Svenskt konkurrensindex-åtta konsumentnära branscher granskade. Maj 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenskt konkurrensindex-åtta konsumentnära branscher granskade. Maj 2003"

Transkript

1 Svenskt konkurrensindex-åtta konsumentnära branscher granskade Maj 2003

2 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 5 Inledning 19 Konkurrens och tillväxt 20 - Vad är tillväxt? 20 - Konkurrensens positiva effekter 20 - Statisk effektivitet 21 - X-effektivitet (organisatorisk effektivitet) 22 - Dynamisk effektivitet 23 - Leder konkurrensutsatta marknader till högre tillväxt? 24 Hur kan man mäta konkurrens? 26 - Metodval 26 - Om urvalet av variabler och branscher 31 - Mätbara variabler 37 - Kvalitativa variabler 38 Åtta konsumentnära branscher 41 - Beklädnadsbranschen 41 - Byggbranschen 44 - Hotell-, camping- och restaurangbranschen 49 - Hälso- och sjukvårdsbranschen 53 - Livsmedelsbranschen 58 - Telekombranschen 63 - Transportbranschen 66 - Vård- och omsorgsbranschen 71 Konkurrensen i Sverige hur kan den förbättras? 73 Litteraturförteckning 76 Bilagor 79 2

3 Förord Konkurrensen i Sverige, är den stark eller svag? Är de svenska priserna för höga? Om konkurrensen är för svag och priserna därmed för höga vad kan vi göra för att förbättra situationen? Detta är i korta drag bakgrunden till föreliggande rapport. Diskussionens vågor går ofta höga och starka meningar bryts. Konkurrensverket bidrar till denna diskussion med väl underbyggda studier, till exempel om prisskillnader mellan Sverige och EU. Emellertid skulle bilden av konkurrensen i Sverige kunna bli mer fulltonig om vi också gjorde försök att faktiskt mäta hur stark konkurrensen är i olika branscher. Då skulle vi också kunna få ännu bättre verktyg för att hitta bristerna och, i bästa fall, åtgärda dem. Svenskt Näringsliv vill härmed ge ett bidrag till dialogen om hur vi kan få bättre konkurrens i Sverige. Konkurrensen är inte och kommer aldrig att bli perfekt. Men den kan alltid bli bättre. Konkurrensen betyder mycket för den enskilda konsumenten. Men också ur företagens synvinkel är en god konkurrens av stor betydelse. Det handlar inte bara om lägre priser (även företagen är kunder!) utan kanske framför allt om att upprätthålla ett konkurrenstryck som driver utvecklingen framåt. På så sätt får vi också en ökande tillväxt Svenskt Näringslivs viktigaste målsättning. Vi har valt att anlägga detta perspektiv, och i våra val av studerade områden låtit den direkta kund- och konsumentnyttan bli det främsta urvalskriteriet. Vår rapport är resultatet av ett projektarbete med deltagande från såväl Svenskt Näringsliv som dess medlemsorganisationer. Allt statistiskt underlag för de mätbara variablerna har erhållits från SCB. För den teoretiska bakgrunden och synpunkter på möjliga variabler har vi konsulterat ett antal kvalificerade akademiker. Projektgruppen har bestått av: Olof Erixon, Svenskt Näringsliv, projektledare Joakim Bogdanoff, Svenskt Näringsliv Ari Hietasalo, Svenskt Näringsliv Lars Jagrén, Sveriges Byggindustrier Agnes Palinski, Svenskt Näringsliv Margaretha Swanström, Svenskt Näringsliv Referensgruppen har bestått av: Jan Edling, Almega/Vårdföretagarna Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv Göran Granhed, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare Erik Hahr, Transportgruppen Per Juth, Svenskt Näringsliv Sofia Leufstedt, Svensk Handel Jan Persson, Svenskt Näringsliv, projektägare Anders Rune, Sveriges Verkstadsindustrier Konsulter: Adjundgerade professorn Jan Edgren, Högskolan i Halmstad Docent Richard Friberg, Handelshögskolan i Stockholm Docent Jonas Häckner, Stockholms universitet 3

4 Projektgruppen står i sin helhet bakom slutresultatet, men har av förklarliga skäl fördelat arbetsuppgifterna mellan sig. För avsnittet om konkurrens och tillväxt svarar i huvudsak Agnes Palinski. För metod- och urval svarar hela gruppen. Avsnittet om de mätbara variablerna har varit Lars Jagréns huvudansvar, och avsnittet om de kvalitativa variablerna Olof Erixons. Branschbeskrivningarna har utarbetats enligt följande. Beklädnad, Hälso- och sjukvård samt Vård och omsorg: Olof Erixon Bygg och Telekom: Lars Jagrén Livsmedel och Transport: Ari Hietasalo Hotell, camping och restaurang: Joakim Bogdanoff. För slutsatser och rekommendationer svarar gruppen gemensamt. Margaretha Swanström har svarat för projektadministrationen. Vi har vågat oss på att göra något som inte gjorts i Sverige tidigare att faktiskt försöka mäta konkurrenstrycket i olika branscher relativt varandra. Vår metod gör att man kan diskutera och följa brister i konkurrensen tillbaka till deras källa. Det är vår förhoppning att denna nya ansats ska bidra till en vidgad och vitaliserad debatt om konkurrensen i Sverige. Kanske kan vi på sikt få se också konkret politisk handling, inte bara i förhållande till näringslivet utan också till den vidsträckta offentliga sektor som idag har den största potentialen för tillväxt genom konkurrensutsättning. För tillväxtens skull behöver vi mer konkurrens inte mindre! Olof Erixon Projektledare 4

5 Sammanfattning Konkurrensen i Sverige För år sedan var konkurrenstrycket i den svenska ekonomin begränsat. Detta berodde främst på offentliga regleringar och monopol, samarbete mellan konkurrenter samt dominerande ställning för vissa företag. Under 1990-talet genomfördes en rad politiska reformer som förändrade en del av närings- och konkurrenspolitiken i Sverige. Medlemskapet i EU öppnade till exempel en rad tidigare skyddade marknader för konkurrens, förbättrade möjligheterna till gränsöverskridande handel samt skärpte kontrollen av statsstöd till företag och producenter. Prisnivåskillnaden mellan Sverige och EU minskade kraftigt sedan Sverige blev en del av den inre marknaden. Från att i början av 1990-talet legat på cirka 50 procent över EU-genomsnittet ligger de svenska konsumentpriserna idag cirka 20 procent över. Det finns emellertid fortfarande problem i de konkurrensutsatta delarna av ekonomin. Tullar och handelshinder begränsar konkurrensen på ett flertal produktmarknader. Dessutom hämmas den internationella handeln av stora skillnader i tekniska regler och standarder. Andra viktiga reformer under 1990-talet var den ökade konkurrensutsättningen av marknader som tidigare varit reglerade eller monopoliserade. Exempel på detta är avregleringen av taximarknaden, inrikesflyget och elmarknaden. I många fall har dock den tidigare statliga aktören fortsatt att ha en dominerande ställning på marknaden. Konkurrensen i Sverige är fortfarande i stor utsträckning begränsad. En viktig förklaring är att den offentliga sektorn är stor och fortfarande gör det mesta i egen regi. De privata företagen tillgodoser endast en mindre del av den kommunala konsumtionen. Så till exempel svarade privata driftentreprenader för endast 8 procent av de kommunala verksamhetskostnaderna Viktiga delar av den privata konsumtionen påverkas av offentliga regleringar och ingrepp. Betydande delar av den privata sektorn (livsmedel, bostäder, energi, transporter) berörs av statliga och kommunala regleringar, subventioner eller konkurrens från offentlig affärsverksamhet. Men också marknaden har sina brister. Ett flertal utredningar sedan har visat att konkurrensbegränsande samarbeten och dominerande ställning för vissa företag var och är inslag i den svenska marknaden. EU-medlemskapet och den konkurrenslag vi därmed fick har bidragit till sundare marknadsförhållanden. Fortfarande uppdagas dock otillåtna beteenden. Den starka företagskoncentrationen i en del branscher innebär därtill stora inträdeshinder. I många branscher har de fyra största företagen (eller kedjorna) mer än 80 procent av den sammanlagda inhemska omsättningen. 2 Samtidigt är importkonkurrensen svag i flera branscher. Det finns alltså en hel del som skulle kunna förbättras ur ett kundoch konsumentperspektiv. 1 Se t.ex. Konkurrens för ökad välfärd (SOU 1991:59). 2 Konkurrensen i Sverige 2002, KKV 2002:4. 5

6 Så mäter vi konkurrenstrycket Vårt syfte har varit att konstruera ett praktiskt verktyg för att mäta konkurrenstrycket, inom och mellan branscher i Sverige. Med branscher kan man också jämställa samhällssektorer som helt eller delvis befinner sig i den offentliga sektorn. Metoden gör att man kan jämföra branscherna (sektorerna) med varandra, och spåra anledningarna till varför konkurrensen är starkare eller svagare. Metoden kan utvidgas till att omfatta också andra branscher än dem som vi har valt. Vi har först valt ut ett antal variabler som påverkar konkurrensen eller är ett resultat av den. Vårt urval baseras på ekonomisk forskning, främst den så kallade SCP-teorin 3. Variablerna är dels sådana där vi kunnat få ett statistiskt underlag från SCB, dels sådana där kvalitativa bedömningar måste göras. De första kallar vi för mätbara variabler, de senare för kvalitativa variabler. Variablerna i konkurrensindexet är utgångspunkten för en betygssättning av konkurrenstrycket. Betygssättningen sker efter en femgradig betygsskala. I betygsmodellen motsvarar betyget 1 sämsta möjliga utfall i renodlat konkurrenshänseende och betyget 5 bästa möjliga utfall i renodlat konkurrenshänseende. Med detta menar vi alltså enbart hur variabeln påverkar, eller har påverkats av, konkurrensen. För de mätbara variablerna har vi utgått från medianvärdet för den svenska ekonomin som helhet, och grupperat betygen likformigt runt medelbetyget 3. För de kvalitativa variablerna har vi formulerat skiftliga betygskriterier. Förädlingsvärdet (förenklat = summan av löner och vinster) har använts för att vikta branschernas underavdelningar mot varandra. Betygsskala 1 = mycket negativt för konkurrensen/konkurrensen mycket svag 2 = dåligt för konkurrensen/konkurrensen svag 3 = måttlig inverkan på konkurrensen/konkurrensen medelstark 4 = bra för konkurrensen/konkurrensen stark 5 = mycket bra för konkurrensen/konkurrensen mycket stark Våra variabler Horisontell och vertikal integration Detta är en kvalitativ variabel. Med horisontell och vertikal integration menar vi graden av tillåten samordning i producent- och/eller försäljningsledet. Vi antar att högre grad av samordning generellt sett minskar konkurrensen. Import En mätbar variabel, där importens värde i kronor satts i relation till omsättningen i branschen. Högre importandel bör typiskt sett innebära större konkurrens. Inträde Mätbar variabel där en sammanvägning gjorts av andelen nyaktiverade företag i branschen med förändringen av antalet arbetsställen samt anläggningstillgångarna i relation till antalet anställda. Vår 3 Structure-Conduct-Performance, d.v.s. befintliga strukturfaktorer leder till beteenden som ger vissa utfall. 6

7 hypotes är att fler företag eller verksamheter ökar konkurrensen, samtidigt som vi tar hänsyn till att kapitalbehoven påverkar möjligheten att starta ny verksamhet. Metoden medför ett betyg med decimal. Koncentration Detta är en annan mätbar variabel, där omsättningen för de fyra största företagen i branschen satts i relation till hela branschens omsättning (så kallat CR 4-mått). Koncentration antas generellt sett leda till lägre konkurrens. Lagstiftning och annan offentligrättslig reglering Kvalitativ variabel. Med denna indikator avses i vilken utsträckning som offentliga regleringar utgör ett inträdeshinder för nya företag, respektive utgör ett hinder för befintliga företag att bedriva eller utvidga sin verksamhet. Variabeln tar endast hänsyn till lagstiftningens eller regleringens effekter i renodlat konkurrenshänseende. Betyget uttrycker således ingen värdering av om en viss reglering är nödvändig eller ej. Prisutveckling En mätbar variabel som utgör förändringen av KPI (konsumentprisindex) i branschen. En snabbare prisutveckling får typiskt sett anses indikera lägre konkurrens. Vi utgår från ett treårsmedelvärde, vilket ger ett betyg med decimal. Privata marknadsandelar Mätbar variabel. Omsättningen för icke offentligt ägd verksamhet i relation till total omsättning, där höga privata marknadsandelar antas innebära mer konkurrens. Produktivitetsutveckling Mätbar variabel. Förädlingsvärdet i förhållande till beräknat antal arbetade timmar 4 relaterat till riksgenomsnittet. Vi antar att en svag produktivitetsutveckling tyder på svag konkurrens. Vi utgår från ett treårsmedelvärde, vilket ger ett betyg med decimal. Subventioner och differentierade skatter En kvalitativ variabel där vi gjort en bedömning av hur konkurrensen påverkas av subventioner och differentierade skatter inom samma typ av verksamhet. Vårt antagande är att subventioner eller differentierade skatter påverkar konkurrensen negativt. Illojal konkurrens genom svartjobb och annat skattefusk Kvalitativ variabel. Vi har gjort en bedömning av hur konkurrensen påverkas av förekomsten generellt av svartjobb och annat skattefusk i branschen, ofta förorsakade av höga skattekilar. Dessa företeelser antas typiskt sett påverka konkurrensen negativt. Vinster En mätbar variabel. Vi har mätt rörelsemarginalen, det vill säga resultatet i förhållande till nettoomsättningen. Detta mått avser inte offentlig verksamhet. Höga vinster antas generellt tyda på svag konkurrens. Vi utgår från ett treårsmedelvärde, vilket ger ett betyg med decimal. 4 I offentlig sektor: antal anställda. 7

8 Valda branscher Variablerna har mätts respektive bedömts i förhållande till åtta branscher, var och en definierad genom användning av SNI-koder. 5 Alla branscher utom en har i sin tur delats upp i tre underavdelningar. För vart och ett av de 22 branschsegmenten har satts betyg för varje variabel. Genomsnittsbetygen för underavdelningarna (till exempel tandvård eller partihandel med livsmedel) utgör deras konkurrensindextal. Underavdelningarna har viktats samman med hjälp av sina respektive förädlingsvärden. Det sammanlagda betyg som erhållits på detta sätt blir alltså lika med branschens konkurrensindextal. När man ska undersöka konkurrensen bör man ha klart för sig att de som har den största nyttan av den är kunderna/konsumenterna. Majoriteten av företagen är små, och kan som kunder till andra företag ofta jämställas med konsumenterna. Vi har därför valt följande branscher: - beklädnad - bygg - hotell, camping och restaurang - hälso- och sjukvård - livsmedel (ej jordbruk) - telekom - transport - vård och omsorg. 5 Standard för svensk näringsgrensindelning - SNI

9 Våra resultat De åtta studerade branscherna har fått betyg mellan 2,4 (hälso- och sjukvård) och 4,0 (beklädnad). Totalrankningen är följande. 1. Beklädnadsbranschen: 4,0 2. Livsmedelsbranschen: 3,4 3. Telekombranschen: 3,3 4. Hotell, camping och restaurang: 3,1 5. Byggbranschen: 3,0 6. Transportbranschen: 2,9 7. Vård- och omsorgsbranschen: 2,8 8. Hälso- och sjukvårdsbranschen: 2,4 Man kan konstatera att hälften av de studerade sektorerna ligger på eller nära genomsnittsbetyget 3, det vill säga konkurrensen är hygglig men kan förbättras. Det är inte förvånande att hälso- och sjukvården, med sin dominans av offentlig verksamhet, placerar sig sämst. Många anser säkert att det är helt i sin ordning, därför att hälso- och sjukvården enligt deras mening inte bör vara konkurrensutsatt. Det är inte heller förvånande att beklädnadsbranschen, som till exempel har en enorm import, placerar sig bäst bland de studerade områdena. Mer uppseendeväckande är det att livsmedelbranschen, som fått utstå en hel del kritik, förefaller att ligga bättre till än telekombranschen. Det är framför allt tjänstesidan som drar ner telekombetyget. Byggbranschen får ett medelbetyg, men också detta resultat förvånar lite mot bakgrund av den omfattande kritik som branschen drabbats av under senare tid. Handeln med byggvaror drar upp totalbetyget något. Transportbranschens resultat under medel beror inte (som många kanske skulle tro) på flyget, utan på järnvägen och övriga landtransporter. Stark koncentration, låga privata marknadsandelar respektive liten import är några av förklaringarna. Vård- och omsorgsbranschens överraskande goda betyg beror bland annat på högt nyföretagande och låga vinster. Det höga nyföretagandet är dock något av en statistisk villa, eftersom det sker i näringslivet. Det måste sättas i relation till hela sektorn som i huvudsak utgörs av offentlig verksamhet. 9

10 Svenskt Näringslivs förslag Mer konkurrens i näringslivet skulle bäst tillgodoses om Sverige blev öppnare mot omvärlden. Men vi i Sverige förfogar inte själva helt över villkoren för detta. En annan mycket viktig faktor är att stärka förutsättningarna för ny- och småföretagande. Konkurrensverket arbetar redan aktivt och med framgång för att främja konkurrensen i näringslivet. Enligt vår uppfattning finns den största återstående potentialen för konkurrensförbättringar i den offentliga sektorn. Därför tar våra förslag främst sikte på sådana förhållanden där Sverige självt kan fatta beslut. Inför euro som valuta i Sverige. Det skulle öka konkurrensen genom att underlätta prisjämförelser och ta bort valutarisken i förhållande till andra EU-länder. Pröva att konkurrensutsätta de delar av den offentliga sektorns verksamhet som inte utgör myndighetsutövning. Sänk inkomstskatten så att vanliga människor får råd att köpa vita hushållstjänster. Vårda avregleringarna i de gamla monopolsektorerna genom att ge Konkurrensverket som särskilt uppdrag att följa utvecklingen i dem. Avskaffa statliga och kommunala subventioner. Förenkla Plan- och bygglagen. Förenkla reglerna för kommunal tillståndsgivning och kommunal företagstillsyn, och lagstifta om bestämda tidfrister inom vilka beslut skall ha fattats. Avveckla statens, landstingens och kommunernas ägande av kommersiellt verksamma företag. Inskränk kommunernas och landstingens möjligheter att över huvud taget ägna sig åt kommersiell verksamhet. Förbjud statliga myndigheter att ägna sig åt kommersiell verksamhet. Sverige bör inom EU kraftfullt arbeta för en avveckling av kvarstående hinder för den fria rörligheten på den inre marknaden. Sverige bör inom EU kraftfullt arbeta för en avveckling av kvarstående handelshinder för länder utanför EU. 10

11 Beklädnadsbranschen Med beklädnadsbranschen avses här tillverkning av samt parti- och detaljhandel med kläder och skor. En tendens sedan flera år är att sporthandeln fångar upp allt fler av köparna. Det kan utan vidare antas att huvuddelen av sporthandelns totala omsättning utgörs av kläder och skor. Vi har därför inkluderat såväl parti- som detaljhandel för sport- och fritidsartiklar i branschen. Storskalig tillverkning av konsumtionsartiklar är sedan lång tid utslagen i landet och endast marginella verksamheter återstår. Vad som återstår är oftast design, produktutveckling, logistik och marknadsföring. Importen är därför synnerligen omfattande. Det finns flera stora aktörer inom såväl parti- som detaljhandeln. Tillverkning av, och import och handel med, skor och kläder är inte allmänt sett föremål för någon särskild reglering, som avgjort skiljer branschen från andra konsumtionsvarubranscher. Regler om produktsäkerhet, arbetsmiljö etc torde inte skilja sig mer från andra branscher än vad som kan anses motiverat med hänsyn till produkternas natur. Det finns såvitt känt inte heller några lagstiftade särskilda behörighets- eller ansvarsregler som är enkom avsedda för branschen. Dock är handeln underkastad det kommunala planmonopolet vad avser förläggningen av sina lokaliteter (liksom för övrigt tillverkningen). Inom området finns efter vad vi kan förstå inte någon offentlig verksamhet. Trots tämligen stor och tilltagande samordning av både distribution och försäljning måste konkurrensen bedömas vara hård. Marknadsföringskostnaderna är sannolikt betydande, och branschen upplever ständiga variationer både avseende säsong och mode. Konkurrensen i samtliga delbranscher är mycket hög, det vill säga strax under eller över betyget 4. Hela branschen (sammanvägt betyg) Konc. Im- In- Pris- Pro- Vinst Priv. In- Subv. Lagst Illoj Total port träde utv. dukt. MA tegr. o sk. /regl konk. 3,5 4,3 3,2 4,3 3,1 3,9 5 3,1 4,3 4,9 4,3 4,0 Beklädnadstillverkning Konc. Im- In- Pris- Pro- Vinst Priv. In- Subv. Lagst Illoj Total Port träde utv. dukt. MA tegr. o sk. /regl. konk ,3 4,3 2,7 2, ,0 Partihandel med beklädnadsvaror Konc. Im- In- Pris- Pro- Vinst Priv. In- Subv Lagst Illoj Total 5 5 3,7 4,3 3,1 4, ,4 Detaljhandel med beklädnadsvaror Konc. Im- In- Pris- Pro- Vinst Priv. In- Subv Lagst Illoj Total 3 4 3,0 4,3 4,0 4, ,9 11

12 Byggbranschen I vår analys av byggsektorn, har vi av resursskäl begränsat analysen till de tre leden produktion av byggmaterial, byggentreprenörer och installatörer samt handel med byggmaterial. Detta innebär att vi sätter gränsen för sektorn när huset är färdigt. Fastighetsförvaltning med mera ingår således inte. Denna gränsdragning innebär att byggherre/fastighetsägarledet inte finns med och därmed inte heller det faktum att de allmännyttiga företagen, som spelar en dominerande roll, påverkar konkurrensen och utvecklingen i hela byggförädlingskedjan. Ett utmärkande drag för byggsektorn är det stora inslaget av olika typer av offentliga reglerringar. Sedan lång tid präglas den av ett detaljerat regelverk, kommunala plan- och byggmonopol, ideliga skatte- och regelförändringar, dominerande allmännyttiga företag, hyresreglering, en stark hyresrättsrörelse etc. Regelverket har framför allt varit avsett för bostadssektorn. Byggsektorn har aldrig fått möjlighet att utvecklas till en fri och effektiv marknad. Detta avspeglas emellertid endast delvis i vårt index. Till följd av regelverket är sektorn fortfarande mycket nationell, även om framför allt byggmaterialhandeln fått se ett växande antal internationella aktörer de senaste åren. Utrikeshandeln med byggmaterial är fortfarande låg. Till konkurrensproblemen hör att de mycket höga skattekilarna för hushållssektorn bidragit till uppkomsten av en betydande svart sektor vad gäller hushållens bygginvesteringar. Sammantaget är det endast cirka 40 procent av bygginvesteringarna som sker på en fungerande marknad. För övriga 60 procent sker en direkt eller indirekt offentlig styrning. Det sistnämnda gäller till exempel allt bostadsbyggande. Byggbranschen hamnar genomsnittligt på betyget 3. Betyget dras upp av handeln med byggvaror, medan entreprenör/installatörsledet hamnar strax under 3. Konkurrensen hämmas där främst av liten import, subventioner och svartarbete i hushållssektorn. Hela branschen (sammanvägt betyg) port Träde utv. dukt. MA tegr. o sk. /regl. konk. 3,6 1,8 3,3 2,6 2,4 3,6 3,8 2,9 2,9 3,5 3,1 3,0 Byggmaterialproduktion port Träde utv. dukt. MA tegr. o sk. /regl. konk ,7 2,7 2,3 4, ,3 Byggentreprenörer/-installatörer port Träde utv. dukt. MA tegr. o sk. /regl. konk ,7 2,3 2,3 3, ,8 Handel med byggvaror port Träde utv. dukt. MA tegr. o sk. /regl. konk ,7 4,3 3,0 4, ,8 12

13 Hotell-, camping- och restaurangbranschen Hotell, restauranger och campingverksamhet ingår som en del av turistnäringen. En expansiv bransch som stadigt ökar sitt utbud, dock kanske inte lika mycket i omfattning avseende antal företag. Konkurrensen avseende kommersiell service med logi och mat är till stora delar asymmetrisk. Med det menar vi att till exempel logiverksamhet ibland har ett underförstått alternativ i form av boende hos vänner och släktingar. På samma sätt kan hushållen välja att producera måltider själva som ett alternativ till att gå på restaurang. Både hotell och restauranger är personaltäta och därför svarar arbetskraftskostnaden för en viktig del av kostnadsmassan. Campingnäringen är säsongsberoende och har mycket få fast anställda. Hotellmarknaden är cyklisk, vilket innebär att den i hög grad påverkas av hur näringsliv och offentlig sektor reser, konfererar och representerar, det vill säga hur aktivitetsnivån utvecklas. Beläggningsgraden är den lägsta i Norden och väsentligt lägre än europasnittet. Restauranger säljer mer när den privata konsumtionen stärks. Restaurangmarknaden utmärks av överetablering inom vissa segment och av svag lönsamhet. För många restauranger är det dominerande kundsegmentet hushållen som betalar ur egen ficka medan andra restauranger i första hand vänder sig till företagsmarknaden där uppdragsgivaren betalar. Under 1990-talet har ägandet av de större företagen i branschen kraftigt omstrukturerats genom uppköp av utländska intressen, som idag dominerar de större kedjorna. Konkurrensen i sektorn ligger generellt strax över 3. Hotellsektorn drar ned totalbetyget, framför allt på grund av låg import*/ och en snabb prisutveckling. Hela branschen (sammanvägt betyg) 4,6 1,0 4,0 3,2 2,5 3,2 3,0 4,6 2,7 3,0 2,1 3,1 Hotell 4 1 3,3 1,7 2,0 2, ,9 Camping och annan logi 5 1 3,7 3,0 2,7 1, ,1 Restaurang 5 1 4,3 4,0 2,7 3, ,2 */ Detta är en naturlig följd av mätmetoden. 13

14 Hälso- och sjukvårdsbranschen I Hälso- och sjukvårdslagen anges att med hälso- och sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Dit räknas också sjuktransporter samt omhändertagande av avlidna. Till hälso- och sjukvård hör också tandvård. Skyldigheten att svara för sjukvård och tandvård ligger först och främst på landstingen. 6 Beträffande viss långtidssjukvård vilar skyldigheten på kommunerna. Hälso- och sjukvård är föremål för en synnerligen omfattande offentlig reglering på många nivåer, sannolikt den mest omfattande för någon verksamhet av betydelse i det svenska samhället. De grundläggande reglerna återfinns i Hälso- och sjukvårdslagen. Tandvården har sin grundläggande reglering samlad i Tandvårdslagen. Bestämmelser om skyldighet, behörighet och legitimation för hälso- och sjukvårdens personal finns samlade i Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS. Därutöver finns en mängd särregleringar. I Sverige har man valt att producera det mesta av hälso- och sjukvården i offentlig regi. Privata aktörers andel av hälso- och sjukvården är liten. Till skillnad från många andra varu- och tjänsteområden som tillgodoser grundläggande behov har Hälso- och sjukvården getts en rättslig särställning som är unik. Såväl dess befintlighet, finansiering och verksamhet är offentligt garanterad och reglerad. De marknadsmekanismer som utmärker andra basala varu- och tjänsteområden är till större delen satta ur spel. Även om detta anses vara nödvändigt så påverkas konkurrensen negativt. Branschen har det lägsta betyget av de studerade sektorerna. Låga privata marknadsandelar, offentliga subventioner, låg import och stark integration drar ner betyget. Hela branschen (sammanvägt betyg) Konc. Im- In- Pris- Pro- Vinst*/ Priv. In- Subv Lagst Illoj. Total 2,9 1,0 5,0 1,7 3,0 2,2 1,0 1,3 1,1 2,1 5,0 2,4 Egentlig sjukvård ,7 3,0 2, ,4 Tandvård 1 1 4,3 1,7 3,0 1, ,4 Annan hälso- och sjukvård (laboratorier etc.) ,7 3,0 1, ,6 */ Vinstmåttet för hela denna bransch avser inte offentlig verksamhet. 6 Gäller även landstingsfri kommun, numera endast Gotlands kommun. 14

15 Livsmedelsbranschen I denna studie är jordbruket exkluderat och konkurrensen undersöks enbart i livsmedelsindustrin samt parti- och detaljhandeln. Även handeln med alkoholhaltiga drycker och tobak har exkluderats så långt det varit möjligt. Livsmedelsbranschen i Sverige präglas av vertikal integration, dels mellan jordbruksledet och livsmedelsindustrin, dels i parti- och detaljhandelsledet där det finns tre aktörer med nästan total dominans. Partihandelsledets starka koncentration och dess vertikala integration gör att ett begränsat antal leverantörer klarar detaljhandelskedjornas krav på kapacitet och geografisk täckning med mera. Inom livsmedelsindustrin har inget av företagen mer än 10 procent av den totala försäljningen eller antalet anställda men kan mycket väl ha dominerande ställning inom en delbransch. Inom mejeri- och slakteriverksamhet finns en stark vertikal integration mellan lantbruksnäringen och livsmedelsindustrin. Inom livsmedelsindustrin totalt sett finns dock stark konkurrens, främst genom utlandsägda företag verksamma i Sverige. Partihandeln domineras av tre rikstäckande aktörer: ICA, COOP Sverige och Axfood som framför allt försörjer sina egna butikskedjor med produkter. De tre stora blocken har tillsammans nästan 90 procent av försäljningen. Deras andel av antalet dagligvarubutiker var år 2001 cirka 60 %. En viss del av varudistributionen sker utanför kedjornas lagercentraler, direkt från producentföretaget till butikerna. Förutom partihandelns försäljning till detaljhandeln förekommer även partihandel från grossist till grossist samt försäljning direkt till storkök. Betyget för samtliga delsektorer ligger på mellan 3,4 3,6. Betygen dras överlag ned framför allt av den höga integrationen mellan olika led. Hela branschen (sammanvägt betyg) 2,8 2,8 3,2 4,0 2,5 5 4,8 1,5 3,3 3,0 4,6 3,4 Livsmedelsindustri 3 3 2,7 4,0 3, ,5 Partihandel med livsmedel 2 4 3,7 4,0 2, ,6 Detaljhandel med livsmedel 3 2 3,7 4,0 2, ,4 15

16 Telekombranschen För att på ett rimligt sätt kunna avgränsa sektorn har vi i analysen valt att inte ta med IT-konsultsektorn, utan fokuserat på produktion av telekomutrustning, handel med telekomprodukter samt telefonitjänster. Telekomsektorn, och framför allt tjänstedelarna, var under lång tid ett offentligt monopol med dåvarande Televerket som enda leverantör. På produktionssidan var LM Ericsson (till vissa delar i samverkan med Televerket) den helt dominerande aktören. Alla apparater etc skulle typgodkännas innan de fick säljas på marknaden. Under 1980-talet avreglerades gradvis telekommarknaden, och nya aktörer etablerade sig. Utvecklingen drevs på av mobiltelefonin, men kom med viss eftersläpning även att gälla den fasta telefonin. Den snabba tekniska utvecklingen medförde samtidigt att strukturen på produktsidan förändrades. Nya företag växte fram för tillverkning av till exempel radioantenner, för underleveranser till mobiltelefontillverkningen etc. Importen ökade också kraftigt, liksom exporten. Den explosionsartade utvecklingen av mobiltelefonin medförde vidare att en rad nya distributionskanaler öppnades, både genom butikskedjor och försäljning av kontantkort i vanlig butikshandel. Den faktor som numera främst diskuteras ur ett konkurrensperspektiv är Telias fortsatt dominerande ställning vad avser fast telefoni respektive bredband. Handeln med telekomvaror drar upp branschens genomsnittsbetyg, medan telekomtjänster drar ned det. Det sistnämnda beror i sin tur dels på låga privata marknadsandelar, dels på höga vinster. Hela branschen (sammanvägt betyg) 1,8 3,4 3,5 3,8 3,2 2,9 2,8 2,5 4,1 3,1 5 3,3 Tillverkning av telekomutrustning 1 5 3,3 4,0 2,3 4, ,7 Handel med telekomvaror 3 5 3,7 5 2, ,2 Telekomtjänster 2 2 3,7 3,3 4,0 1, ,7 16

17 Transportbranschen Persontransporterna domineras av resandet med egen bil och godstransporterna av åkerinäringen. I vår studie har resor med egen bil exkluderats. Likaså har inrikes transporter med fartyg uteslutits. Transportbranschen är delvis starkt koncentrerad, med ett fåtal aktörer inom järnvägs- och flygtransporter, medan godstransporter med lastbil samt persontransporter med buss är en marknad med ett stort antal aktörer. I och med uppdelningen 1988 i Banverket och SJ öppnades möjligheten till viss konkurrensutsättning av persontrafiken i form av upphandling av persontrafik. Godstrafiken är konkurrensutsatt sedan Den svenska järnvägen har drygt 20 olika tågoperatörer. SJ AB:s dominerande marknadsandel inom den långväga persontrafiken förklaras av att SJ AB har ensamrätt till lönsam interregional persontrafik på stomnätet. Inom godstransporterna finns det ett tiotal tågoperatörer men marknaden domineras helt av statligt ägda Green Cargo, tillsammans med TGOJ samt Malmtrafiken i Kiruna AB. Godstransporter i Sverige sker till helt övervägande del på landsväg med lastbil. Busstrafiken bedrivs huvudsakligen som lokal och regional linjetrafik. Branschen kännetecknas av ett stort antal småföretag samt några riktigt stora. Flygmarknaden domineras av SAS med en marknadsandel om cirka 74 % följt av Skyways (13 %) och Malmö Aviation (10 %). Skyways ägs av SAS till 25 %. Det viktigaste inträdeshindret utgörs av att branschen är mycket kapitalintensiv och har stordriftsfördelar. Branschen får totalt ett betyg strax under 3. Det är främst järnvägstransporterna som drar ned betyget på grund av hög koncentration, offentliga regleringar och låga privata marknadsandelar. Hela branschen (sammanvägt betyg) 4,2 1,8 2,3 2,4 2,6 3,3 2,4 3,5 3,2 2,6 3,4 2,9 Järnvägstransporter 1 3 1,0 2,3 3, ,7 Övrig landtransport 5 1 2,3 2,3 2,6 3, ,8 Lufttransport 1 5 2,3 2,7 3,7 4, ,1 17

18 Vård- och omsorgsbranschen Den grundläggande skyldigheten att ta vård om gamla eller funktionshindrade ligger på kommunerna. Enskilda kan dock själva välja att tillgodose sina behov av service. Med vård och omsorg om äldre och funktionshindrade menar vi här både den vård och omsorg som kommunerna enligt lag är skyldiga att ansvara för och privat finansierad vård, för angivna grupper. Området innefattar således både särskilt boende och därmed förknippad vård och service, samt omsorg och sociala tjänster i öppenvård för äldre och funktionshindrade, till exempel hemtjänst. Kommunernas skyldighet att svara för vård och omsorg om äldre och funktionshindrade innebär inget krav på att kommunerna själva ska leverera vården och omsorgen. Liksom hälso- och sjukvården är vård och omsorg kringgärdad av ett omfattande offentligt regelverk. Det är dock inte lika långtgående. I den mån vård och omsorg innefattar hälso- och sjukvård gäller bestämmelserna för den senare, avseende till exempel behörighet, ansvar och tillsyn. Vård och omsorg som utövas i särskilt boende kräver länsstyrelsens tillstånd och står under dess tillsyn, liksom under socialnämnden i den kommun där det särskilda boendet är beläget. Detta gäller oavsett om vården och omsorgen är betalad av det allmänna eller av privata medel. Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade levereras sålunda i allt väsentligt av kommunerna, med ett numera beaktansvärt inslag av privata vårdgivare som på kommunernas uppdrag också bidrar. Privata aktörer bidrog 2001 med vård och omsorg till ett värde motsvarande omkring 10 procent av kommunernas totalkostnad för vård och omsorg. Genomsnittsbetyget för branschen hamnar under 3, främst på grund av låg import, låga privata marknadsandelar och omfattande subventioner. Hela branschen (inga underavdelningar) Konc. Im- In- Pris- Pro- Vinst*/ Priv. In- Subv Lagst Illoj. Total Ej uppg. 2, ,8 */ Vinstmåttet för hela denna bransch avser inte offentlig verksamhet. 18

19 Inledning Konkurrens spelar en avgörande roll för att åstadkomma ekonomisk tillväxt. Men när man talar om huruvida konkurrensen är stark eller svag har vi få mätinstrument. Vi har inte heller någon sammanhållande metod för att mäta eller bedöma konkurrensens styrka. Oftast ser man dessutom enbart till hur konkurrensen fungerar i näringslivet och missar därmed hela den offentliga sektorn. Denna rapport presenterar en metod för att mäta konkurrenstrycket i olika branscher i Sverige. Med branscher kan man också jämställa samhällssektorer som helt eller delvis befinner sig i den offentliga sektorn. Metoden gör att man kan jämföra branscherna (sektorerna) med varandra, och spåra anledningarna till varför konkurrensen är starkare eller svagare. Metoden kan utvidgas till att omfatta också andra branscher (sektorer) än de som vi har valt. I ett första kapitel om Konkurrens och tillväxt tecknar vi en teoretisk bakgrund och beskriver varför konkurrensen är så viktig för en dynamisk ekonomi. Tyngdpunkten ligger på att beskriva olika typer av effektivitet; statisk, organisatorisk och dynamisk. Det andra kapitlet, Hur kan man mäta konkurrens?, redogör för vårt val av metod och hur vi har valt variabler (mätbara såväl som kvalitativa) och branscher. Vi har utgått från den så kallade SCP-modellen och skapat ett index som tillåter jämförelser mellan olika branscher. Varje bransch (sektor) bedöms enligt samma kriterier och betygssätts i en femgradig skala för var och en av variablerna. Det sammanlagda betyget, eller indextalet, utgör ett mått på branschens konkurrenstryck. Kapitlet Åtta konsumentnära branscher innehåller en detaljerad beskrivning av de valda branscherna med angivande av de SNI-koder vi använt för att avgränsa dem. 7 För varje bransch (sektor) anges betyg, såväl för varje enskild variabel som sammanlagt. De valda branscherna är - beklädnad - bygg - hotell, camping och restaurang - hälso- och sjukvård - livsmedel (ej jordbruk) - telekom - transport - vård och omsorg. I ett avslutande kapitel Konkurrensen i Sverige hur kan den förbättras? ger vi vår bild av de senaste årens utveckling inom såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Vi summerar där Svenskt Näringslivs förslag till övergripande åtgärder för att förbättra konkurrensen. Bilagedelen innehåller en redovisning från SCB av indikatorerna och hur de presenterats för Svenskt Näringsliv, samt viss annan information av intresse för statistiken. 7 SNI Standard för svensk näringsgrensindelning

20 Konkurrens och tillväxt Vad är tillväxt? Tillväxt sett ur ett företagsperspektiv är när försäljning och inkomster ökar. Tillväxten speglar i detta fall kundernas uppskattning av företagets produkter. Tillväxt ur ett lands perspektiv är summan av alla ekonomiska aktörers tillväxt, det vill säga summan av värdeökningen av alla varor och tjänster som produceras i landet. Idag svarar näringslivet för cirka 80 procent av allt som produceras i Sverige. 8 Ekonomisk tillväxt innebär att de samlade resurserna ökar och att landet därmed blir rikare. Det vanligaste måttet på ekonomisk tillväxt är bruttonationalprodukten (BNP). BNP motsvarar summan av värdet på alla varor och tjänster som tillverkas och utförs inom landet under ett år. Tillväxt kan skapa fler arbetstillfällen. Tillväxt kan även ge högre reallöner och öka människors utrymme för privat konsumtion. Högre reallöner ökar skatteunderlaget så att staten får ökade inkomster utan att behöva höja skatterna. Tillväxt kan öka de offentliga pensionerna i framtiden då dessa baseras på och finansieras med avgifter från de förvärvsarbetande. Tillväxt och ökat välstånd handlar om hur vi ska få resurser till samhällsservice som boende, skolor, sjukvård, äldreomsorg och vägar. Men de resurser som tillväxten skapar kan också användas för att ge oss mer och rikare fritid. En mycket viktig förutsättning för tillväxt är fungerande marknader och därmed konkurrens. Rimliga konkurrensvillkor är grundläggande för marknadsekonomin. Genom att företagen har möjlighet att fritt konkurrera stimuleras effektivitet, produktutveckling och lyhördhet inför konsumenternas önskemål. Bristande konkurrens, såsom monopol och regleringar, hämmar istället tillväxten och den ekonomiska utvecklingen. Konkurrensen har inte enbart en grundläggande betydelse för ekonomisk tillväxt utan även för social, vetenskaplig och kulturell utveckling. Konkurrens mellan olika aktörer, oavsett verksamhet, bidrar till ökad effektivitet och till att människor ges större möjligheter att få sina behov tillgodosedda. Konkurrens utgör även en stark drivkraft för nya innovationer, som in sin tur leder till ökad konkurrens och ökad tillväxt. Konkurrens ger, generellt sett, människor större valmöjligheter. I ett av förarbetena till konkurrenslagen, Proposition 1992/93:56 9 beskrivs konkurrensens roll på följande sätt: Konkurrensförhållandena spelar en avgörande roll för dynamik och tillväxt i den svenska ekonomin. Konkurrensen stimulerar till bättre användning av samhällets resurser och stärker det svenska näringslivets förmåga att långsiktigt hävda sig på internationella marknader. En ökad konkurrens är till fördel för konsumenterna genom att priserna pressas och utbudet breddas. Konkurrensens positiva effekter Konkurrens kan ske på många olika plan och påverkar därmed ekonomin på en rad olika sätt. Konkurrensen påverkar jämviktspriser och jämviktsutbud, det vill säga hur mycket företagen 8 Nationalräkenskaperna (2001). 9 Proposition (1992/93:56). 20

Svenskt konkurrensindex åtta konsumentnära branscher granskade

Svenskt konkurrensindex åtta konsumentnära branscher granskade Svenskt konkurrensindex åtta konsumentnära branscher granskade Maj 2003 Kortversion Innehållsförteckning Tillväxten och konkurrensen 3 Konkurrensen i Sverige 4 Så mäter vi konkurrenstrycket 5 Våra resultat

Läs mer

KONKURRENS PÅ NYA VILLKOR

KONKURRENS PÅ NYA VILLKOR KONKURRENS PÅ NYA VILLKOR Mattias Ganslandt & Sten Nyberg Konkurrens på nya villkor SNS FÖRLAG SNS Fdrlag BOX 5629 I I4 86 STOCKHOLM TELEFON 08. 507 025 00 TELEFAX 08 50702525 E-POST order@sns.se WEBBPLATS

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Lagutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM 2003-03-04 Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Regeringen har nu lagt en proposition om nya förmånsrättsregler som i stor utsträckning grundas

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2015-08-13 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Konkurrensutsättning av vård och omsorg

Konkurrensutsättning av vård och omsorg 2007-02-21 1 (6) Konkurrensutsättning av vård och omsorg Anförande av generaldirektör Claes Norgren vid Konkurrensverkets konferens Konkurrensutsättning av vård och omsorg ökad välfärd och valmöjligheter

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-06-15 Dnr 287/2010 1 (5) Anmälande företag Bonnierförlagen AB, org.nr 556023-8445, Box 3159, 103 63 STOCKHOLM Ombud: advokaten Lars Johansson, Nord & Co Advokatbyrå

Läs mer

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2014-03-06 Dnr 509/2013 1 (5) Uddevalla Omnibus AB S Järnvägsgatan 2 451 50 Uddevalla Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012 Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012 Ekonomisk tillväxt vad är det? Tillväxtbegreppet komplext och omstritt, inte värdeneutralt! Komponenter som brukar anses ingå Förädlingsvärde

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:2

Policy Brief Nummer 2011:2 Policy Brief Nummer 2011:2 Livsmedelspriser i Sverige; butikers lokalisering och konkurrens Svenska livsmedelspriser skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det finns också stora lokala skillnader.

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 5 & 6 TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 5 & 6 och konsumenträtt Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi ens innehåll

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Rapportens syften Analysera påverkan på de offentliga finanserna

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

ROT-avdraget skapar fler vita jobb VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE ROT-avdraget skapar fler vita jobb En studie kring inställningen till ROT-avdraget hos 2 447 företag inom byggbranschen December 2011 BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Inledning

Läs mer

Vår syn på lönebildning

Vår syn på lönebildning Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte

Läs mer

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Konjunktur Risker Eurokrisen har påverkat konsumtionsmönstren negativt. Verksamheten påverkas av att Cloettas kunder får försämrad lönsamhet, vilket

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats? Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Merchanting en växande del av tjänsteexporten

Merchanting en växande del av tjänsteexporten Merchanting en växande del av tjänsteexporten KURT GUSTAVSSON OCH LARS FORS Utrikeshandeln med tjänster har de senaste åren ökat i betydelse. Den snabba ökningen i särskilt exporten av tjänster har bidragit

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer