Transparenslagen - Regler för bättre konkurrens. Mål för konkurrenspolitiken

Transkript

1 (5) Det talade ordet gäller Inledningsanförande av generaldirektör Claes Norgen vid Konkurrensverkets konferens Transparenslagen regler för bättre konkurrens den 20 november 2007 i Stockholm Transparenslagen - Regler för bättre konkurrens Vi är här idag för att diskutera transparenslagen. Innan vi går närmare in på dessa frågor vill jag bredda perspektivet och placera transparenslagen i sitt sammanhang. Mål för konkurrenspolitiken För att uppnå en väl fungerande inre marknad krävs en effektiv och slagkraftig konkurrenspolitik där de nationella konkurrensmyndigheterna och den Europeiska kommissionen samverkar. Utgångspunkten för detta har varit de mål som anges i Romfördraget. Nyligen godkände medlemsstaternas regeringar ett nytt fördrag. Som ni känner till har tanken om att skapa en konstitution för EU övergivits. Det nya så kallade Reform Treaty är enkelt uttryckt en modernisering av gällande fördrag - nödvändigt för att fortsätta den ständiga strävan mot en inre marknad även i ett växande EU. Ambitionerna i Reform Treaty har inte förminskats även om fokus inte längre ligger på en gemensam konstitution. Den svenska och den europeiska ekonomin har sedan lång tid varit starkt påverkad av omvärlden. Under senare år har beroendet mellan länder ökat i takt med globaliseringen. Frågan blir då hur EU:s konkurrenspolicy ska handskas med globaliseringen? Ska fri konkurrens bara gälla inom EU eller ska denna också vara en grundläggande princip även i relationer till länder utanför EU? Det är en fråga som nu debatteras i olika sammanhang inom EU. Debatten kan ses som ett tecken på en nyprotektionism, inte nödvändigtvis medlemsstater emellan, men mellan EU och övriga världen. Adress Stockholm Besöksadress Sveavägen 167 Telefon Fax konkurrensverket@kkv.se

2 (5) Det var i detta klimat som medlemsstaterna under förhandlingarna inför det nya fördraget livligt debatterade förekomsten av ett uttalat mål om fri konkurrens i det s k Reform Treaty. Särskilt den franska presidenten vurmade för att inte upphöja fri konkurrens till ett mål i sig utan ett medel att uppnå den inre marknaden. Resultatet blev att konkurrensens betydelse för den inre marknaden nu finns i ett protokoll till fördraget. I fördraget finns istället ett mål för konkurrenskraft. Konkurrenskommissionären repeterar om och om igen att detta förhållande inte har någon betydelse för konkurrenspolicyn inom EU. Låt oss hoppas att så blir fallet. Emellertid pågår en politisk debatt i dessa frågor som inger oro. I min mening vore en protektionistisk linje djupt olycklig isolering är inte ett alternativ. Konkurrenskraft kräver en väl fungerande konkurrens. Risken är att vi förlorar i konkurrenskraft och tappar fart i en alltmer globaliserad värld om vi inte upprätthåller ett högt konkurrenstryck i våra ekonomier. Medel för att nå konkurrenspolitikens mål Konkurrenspolitiken i Europa kan sägas bygga på tre viktiga fundament eller medel. Dessa är konkurrens-, upphandlings- samt statsstödsreglerna. EU-kommissionen har under senare år trappat upp tillämpningen av statsstödsreglerna. Detta återspeglas bland annat i att generaldirektoratet för konkurrens (DG Comp) numera integrerat tillämpningen av statsstödsreglerna i arbetet med Artikel 81 och 82 i fördraget. Det viktiga i detta är att söka lösa konkurrensproblem och att kunna använda olika medel för detta mer rationellt. En effektiv tillämpning av statsstödsreglerna öppnar upp för en fri konkurrens som inte snedvrider konkurrensen mellan medlemsstaterna eller i relation till tredje land. Detta innebär i vissa fall att vissa nationella särintressen kan trädas för när men den samlade positiva effekten är enligt min mening avgjort större. Det är bland annat för att understödja dessa strävanden som det är viktigt att ha en politisk viljeinriktning som tydligt anger färdriktningen. Statsstödsreglerna baseras på tanken att det offentliga inte ska subventionera viss näringsverksamhet. För att mäta om så är fallet krävs verktyg. Det är här de så kallade transparensreglerna kommer in i bilden. Dessa innebär ett sätt att mäta statsstöd och underlättar för EU kommissionen och medlemsstaterna att identifiera otillåtna stöd som snedvrider konkurensen. Transparenslagen är därför ett viktigt verktyg.

3 (5) En bredare ansats i konkurrenspolitiken Konkurrensverkets vision är välfärd genom väl fungerande marknader. För att uppnå denna vision krävs effektiva medel. De medel som står till Konkurrensverkets disposition är möjligheten att beivra överträdelser av konkurrenslagen, befogenheten att bedriva tillsyn av lagen om offentlig upphandling och transparenslagen. Till detta kommer Konkurrensverkets uppdrag att analysera och lämna förslag till åtgärder för att undanröja konkurrensproblem. Vår uppgift är således att verka för väl fungerande marknader genom effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer. Konkurrensverket har i sin verksamhetsplan angivit följande. Företagen avhåller sig från överträdelser av konkurrensreglerna genom att de har kunskap om reglerna, har hög moral och upplever att risken för upptäckt och kraftfulla sanktionsåtgärder vid överträdelser av reglerna är stor. Upphandlande enheter inser möjligheten med upphandling och avhåller sig från överträdelser av upphandlingsreglerna genom att de har kunskap om reglerna, har hög moral och upplever att risken för upptäckt och kraftfulla sanktionsåtgärder vid överträdelser av reglerna är stor. Den konkurrensutsatta delen av den svenska ekonomin ökar och konkurrenslösningar tillämpas i ökad utsträckning i offentlig sektor. Konkurrensverkets uppdrag handlar i grunden om att undanröja konkurrensproblem. För att göra detta kan således flera olika medel utnyttjas. Detta bredare uppdrag bekräftades av regering och riksdag under året då Konkurrensverket fick överta ansvaret för tillsynen av den offentliga upphandlingen från Nämnden för offentlig upphandling (NOU). Detta bredare angreppssätt i konkurrenspolitiken i Sverige sker samtidigt som EU-kommissionen har anpassat sin verksamhet på ett likartat sätt. Utmaningarna för konkurrenspolitiken i Sverige består dels i att undanröja karteller och missbruk av dominerande ställning, dels att verka för effektiva upphandlingsmarknader. Till detta kommer att identifiera problem inom den offentliga sektorn som snedvrider konkurrensen. Det är också här transparensreglerna kommer in i bilden. I Sverige är den offentliga sektorn relativt stor. Det blir därför särskilt viktigt att identifiera konkurrenssnedvridningar som uppstår här. Transparensreglerna är

4 (5) här ett intressant instrument som har en potential för att tillämpas vidare än vad som idag är fallet. Tillämpningen av transparenslagen Transparenslagen är ett relativt nytt instrument. Den ger oss ett verktyg att undersöka hur den offentliga verksamheten bedrivs och därmed de rätta verktygen att definiera problem, ifrågasätta och driva utvecklingen framåt. Jag vill framhålla att det från konkurrenssynpunkt är positivt med en redovisning som tydligt visar hur konkurrensutsatt verksamhet finansieras. Det kan visserligen uppstå tolkningsproblem, men det är min uppfattning att de långsiktiga fördelarna med en tydlig redovisning av finansiella strömmar är stora och den årliga redovisning som lagstiftningen kräver inte är alltför djupgående eller betungande de mycket stora företagen som omfattas av reglerna. Vi menar därför att om man är osäker på om en myndighet eller ett bolag omfattas av regelverket eller inte är det alltid bättre att redovisa än att låta bli. Företag är ett centralt begrepp i lagen och ges liksom i konkurrenslagen en mycket bred definition. Transparenslagens företagsbegrepp kommer från konkurrens- och EG-rätten. Man måste här ha klart för sig att ett företags associationsform eller organisering inte har någon egentlig betydelse för om en verksamhet är att företa i transparenslagens mening eller inte. Många av de verksamheter som vi är vana att se som klassisk myndighetsverksamhet ska därför i detta sammanhang räknas som företagsverksamhet. Ett annat centralt begrepp är konkurrensutsatt verksamhet. Verksamheter räknas i detta sammanhang som konkurrensutsatta, oavsett om det finns någon faktisk konkurrens på marknaden eller inte. Tanken är att konkurrensskyddad verksamhet ska tolkas smalt och egentligen enbart omfatta särskilda och exklusiva rättigheter samt tjänster av allmänt intresse. Om vi alla i det allmännas tjänst förstår syftet med reglerna och inser att våra verksamheter fungerar bäst med ett brett och stort förtroende i samhället så bör dessa principer tillämpas med god marginal. Konkurrensverket har nu haft ansvaret för transparenslagen några år och det är därför viktigt att diskutera frågor som rör tillämpningen av denna lag. Det är syftet med dagens konferens. Vi vill ge vår syn på lagen men också fånga upp aktuella frågor som uppstått i tillämpningen och diskutera dessa.

5 (5) Vad gäller tillämpningen av transparensreglerna vill vi naturligtvis ge så mycket hjälp vi kan i olika tolkningsfrågor genom generell vägledning och information. Däremot kan vi inte ge förhandsbesked eller rådgivning i enskilda fall. År 2006 var första året då de allra flesta företag skulle redovisa enligt lagen. Vi utvärderar just nu erfarenheterna från denna redovisning och från revisorernas granskning för att vi ska kunna utveckla vår information och kanske se om det behövs kompletteringar av reglerna i någon form. Vi är väldigt glada för det arbete som revisorer lägger ner och jag vill här passa på att slå ett slag för det revisorsintyg som ibland har fått lite oförtjänt kritik. Dels har revisionen bidragit till att fler myndigheter och bolag uppmärksammas på reglerna än vad som annars kanske hade varit fallet. Revisionen är också bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersom vi annars skulle vara tvungna att göra långtgående och betungande stickprovsgranskningar av enskilda företag. Nu slipper vi detta, vilket både är bra för oss ur resurssynpunkt, men också avsevärt underlättar för de myndigheter och bolag som annars skulle ha granskats. Vi kommer med intresse följa arbetet hos den blivande utredning på konkurrensoch statsstödsområdet som bland annat ska granska frågan om intyg och vars direktiv just nu bereds inom Regeringskansliet. Jag hoppas att dagens konferens ska bidra till en bättre förståelse av syftet med transparensreglerna och till att skingra en del av de oklarheter som finns när det gäller tolkningen av regelverket. Tack för uppmärksamheten