INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet NÄTTIDNINGENS MÖJLIGA INTÄKTSKÄLLOR. En litteraturöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet NÄTTIDNINGENS MÖJLIGA INTÄKTSKÄLLOR. En litteraturöversikt"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 48 NÄTTIDNINGENS MÖJLIGA INTÄKTSKÄLLOR En litteraturöversikt Oscar Westlund 2003

2 FÖRORD Som magisteruppsats vid Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet, har Oscar Westlund valt att skriva om och diskutera en fråga vars svar många tidningar är intresserade av: hur ser betalningsviljan ut för nyheter på nätet? Inte många tidningar tar betalt för sina nyheter på nätet idag, och hur det kommer att se ut i framtiden vet vi ännu inte. Genom Oscar Westlunds uppsats ges emellertid en god beskrivning av bland annat vilka möjligheterna är för att ta betalt för nyheterna på nätet i framtiden, och hur ett antal tunga nätnyhetsanvändare ser på att betala för sådant som idag i huvudsak är gratis. Uppsatsen har senare omarbetats till en arbetsrapport 1 och två PM varav detta är ett. Detta PM fokuserar på en av delarna i den mer omfattande rapporten, nämligen de möjliga intäktskällor en nättidning har. En magisteruppsats vid JMG skrivs normalt på uppdrag av ett externt företag, som vill ha en fråga belyst. Studien om betalningsvilja på nätet är inte initierad av ett externt företag, utan av ett forskningsprogram, Dagspresskollegiet, vid JMG. Ingela Wadbring, Dagspresskollegiet 1 Westlund, Oscar (2003) Betala för nyheter på Internet? Arbetsrapport nr 15. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet 1

3 INLEDNING Sedan Aftonbladets lansering av sin numera framgångsrika nättidning 1994 har det skett en utbredning av nättidningar i Sverige. Det kan konstateras att det främst är etablerade medieföretag, och i synnerhet papperstidningar, som har nättidningar på marknaden i dagsläget. I många fall tär nättidningen på papperstidningens ekonomi och det diskuteras hur medieföretagen skall bära sig åt för att skapa självbärande nättidningsverksamheter. Medieforskarna Buskqvist & Ekström skriver att de etablerade tidningarnas nätversioner inte skulle vara lönsamma som självständiga företag. 2 En nättidning innebär merarbete för papperstidningsföretaget, som troligen måste förändra sin organisation, utveckla sina annonskontakter och skapa nya affärsmodeller. De måste även förhålla sig till att skänka bort sitt journalistiska material på Internet eller ta steget mot att ta betalt. Massproduktion är teoretiskt sett lönsamt eftersom tidningsupplagan blir billigare om den trycks och säljs i större skala, eller publiceras i ytterligare en medieform, men det förutsätter samtidigt att det kan genereras intäkter från denna nya mediekanal. Förhoppningarna om att nå större lönsamhet genom flerkanalspublicering har i de flesta fall ännu inte förverkligats. Somliga tidningar lyckas nå vinst med sina Internetversioner, men för flertalet går de med förlust i dagsläget, framförallt p.g.a. obalansen mellan dyra investeringar och små intäkter. Det råder emellertid en utbredd uppfattning att tidningsföretagen bör ha en nättidning för att vara med i utvecklingen, och att denna kommer att generera inkomster sett ur ett längre tidsperspektiv. Barbro Fischerström, VD för TU skriver; Om företagen missar att ta tillvara de möjligheter till värdeskapande som den elektroniska utvecklingen erbjuder kommer säkerligen den långsiktiga intjäningsförmågan i många av tidningshusen att påverkas negativt. 3 Vilka möjligheter har nättidningarna att nå lönsamhet? Professor Dahlgren skriver att börskraschen för IT och telekomföretag har givit oss en mer realistisk syn på Internets ekonomiska förutsättningar. Det är viktigt att ha i åtanke eftersom ett mediums framgång till stor del beror på ekonomiska villkor, men också politiska beslut. 4 Hur kan då en nättidning gå till väga för att nå lönsamhet? I detta PM diskuterar jag fyra olika alternativ, och väljer därmed bort diskussionen kring möjligheterna till intäkter genom avtal med teleoperatörerna. Avtal som innebär att teleoperatörerna skall betala till innehållsföretagen för den trafik som de genererar på Internet. Det är en möjlighet som tidigare har diskuterats i media, i synnerhet när företaget TRIC lanserade dessa idéer. Dock har idén inte omsatts till praktik idag, och jag ser inga tecken på att det är på gång heller. Nedan är fyra olika intäktsströmmar som jag kan urskilja, och jag kommer också att diskutera dem utifrån denna turordning: Nättidningars annonsintäkter Innovativa affärsmodeller Innehållssyndikering Kunden som intäktskälla 2 Buskqvist, Ulf & Ekström, Mats (2001:20) Nyheter på nätet organisering, arbetsformer och teknik. Örebro: Örebro universitet 3 Fischerström, Barbro (2002:3) Därför. I Hedin, Bo (red) Från lekstuga till affär dagstidningen och digitala medier. Stockholm: Tidningsutgivarna 4 Dahlgren, Peter (2002:15) Internet, medier och kommunikation. Lund: Studentlitteratur 2

4 MÖJLIGA PROFITER FÖR NÄTTIDNINGAR Undersökningsföretaget Jupiter Research förutspår att marknaden för betalt innehåll på Internet i USA spås växa årligen med mer än 20 procent fram till 2007, för att nå en omsättning på $ 5.4 miljarder. Samtidigt kommer också marknaden för syndikerat innehåll att växa, från en liten andel till $1.4 miljarder år Det är dock annonsmarknaden som även i fortsättningen kommer att utgöra basen i intäkterna, med en prognostiserad omsättning på $ 14 miljarder år Någon liknande prognos för Sverige finns inte, men prognosen för USA kan förhoppningsvis ge oss en fingervisning om utvecklingstrenderna. Nättidningars annonsintäkter Inledningsvis diskuterar jag nu annonsmarknaden, som är den huvudsakliga inkomstkällan för nyhetsbranschen. Enligt Tidningsutgivarnas statistik för år 2000 är det endast kvällstidningarna som i huvudsak finansierar sin verksamhet genom upplageintäkter. För storstadsmorgontidningar utgör annonser 64 procent av intäkterna, vilket kan jämföras med den något lägre siffran 58 procent för landsortstidningarna. 6 En god annonsmarknad är således en förutsättning för att en papperstidnings ekonomi skall gå runt, och därmed även en förutsättning för att tidningen skall kunna skapa redaktionellt material. Om vi bortser från att en nättidning lever på intäkterna från kärnföretagets papperstidning, skulle jag vilja påstå att en god annonsmarknad är ännu viktigare för nättidningen än för papperstidningen. Det eftersom nättidningarna i dagsläget i större utsträckning förlitar sig på annonserna som intäktskälla. Wesslau skriver i sitt examensarbete att nättidningar från början inte prioriterade hur man skulle kunna nå lönsamhet, man hade en överentusiastisk tro på annonsintäkterna. 7 Annonsmarknaden på Internet har emellertid inte gett de intäkter man ursprungligen hoppades på, dock har utvecklingen vänt upp på senare tid och nu ser det ljusare ut. Reklaminvesteringarna på Internet utgjorde år 1998 ca tre procent av alla investeringarna inom s.k. traditionella medier. Två år senare hade investeringarna ökat till närmre sex procent, för att sedan sjunka några procentenheter år Förra året gjorde dock Internetreklambranschen ett uppsving, och fick närmre sju procent av andelarna. 8 Dessa procentsiffror kan givetvis också omsättas i SEK. IRM-Media rapporterar att år 2000 investerade marknaden 1037 miljoner kronor i reklam på Internet, vilket påföljande år sjönk med närmre 12 procent, till 894 miljoner. Också för kvällspress (-13.3%), morgonpress (- 10,3%) och TV (-11.4%) skedde liknande nedgångar. Intressant är dock att uppmärksamma en uppgång från 8 till 18 miljoner i kategorin direktreklam via e-post. 9 Elizabeth Trotzig vid IRM-Media skriver i ett pressmeddelande att Internet tillsammans med annonsbladen och adresserad direktreklam, är de områden som visat bäst utveckling beträffande reklaminvesteringar under år År 2002 hade investeringarna på Internet ökat till 1066 miljoner kronor, vilket inte bara är en ökning från föregående år, utan överträffar även den tidigare toppen från år 2000 med 29 miljoner kronor. 10 Annonsmarknaden på Internet i USA 5 Naraine, Ryan (2003) Jupiter: Paid content market to soar, ( ) 6 ( ) 7 Wesslau, Karl (2002:1) Value added in electronic publishing. Master Thesis. Stockholm: KTH 8 Tidningsutgivarna (2003:16) Svensk Dagspress 2003 Fakta om marknad och medier. Stockholm 9 ( ) 10 Trotzig, Elisabeth (2003) Stark återhämtning för reklaminvesteringarna år Pressmeddelande IRM- Media

5 sjönk år 2002 med 9.3 procent jämfört med föregående år. Men annonsföretagen är positiva eftersom det är en mindre förlust än tidigare år och att trenden ser ljus ut. 11 Vid en undersökning frågades mediekonsumenter om vilket mediums reklam de har mest nytta av för tre olika kategorier; Semesterresor och resmål, nya och begagnade bilar, samt villor och lägenheter. Annonser i dagstidningar var i särklass mest populära med en procentuell andel mellan 46 och 62 procent i de olika kategorierna. Internet var det näst populäraste valet i alla kategorier, 17 procent föredrog Internet för annonser om semesterresor och resmål, och i de två andra kategorierna var andelen 14 procent. 12 Ericsson & Jungqvist, medarbetare nättidningen Aftonbladet skriver: Idag dominerar utbudsannonseringen på Internet. Annonseringen syftar till att omedelbart öka försäljningen och resultatet värderas endast utifrån omedelbart mätbara resultat (till exempel klick, registrering, försäljning). Det är naturligtvis inget fel att eftersträva försäljningsresultat, men annonsörerna tenderar hela tiden att undervärdera annonseringens betydelse för deras varumärke. 13 Annonser är interaktiva, genom att de blinkar kan de synas bättre. Dessutom kan annonsen ligga inne dygnet runt, en dagstidning har högst ett dygns livstid. Att annonsering på Internet är fördelaktigt kan medieforskaren Hvitfelt intyga. Hvitfelt skriver att i synnerhet vid bil-, hus- och platsannonser är annonsering på Internet fördelaktigt. Eftersom användarna av Internet är aktiva och selektiva är Internet inte bara ett kundorienterat, utan rentav ett kunddominerat medium. Dessa annonser erbjuder exempelvis möjligheten att köpa och betala direkt. Internethandel är billigare för såväl kunderna som för säljarna. Interaktiviteten, dvs. att svara med datorn och möjligheten att låta annonser finnas kvar under en tid, kombinerat med ett mycket stort utbud av annonser, talar för att detta är framtidens sätt att annonsera. 14 I dagsläget finns tekniken för målinriktade annonser på Internet, men i praktiken har inte dessa möjligheter anammats av svenska nättidningar. Ett program som arbetar med urvalskriterier, vilka kan sälja rätt läsare till rätt annonsör är Surround Sessions. Detta program har utvecklats i USA och används av bl.a. NY Times. Genom att läsarna har en personlig inloggning, som skapas genom att de uppger sina personliga uppgifter, skapas en profil. Annonsören betalar sedan för att nå en särskild målgrupp, exempelvis välutbildade män i 40-årsåldern, och att endast deras annons skall visas när dessa människor surfar på hemsidan. Detta gör att annonseringen tar form av effektiv direktreklam. Sommaren 2002 lanserades även Site Sessions, vilket innebär att annonsören betalar för annonsplats efter tidpunkt för att nå en särskild målgrupp. 15 Det New York-baserade företaget emarketer har fokus på e-business, Internet och nya teknologitrender. De producerar kontinuerligt rapporter som är intressanta för nättidningsmarknaden. I februari 2003 släppte de en rapport, genom ett samarbete med Wall Street Journal, som fokuserar på Internetanvändare på arbetet. emarketer skriver att mer än var fjärde amerikan regelbundet använder Internet från sin arbetsplats. Nästan 9 utav 10 av dessa amerikaner använder en bredbandsuppkoppling och tillbringar mer 11 Patsuris, Penelope (2003) The half-full economy- online ads finally click, ( ) 12 Tidningsutgivarna (2003:14) Svensk Dagspress 2003 Fakta om marknad och medier. Stockholm 13 Ericsson, Mats & Jungkvist, Kalle (2002:12) Så ska aftonbladet.se bli lönsamt. I Hedin, Bo (red) Från lekstuga till affär dagstidningen och digitala medier. Stockholm: Tidningsutgivarna 14 Hvitfelt, Håkan (2000:20) I en ny medievärld, I Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red) På väg mot medievärlden Lund: Studentlitteratur 15 Elverskog, Roger (2002:44ff) Om Örebro var New York. I Hedin, Bo (red) Från lekstuga till affär dagstidningen och digitala medier. Stockholm: Tidningsutgivarna 4

6 tid på Internet än de som använder Internet från hemmet. 60 procent av alla handel över Internet sker under arbetstid. 16 emarketer skriver att annonser som innehåller rabatterbjudanden eller kuponger är de som uppmärksammas av flest Internetanvändare med bredband. 17 I takt med högre kunskap om läsarna och deras beteendemönster har mer utvecklade mediestrategier vuxit fram. I USA har en trend börjat etablera sig om att nättidningarna skall sälja annonser efter olika tidpunkter på dygnet. Det beskrevs av Tidningsutgivarna som site sessions, men benämns nu som day-parting. Hur fungerar sådana kampanjer och är de mer effektiva? Det amerikanska ölföretaget Budweiser gjorde en dygnsanpassad annonskampanj på CBS marketwatch.com, kampanjen kallades för Budweiser Friday Afternoon Happy Hour. Budweiser ville nå män i åldern 25 till 54 som är intresserade av ekonomiska nyheter. Taktiken var att exponera annonserna på fredagseftermiddagar precis innan målgruppen skulle sluta arbetet och bege sig till affären för att handla eller till puben för att ta en öl. Internetanvändare i målgruppen exponerades vid denna tidpunkt för en annons som visade en Budweiser-öl som hälls upp i ett glas. 18 Nättidningen CBSMarketWatch.com är ett av medieföretagen som satsar på försäljning av annonser med dygnsindelning (day-part) och erbjuder annonsörerna att föra in sina annonser under fem olika tidsperioder under dygnet. Under våren 2003 har annonser sålts för företag som Tropicana Orange Juice, MasterCard and Cybertrader. Även det svenska spritbolaget Absolut har köpt en kampanj som spelas upp under tio sekunder när surfare besöker hemsidan på fredagar mellan och Annonsen exponeras i rich text format, d.v.s. annonsformat med förutsättningar för högkvalitativ bildupplösning och snabb filöverföring. 19 Att använda krävande annonsformat bör inte vara något problem eftersom endast var tionde amerikan som surfar från arbetet gör det med modem, de andra använde bredband. En annan möjlighet som bl.a. New York Times nättidning prövar, är att använda Surround sessions, vilket innebär att annonsören har reklamplats på alla ställen i en nättidning vid det tillfälle kunden besöker denne. Online Publishers Association släppte i maj 2003 en rapport om amerikanska Internetanvändare. Rapporten visar att Internet är ett konkurrenskraftigt annonsmedium under dagstid eftersom Internet är det enda medium var fjärde amerikan använder under sin arbetsdag. 20 Vidare är det hela 65 procent som instämde till följande påstående; Internet news is the main way I keep in touch with world events while I m at work. Internetanvändare i kategorin at work föredrar reklam i Internet före TV, radio, veckotidningar och papperstidningar i flera olika kategorier. Dels när det gäller att söka information om nya produkter eller företag, dels eftersom annonserna är rika på information. Dessutom visar rapporten att Internetreklam hjälper flest människor att bestämma sig för vilka produkter de skall köpa. Även i Sverige finns möjligheten att tillämpa mer målinriktad reklam på Internet, och även i mer avancerade format under arbetstid, då tillgången till bredband är hög. Möjligheterna till riktade annonser ökar kraftigt om nättidningen fodrar av sina läsare att de registrerar sig. Genom en sådan process kan nättidningen skapa en kunddatabas över sina läsare, och med bättre kunskap om dessa ökar självklart förutsättningarna för framgångsrika annonsprojekt. En undersökning sammanställd av amerikanska Lyra Research visar att emarketer (2003:16) An elephant in the room the online at-work audience. New York 17 Ibid. s Ibid. s Elkin, Tobi (2003) CBS Marketwatch.com toasts vodka and dayparts, ( ) 20 Online Publishers Association (2003:2) At work Internet audience media consumption study, 5

7 procent av papperstidningsprenumeranterna och 57 procent av de icke-prenumererande läsarna vid registreringskrav önskar att de på förhand skall kunna välja bort annonser som inte intresserar dem. 21 Finns det företag som erbjuder denna möjlighet? I Sverige har jag inte funnit någon sådan nättidning, men i USA finns nättidningar som arbetar på detta vis. Los Angeles Times nättidning är ett sådant exempel. Nättidningen är gratis men läsaren kan registrera sig för att få förmåner, däribland att göra en individualiserad nättidning med nyheter och väder. Läsaren kan även välja vilken reklam denne skall exponeras för. 22 Salon.com, en nättidning som tar betalt för sitt innehåll, ger läsarna möjlighet att få sponsring från en annonsör och därmed få tillgång till nättidningen gratis för ett dygn. Läsaren väljer att exponeras för en annons som visas över hela bildskärmen, och måste sedan klicka sig igenom annonsen, vilket garanterar att läsaren verkligen tittar på annonsen. Annonsformen heter ultramercial. 23 Vidare kan läsarna vid Salon.com välja mellan att prenumerera på nättidningen med reklam för $18.50 per år, utan reklam för $30 för samma period, eller per månad utan reklam för $6. I dagsläget kan olika annonsörer köpa ultramercial-erbjudanden från dag till dag, den 1 juni visades en filmsekvens om MSN Messenger, och läsarna erbjuds sedan att ladda ner programvaran. Liknande annonsidéer tillämpas med andra samarbetspartners, som exempelvis Mercedes. Idén att läsaren skall betala mer för att få en nättidning utan annonser, och att de skall få tillgång till densamma gratis om de väljer att exponera sig extra mycket, sänder vissa signaler som kan diskuteras. För det första ger det enligt min mening intrycket av att nättidningen har ett värde. Läsaren ges en valmöjlighet, antingen att betala för detta värde genom att exponeras för annonser, eller att betala en summa pengar. Den första signalen, att kommunicera värdet av nättidningen är positiv. Emellertid kan det diskuteras att nättidningen för det andra, också ger negativa signaler kring annonsernas värde. Att ge läsaren en möjlighet att betala extra för att undslippa annonser, signalerar tydligt att annonser kan vara till besvär för denne. Nättidningen får ta ställning till om de vill prioritera kommunicerandet av nättidningens värde och läsarnas selektivitet, eller att bevara/förstärka bilden av att annonser medför ett mervärde. Samtidigt anser jag att om nättidningen erbjuder val av teman för annonser, ger det signalen att annonserna har ett mervärde. Läsaren kan då välja annonser av produkter som denne är intresserad av. För att kunna erbjuda individuell anpassning av annonserna fordras att läsaren registrerar sig och sina preferenser. En sådan process tycks flera nättidningar ta avstånd från i rädsla för att tappa läsare, samtidigt framstår det som det främsta sättet för att just erhålla kunskap om dessa. Nättidningar i allmänhet förlitar sig idag på papperstidningens kunskap om läsekretsen, samt olika undersökningar gjorda om Internettrafiken. Customer Relationship Management (CRM) innebär att ett företag med teknologins hjälp kan kommunicera med sina kunder på ett bra sätt, så att de inte försvinner till en konkurrent. Bååth skriver i en rapport för Tidningsutgivarna att idag är kunskapen om läsekretsen dålig bland tidningsföretagen, men att denna kunskap är viktig för att kunna sälja annonser framgångsrikt, varför en genomtänkt CRM- strategi kan vara lämplig. 24 Internet är sannerligen ett medium som erbjuder de tekniska förutsättningarna för att lära känna sina läsare. 21 Donatello, Mike (2003:36ff) What consumers tell us about paying for news online, ( ) 22 ( ) 23 Williamson Aho, Debra ( ) Salon.com taps marketers like Mercedes to link ads with its Premium articles. In Advertising Age, vol.73, Issue Båth, Katarina (2003:5) CRM för tidningar bättre koll på läsekretsen. TDM-rapport 2. Stockholm: Tidningsutgivarna 6

8 Genom att nättidningar skapar sig bättre förståelse för sin läsekrets kan de också differentiera sig från papperstidningen, och framstå som det unika annonsmedium det verkligen har förutsättningar att vara. I dagsläget tycks nättidningen istället i många fall bli en annonskanal som annonsörerna får på köpet när de annonserar i papperstidningen. Sådana annonspaket kan ge fel signaler, eftersom nättidningen kan komma att betraktas som ett medium där man bör få annonsera billigt eller gratis. Det förstärker uppfattningen att tjänster och produkter på Internet skall vara gratis eller billiga. Integration av pappers- och nättidning på annonsförsäljningssidan har sina fördelar, men det bör tydligt kommuniceras värdet av annonsering i båda kanalerna. En idé är anställas annonssäljare med specialkompetens inom nättidningar. Det eftersom en nättidning erbjuder åtskilliga olika annonsformat och tekniker och har en delvis annorlunda läsekrets, vilket annonssäljaren bör ha god kunskap om. Innovativa affärsmodeller Ett nättidningsföretag som inte kan finansieras genom annonser kan se sig om efter innovativa affärsmodeller. Finns det andra intäktsmodeller som en nättidning kan tillämpa? Dalademokraten.com har en del samarbeten med andra företag i Dalarna. En lukrativ affärsmodell är att de på sin hemsida under december månad skapar en julkalender. Varje dag frågas läsarna hur mycket en viss vara hos Clas Ohlson kostar, samtidigt som det intill frågan finns en länk till Clas Ohlsons hemsida. Dala-Demokraten belönar ett fåtal av de läsare som svarat rätt med biobiljetter, och får bra betalt av Clas Ohlson, som har kunnat se en ökning av trafiken till sin hemsida från Dala-Demokraten. Liknande projekt har genomförts mellan Dala-Demokraten och uteställen i länet. Då får läsarna en fråga om vilken gästartist som kommer till utestället under helgen, och får återigen en länk att klicka på, och möjlighet till biobiljetter som belöning för besväret. 25 Det är i sådana fall viktigt för nättidningen att vara medveten om hur tydliga man är kring dessa innovativa annonssamarbeten, eftersom om läsaren vilseleds kan det bli textreklam. Det är även möjligt för nättidningarna att satsa på en utveckling av mobila produkter, exempelvis fler alternativ till utbudet av tjänster via SMS, som melodier, bilder och nyheter. Träff skriver i en rapport för Tidningsutgivarna att om tredje generationens mobiltelenät ska bli en framgång även för dataanvändare bör innehållsleverantörerna utveckla avtal med operatörerna. De bör kunna nyttja varandra, och dagspressen har värdefulla relationer till sina prenumeranter samt kunskap som ligger till grund för att göra bra innehållstjänster i mobiltelenätet. 26 Träff skriver om Sydsvenska Dagbladet, som genomförde ett projekt med instant news, vilket innebär att läsarna kunde specificera vilket medium de vill ha nyheterna i, och vid vilken tid. Exempelvis kan användaren önska nyheter per SMS vid och nyheter genom ICQ vid Vidare skriver Träff att TT under fotbolls-vm 2002 sålde MMS 27 -nyheter för 60 kr per månad. Kunderna fick då ett MMS med tre färgfoton och text efter varje VM-match. Träff diskuterar vidare andra tekniska lösningar, som JAVA till mobiltelefonen eller nyheter till handdatorn. 28 Tävlingar på Internet är också en möjlighet till intäkter. 25 Westlund, Oscar (2002) C-uppsats. Falun: Faluns högskola. 26 Träff, Gustav (2002:21) Betalningar för dagstidningar på Internet. D-uppsats. Stockholm: KTH 27 MMS är ett meddelande som skickas till mobiltelefon som kan innehålla text, bild och ljud. 28 Träff, Gustav (2003:16ff) Mobila tjänster. TDM-rapport nr 5. Stockholm: Tidningsutgivarna 7

9 Innehållssyndikering Grundkonceptet med innehållssyndikering är att ett medieföretag kan sälja vidare sitt innehåll till andra företag, eller använda det i olika mediekanaler och medieformer inom det egna företaget. Mediekoncerner som News Corporation, Disney och Time-Warner kan arbeta på detta vis. Reuters, TT och AP arbetar efter modellen att sälja sitt innehåll till flera olika medieföretag. Deras nyhetsinnehåll publiceras därmed i flera olika tidningar. En stor del av de notiser som svenska nättidningar publicerar härstammar från sådana företag. Men även nättidningar har teoretiskt sätt denna möjlighet. New York Times säljer vidare delar av sitt innehåll till företaget Newsedge. En oerhört viktig, och dessvärre komplicerad aspekt att ta hänsyn till är upphovsrätten. Tidningsutgivarna och Svenska Journalistförbundet har fört fleråriga förhandlingar kring upphovsrätten för artiklar som skall publicerad i både papperstidningen som nättidningen. Vid ytterligare försäljning av detta journalistiska material till andra medieföretag, kan upphovsrätten åter krypa fram som en bromskloss. Medieforskaren Martinsson citerar Professor Robert McChesney (1998) vad gäller att skära ner på dyra journalister och istället ägna sig mer åt innehållssyndikering; Corporate managers realize that the surest way to fatten profit is to fire editors reporters and fill the news hole with inexpensive syndicated material and fluff. 29 Ett medieföretag behöver nödvändigtvis inte ta betalt för att syndikera sitt innehåll, det finns förtjänster i ett sådant arbete ändå. Medieföretaget driver trafik till sin egen nättidning genom att läsare klickar på artiklar från den hemsida som har det syndikerade materialet, dessutom byggs det upp varumärkeskännedom hos nya grupper. Exempelvis kan man vid Arizona Daily Star beställa artiklar ur flera kategorier utan kostnad, till sin egen hemsida nättidningar i Asien, formade år 1999 ett samarbete kallat AsianNewsNet (ANN). Samarbetet innebär att varje nättidning skall bidra med minst 8 artiklar till en gemensam hemsida, (asianewsnet.net) och att alla inblandade tidningar fritt får publicera dessa artiklar på sin egen nättidning. 31 Det finns fördelar för flera parter; de olika nättidningarna får exponera sitt varumärke på en hemsida med nya läsare samtidigt som de själva får tillgång till artiklar från nättidningar i andra länder. Glöm inte att nättidningar samtidigt därmed också ger sina läsare en extra service. Den som önskar mer information om innehållssyndikering kan besöka newsknowledge.com, syndic8.com eller newsisfree.com. Kunden som intäktskälla I dagsläget erbjuds de allra flesta nättidningar gratis. Tidningarna har övergett den grundläggande affärsidén; att ta betalt för sitt journalistiska innehåll. Flertalet tidningar avvaktar även om exempelvis Bohusläningen och Svenska Dagbladet numera tar betalt för sitt innehåll. 32 Gratis är kanske inte rätt ord att beskriva Internet och människors konsumtion på webben. Kostnader för datorer, månadsavgifter till ISP-företag och telefonräkningar är inte 29 Martinsson, Joacim (2002:281) Det globala torget Internet som marknadsplats. I Dahlgren, Peter (red) Internet, medier och kommunikation. Lund: Studentlitteratur 30 (2003) 31 Asia news network the new asian alliance, Media Convergense, Issue En mer detaljerad bild av utvecklingen och dagsläget på nättidningsmarknaden finns att hämta i arbetsrapport 15 vid JMG, Göteborgs Universitet; Betala för nyheter på Internet? 8

10 obetydliga. 33 Innehållet i nättidningarna i sig är dock ofta gratis, och att nättidningarna inte tar betalt innebär dels en förlorad intäktskälla för nättidningen, men också att det finns läsare som slutar att läsa tidningen i papper, och att det därmed uppstår en form av kannibalisering. Samtidigt innebär en nättidning för flera papperstidningar ett ökat intresse för läsning, och att det därmed ger motsatt effekt. Frilansjournalisten Johanna Börjesson gjorde under hösten 2002 en undersökning på uppdrag av forskningsstiftelsen Herenco. Undersökningen visar att sex procent av lokaltidningarnas nättidningar planerar att ta betalt att inom ett år, d.v.s. under de kommande månaderna. Lika många planerar att införa betalning inom två år och 34 procent har planer på detta längre fram. Var femte nättidning visste inte i dagsläget och 23 procent säger att de inte tänker ta betalt. 34 Men är läsarna villiga att betala för nyheter på Internet? I en studie som gjorts i Sverige, av forskarena Ihlström och Lundberg, uppger 86 procent att de inte är villiga att betala ens en mindre summa pengar för att få tillgång till snabbare och mer lokala nyheter. 35 I arbetsrapporten som utgör grund för detta PM undersökte jag betalningsviljan hos nättidningsläsare som besöker en nättidning minst tre dagar per vecka. Studien var kvalitativ och utgjordes av fokusgruppintervjuer på Internet om totalt 19 personer. I arbetsrapporten citeras dessa människor flitigt, vilket ger en god inblick i hur de tänker kring frågan. I dagsläget kommer inte majoriteten av nättidningsläsarna att använda en nättidning som kräver betalning. Emellertid säger en femtedel i gruppen att de skulle betala. Om däremot alla nättidningar börjar ta betalt, skulle majoriteten välja att betala på ett eller annat sätt. Betalning via kort, Internetbank eller faktura är populärast. Majoriteten skulle föredra någon form av prenumeration men några skulle välja att betala per artikel eller för en kort tidsmängd, varför nättidningen säkrar flest läsare genom att erbjuda båda kundlösningarna. Läsarna uppskattar framförallt nättidningen eftersom de erbjuder snabba nyheter, några lyfter även fram en önskan om individualisering av utbud. Frågor kring kundlösningar och betalningsmodeller är givetvis oerhört aktuella för en nättidning som planerar att ta betalt för sina nyheter på Internet. Mike Venso vid tidningen Editor & Publisher, kommenterar en rapport från Borrell & Associates inc som heter The free vs. paid debate. I denna rapport, som baseras på en studie av 15 amerikanska nättidningar under 2001, framgår att ett tidningsföretag inte kan hoppas på att fler än 2.6 procent av papperstidningsläsarna också skall betala för att få tillgång till tidningen på Internet. Venson berättar vidare att när nättidningarna börjat ta betalt har det inte omedelbart resulterat i att annonsörerna sviker. Det har varit utgången i något fall, i ett annat har ingenting skett och i ett tredje ökade annonsintäkterna. 36 Eric Meyer, professor i journalistik vid Illinois Universitet skriver att endast 3 procent av papperstidningens läsarkrets är villiga att betala hälften av det normala priset av en papperstidning, för en nättidningsprenumeration. 37 PaymentOne gjorde under våren 2003 en undersökning bland amerikaner, och mer än hälften säger att de önskar att betalningar över Internet skall bli säkrare. Lika många uttrycker att de skulle kunna tänka sig att betala för radannonser i olika 33 Martinsson, Joacim (2002:272) Det globala torget Internet som marknadsplats. I Dahlgren, Peter (red) Internet, medier och kommunikation. Lund: Studentlitteratur 34 Börjesson, Johanna (2002:15) Vem gör nättidningen? Jönköping: Herenco forskningsstiftelse 35 Ihlström, Carina & Lundberg, Jonas (2002:4) The audience of Swedish local online newspapers. Halmstad & Linköping 36 Venso, Mike (2001) Whence come the net profit? I Editor & publisher, Vol.134, Issue Noack, David (1999) Kansas paper charges for online content. I Editor & Publisher, Vol.132, Issue 22 9

11 former. Andra faktorer som lyfts fram som påverkar beslut att konsumera på Internet är om innehållet har ett överkomligt pris eller om det är bättre än det innehåll som är gratis. 38 En studie från 2002 av comscore Networks och Online Publishers Association, visar att användare främst är villiga att betala för innehåll som är av unik och exceptionell kvalité, eller fyller det emotionella behovet, som exempelvis dejting eller viktminskning. 39 Det kan nämnas att aftonbladet.se har en särskild underavdelning på hemsidan med fokus på viktminskning, som de tar betalt för. De två skäl användare angett till att de tidigare har betalat för information på Internet är enligt en amerikansk undersökning från ; 1. Att de endast kunde erhålla informationen från ett ställe 2. Användarna var nyfikna på innehållet Under våren 2001 gjorde Lyra Research en studie av läsarnas betalningsvilja och kom fram till att åtta utav tio läsare helt motsätter sig att nättidningar skall ta betalt. Läsarna förväntar sig att nyheter på Internet skall vara gratis. Rapporten säger att nättidningsmarknaden är attraktiv nog att locka massor av läsare, men inte attraktiv nog för att få dessa att betala. Vidare hämmar problematiken med betalningsmodellerna och integriteten på Internet förutsättningarna att ta betalt. Däremot är läsarnas acceptans för att registrera sig stor, majoriteten kan tänka sig att registrera sig för att få tillgång till nättidningsinnehållet procent i Lyra Research undersökning uppgav att anledningen att de ännu inte betalar för nyheter på nätet är att det finns åtskilliga gratisalternativ. Samtidigt uppger också 54 procent att de aldrig blivit ombedda att betala för nyheter på Internet, vilket givetvis beror på att så få nättidningar vågat ta det steget. Nära hälften uppgav att de inte anser att innehållet på nättidningar överhuvudtaget är värt att betala för. 42 Att varannan nättidningsläsare är av den uppfattningen bör oroa branschen. Avslutningsvis kan sägas att även om de betalningsvilliga Internetanvändarna är få enligt de studier som gjorts fram till idag, blir de sakta men säkert fler. Acceptansen för att betala för innehåll på Internet har i USA ökat något mellan 2001 och Även i Europa visar prognoserna för betalt innehåll mot en ljusare framtid för nättidningarna. År 2003 kommer nästan var tionde europé att betala för innehåll eller tjänster på Internet. Under de kommande fyra åren till 2007, kommer det att ske en ökning till 23 procent enligt Jupiter Research Online content: What consumers want (2003) Elkin, Tobi (2002) Seeking pay-off on the Web. IAdvertising age, Vol.73, Issue The Futurist (2001:11) Making web users pay. September-Oktober Donatello, Mike (2002) What consumers tell us about paying for news online, ( ) 42 Ibid. s 37f 43 Online Publishers Association & Comscore (2003:4) Online paid content, U.S. Market spending report. Mars 44 Pressmeddelande från Jupiter Research (2003) ( ) 10

12 AVSLUTANDE ORD Att göra en lönsam nättidning är som det framgår väldigt utmanande. Detta PM diskuterar olika möjligheter för denna svåra bransch. Det finns åtskilliga bromsklossar för nättidningarna att nå lönsamhet i denna bransch, och detta PM har inte diskuterat dem alla, utan istället fokuserat på möjligheterna till intäkter. En nättidningen kan erbjuda flera intressanta möjligheter, som exempelvis individualisering av nyheter och annonser. För att individualisera nättidningen fordras att läsarna registrerar sig och berättar vilka intressen de har. Det ger nättidningen en god möjlighet att bättre lära känna sina läsare, och möjliggör därigenom bättre förutsättningar för annonsörerna att kunna rikta sin reklam. Beträffande annonsintäkterna finns det enligt min mening sannerligen flera olika innovativa möjligheter för de som har möjlighet att anamma nya idéer och teknik. Att sälja annonser efter dygnets timmar, eller att erbjuda extra tjänster till läsarna om de åtar sig att se s.k. ultramercials är några exempel. Om en nättidning skall kräva inloggning för att läsa nyheter, är det möjligt att samtidigt erbjuda läsarna individualisering av nyheter och annonser. Då erbjuder nättidningen ett mervärde till läsarna som kan fungera som en morot för att ta sig igenom registreringsprocessen, vilket det finns en oro att flera läsare inte vill besvära sig med. Genom möjligheten att snabbt kunna logga in på en nättidning och ta del av på förhand valda intresseområden ger nättidningen läsaren en hög grad av selektivitet. Om en nättidning skall börja ta betalt kan det vara en god idé att läsarna informeras noga, inte bara om det diskuterade mervärdet, men också om de möjliga kundlösningarna och betalningsmodellerna. Det bör finnas tillräckligt med information om vad tjänsterna/artiklarna/medlemskapet skall kosta, hur betalningarna skall ske, samt information om företaget/företagen som sköter betalningstransaktionerna. Det finns idag, som nämnts, åtskilliga olika företag som sysslar med betalningar över Internet, och läsarna kan inte antas känna till företagen på förhand, varför ett förtroende bör byggas upp. Om läsaren får information om betalningsmodellen & företaget, kan ett förtroende byggas upp som gör det troligare att läsaren sedan vågar göra en transaktion. Frågan hur man skall utforma kundlösningarna är också essentiell. Eftersom olika läsare har skilda preferenser, somliga föredrar prenumeration medan andra vill göra enskilda köp, kan det vara tänkvärt att erbjuda olika alternativ. Genom stor individ/kundanpassning kan nättidningen locka ett större antal betalande läsare i framtiden. 11

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

DM möter internet och skapar framtidens e- postmarknadsföring

DM möter internet och skapar framtidens e- postmarknadsföring SWEDMA DM möter internet och skapar framtidens e- postmarknadsföring 13 februari 2007 Vad gör SWEDMA SWEDMA är intresseorganisationen för Direktmarknadsföring (DM) Ger medlemmar service och information,

Läs mer

2014 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING. Vem producerar morgondagens nyheter?

2014 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING. Vem producerar morgondagens nyheter? 214 års journalist- och kommunikatörs UNDERSÖKNING Vem producerar morgondagens nyheter? Cisions stora journalist- och kommunikatörsundersökning 214 Vem producerar morgondagens nyheter? Cision genomför

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Inledning De stora trendinstituten är överens. Mediabranschens digitala förvandling de senaste

Läs mer

Marknad Barntotal.se tillhör marknaden för gravida och mammor med bebis, barn och/eller tonåringar.

Marknad Barntotal.se tillhör marknaden för gravida och mammor med bebis, barn och/eller tonåringar. Slutprojekt Social Media Koordinator 2014 Företag: Barntotal.se Input Affärsmål och visioner Dubbla trafiken inom ett år. Att sidan ska betala sig självt i form av annonser. Utöka det redaktionella innehållet.

Läs mer

Du har intresset. Vi har magasinet.

Du har intresset. Vi har magasinet. Du har intresset. Vi har magasinet. Trender som påverkar alla medier Digitalisering allt större digital konsumtion Versonifiering ökad grad av paketering Personifiering allt mer skräddarsys TV-vitalisering

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Fram%dens medier. Magma- seminariet 8.10.2014. Tom Moring Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet tom.moring@helsinki.

Fram%dens medier. Magma- seminariet 8.10.2014. Tom Moring Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet tom.moring@helsinki. Fram%dens medier Magma- seminariet 8.10.2014 Tom Moring Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet tom.moring@helsinki.fi Medieanvändningen ändras radikalt Ofcom Copyright 2014 Robert

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder.

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder. Konceptet Customer Relationship Management (CRM) har funnits i decennier och idag är det allmänt känt att CRM har stor potential att effektivisera verksamheter och maximera intäkter. Trots denna vetskap

Läs mer

Den största studien av användarnas beteende i Norden

Den största studien av användarnas beteende i Norden NYA ÖGON PÅ INTERNET Den största studien av användarnas beteende i Norden Onlineannonsering tar en allt större del av reklaminvesteringarna och trots att internet är ett snabbt växande annonsmedia har

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Journalistikens förutsättningar i en digital värld

Journalistikens förutsättningar i en digital värld Journalistikens förutsättningar i en digital värld Det senaste året har många medieföretag varslat anställda och skurit ned i sina verksamheter. Samtidigt konsumerar allt fler journalistik på en mängd

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

Frågor och svar webb. Dra nytta av de frågor och svar som andra har ställt!

Frågor och svar webb. Dra nytta av de frågor och svar som andra har ställt! Frågor och svar webb Dra nytta av de frågor och svar som andra har ställt! Hur många klick kan jag räkna med att få? Omöjligt att svara på, ungefär som hur långt är ett snöre? Styrs helt av annonsens innehåll,

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

UR LEDNINGENS PERSPEKTIV

UR LEDNINGENS PERSPEKTIV UR LEDNINGENS PERSPEKTIV CAROLIN EKMAN LISA LAGERKVIST PAULINA MODLITBA En idé föds Våren 2002 kontaktade Mikael Nestius Bonniers med en idé om att starta en ny gratistidning i Stockholm. Mikael Nestius

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29

Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29 Vad är mobil-tv och hur ser den framtida konsumtionen av mobil-tv ut? Aspiro förvärvar mobil-tv bolaget Rubberduck 2006-09-29 1 Bakgrund Aspiro har idag förvärvat 100% av Rubberduck för ca 25,2 MSEK Aktieägarna/anställda

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR. Bilden av alkohol i bloggosfären

IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR. Bilden av alkohol i bloggosfären IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR Bilden av alkohol i bloggosfären Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Inledning 7. Bloggens framväxt 9. Undersökningens resultat 13. Bilaga 1: Källor och underlag

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

Tidskrifter säljer produkter!

Tidskrifter säljer produkter! säljer produkter! engagerar! är det medium man generellt värdesätter högst. Dessutom sysslar man sällan med annat samtidigt som man läser. Konsumenterna i Ball States undersökning ägnade sitt främsta intresse

Läs mer

» Det är viktigt för oss att synas kontinuerligt

» Det är viktigt för oss att synas kontinuerligt » Det är viktigt för oss att synas kontinuerligt och på rätt sätt. Stora format på sajter med hög «räckvidd är navet i vår närvarostrategi Åsa Bergendorf Olsson, marketing co-ordinator, Fritidsresor AB.

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

annonsinformation Annonsera på en av landets mest besökta turistportaler!

annonsinformation Annonsera på en av landets mest besökta turistportaler! sid 1/5 Annonsera på en av landets mest besökta turistportaler! annonsinformation Gotland.net marknadsför Gotland 365 dagar om året. Med i snitt 27.700 besök och nära 100.000 sidvisningar på sajten varje

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

Mitt säkra kort. Förord

Mitt säkra kort. Förord Mitt säkra kort Förord Instruktionerna som du nu kommer att läsa fungerar förutsatt att du följer dem till punkt och pricka. Du kommer att tjäna från 10.000 till över 100.000 kronor per månad beroende

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Vi når mediebranschens beslutsfattare!

Vi når mediebranschens beslutsfattare! "Det närmaste DN Debatt man kommer för mediebranschen" Mikael Marklund Axel Andén Lisa Bjurwald Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen Vi når mediebranschens beslutsfattare! n Medievärlden bevakar affärerna

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014

Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014 Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014 i samarbete med Observera! Rapporten har tagits fram för IRM:s intressenter och får inte publiceras, kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan IRM:s tillstånd.

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

HUR GODSTART.SE FÅR IN PENGAR VEM BETALAR? 2 NÄR PENGARNA KOMMIT IN HUR FÖRDELAS DE? 2 HUR ANVÄNDARE KAN PÅVERKA INSAMLAD SUMMA 3

HUR GODSTART.SE FÅR IN PENGAR VEM BETALAR? 2 NÄR PENGARNA KOMMIT IN HUR FÖRDELAS DE? 2 HUR ANVÄNDARE KAN PÅVERKA INSAMLAD SUMMA 3 Så funkar det. Syftet med det här dokumentet är att beskriva hur godstart.se fungerar hur vi får in pengar, hur de skänks vidare och vad allt detta innebär för dig som användare. Innehåll HUR GODSTART.SE

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm den 5:e Ferbruari 2008

Pressmeddelande Stockholm den 5:e Ferbruari 2008 Pressmeddelande Stockholm den 5:e Ferbruari 2008 Artikel om Digital PS i bequoted: Siktar på att bli ett nytt YouTube inom webbspel och mobilsignaler It-företaget Digital PS är just nu aktuella med en

Läs mer

Mobilitet för ökad lönsamhet

Mobilitet för ökad lönsamhet Björn Linda Christian Mobilitet för ökad lönsamhet Erik Tutzauer erik.tutzauer@acando.com 1 Acando AB Tre bitar vi ska titta på idag Inga nyheter med effektivare Samma saker som förr men bättre Effektivisera

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Infoproffs 2011. -trender inom PR och information

Infoproffs 2011. -trender inom PR och information Infoproffs 2011 -trender inom PR och information Har sökmotoroptimering på allvar tagit klivet från IT- till informationsavdelningen? Vilka kanaler när det gäller PR och information ökar mest i år? Var

Läs mer

E-POSTBAROMETERN 2013

E-POSTBAROMETERN 2013 E-POSTBAROMETERN 2013 Marknadschefers val av olika medier 2013 E-postmarknadsföringens nuläge, framtid och trender. Statistik från en undersökning bland svenska marknadsförare. Creating e-mail success

Läs mer

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Våra brevvanor 2013 Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Hela rapporten finns på posten.se/ brevvanor Om rapporten Posten har årligen sedan 2006 presenterat

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Föreningsmäklare. Läs vidare om hur det går till! Nyckeln till att bli säljarnas förstahandsval

Föreningsmäklare. Läs vidare om hur det går till! Nyckeln till att bli säljarnas förstahandsval Föreningsmäklare Nyckeln till att bli säljarnas förstahandsval Tänk om det vore en självklarhet att man tänkte på dig när det var dags att sälja sin lägenhet? Tänk om du kunde få gå på fler intag och få

Läs mer

Undersökning om mailanvändningi jobbet

Undersökning om mailanvändningi jobbet Undersökning om användningi jobbet Genomförd av i-page 2009 Bakgrund & syfte i-page är ett konsultföretag inom e-postkommunikation. Vi hjälper företag, organisationer och myndigheter att kommunicera via

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

Mariah Gustavsson. Marknadsföring PÅ INTERNET

Mariah Gustavsson. Marknadsföring PÅ INTERNET Mariah Gustavsson Marknadsföring PÅ INTERNET Del 2 MARKNADSFÖRING PÅ INTERNET 6. Annonsering... 24 7. Sökordsannonsering... 35 8. Affiliatemarknadsföring... 42 9. E-postmarknadsföring... 47 10. Rekommendationsmarknadsföring...

Läs mer

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR Affärer direkt 9 skäl att testa DR Direktreklam är en snabb, enkel och kostnadseffektiv marknadsföringskanal direkt till dina kunder. Du&Co listar några av de främsta skälen för dig att testa direktreklam.

Läs mer

Telia Mobile Premium Services

Telia Mobile Premium Services Telia Mobile Premium Services Innehåll produktinformation Telia Mobile Premium Services 3 Ett komplett erbjudande 4 Sätt priset snabbare själv. Testa nya prismodeller. 5 Teknisk översikt 6 teknik Telia

Läs mer

KåKå Plus. Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning

KåKå Plus. Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning KåKå Plus Ett kraftfullt verktyg för ökad försäljning Med KåKå Plus ger vi dig en unik möjlighet att som kund på KåKå öka din försäljning och lönsamhet. Verktyg för ökad försäljning Med KåKå Plus får du

Läs mer

Så förklarar vi varför PRO Mervärde

Så förklarar vi varför PRO Mervärde Så förklarar vi varför PRO Mervärde PRO Mervärde på en minut PRO Mervärde ger bättre förmåner. Efter årsskiftet får alla PRO-medlemmar tillgång till rabatter på varor och tjänster på ett nytt sätt. PRO

Läs mer

Grupp 12 Andreas Antonsson andan850 Ellen Franzén ellfr008 Robin Blomberg robbl105 Lovisa Rönngren lovro519 Pontus Rudolfson ponru118

Grupp 12 Andreas Antonsson andan850 Ellen Franzén ellfr008 Robin Blomberg robbl105 Lovisa Rönngren lovro519 Pontus Rudolfson ponru118 Grupp 12 Andreas Antonsson Ellen Franzén Robin Blomberg Lovisa Rönngren Pontus Rudolfson andan850 ellfr008 robbl105 lovro519 ponru118 (tidslinje) a. Tidslinje b. Utbredning c. Användare (utbredning) a.

Läs mer

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Facebook Ett av de snabbaste sätten att sprida sin webbutik och få sin första beställning är att använda sig av Facebook. Det finns två olika sätt att

Läs mer

Max Wimnell. Ställ gärna frågor! 50-10. max.wimnell@moredata.se

Max Wimnell. Ställ gärna frågor! 50-10. max.wimnell@moredata.se Max Wimnell Handelshögskolan Be Better Online Digital strateg på More Data Digital strategi och beslutsstöd Undervisar på IHM Business School Bokia, Intersport, Castellum, Veidekke, Jollyroom Ställ gärna

Läs mer

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning Mars 2004 Hur omvärldsbevakar PR-konsulterna? En av Agent25:s viktigaste och kräsnaste kundmålgrupper är PR-konsulter. För dem är omvärldsbevakning en mycket viktig

Läs mer

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé

Vi på SmartLens UF erbjuder. Sverige tre olika kameralinser via web och direktförsäljning. Innehållsförteckning. 2 Affärsidé Affärsplan 12/13 Innehållsförteckning 2 Affärsidé 3 Vara och Produktion Ledstjärnor 4 Kunder Marknadsföring 5 Marknad konkurrenter 6 Mission & Vision 7 Framtid 8 SWOT Vi på SmartLens UF erbjuder Smartphoneanvändaren

Läs mer

Året i korthet 1 Januari-31 december 2013

Året i korthet 1 Januari-31 december 2013 Året i korthet 1 Januari-31 december 2013 Koncernens omsättning uppgick till MSEK 4 884 (5 391). Stora rationaliseringar i verksamheten sänkte kostnaderna med MSEK 460 under året och balanserade merparten

Läs mer

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera.

Dina kunders brevvanor 2013. En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Dina kunders brevvanor 13 En rapport till företagaren som vill veta hur deras kunder vill kommunicera. Om rapporten Brevvanerapporten som Posten genomför årligen ger en bra bild av privatpersoners attityder

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Twittrande marknadsföring

Twittrande marknadsföring Twittrande marknadsföring En essä i digitala distrubtionsformer Ulf Stäke VT 2010 Högskolan Väst Innehållsförteckning Inledning... 3 Twitter... 4 Varför Twitter används till marknadsföring och hur... 4

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Ta din e-handel till toppen

Ta din e-handel till toppen Ta din e-handel till toppen Så växer affärerna på nätet Ingeli Thunberg Meddelande AB skonceptet Kunskap ADR Nya Media ODR Adresser Målgrupper Analyser Google CRM Marknadsföring Betalning Betalning Kort

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Q1 2014: Svag nedgång under kvartal 1

Q1 2014: Svag nedgång under kvartal 1 Pressrelease Fredag, 16:e maj, 2014 Q1 2014: Svag nedgång under kvartal 1 16:e maj 2014 Daniel Grass T +46 455 36 57 daniel.grass@gfk.com Resultatet från GfK TEMAX Sweden för det första kvartalet 2014

Läs mer

QR-KODER. En kort guide till hur du bör tänka när du använder QR-koder i dina kampanjer.

QR-KODER. En kort guide till hur du bör tänka när du använder QR-koder i dina kampanjer. QR-KODER En kort guide till hur du bör tänka när du använder QR-koder i dina kampanjer. Vad är QR-koder? QR-koder, (Quick Response-koder), har blivit oerhört populära på senare tid. Varför? QR-koden har

Läs mer

Globala Utblickar i en turbulent värld. SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009. Presentation av Charlotta Mankert

Globala Utblickar i en turbulent värld. SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009. Presentation av Charlotta Mankert Et nødskudd. 1888. Beskuren. Av Christian Krohg, en av en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Globala Utblickar i en turbulent värld SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009 Presentation av Charlotta

Läs mer

Ett smartare internet

Ett smartare internet Ett smartare internet Är en vetenskaplig studie som undersökt hur besökare surfar på webbplatser på internet. Undersökningen är utförd av Mejsel Media & Reklampsykologi AB, Sveriges mest erfarna aktör

Läs mer

De 13 bästa sätten att använda QR-koder! 13 inspirerande exempel på hur ni kan använda QR- koder i er marknadsföring

De 13 bästa sätten att använda QR-koder! 13 inspirerande exempel på hur ni kan använda QR- koder i er marknadsföring De 13 bästa sätten att använda QR-koder! 13 inspirerande exempel på hur ni kan använda QR- koder i er marknadsföring Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Statistik 4. 13 bra exempel 5.

Läs mer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer

Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Öka effekten av DR med QR! Sju inspirerande exempel på hur du kan använda QR-koder i dina DR-kampanjer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Kanalerna 4. Statistik 5. 7 tips 6. Sammanfattning

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på "Sekretesspolicy" längst ner på webbsidorna.

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på Sekretesspolicy längst ner på webbsidorna. Sekretesspolicy Elanco, en division inom Eli Lilly and Company (Lilly), (härefter "Elanco" eller "Lilly" i denna Sekretesspolicy) respekterar integriteten hos dem som besöker våra webbsidor och det är

Läs mer

Tjänster och Service Tertial 3 2013

Tjänster och Service Tertial 3 2013 HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / EJ BRÅDSKANDE HÖG STRATEGISK PÅVERKAN / BRÅDSKANDE S T R A T E G I S K P Å V E R K A N Städ och serviceentreprenadbranschens utveckling år 2013 Risken för ohälsan tenderar att

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Metod Rapporten är baserad på egen erfarenhet av marknadsföring on-line samt studier av aktuell forskning, rapporter och webinars.

Metod Rapporten är baserad på egen erfarenhet av marknadsföring on-line samt studier av aktuell forskning, rapporter och webinars. Att välja mellan native- eller webbapp Bakgrund Marknaden för smarta mobiltelefoner ökar kraftigt. Därför ser allt fler företag och organisationer behovet av att göra digitalt innehåll tillgängligt för

Läs mer

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING

Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening MARKNADSFÖRING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 MARKNADSFÖRING INNEHÅLL 1 MEDIA... 3 2 ANNONSER... 4 3 SOCIALA MEDIER OCH WEBBEN... 5 4 TRYCKSAKER... 7 5 KOM IHÅG-LISTOR...

Läs mer

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Reklam funkar inte på mig Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Detta ville vi undersöka: Var tonåringar surfar Hur mycket reklam de exponeras för Hur stor andel reklam är för mat

Läs mer

du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel

du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel 40 du&co 3 2009 Packat och klart du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel 6 tips för bättre e-handel Fixar fotoalbum på distans Bättre överblick med katalog Så hjälper Posten dig du&co 3 2009 41

Läs mer

Bokningsportalen för både bilägare och verkstäder ALLT SAMLAT PÅ EN PLATS

Bokningsportalen för både bilägare och verkstäder ALLT SAMLAT PÅ EN PLATS Bokningsportalen för både bilägare och verkstäder ALLT SAMLAT PÅ EN PLATS Det är vi som står bakom Lasingoo. Tillsammans har vi skapat en unik bil- och verkstadsportal som förenklar och förbättrar din

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Det blir aldrig något

Det blir aldrig något Per-Olof Persson Det blir aldrig något Det är rena snurren kring det nya europeiska digitala mobilsystemet GSM. Den så viktiga lanseringen på marknaden av ett nytt och dyrbart system liknar mest ett fiasko.

Läs mer

Marknadsföring på INTERNET

Marknadsföring på INTERNET 2010-09-28 Marknadsföring på INTERNET Peter Agoston info@peteragoston.se Stort, brusigt och svårt att kontrollera The Opte Project Nätverk av signaler och noder Tänk om man skulle få uppleva detta Verkar

Läs mer

Svenåke Boström, Sundsvalls Tidning Branschdagarna 2005 Carina Ihlström, Högskolan Halmstad

Svenåke Boström, Sundsvalls Tidning Branschdagarna 2005 Carina Ihlström, Högskolan Halmstad HUR VILL DU ta emot och konsumera NYHETER i framtiden? Konsumenterna: ELEKTRONISKT och MOBILT! Vad är E-papper? Vissa tidningar kallar delar av sin webbpublicering för E-papper Den ledande teknologin heter

Läs mer