Svenskt konkurrensindex åtta konsumentnära branscher granskade

Transkript

1 Svenskt konkurrensindex åtta konsumentnära branscher granskade Maj 2003 Kortversion

2 Innehållsförteckning Tillväxten och konkurrensen 3 Konkurrensen i Sverige 4 Så mäter vi konkurrenstrycket 5 Våra resultat 8 Svenskt Näringslivs förslag 9 Åtta konsumentnära branscher: Beklädnadsbranschen 10 Byggbranschen 11 Hotell-, camping och restaurangbranschen 12 Hälso- och sjukvårdsbranschen 13 Livsmedelsbranschen 14 Telekombranschen 15 Transportbranschen 16 Vård- och omsorgsbranschen 17

3 Tillväxten och konkurrensen Svenskt Näringslivs viktigaste målsättning är att bidra till ökad tillväxt. Ekonomisk tillväxt innebär att de samlade resurserna ökar och att landet därmed blir rikare. Tillväxt kan skapa fler arbetstillfällen. Tillväxt kan också ge högre reallöner och öka utrymmet för privat konsumtion. Högre reallöner ökar skatteunderlaget så att staten får ökade inkomster utan att behöva höja skatterna. Tillväxt kan även öka de offentliga pensionerna i framtiden. Tillväxt och ökat välstånd handlar om hur vi ska få resurser till samhällsservice, som boende, skolor, sjukvård, äldreomsorg och vägar. Men de resurser som tillväxten skapar kan också användas för att ge oss mer och rikare fritid. En av de viktigaste förutsättningarna för tillväxt är fungerande marknader, och därmed konkurrens. Genom att företagen har möjlighet att fritt konkurrera stimuleras effektivitet, produktutveckling och lyhördhet inför konsumenternas önskemål. Bristande konkurrens, genom till exempel monopol och regleringar eller illojal konkurrens genom svartarbete med mera, hämmar tillväxten och den ekonomiska utvecklingen. Konkurrensen är inte och kommer aldrig att bli perfekt. Men den kan alltid bli bättre. Konkurrensen betyder naturligtvis mycket för den enskilda konsumenten. Men också ur företagens synvinkel är en god konkurrens av stor betydelse (även företagen är kunder!). Det handlar inte bara om lägre priser utan kanske framför allt om att upprätthålla ett konkurrenstryck som driver utvecklingen framåt. Vi har valt att anlägga detta perspektiv, och i våra val av studerade områden låtit den direkta kund- och konsumentnyttan bli det främsta urvalskriteriet. Vi har försökt mäta konkurrenstrycket i olika branscher relativt varandra. Vår metod gör att man kan diskutera och följa eventuella brister i konkurrensen tillbaka till deras källa. Det är vår förhoppning att denna nya ansats ska bidra till en vidgad och vitaliserad debatt om konkurrensen i Sverige. Kanske kan vi på sikt få se också konkret politisk handling, inte bara i förhållande till näringslivet utan också till den vidsträckta offentliga sektor som idag har den största potentialen för tillväxt genom konkurrensutsättning. För tillväxtens skull behöver vi mer konkurrens inte mindre! Rapporten är resultatet av ett projektarbete med deltagande från såväl Svenskt Näringsliv som dess medlemsorganisationer. Allt statistiskt underlag för de mätbara variablerna har erhållits från SCB. Projektgruppen har bestått av: Olof Erixon, Svenskt Näringsliv, projektledare Joakim Bogdanoff, Svenskt Näringsliv Ari Hietasalo, Svenskt Näringsliv Lars Jagrén, Sveriges Byggindustrier Agnes Palinski, Svenskt Näringsliv Margaretha Swanström, Svenskt Näringsliv Olof Erixon Projektledare 3

4 Konkurrensen i Sverige För år sedan var konkurrenstrycket i den svenska ekonomin begränsat. Detta berodde främst på offentliga regleringar och monopol, samarbete mellan konkurrenter samt dominerande ställning för vissa företag. Under 1990-talet genomfördes en rad politiska reformer som förändrade en del av närings- och konkurrenspolitiken i Sverige. Medlemskapet i EU öppnade till exempel en rad tidigare skyddade marknader för konkurrens, förbättrade möjligheterna till gränsöverskridande handel samt skärpte kontrollen av statsstöd till företag och producenter. Prisnivåskillnaden mellan Sverige och EU minskade kraftigt sedan Sverige blev en del av den inre marknaden. Från att i början av 1990-talet legat på cirka 50 procent över EU-genomsnittet ligger de svenska konsumentpriserna idag cirka 20 procent över. Det finns emellertid fortfarande problem i de konkurrensutsatta delarna av ekonomin. Tullar och handelshinder begränsar konkurrensen på ett flertal produktmarknader. Dessutom hämmas den internationella handeln av stora skillnader i tekniska regler och standarder. Andra viktiga reformer under 1990-talet var den ökade konkurrensutsättningen av marknader som tidigare varit reglerade eller monopoliserade. Exempel på detta är avregleringen av taximarknaden, inrikesflyget och elmarknaden. I många fall har dock den tidigare statliga aktören fortsatt att ha en dominerande ställning på marknaden. Konkurrensen i Sverige är fortfarande i stor utsträckning begränsad. En viktig förklaring är att den offentliga sektorn är stor och fortfarande gör det mesta i egen regi. De privata företagen tillgodoser endast en mindre del av den kommunala konsumtionen. Så till exempel svarade privata driftentreprenader för endast 8 procent av de kommunala verksamhetskostnaderna Viktiga delar av den privata konsumtionen påverkas av offentliga regleringar och ingrepp. Betydande delar av den privata sektorn (livsmedel, bostäder, energi, transporter) berörs av statliga och kommunala regleringar, subventioner eller konkurrens från offentlig affärsverksamhet. Men också marknaden har sina brister. Ett flertal utredningar sedan har visat att konkurrensbegränsande samarbeten och dominerande ställning för vissa företag var och är inslag i den svenska marknaden. EU-medlemskapet och den konkurrenslag vi därmed fick har bidragit till sundare marknadsförhållanden. Fortfarande uppdagas dock otillåtna beteenden. Den starka företagskoncentrationen i en del branscher innebär därtill stora inträdeshinder. I många branscher har de fyra största företagen (eller kedjorna) mer än 80 procent av den sammanlagda inhemska omsättningen. 2 Samtidigt är importkonkurrensen svag i flera branscher. Det finns alltså en hel del som skulle kunna förbättras ur ett kundoch konsumentperspektiv. 1 Se t.ex. Konkurrens för ökad välfärd (SOU 1991:59). 2 Konkurrensen i Sverige 2002, KKV 2002:4. 4

5 Så mäter vi konkurrenstrycket Vårt syfte har varit att konstruera ett praktiskt verktyg för att mäta konkurrenstrycket, inom och mellan branscher i Sverige. Med branscher kan man också jämställa samhällssektorer som helt eller delvis befinner sig i den offentliga sektorn. Metoden gör att man kan jämföra branscherna (sektorerna) med varandra, och spåra anledningarna till varför konkurrensen är starkare eller svagare. Metoden kan utvidgas till att omfatta också andra branscher än dem som vi har valt. Vi har först valt ut ett antal variabler som påverkar konkurrensen eller är ett resultat av den. Vårt urval baseras på ekonomisk forskning, främst den så kallade SCP-teorin 3. Variablerna är dels sådana där vi kunnat få ett statistiskt underlag från SCB, dels sådana där kvalitativa bedömningar måste göras. De första kallar vi för mätbara variabler, de senare för kvalitativa variabler. Variablerna i konkurrensindexet är utgångspunkten för en betygssättning av konkurrenstrycket. Betygssättningen sker efter en femgradig betygsskala. I betygsmodellen motsvarar betyget 1 sämsta möjliga utfall i renodlat konkurrenshänseende och betyget 5 bästa möjliga utfall i renodlat konkurrenshänseende. Med detta menar vi alltså enbart hur variabeln påverkar, eller har påverkats av, konkurrensen. För de mätbara variablerna har vi utgått från medianvärdet för den svenska ekonomin som helhet, och grupperat betygen likformigt runt medelbetyget 3. För de kvalitativa variablerna har vi formulerat skiftliga betygskriterier. Förädlingsvärdet (förenklat = summan av löner och vinster) har använts för att vikta branschernas underavdelningar mot varandra. Betygsskala 1 = mycket negativt för konkurrensen/konkurrensen mycket svag 2 = dåligt för konkurrensen/konkurrensen svag 3 = måttlig inverkan på konkurrensen/konkurrensen medelstark 4 = bra för konkurrensen/konkurrensen stark 5 = mycket bra för konkurrensen/konkurrensen mycket stark Våra variabler Horisontell och vertikal integration Detta är en kvalitativ variabel. Med horisontell och vertikal integration menar vi graden av tillåten samordning i producent- och/eller försäljningsledet. Vi antar att högre grad av samordning generellt sett minskar konkurrensen. Import En mätbar variabel, där importens värde i kronor satts i relation till omsättningen i branschen. Högre importandel bör typiskt sett innebära större konkurrens. Mätbar variabel där en sammanvägning gjorts av andelen nyaktiverade företag i branschen med förändringen av antalet arbetsställen samt anläggningstillgångarna i relation till antalet anställda. Vår 3 Structure-Conduct-Performance, d.v.s. befintliga strukturfaktorer leder till beteenden som ger vissa utfall. 5

6 hypotes är att fler företag eller verksamheter ökar konkurrensen, samtidigt som vi tar hänsyn till att kapitalbehoven påverkar möjligheten att starta ny verksamhet. Metoden medför ett betyg med decimal. Koncentration Detta är en annan mätbar variabel, där omsättningen för de fyra största företagen i branschen satts i relation till hela branschens omsättning (så kallat CR 4-mått). Koncentration antas generellt sett leda till lägre konkurrens. iftning och annan offentligrättslig reglering Kvalitativ variabel. Med denna indikator avses i vilken utsträckning som offentliga regleringar utgör ett inträdeshinder för nya företag, respektive utgör ett hinder för befintliga företag att bedriva eller utvidga sin verksamhet. Variabeln tar endast hänsyn till lagstiftningens eller regleringens effekter i renodlat konkurrenshänseende. Betyget uttrycker således ingen värdering av om en viss reglering är nödvändig eller ej. Prisutveckling En mätbar variabel som utgör förändringen av KPI (konsumentprisindex) i branschen. En snabbare prisutveckling får typiskt sett anses indikera lägre konkurrens. Vi utgår från ett treårsmedelvärde, vilket ger ett betyg med decimal. Privata marknadsandelar Mätbar variabel. Omsättningen för icke offentligt ägd verksamhet i relation till total omsättning, där höga privata marknadsandelar antas innebära mer konkurrens. Produktivitetsutveckling Mätbar variabel. Förädlingsvärdet i förhållande till beräknat antal arbetade timmar 4 relaterat till riksgenomsnittet. Vi antar att en svag produktivitetsutveckling tyder på svag konkurrens. Vi utgår från ett treårsmedelvärde, vilket ger ett betyg med decimal. entioner och differentierade skatter En kvalitativ variabel där vi gjort en bedömning av hur konkurrensen påverkas av subventioner och differentierade skatter inom samma typ av verksamhet. Vårt antagande är att subventioner eller differentierade skatter påverkar konkurrensen negativt. Illojal konkurrens genom svartjobb och annat skattefusk Kvalitativ variabel. Vi har gjort en bedömning av hur konkurrensen påverkas av förekomsten generellt av svartjobb och annat skattefusk i branschen, ofta förorsakade av höga skattekilar. Dessa företeelser antas typiskt sett påverka konkurrensen negativt. Vinster En mätbar variabel. Vi har mätt rörelsemarginalen, det vill säga resultatet i förhållande till nettoomsättningen. Detta mått avser inte offentlig verksamhet. Höga vinster antas generellt tyda på svag konkurrens. Vi utgår från ett treårsmedelvärde, vilket ger ett betyg med decimal. 4 I offentlig sektor: antal anställda. 6

7 Valda branscher Variablerna har mätts respektive bedömts i förhållande till åtta branscher, var och en definierad genom användning av SNI-koder. 5 Alla branscher utom en har i sin tur delats upp i tre underavdelningar. För vart och ett av de 22 branschsegmenten har satts betyg för varje variabel. Genomsnittsbetygen för underavdelningarna (till exempel tandvård eller partihandel med livsmedel) utgör deras konkurrensindextal. Underavdelningarna har viktats samman med hjälp av sina respektive förädlingsvärden. Det sammanlagda betyg som erhållits på detta sätt blir alltså lika med branschens konkurrensindextal. När man ska undersöka konkurrensen bör man ha klart för sig att de som har den största nyttan av den är kunderna/konsumenterna. Majoriteten av företagen är små, och kan som kunder till andra företag ofta jämställas med konsumenterna. Vi har därför valt följande branscher: - beklädnad - bygg - hotell, camping och restaurang - hälso- och sjukvård - livsmedel (ej jordbruk) - telekom - transport - vård och omsorg. 5 Standard för svensk näringsgrensindelning - SNI

8 Våra resultat De åtta studerade branscherna har fått betyg mellan 2,4 (hälso- och sjukvård) och 4,0 (beklädnad). rankningen är följande. 1. Beklädnadsbranschen: 4,0 2. Livsmedelsbranschen: 3,4 3. Telekombranschen: 3,3 4. Hotell, camping och restaurang: 3,1 5. Byggbranschen: 3,0 6. Transportbranschen: 2,9 7. Vård- och omsorgsbranschen: 2,8 8. Hälso- och sjukvårdsbranschen: 2,4 Man kan konstatera att hälften av de studerade sektorerna ligger på eller nära genomsnittsbetyget 3, det vill säga konkurrensen är hygglig men kan förbättras. Det är inte förvånande att hälso- och sjukvården, med sin dominans av offentlig verksamhet, placerar sig sämst. Många anser säkert att det är helt i sin ordning, därför att hälso- och sjukvården enligt deras mening inte bör vara konkurrensutsatt. Det är inte heller förvånande att beklädnadsbranschen, som till exempel har en enorm import, placerar sig bäst bland de studerade områdena. Mer uppseendeväckande är det att livsmedelbranschen, som fått utstå en hel del kritik, förefaller att ligga bättre till än telekombranschen. Det är framför allt tjänstesidan som drar ner telekombetyget. Byggbranschen får ett medelbetyg, men också detta resultat förvånar lite mot bakgrund av den omfattande kritik som branschen drabbats av under senare tid. Handeln med byggvaror drar upp totalbetyget något. Transportbranschens resultat under medel beror inte (som många kanske skulle tro) på flyget, utan på järnvägen och övriga landtransporter. Stark koncentration, låga privata marknadsandelar respektive liten import är några av förklaringarna. Vård- och omsorgsbranschens överraskande goda betyg beror bland annat på högt nyföretagande och låga vinster. Det höga nyföretagandet är dock något av en statistisk villa, eftersom det sker i näringslivet. Det måste sättas i relation till hela sektorn som i huvudsak utgörs av offentlig verksamhet. 8

9 Svenskt Näringslivs förslag Mer konkurrens i näringslivet skulle bäst tillgodoses om Sverige blev öppnare mot omvärlden. Men vi i Sverige förfogar inte själva helt över villkoren för detta. En annan mycket viktig faktor är att stärka förutsättningarna för ny- och småföretagande. Konkurrensverket arbetar redan aktivt och med framgång för att främja konkurrensen i näringslivet. Enligt vår uppfattning finns den största återstående potentialen för konkurrensförbättringar i den offentliga sektorn. Därför tar våra förslag främst sikte på sådana förhållanden där Sverige självt kan fatta beslut. Inför euro som valuta i Sverige. Det skulle öka konkurrensen genom att underlätta prisjämförelser och ta bort valutarisken i förhållande till andra EU-länder. Pröva att konkurrensutsätta de delar av den offentliga sektorns verksamhet som inte utgör myndighetsutövning. Sänk inkomstskatten så att vanliga människor får råd att köpa vita hushållstjänster. Vårda avregleringarna i de gamla monopolsektorerna genom att ge Konkurrensverket som särskilt uppdrag att följa utvecklingen i dem. Avskaffa statliga och kommunala subventioner. Förenkla Plan- och bygglagen. Förenkla reglerna för kommunal tillståndsgivning och kommunal företagstillsyn, och lagstifta om bestämda tidfrister inom vilka beslut skall ha fattats. Avveckla statens, landstingens och kommunernas ägande av kommersiellt verksamma företag. Inskränk kommunernas och landstingens möjligheter att över huvud taget ägna sig åt kommersiell verksamhet. Förbjud statliga myndigheter att ägna sig åt kommersiell verksamhet. Sverige bör inom EU kraftfullt arbeta för en avveckling av kvarstående hinder för den fria rörligheten på den inre marknaden. Sverige bör inom EU kraftfullt arbeta för en avveckling av kvarstående handelshinder för länder utanför EU. 9

10 Beklädnadsbranschen Med beklädnadsbranschen avses här tillverkning av samt parti- och detaljhandel med kläder och skor. En tendens sedan flera år är att sporthandeln fångar upp allt fler av köparna. Det kan utan vidare antas att huvuddelen av sporthandelns totala omsättning utgörs av kläder och skor. Vi har därför inkluderat såväl parti- som detaljhandel för sport- och fritidsartiklar i branschen. Storskalig tillverkning av konsumtionsartiklar är sedan lång tid utslagen i landet och endast marginella verksamheter återstår. Vad som återstår är oftast design, produktutveckling, logistik och marknadsföring. Importen är därför synnerligen omfattande. Det finns flera stora aktörer inom såväl parti- som detaljhandeln. Tillverkning av, och import och handel med, skor och kläder är inte allmänt sett föremål för någon särskild reglering, som avgjort skiljer branschen från andra konsumtionsvarubranscher. Regler om produktsäkerhet, arbetsmiljö etc torde inte skilja sig mer från andra branscher än vad som kan anses motiverat med hänsyn till produkternas natur. Det finns såvitt känt inte heller några lagstiftade särskilda behörighets- eller ansvarsregler som är enkom avsedda för branschen. Dock är handeln underkastad det kommunala planmonopolet vad avser förläggningen av sina lokaliteter (liksom för övrigt tillverkningen). Inom området finns efter vad vi kan förstå inte någon offentlig verksamhet. Trots tämligen stor och tilltagande samordning av både distribution och försäljning måste konkurrensen bedömas vara hård. Marknadsföringskostnaderna är sannolikt betydande, och branschen upplever ständiga variationer både avseende säsong och mode. Konkurrensen i samtliga delbranscher är mycket hög, det vill säga strax under eller över betyget 4. Hela branschen (sammanvägt betyg). /regl Illoj 3,5 4,3 3,2 4,3 3,1 3,9 5 3,1 4,3 4,9 4,3 4,0 Beklädnadstillverkning Konc. Im- Port. Illoj 3 5 3,3 4,3 2,7 2, ,0 Partihandel med beklädnadsvaror Illoj 5 5 3,7 4,3 3,1 4, ,4 Detaljhandel med beklädnadsvaror Illoj 3 4 3,0 4,3 4,0 4, ,9 10

11 Byggbranschen I vår analys av byggsektorn, har vi av resursskäl begränsat analysen till de tre leden produktion av byggmaterial, byggentreprenörer och installatörer samt handel med byggmaterial. Detta innebär att vi sätter gränsen för sektorn när huset är färdigt. Fastighetsförvaltning med mera ingår således inte. Denna gränsdragning innebär att byggherre/fastighetsägarledet inte finns med och därmed inte heller det faktum att de allmännyttiga företagen, som spelar en dominerande roll, påverkar konkurrensen och utvecklingen i hela byggförädlingskedjan. Ett utmärkande drag för byggsektorn är det stora inslaget av olika typer av offentliga reglerringar. Sedan lång tid präglas den av ett detaljerat regelverk, kommunala plan- och byggmonopol, ideliga skatte- och regelförändringar, dominerande allmännyttiga företag, hyresreglering, en stark hyresrättsrörelse etc. Regelverket har framför allt varit avsett för bostadssektorn. Byggsektorn har aldrig fått möjlighet att utvecklas till en fri och effektiv marknad. Detta avspeglas emellertid endast delvis i vårt index. Till följd av regelverket är sektorn fortfarande mycket nationell, även om framför allt byggmaterialhandeln fått se ett växande antal internationella aktörer de senaste åren. Utrikeshandeln med byggmaterial är fortfarande låg. Till konkurrensproblemen hör att de mycket höga skattekilarna för hushållssektorn bidragit till uppkomsten av en betydande svart sektor vad gäller hushållens bygginvesteringar. Sammantaget är det endast cirka 40 procent av bygginvesteringarna som sker på en fungerande marknad. För övriga 60 procent sker en direkt eller indirekt offentlig styrning. Det sistnämnda gäller till exempel allt bostadsbyggande. Byggbranschen hamnar genomsnittligt på betyget 3. Betyget dras upp av handeln med byggvaror, medan entreprenör/installatörsledet hamnar strax under 3. Konkurrensen hämmas där främst av liten import, subventioner och svartarbete i hushållssektorn. Hela branschen (sammanvägt betyg) In- Träde 3,6 1,8 3,3 2,6 2,4 3,6 3,8 2,9 2,9 3,5 3,1 3,0 Byggmaterialproduktion In- Träde 5 3 2,7 2,7 2,3 4, ,3 Byggentreprenörer/-installatörer In- Träde 3 1 3,7 2,3 2,3 3, ,8 Handel med byggvaror In- Träde 4 3 2,7 4,3 3,0 4, ,8 11

12 Hotell-, camping- och restaurangbranschen Hotell, restauranger och campingverksamhet ingår som en del av turistnäringen. En expansiv bransch som stadigt ökar sitt utbud, dock kanske inte lika mycket i omfattning avseende antal företag. Konkurrensen avseende kommersiell service med logi och mat är till stora delar asymmetrisk. Med det menar vi att till exempel logiverksamhet ibland har ett underförstått alternativ i form av boende hos vänner och släktingar. På samma sätt kan hushållen välja att producera måltider själva som ett alternativ till att gå på restaurang. Både hotell och restauranger är personaltäta och därför svarar arbetskraftskostnaden för en viktig del av kostnadsmassan. Campingnäringen är säsongsberoende och har mycket få fast anställda. Hotellmarknaden är cyklisk, vilket innebär att den i hög grad påverkas av hur näringsliv och offentlig sektor reser, konfererar och representerar, det vill säga hur aktivitetsnivån utvecklas. Beläggningsgraden är den lägsta i Norden och väsentligt lägre än europasnittet. Restauranger säljer mer när den privata konsumtionen stärks. Restaurangmarknaden utmärks av överetablering inom vissa segment och av svag lönsamhet. För många restauranger är det dominerande kundsegmentet hushållen som betalar ur egen ficka medan andra restauranger i första hand vänder sig till företagsmarknaden där uppdragsgivaren betalar. Under 1990-talet har ägandet av de större företagen i branschen kraftigt omstrukturerats genom uppköp av utländska intressen, som idag dominerar de större kedjorna. Konkurrensen i sektorn ligger generellt strax över 3. Hotellsektorn drar ned totalbetyget, framför allt på grund av låg import*/ och en snabb prisutveckling. Hela branschen (sammanvägt betyg) 4,6 1,0 4,0 3,2 2,5 3,2 3,0 4,6 2,7 3,0 2,1 3,1 Hotell 4 1 3,3 1,7 2,0 2, ,9 Camping och annan logi 5 1 3,7 3,0 2,7 1, ,1 Restaurang 5 1 4,3 4,0 2,7 3, ,2 */ Detta är en naturlig följd av mätmetoden. 12

13 Hälso- och sjukvårdsbranschen I Hälso- och sjukvårdslagen anges att med hälso- och sjukvård förstås åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Dit räknas också sjuktransporter samt omhändertagande av avlidna. Till hälso- och sjukvård hör också tandvård. Skyldigheten att svara för sjukvård och tandvård ligger först och främst på landstingen. 6 Beträffande viss långtidssjukvård vilar skyldigheten på kommunerna. Hälso- och sjukvård är föremål för en synnerligen omfattande offentlig reglering på många nivåer, sannolikt den mest omfattande för någon verksamhet av betydelse i det svenska samhället. De grundläggande reglerna återfinns i Hälso- och sjukvårdslagen. Tandvården har sin grundläggande reglering samlad i Tandvårdslagen. Bestämmelser om skyldighet, behörighet och legitimation för hälso- och sjukvårdens personal finns samlade i Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS. Därutöver finns en mängd särregleringar. I Sverige har man valt att producera det mesta av hälso- och sjukvården i offentlig regi. Privata aktörers andel av hälso- och sjukvården är liten. Till skillnad från många andra varu- och tjänsteområden som tillgodoser grundläggande behov har Hälso- och sjukvården getts en rättslig särställning som är unik. Såväl dess befintlighet, finansiering och verksamhet är offentligt garanterad och reglerad. De marknadsmekanismer som utmärker andra basala varu- och tjänsteområden är till större delen satta ur spel. Även om detta anses vara nödvändigt så påverkas konkurrensen negativt. Branschen har det lägsta betyget av de studerade sektorerna. Låga privata marknadsandelar, offentliga subventioner, låg import och stark integration drar ner betyget. Hela branschen (sammanvägt betyg) Vinst*/ Priv. 2,9 1,0 5,0 1,7 3,0 2,2 1,0 1,3 1,1 2,1 5,0 2,4 Egentlig sjukvård ,7 3,0 2, ,4 Tandvård 1 1 4,3 1,7 3,0 1, ,4 Annan hälso- och sjukvård (laboratorier etc.) ,7 3,0 1, ,6 */ Vinstmåttet för hela denna bransch avser inte offentlig verksamhet. 6 Gäller även landstingsfri kommun, numera endast Gotlands kommun. 13

14 Livsmedelsbranschen I denna studie är jordbruket exkluderat och konkurrensen undersöks enbart i livsmedelsindustrin samt parti- och detaljhandeln. Även handeln med alkoholhaltiga drycker och tobak har exkluderats så långt det varit möjligt. Livsmedelsbranschen i Sverige präglas av vertikal integration, dels mellan jordbruksledet och livsmedelsindustrin, dels i parti- och detaljhandelsledet där det finns tre aktörer med nästan total dominans. Partihandelsledets starka koncentration och dess vertikala integration gör att ett begränsat antal leverantörer klarar detaljhandelskedjornas krav på kapacitet och geografisk täckning med mera. Inom livsmedelsindustrin har inget av företagen mer än 10 procent av den totala försäljningen eller antalet anställda men kan mycket väl ha dominerande ställning inom en delbransch. Inom mejeri- och slakteriverksamhet finns en stark vertikal integration mellan lantbruksnäringen och livsmedelsindustrin. Inom livsmedelsindustrin totalt sett finns dock stark konkurrens, främst genom utlandsägda företag verksamma i Sverige. Partihandeln domineras av tre rikstäckande aktörer: ICA, COOP Sverige och Axfood som framför allt försörjer sina egna butikskedjor med produkter. De tre stora blocken har tillsammans nästan 90 procent av försäljningen. Deras andel av antalet dagligvarubutiker var år 2001 cirka 60 %. En viss del av varudistributionen sker utanför kedjornas lagercentraler, direkt från producentföretaget till butikerna. Förutom partihandelns försäljning till detaljhandeln förekommer även partihandel från grossist till grossist samt försäljning direkt till storkök. Betyget för samtliga delsektorer ligger på mellan 3,4 3,6. Betygen dras överlag ned framför allt av den höga integrationen mellan olika led. Hela branschen (sammanvägt betyg) 2,8 2,8 3,2 4,0 2,5 5 4,8 1,5 3,3 3,0 4,6 3,4 Livsmedelsindustri 3 3 2,7 4,0 3, ,5 Partihandel med livsmedel 2 4 3,7 4,0 2, ,6 Detaljhandel med livsmedel 3 2 3,7 4,0 2, ,4 14

15 Telekombranschen För att på ett rimligt sätt kunna avgränsa sektorn har vi i analysen valt att inte ta med IT-konsultsektorn, utan fokuserat på produktion av telekomutrustning, handel med telekomprodukter samt telefonitjänster. Telekomsektorn, och framför allt tjänstedelarna, var under lång tid ett offentligt monopol med dåvarande Televerket som enda leverantör. På produktionssidan var LM Ericsson (till vissa delar i samverkan med Televerket) den helt dominerande aktören. Alla apparater etc skulle typgodkännas innan de fick säljas på marknaden. Under 1980-talet avreglerades gradvis telekommarknaden, och nya aktörer etablerade sig. Utvecklingen drevs på av mobiltelefonin, men kom med viss eftersläpning även att gälla den fasta telefonin. Den snabba tekniska utvecklingen medförde samtidigt att strukturen på produktsidan förändrades. Nya företag växte fram för tillverkning av till exempel radioantenner, för underleveranser till mobiltelefontillverkningen etc. Importen ökade också kraftigt, liksom exporten. Den explosionsartade utvecklingen av mobiltelefonin medförde vidare att en rad nya distributionskanaler öppnades, både genom butikskedjor och försäljning av kontantkort i vanlig butikshandel. Den faktor som numera främst diskuteras ur ett konkurrensperspektiv är Telias fortsatt dominerande ställning vad avser fast telefoni respektive bredband. Handeln med telekomvaror drar upp branschens genomsnittsbetyg, medan telekomtjänster drar ned det. Det sistnämnda beror i sin tur dels på låga privata marknadsandelar, dels på höga vinster. Hela branschen (sammanvägt betyg) 1,8 3,4 3,5 3,8 3,2 2,9 2,8 2,5 4,1 3,1 5 3,3 Tillverkning av telekomutrustning 1 5 3,3 4,0 2,3 4, ,7 Handel med telekomvaror 3 5 3,7 5 2, ,2 Telekomtjänster 2 2 3,7 3,3 4,0 1, ,7 15

16 Transportbranschen Persontransporterna domineras av resandet med egen bil och godstransporterna av åkerinäringen. I vår studie har resor med egen bil exkluderats. Likaså har inrikes transporter med fartyg uteslutits. Transportbranschen är delvis starkt koncentrerad, med ett fåtal aktörer inom järnvägs- och flygtransporter, medan godstransporter med lastbil samt persontransporter med buss är en marknad med ett stort antal aktörer. I och med uppdelningen 1988 i Banverket och SJ öppnades möjligheten till viss konkurrensutsättning av persontrafiken i form av upphandling av persontrafik. Godstrafiken är konkurrensutsatt sedan Den svenska järnvägen har drygt 20 olika tågoperatörer. SJ AB:s dominerande marknadsandel inom den långväga persontrafiken förklaras av att SJ AB har ensamrätt till lönsam interregional persontrafik på stomnätet. Inom godstransporterna finns det ett tiotal tågoperatörer men marknaden domineras helt av statligt ägda Green Cargo, tillsammans med TGOJ samt Malmtrafiken i Kiruna AB. Godstransporter i Sverige sker till helt övervägande del på landsväg med lastbil. Busstrafiken bedrivs huvudsakligen som lokal och regional linjetrafik. Branschen kännetecknas av ett stort antal småföretag samt några riktigt stora. Flygmarknaden domineras av SAS med en marknadsandel om cirka 74 % följt av Skyways (13 %) och Malmö Aviation (10 %). Skyways ägs av SAS till 25 %. Det viktigaste inträdeshindret utgörs av att branschen är mycket kapitalintensiv och har stordriftsfördelar. Branschen får totalt ett betyg strax under 3. Det är främst järnvägstransporterna som drar ned betyget på grund av hög koncentration, offentliga regleringar och låga privata marknadsandelar. Hela branschen (sammanvägt betyg) 4,2 1,8 2,3 2,4 2,6 3,3 2,4 3,5 3,2 2,6 3,4 2,9 Järnvägstransporter 1 3 1,0 2,3 3, ,7 Övrig landtransport 5 1 2,3 2,3 2,6 3, ,8 Lufttransport 1 5 2,3 2,7 3,7 4, ,1 16

17 Vård- och omsorgsbranschen Den grundläggande skyldigheten att ta vård om gamla eller funktionshindrade ligger på kommunerna. Enskilda kan dock själva välja att tillgodose sina behov av service. Med vård och omsorg om äldre och funktionshindrade menar vi här både den vård och omsorg som kommunerna enligt lag är skyldiga att ansvara för och privat finansierad vård, för angivna grupper. Området innefattar således både särskilt boende och därmed förknippad vård och service, samt omsorg och sociala tjänster i öppenvård för äldre och funktionshindrade, till exempel hemtjänst. Kommunernas skyldighet att svara för vård och omsorg om äldre och funktionshindrade innebär inget krav på att kommunerna själva ska leverera vården och omsorgen. Liksom hälso- och sjukvården är vård och omsorg kringgärdad av ett omfattande offentligt regelverk. Det är dock inte lika långtgående. I den mån vård och omsorg innefattar hälso- och sjukvård gäller bestämmelserna för den senare, avseende till exempel behörighet, ansvar och tillsyn. Vård och omsorg som utövas i särskilt boende kräver länsstyrelsens tillstånd och står under dess tillsyn, liksom under socialnämnden i den kommun där det särskilda boendet är beläget. Detta gäller oavsett om vården och omsorgen är betalad av det allmänna eller av privata medel. Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade levereras sålunda i allt väsentligt av kommunerna, med ett numera beaktansvärt inslag av privata vårdgivare som på kommunernas uppdrag också bidrar. Privata aktörer bidrog 2001 med vård och omsorg till ett värde motsvarande omkring 10 procent av kommunernas totalkostnad för vård och omsorg. Genomsnittsbetyget för branschen hamnar under 3, främst på grund av låg import, låga privata marknadsandelar och omfattande subventioner. Hela branschen (inga underavdelningar) Vinst*/ Priv Ej uppg. 2, ,8 */ Vinstmåttet för hela denna bransch avser inte offentlig verksamhet. 17