålet. Elevernas passiva ordförråd i sitt modersmål kan mycket väl omfatta uppåt ord när de går ut gymnasiet (Viberg, 1996). Språkinlärningen är en tidskrävande process. Ofta underskattar man hur lång tid det tar att lära sig ett språk. Små barn tar flera år på sig för att lära sig grunder i sitt modersmål samtidigt som de fortfarande har mycket kvar att lära då de börjar skolan. Man räknar till exempel med att barn i skolåldern lär sig flera tusen nya ord varje år i skolan. Enligt tidigare forskning är barn bättre på att lära sig språk än vuxna. Denna teori kan preciseras i olika riktningar såsom att barn oftare når en inföddnivå eller att barn lär sig snabbare och effektivare. Inom forskningen har uppläggningen av olika studier varierat beroende på vilka sådana mer preciserade frågeställningar man velat testa. Krashen har jämfört språkbehärskning och framförallt brytning i uttalet hos personer som påbörjat inlärningen vid olika ålder. Genomgående fann han att yngre inlärare når högre slutnivå. De tycks också lära sig mer effektivt (Viberg, 1996). Long hävdar enligt Viberg, att det finns skilda känsliga perioder för olika delar av språkbehärskningen. Under de perioderna är inlärningen helt framgångsrik men efter dessa är den oregelbunden eller ofullständig (Viberg, 1996). I all språkinlärning är det viktigt att stödja den spontana inlärningen med ett varierat men samtidigt begripligt språkligt inflöde och eleverna bör ges tillfälle att använda språket kommunikativt. Enligt Lindberg visar olika undersökningar (Harley, 1993, Lightbown & Spada, 1994) att kommunikativt inriktad undervisning kan förbättras genom att man kompletterar undervisningen i rimliga mått med fokus på form (Lindberg, 1996). Undersökningar från USA och Canada beskriver hur lång tid det tar för nyanlända invandrarbarn i skolåldern att komma ikapp de engelskspråkiga eleverna. Av dessa undersökningar, som bygger på ett omfattande material, framgår att den individuella variationen är stor, men att de nyanlända i regel hade lärt sig delta i vardaglig, muntlig kommunikation efter cirka två år. Det största problemet för barn i skolåldern var inte den vardagliga kommunikationen utan vad som genomgående visat sig ta betydligt längre tid är att hinna i kapp de infödda eleverna i läsämnena. Denna process tar mellan fyra och åtta år enligt ovannämnda undersökningarna (Viberg, 1996). Även barnets ålder vid ankomsten verkade ha betydelse. Barn som anlände under allra första skolåren hade det svårast. Detta kan hänga ihop med att den grundläggande läsoch skrivinlärningen på modersmålet hade blivit avbruten. Däremot de barn som fick fullfölja den grundläggande läs- och skrivinlärningen på modersmålet hade lättare att komma ikapp de engelskspråkiga eleverna. Ytterligare framkom en skillnad mellan olika ämnen. Exempelvis kunskaper i matematik tenderade att utvecklas tidigare än andra läsämnen (Viberg, 1996).

12 Interaktionens betydelse Den viktigaste drivkraften för språkinlärning är umgänge och interaktion med andra människor. I början har föräldrar, kamrater och syskon en mycket betydelsefull roll som barnets partners i samtal och de fungerar samtidigt som draghjälp. Lyhördhet och samarbetsvilja från de vuxnas sida med ständiga anpassningar till barns språkliga och kognitiva nivå är karakteristiska drag för interaktion som bidrar till en positiv utveckling hos barn (Lindberg, 1996). Samspelet med omgivningen är helt avgörande för barnets kognitiva och språkliga utveckling enligt Lainio. Författaren menar att genom att man förstärker det barnet säger, leder man det framåt till mer avancerat språkbruk. Barnet självt vill och behöver kommunicera. Genom att testa och samspela lär sig barnet så småningom hur man gör. Under detta samspel skapar barnet ständigt nya konstruktioner av de språkliga medel och regler det redan har lärt sig (Lainio, 2006). Wellros (1998) menar att den medvetna språkliga kommunikationen alltid har ett bestämt syfte och språkets pragmatiska regler fungerar därför som en del av de förhållandevis färdiga kommunikationsstrategier som finns inbyggda i språket. Enligt Wellros innefattar språkets pragmatik de regler och sociala konventioner som styr språkanvändningen av orden i olika situationer. När man talar sitt modersmål är man sällan medveten om pragmatiska regler när man kommunicerar med varandra. Man väljer automatiskt de rätta replikerna i de aktuella situationerna, och så gör även ens samtalspartner. Varje misslyckande i språkanvändningen får sociala konsekvenser och försämrar självförtroendet och självbilden enligt författaren. Krashen påpekar, att vi lär oss ett nytt språk antingen naturligt, genom tillägnande eller genom inlärning. Han anser att tillägnandet som sker spontant ger bästa resultat för andraspråksinlärare. Han understryker vikten av att det språkliga inflödet befinner sig över inlärarens språkliga nivå. Krashen förespråkar därför en undervisning som är innehållsinriktad och har kommunikativt fokus (Lindberg, 1996). Lindberg (1996) menar att arbete i heterogent sammansatta smågrupper lämpar sig väl i mångkulturella klasser där språk- och kunskapsnivån ofta varierar. Författaren förespråkar därför heterogent sammansatta grupper med avseende på etnicitet, språk, kön och olika förmågor hos barnen för att gruppmedlemmarna ska kunna dra nytta av varandras olikheter på bästa sätt. Enligt Lindberg kan arbete i mindre grupper skapa ett tryggare klimat och bidra till att höja deltagarnas motivation Domäner i språkanvändningen Den tvåspråkige växlar ofta språk i olika situationer. Ett viktigt begrepp som används för att beskriva detta är domän. Exempelvis familj, skola, arbete, vänkrets och religion betraktas som viktiga domäner. För ett barn i skolåldern är de viktigaste domänerna hem, skola och fritid. I det avseendet kan skolan betraktas som en bestämd språkanvändningsdomän (Viberg, 1996). Skolan spelar en viktig roll som inlärningsmiljö för kunskaper och språkliga färdigheter som man normalt inte lär sig lika aktivt och långsiktigt i hemmet. Av den anledningen är valet av daghem och skola viktiga redan från första början. Om man satsar på

13 12 tvåspråkighet först i skolåldern har man förlorat en stor del av den mest kreativa och intensiva tiden för barnets språkinlärning (Lainio, 2006). Många faktorer inverkar på hur skickliga barn blir på att lära sig det som skolan och vuxenvärlden förväntar sig. Den omgivande sociala miljön, samhällets attityder till de inblandade språken och talargrupperna, familjens inställning, utbildningstraditioner och kunskaper hör till de viktiga faktorerna. Men samtidigt handlar det också om hur skolan lär ut eller får barnen att lära in på egen hand (Lainio, 2006) Förebilder i språkanvändningen Språkanvändningen fungerar som en motor i språkutvecklingen. Enligt Viberg (1996) är en viktig aspekt av språkanvändningen vilka talare av målspråket som en inlärare kommer i kontakt med. Olika typer av talare kan uppfattas som förebilder. Under de allra första åren är föräldrarna och andra vuxna som tar hand om barnet den viktigaste förebilden för barnets språkinlärning. Med åren blir jämnåriga kamrater allt viktigare som förebilder, redan i tre- till fyraårsåldern och speciellt i puberteten, när tonåringarna även språkligt markerar sin självständighet gentemot de vuxna. För tvåspråkiga ungdomar kan frigörelsen även påverka språkvalet. Både för utvecklingen av modersmålet och andraspråket är det viktigt att barnet har varierande tillgång till kontakter med både vuxna såväl som jämnåriga kamrater. Det är viktigt att främja kontakter med jämnåriga i och utanför skolan. Man talar på olika sätt med vuxna och med jämnåriga och även samtalsämnena växlar, vilket har konsekvenser framför allt för ordförrådet (Viberg, 1996) Attityder Det finns en stor risk för att den viktiga resurs som flerspråkigheten kan innebära för individen, skolan och samhället i stort inte tas till vara när enspråkigheten görs till regel i skolan. Enligt Lindberg (2006) är det viktigt att flerspråkiga elever uppmuntras att utnyttja hela sin samlade kompetens, växla mellan sina olika språk och kreativt utveckla de möjligheter som tillhörighet i flera språk och kulturer erbjuder. Wellros (1998) hävdar att attityder är inlärda i samband med den övriga socialisationen och kopplade till känslor och är mer individuella än samhällsvärderingarna. Författaren diskuterar vidare att attityder bildas och formas parallellt med språkinlärningen. Barnet observerar föräldrarnas beteende gentemot det som ordet betecknar. På detta sätt utvecklar det ett visst förhållningssätt gentemot fenomen i sin uppväxtmiljö. Barn är mycket känsliga för omgivningens och framför allt för andra barns åsikter om hur de beter sig och för vilket språk de använder. Enligt Lainio (2006) kan en avvisande eller oförstående attityd till användningen av ett minoritetsspråk lätt leda till att barnet börjar skämmas för det språket. Det kan även leda till tillfällig och långvarig talvägran på det aktuella språket, speciellt när föräldrarna också talar och förstår majoritetsspråket. Således påverkas barnet direkt av en negativt inställd omgivning. Barnet ska återkommande ges möjligheter att vistas i en miljö där det avvikande språket är normalt eller helt nödvändigt, exempelvis genom besök hos släktingar.

14 13 Om föräldrarna inte uppmuntrar barnet till att använda modersmålet och börjar i stället tala majoritetsspråket blir det ofta mycket svårt att motivera barnet till att använda modersmålet även senare Språkutveckling inom skolans domän Även om hemmet spelar en central roll för barnets utveckling och skolgång har skolan en avgörande roll i barnets språktillägnande. Enligt Lainio kan hemmet inte kompensera för ett undervisningsbortfall i modersmålet. Föräldrarnas insatser har dock en stor betydelse i detta sammanhang. Det är viktigt att läsa för och med barnen, främst på modersmålet, speciellt om språket är i en samhälleligt svagare position. Det har även visat sig att ju mer man läser, desto bättre blir barnen i sin totala språkbehärskning (Lainio, 2006). När det gäller utvecklingen av färdigheter som har med skrivande och mer avancerade muntliga språkliga aktiviteter att göra, har skolan däremot en viktig roll. Inom pedagogisk forskning har man enligt Lindberg (1996) sedan länge betonat språkets betydelse för inlärning och vikten av att eleverna i skolan får rika möjligheter att genom interaktion med lärare och andra elever öva och utveckla sina språkkunskaper. Resultaten från Lindbergs studie (1996) om samtal och samarbete i språkundervisning visar att barnen spelar en mycket mindre aktiv roll i samtalen i skolan än i hemmen. I stället dominerar lärarna samtalen och tar de flesta initiativen huvudsakligen genom uppmaningar och frågor. Anmärkningsvärda är även resultaten som visar att innehållet i barnens repliker utvecklas betydligt mindre av lärarna än av föräldrarna. Tänkbara förklaringar till dessa resultat är för stora klasser, lärarnas tidsbrist och oro över att inte hinna med kursplanen, syn på inlärning och lärarrollen. Lindberg understryker vikten av att i språkundervisningen tillåts kreativa lösningar där alla tillgängliga resurser tas till vara även om det inte alltid leder till språkligt korrekta former. I detta sammanhang anses utflöde ge utrymme för en aktiv och kreativ språkanvändning hos inlärarna (Lindberg, 1996) Kommunikativ språkundervisning All språkundervisning, såväl främmandespråksundervisning som andraspråksundervisning, måste ge rika tillfällen till språkanvändning, eftersom en kommunikativ språkförmåga förutsätter såväl kunskap om det språkliga systemet som förmåga att använda och omsätta denna kunskap i verklig kommunikativ språkanvändning. Innehåll och arbetssätt ses som en helhet i en kommunikativ språkundervisning. Arbetssättet är alltså en del av innehållet och innehållet en del av arbetssättet. Kommunikativ språkundervisning kännetecknas av fem drag; en stark betoning av interaktionens betydelse för inlärning av kommunikativa färdigheter, prioritering av autentiskt material i undervisningen, möjligheter för inlärarna att fokusera inte bara på själva språket utan även på sin egen inlärning, tillvaratagande av inlärarnas egna erfarenheter som utgångspunkt för undervisningen och slutligen en strävan att koppla språkinlärningen i klassrummet till språkliga aktiviteter utanför klassrummet. Lindberg understryker även lärarens roll att tillhandahålla lämpligt material och vägleda inläraren när det gäller att på olika sätt effektivisera språkinlärningen (Lindberg, 1996).

15 14 4. Metod och material 4.1 Urval Försöksgruppen för studien var heterogen med avseende på kön, ålder och språknivån i svenska. Försöksgruppen var homogen inom en given ram: alla i gruppen hade finska som modersmål. Valet av skola gjordes utifrån skolans målsättning när det gäller elevens utveckling till aktiv tvåspråkighet. Informantgruppen utgjordes av nio elever från årskurs 7-9, sex flickor och tre pojkar i åldern år. Samtliga informanter hade finska som modersmål och alla hade studerat i Språkskolan från årskurs 1. Språknivåbedömning av elever i årskurs 9 gjordes av elevernas ordinarie lärare i svenska. Elevernas sista gällande betyg i svenska har tagits som underlag för studien. När det gäller elever från årskurs 7 och 8 har språkbedömningen gjorts muntligt av elevernas dåvarande lärare i svenska i avsaknad av gällande betyg. Undersökningen genomfördes i Språkskolan i Haparanda. Språkskolan är Torneås och Haparandas gemensamma grundskola, där hälften av eleverna i år 1-9 är från Torneå och andra hälften från Haparanda. Språkskolans bestyrelse består av ledamöter från båda länderna. Skolan följer den svenska lagstiftningen. Enligt Cummins (2000) ska varje enskild skola ha en språkpolicy. Skolan måste medvetet ta ställning till de språkförhållanden som gäller för att kunna fylla sin funktion. Alla pedagogerna ska lära sig hur man undervisar elever med olika språk och social mångfald. Fortsättningsvis menar han att så länge det inte finns någon heltäckande språkpolicy kommer man i skolorna generellt att betrakta undervisningen av andraspråkselever primärt som en uppgift bara för lärare i svenska som andraspråk. Effektiv undervisning för andraspråkselever kräver att alla lärare i skolan får information om relevant forskning och teori och tar ansvar enligt Cummins. Språkskolan kan anses ha en språkpolicy enligt Cummins krav. Strävan med skolans språkundervisning är att eleven utvecklar aktiv tvåspråkighet och att hon kan, vill och vågar använda språket som kommunikationsmedel. Skolans undervisningsspråk är finska och svenska. Undervisningen sker i huvudsak på elevernas modersmål. Grannspråket finska för svenska elever och svenska för finska elever är ett obligatoriskt ämne. Genom blandgrupperingar och gemensamma aktiviteter mellan språkgrupper ges elever möjligheter att utveckla sitt språkbruk. Enligt skolans kvalitetsredovisning från 2005 är grannspråket ett prioriterat utvecklingsområde. Språket som används i naturliga situationer ses som viktiga tillfällen för lärande av grannspråket. Detta har visat sig ge resultat, speciellt med de yngre eleverna. Även ämnesundervisning på grannspråket enligt skolans kvalitetsredovisning har visat sig vara framgångsrik. Vidare konstaterar man att alla pedagoger i Språkskolan är språkutvecklare och ser sin roll i grannspråkslärandet, varje lärare/pedagog representerar ett språk. Tilläggas kan enligt skolans kvalitetsredovisning från 2005 att även ämnesundervisning på grannspråket hade visat sig ge resultat. Undervisningen hade blivit mer kontextbunden, kommunikativ och baserad på produktion istället för reproduktion.

16 Metod Inledningsvis är det viktigt att reda ut begreppet uppfattningar som är av högsta väsentlighet i det föreliggande arbetet. Utgångspunkten i denna rapport är elevers uppfattningar och då syftas det mot deras erfarenheter, intryck och känslor de haft kring sin tvåspråkighetsutveckling. Genom att välja en kvalitativ forskningsmetod framför en kvantitativ öppnas möjligheter att upptäcka och belysa elevers uppfattningar på ett djupare och mer nyanserat sätt i jämförelse med kvantitativa metoder, vilket resulterade i att valet av undersökningsmetod i detta arbete blev relativt enkelt. Intervjuer erbjuder det spektrum som behövs för att kunna svara på frågeställningar i detta sammanhang. Enligt Widerberg (2002) definieras kvalitet gällande kvalitativ respektive kvantitativ forskningsmetod som karaktären eller egenskaperna hos någonting medan kvantitet handlar om den mängd som gäller för dessa karaktärsdrag eller egenskaper. En kvalitativ forskning syftar således till att klara ut ett fenomens karaktär eller egenskaper medan kvantitativ forskning handlar mer om att låta mängder fastställas. Den kvalitativa forskningen söker därför i första hand efter fenomenets innebörd eller betydelse medan den kvantitativa forskningen i första hand söker efter dess förekomst eller frekvens enligt Widerberg Kvalitativa intervjuer I studien användes kvalitativa metoder, intervjuer med nio elever från årskurs 7-9. Intervjuerna bestod av 24 frågor, som kompletterades med följefrågor vid behov. Frågorna presenteras i bilagan. Intervjuspråket var finska med hänsyn till informanternas modersmål. Intervjusvaren har sedan bearbetats och översatts till svenska av uppsatsförfattaren. Enligt Trost (2005) är målet med kvalitativa intervjuer att komma åt vad den intervjuade menar eller hur han eller hon uppfattar ett ord eller företeelse. I detta sammanhang påpekar han vikten av att kunna visa att data är insamlade på sådant sätt att de är trovärdiga och relevanta för den aktuella problemställningen. I anslutning till frågor om trovärdighet berör Trost frågan om objektivitet i anslutning till intervjuer och menar att som intervjuare bör man undvika att tvinga på den intervjuade sina egna åsikter eftersom det är den intervjuades föreställningar man vill få fram och förstå. Vidare konstaterar Trost (2005) att man kan med tur och hårt arbete finna många intressanta skeenden, åsikter och mönster i ett otroligt rikt material när det gäller intervjusvar. Enligt Backman (1998) är en vanlig missuppfattning att det är lätt att genomföra kvalitativa studier. Han menar att observationer och intervjuer ställer mycket stora krav på den som genomför dem utifrån ett kvalitativt perspektiv.

17 Genomförande Datainsamlingen genomfördes under vecka 43, I samråd med lärarna i respektive klass valdes inledningsvis ut en heterogen grupp informanter med avseende på ålder, kön och språknivå i svenska. De elever som ingick i studien gick ifrån sin ordinarie verksamhet till ett angränsande rum där författaren till studien genomförde intervjuerna. Intervjuspråket var finska på grund av att eleverna skulle få ett större utrymme språkligt och att de skulle kunna leverera så komplexa svar som möjligt. Vikten av att upplysa eleverna om tystnadsplikt och vad det innebär understryks av Trost (2005). Detta har poängterats inför varje intervjutillfälle. Ambitionen med intervjuerna var att förhålla sig så konkret som möjligt gentemot informanterna och att undvika frågor som kunde leda till att hon/han kanske höll med även om svaret egentligen inte överensstämde med den egna åsikten. De kvalitativa intervjuerna gjordes individuellt i en avskild miljö. Fortlöpande anteckningar fördes under intervjuns gång och kompletterades med minnesanteckningar efter intervjuns slut. Intervjuaren ställde korta och koncisa frågor för att få en genomtänkt struktur i intervjun. Däribland har det även uppkommit några öppna frågor för att undvika för snäva svarsalternativ. 5. Resultat 5.1 Sammanfattning av intervjuerna Inledningsvis definieras elevernas modersmål och tvåspråkighetsprofil utifrån den teoretiska bakgrund som presenterats i avsnitt 3.2. Sedan presenteras elevernas uppfattningar om vilka faktorer som påverkat deras utveckling till tvåspråkighet. 5.2 Elevernas tvåspråkiga profil Enligt de fyra kriterierna ursprung, kompetens, funktion och identifikation definieras i enlighet med intervjusvaren alla elever ha finska som modersmål. Finska var det språk de först och ursprungligen hade lärt sig och det språk de behärskade bäst. De använde finska mer än svenska i de flesta situationer och hade lättast att uttrycka sina känslor på. De intervjuade upplevde ha ett varmt och känslomässigt förhållande till finska språket enligt identifikationskriteriet. Alla intervjuade definieras som sekundärt tvåspråkiga vilket syftar på sättet att bli tvåspråkig. Kompetensen i svenska hos informanterna hade åstadkommits genom systematisk, formell undervisning. Enligt den funktionella definitionen av tvåspråkighet som innebär att en person omväxlande använder två språk och kan övergå från det ena språket till det andra fanns det två deltagare som kunde definieras som tvåspråkiga. En av eleverna definierades som tvåspråkig enligt identifikationskriteriet vilket innebär att den tvåspråkiga är en person som identifierar sig själv som tvåspråkig/med två språk och/eller två kulturer. Slutligen kan alla elever anses vara tvåspråkiga utifrån definitionen additiv tvåspråkighet vilket syftar på det kvalitativa resultatet av

18 17 tvåspråkigheten. Tillägnandet av det andra språket hade inte skett på bekostnad av modersmålet och riskerade inte att ersättas av det. Anmärkningsvärt i resultatet är att två av de intervjuade eleverna med formell undervisning i svenska från ett tidigare stadium hade uppnått högre språknivå utifrån det funktionella kriteriet. En av de intervjuade som definierades som tvåspråkig även enligt identifikationskriteriet var född i Sverige men hade flyttat till Finland vid tre års ålder. Tabell 1. De intervjuade elevernas tvåspråkiga profil. Namn* Modersmål Ålder Betyg i Tvåspråkig svenska profil Päivi (f) Finska 15 år MVG Sekundär Additiv Maria (f) Finska 15 år VG Sekundär Additiv Janne (p) Finska 15 år VG Sekundär Additiv Liisa (f) Finska 15 år VG Sekundär Additiv Mirella (f) Finska 14 år VG Sekundär Additiv Katja (f) Finska 14 år VG Sekundär Additiv Pekka (p) Finska 14 år MVG Sek. identifik. Funkt. additiv Julia (f) Finska 13 år MVG Sekundär Funk. additiv Ari (p) Finska 13 år VG Sekundär Additiv * Elevernas namn har anonymiserats. Daghem/ Förskola Svenskspråkig Svenskspråkig Finskspråkig Finskspråkig Finskspråkig Finskspråkig Svenskspråkig Svenskspråkig Finskspråkig 5.3 Motivation och kommunikation de viktiga faktorerna Fyra av deltagarna hade gått ett svenskspråkigt dagis/förskola vilket hade påverkat inlärningen av svenska positivt. Framför allt hade det haft en grundläggande effekt särskilt på uttalet och ordförrådet. Attityden till svenska språket tycktes ha utvecklats i en positiv riktning under åren. Tre av de intervjuade eleverna med ett svenskspråkigt daghem/förskola bedömdes ha kunskaper som motsvarade betyg MVG i ämnet. Deltagarna var överlag motiverade att lära sig svenska och det var just motivationen som hade en tydlig positiv påverkan på elevernas språkutveckling. Eleverna tycktes ha ett klart mål att sträva efter med sina språkstudier. Jag är motiverad och då blir det helt enkelt lättare att tillägna mig det språket. (Janne) Jag vill fortsätta mina studier på Euro-gymnasiet i Torneå. Goda språkkunskaper innebär en möjlighet för mig att studera och jobba i bägge länderna. Studier i svenska och andra språk ser jag som en investering på min framtid. (Mari)

19 18 De intervjuade var väl medvetna om betydelsen av att vara tvåspråkig i ett gränsområde mellan Finland och Sverige. Tvåspråkig omgivning tycktes erbjuda gott om tillfällen att använda språket dagligen. Eleverna ville ta vara på de tillfällen och deras ambition var att kunna kommunicera på svenska när det behövdes i vardagen. De hade klar insikt i att kunskaper i både finska och svenska är en förutsättning för att kunna medverka i båda länderna. Vidare tycktes deltagarna väl medvetna om vilka möjligheter som kunskaper i språk och kultur kunde ge samt nyttan av sociala kontakter på båda sidor om gränsen, inte minst på grund av det faktum att tvåspråkighet även ger kompetens till fortsatta studier i såväl Finland som i Sverige. I gränsområdet är det extra viktigt att kunna kommunicera på olika språk. Man vill ju umgås med olika slags människor och risken är större här att man inte råkar ha samma modersmål. (Liisa) Jag vill studera i Sverige i framtiden eftersom jag har fått en bra bild av Sverige och tror nog att jag skulle trivas där. (Pekka) De intervjuade eleverna kände respekt och förståelse för andra kulturer och tycktes ha utvecklat ett internationellt perspektiv. De kunde se sig själv även i det globala sammanhanget. De tycktes även förstå vikten av att förbereda sig för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Eleverna verkade ha utvecklat förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. I det globala sammanhanget upplevdes engelskan vara ett lingua franca, ett gemensamt språk, användbart i olika miljöer. Kunskaper i engelska ansågs således vara viktiga för elever nu och i framtiden. Familjernas attityd till det svenska språket varierade något. Eleverna menade att de fick stöd av sina familjer i studierna utom i ett fall där föräldrarna tycktes påverka elevens motivation negativt genom att ställa alltför höga krav på eleven när det gällde studier i svenska. Mina föräldrar är inte så bra på svenska men de tycker ändå att det är viktigt att satsa på svenska. (Ari) I hemmet jämförs jag med min syster som talar perfekt svenska. Det känns riktigt jobbigt, eftersom jag inte känner mig lika duktig i det. Jag föredrar engelska framför svenska. (Päivi) Några av deltagarna hade kontakter i Sverige genom svenskspråkiga släktingar och vänner. Umgänget kunde innebära att kommunikation skedde enbart på svenska. Eleverna upplevde att de tillfällen där de fick testa sina språkkunskaper, var de tillfällen som uppmuntrade dem att uttrycka sig på svenska och lära sig mer av språket. De hade kontakter med jämnåriga svensktalande i skolan men också genom olika fritidsaktiviteter som musik, idrott och via Internet. Kontakterna upplevdes som viktiga för språkanvändningen och hela språkutvecklingen. Man pratar ju på ett visst sätt med kompisar och det spelar inte så stor roll om man gör fel, det är väl inte så farligt, bara man blir förstådd. Med vuxna försöker man prata så korrekt som möjligt. (Janne) Fritidsintressen har hjälpt mig en hel del i min språkinlärning. Man blir mer intresserad av svenskan genom olika aktiviteter och då vill man lära sig mer. (Pekka) När jag pratar med mina svensktalande kompisar, brukar jag snappa upp nya ord och uttryck här och där och försöker komma ihåg dem. (Liisa)

20 19 Skolan i sin helhet uppgavs spela en väsentlig roll när det gällde elevernas attityder till tvåspråkighet och deras utveckling i detta sammanhang. Åsikterna om skolans del därvid lag var i stort sett positiva och skolan upplevdes som viktig och grundläggande för hela språkutvecklingen. Eleverna hade en klar bild om det gemensamma kulturarvet och dess betydelse för området men även globalt. De intervjuade var klart medvetna om de möjligheter som flerspråkigheten innebär för en individ, inte bara när man bor i ett gränsområde utan även internationellt sett. Attityden har förändrats genom åren och mycket tack vare skolan. Nu förstår jag vilken nytta det innebär att kunna kommunicera på andra språk också. (Ari) Jag tror nog att min svenska inte hade blivit så bra som den är nu om jag hade gått någon annan skola. Man är liksom van med bägge språk från lågstadiet och det känns helt naturligt. (Mari) 5.4 Kommunikation mellan språkgrupperna Kommunikationen mellan de finsk- och svensktalande eleverna tycktes fungera förhållandevis bra, den bidrog till elevernas språkutveckling. Kommunikationen flöt naturligt och samtalen mellan grupperna upplevdes inte särskilt påfrestande även om kommunikation inte upplevdes vara lika effektiv som kommunikationen på finska bland eleverna. Det naturliga språkbruket upplevdes som synnerligen effektivt sätt när det gäller elevernas språkinlärning. Det kändes lätt för eleverna att plocka upp nya språkliga element i den naturliga kommunikationen med varandra. De intervjuade eleverna behärskade inte svenska språket tillräckligt väl på ett djupare plan. De ansåg sig ha brister i att kunna producera svenska utifrån vad som är språkligt korrekt och vad som är socialt godtaget i den aktuella situationen. De intervjuade upplevde också, att de hade brister när det gällde att kunna uttrycka känslor på grannspråket. Gemensamma lektioner var i hög grad uppskattade och eleverna ansåg att de lärde sig mycket under de lektionerna. De kände sig engagerade och aktiva under lektionerna. Arbetet i mindre grupper upplevdes tryggt och tycktes höja elevernas motivation. Samspel med den andra språkgruppen uppfattades underlätta förståelsen och användningen av språket i kommunikation av olika slag. Det inverkade mycket positivt även på uttalet. Under rasterna kommunicerade man både med de svensktalande och finsktalande, ibland mer inom sin egen språkgrupp. De svensktalande upplevdes ha mer kunskaper i finska jämfört med de finsktalande och deras språkkunskaper i svenska. Jämnåriga kamrater upplevdes som viktiga förebilder för språkanvändning. Man ville gärna testa nya yttranden och nya konstruktioner i språket. Man talade på ett annat sätt med jämnåriga än med vuxna och samtalsämnena varierade beroende på vem man pratade med. Korrigeringar av språket förekom i samtal både med vuxna som eleverna emellan. Man var extra fokuserad på form i samtal med vuxna i skolan. I vissa fall tycktes detta vara ett hinder för kommunikationen på det aktuella språket. Eleverna ansåg att det var lättare att berätta om vardagliga saker på svenska men när samtalsämnena handlade om något specifikt, exempelvis mer sällsynta uttryck eller termer, ville man gärna växla till sitt modersmål eftersom ordförrådet inte upplevdes vara tillräckligt. Ett exempel på sådana samtalssituationer var svårigheter att uttrycka

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Välkomna till Seminarium om Dictogloss. Eskilstuna 14 09 24

Välkomna till Seminarium om Dictogloss. Eskilstuna 14 09 24 Välkomna till Seminarium om Dictogloss Eskilstuna 14 09 24 Dictogloss - ett (av flera) redskap för arbete med interaktion och språklig medvetenhet i undervisningen för inlärare med svenska som andraspråk

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Kronoby kommun Säbråvägen 2 68500 KRONOBY +358 (0)6 8343 000 Fax+358 (0)6 8343 200 kronoby.kommun@kronoby.fi www.kronoby.fi

Läs mer

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass Uppsala KOMMUN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Giggi Thomsson 5 UBN-2015-0807 Rev 2015-06-08 Utbildningsnämnden Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan? Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan är framtagen utifrån språknyckeln som är

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Havana Marcus. Det ska fungera både socialt och språkligt

Havana Marcus. Det ska fungera både socialt och språkligt Linköpings universitet Lärarprogrammet Havana Marcus Det ska fungera både socialt och språkligt - Några lärares syn om modersmålsundervisning och andraspråksinlärning Examensarbete 15 hp LIU-LÄR-L-A--12/95--SE

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning

Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Jenny Jonsson 2011 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andra språk B B Programnamn Handledare: Helena Wistrand Examinator:

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Varför modersmålsundervisning?

Varför modersmålsundervisning? Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Varför modersmålsundervisning? - Elever och lärare berättar Why mother-tongue education? - Pupils and teachers tellings

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning 1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30).

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30). 1 (7) Dnr 62-2009:242 KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge nyanlända eller tidigare anlända vuxna invandrare,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur motiveras elever att lära sig ett andraspråk?

EXAMENSARBETE. Hur motiveras elever att lära sig ett andraspråk? EXAMENSARBETE 2005:050 Hur motiveras elever att lära sig ett andraspråk? Studie vid en svensk skola utomlands Cajsa Pettersson Ida Sandkvist Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Språket + ämnet = sant en studie om språkutvecklande ämnesundervisning

Språket + ämnet = sant en studie om språkutvecklande ämnesundervisning Språket + ämnet = sant en studie om språkutvecklande ämnesundervisning Emma Carlsson och Lina Larsson LAU370 Handledare: Margareta Holmegaard Examinator: Lena Rogström Rapportnummer: HT08-1350-04 Abstract

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk

Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Beslut Vålbergsskolan Nors skolområde 660 50 Vålberg 2010-05-26 1 (8) Dnr: 40-2009:1853 Karlstad kommun 651 84 Karlstad Genomförd kvalitetsgranskning av undervisningen i moderna språk Skola; Vålbergsskolan

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Flerspråkiga föräldrars syn på barnens språkutveckling

Flerspråkiga föräldrars syn på barnens språkutveckling Flerspråkiga föräldrars syn på barnens språkutveckling En studie som ser på barns flerspråkighet ur ett föräldraperspektiv Marianne Wågström Institutionen för språkdidaktik Svenska som andraspråk med didaktik

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6. Moderna språk

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6. Moderna språk Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6 Moderna språk Skolinspektionens rapport 2010:6 Diarienummer 40-2009:1853 Stockholm 2010 Bildbåry: Bananastock Kvalitetsgranskning Rapport 2010:6 Innehåll 1. Sammanfattning

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer