mikom miljö kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mikom miljö kommunikation"

Transkript

1 mikom miljö kommunikation ATT PÅVERKA OCH ENGAGERA informationens möjligheter och begränsningar av Mats Lönngren I denna artikel kommer jag att hävda att klassisk envägsinformation har begränsningar när det gäller att påverka våra miljöbeteenden. Målet är ju att vi ska åstadkomma varaktiga beteendeförändringar. För att lyckas bör vi satsa mer på ett långsiktigt, processorienterat arbetssätt med samtal och dialog som bas. Vi ska dock inte sluta informera, så jag kommer också att ta upp aspekter på information och utbildning som kan göra den framgångsrik. Artikeln bygger på erfarenheter från utvärderingar av trafik- och miljöprojekt i Kalmar, Motala och Lund och från min roll som lärare i miljökommunikation vid lantbruksuniversitetet. Fokus ligger främst på vårt bil- och transportbeteende, men är möjliga att överföra till andra miljöfrågor. I många fall passar resonemangen även på folkhälsoarbete. Miljörelaterade beteenden svårpåverkade Syfte med miljökommunikation är oftast att påverka kunskap, attityder, beteenden. Och att engagera. Detta är inte lätt, det tar ofta stopp. Varför är det så? Vad kan vi göra åt det? Först vill jag lyfta fram några teser som visar varför miljöfrågor kopplade till trafik kan vara särskilt problematiska ur beteendesynpunkt. Teser om miljö och beteende VI LIDER AV SYNAPSKOLLAPS Synapskollaps nr 1 Bilismen måste minska! JA, säger nästan alla. (SIFO 2002) Jag kan minska mitt bilåkande! NEJ, säger de flesta. (SIFO 2002) Synapskollaps nr 2 Jag vill ha levande innerstäder med många butiker! JA, säger nästan alla! Jag åker till Stormarknaden och handlar! JA, säger många. Vi har i många stycken ganska radikala miljövärderingar, men vi är inte alltid i kontakt med dem. Synapserna verkar ha kollapsat på miljöområdet. Vi vet en sak, vi tycker en sak, vi kanske t.o.m. säger en sak. Men vi beter oss inte därefter. Och vi försöker få ihop tillvaron så gott det går. Hur kan vi vara så till synes nonchalanta mot en fråga som kanske handlar om vår långsiktiga överlevnad? Hur kan vi "dagtinga" så med vår vetskap? Synapskollaps nr 3 Polluter Pays Principle? JA tack, säger nästan alla. Höjt bensinpris? NEJ tack, säger de flesta. (SIFO 2002)

2 Teser om miljö och beteende MILJÖPROBLEMEN ÄR DIFFUSA Vem i detta rum har sett växthuseffekten? Miljöproblemen är diffusa och komplexa och förskjutna i tid och rum. Därför är de pedagogiskt svårhanterliga. Vi är inte i mental kontakt med dem och kan därför skjuta dem framför oss. Istället för att se till mänsklighetens (och därmed vårt eget) långsiktiga behov ägnar vi oss åt att tillfredsställa våra kortsiktiga begär. "Den stora katastrofen är att vi inte ser den" Henrik Tikkanen Många miljöfrågor tenderar att bli sociala dilemman. Vi vet att vi skadar miljön när vi t.ex. kör bil. Men vi vet också att just vårt eget bidrag till växthuseffekt är försvinnande litet i det stora hela. Om vi själva minskar vårt bilåkande så är det inget som ger bättre miljö så länge man är ensam om beteendeförändringen. Man kanske upplever det som minskad bekvämlighet och som en uppoffring. Samtidigt upplever man att alla andra fortsätter att köra sin bil och att trafikintensiteten är lika hög som tidigare. Då känns det som det kan kvitta, jag tar min bil igen eftersom det ändå inte ger någon effekt vad lilla jag gör. Man gör sig till ett offer för andra krafter som står utanför ens egen makt att påverka. Teser om miljö och beteende IORISMEN VI GÖR OSS TILL OFFER Det är lite synd om mej... Man kan inte förändra något Vad betyder lilla jag? Informationsöverflöd, synapskollapser och skuldkänslor gör att vi slår miljöinformation ifrån oss. Det är lättare att lämna över ansvaret till någon annan, till den tekniska utvecklingen, till politiker och makthavare, till andra auktoriteter, kanske till Gud. Man blir som åsnan Ior - själv är man alldeles för betydelselös för att kunna påverka så stora skeenden. Det är ingen idé, jag kan inte förändra världen själv, det finns ändå de som fortsätter släppa ut en massa skit även om jag kör mindre bil. Mot denna bakgrund är det lätt att inse att enkel information knappast kommer att förändra människors trafikbeteende. 2

3 Teser om miljö och beteende ÖVERTRO PÅ INFORMATION I K A B Det raka sambandet mellan Information - Kunskap - Attityd - Beteende är svårt att finna. Det kanske finns när det handlar om att ändra inköpsvanor från ett schampo till ett annat, från ett bensinmärke till ett annat. Det kan t.o.m. fungera på miljöbeteende om det är ett beteende som är lättpåverkat. Att byta från klorblekt papper till oblekt gick bra. Det räckte med information. Attityden att det var bra med oblekt fanns hos de flesta. När sedan pris och funktion var likvärdiga så var det bara att sträcka handen till en annan hylla i butiken. Teser om miljö och beteende FÖR MYCKET INFORMATION SKAPAR PASSIVA MÄNNISKOR Nu har jag all information jag behöver, nu vill jag bara veta vad allting handlar om Henrik Tikkanen Problemet är sällan att vi människor lider av informationsbrist. Problemet är att vi har alldeles för mycket information att tillgå. Vi har fullt sjå att hålla information ifrån oss. Vår hjärna har inte kapacitet att ta in mer än en bråkdel av det informationsflöde som når våra sinnen. Att då tro att vi ska ta till oss ett tämligen komplext, och inte alltid lustfyllt, miljöbudskap är på gränsen till naivt. I en strid informationsflod tar vi lättast till oss sådant som berör oss, som är viktigt i våra liv, som vi upplever förbättrar vårt liv här och nu. Miljöinformation är sällan av det slaget. Information, s.k. masskommunikation (ett omöjligt begrepp egentligen, det borde heta massinformation), kan fungera som beteendepåverkare. Ungefär på samma sätt som reklam fungerar bra när det handlar om "konkurrens" mellan likvärdiga produkter och tjänster. när beteendet bygger på brist på information och kunskap när alternativen är lika attraktiva och därför inte upplevs som uppoffringar när alternativen är enkla att genomföra Information har emellertid mycket svag effekt på komplexa och svårpåverkade beteenden, som exempelvis våra resvanor. Detta är beteendevetenskapliga forskare överens om, ändå fortsätter vi med en dåres envishet att informera i tron att effekterna plötsligt ska infinna sig. More of the same... Vad ska vi då göra istället? 3

4 Dialog istället för information För att nå fram, för att lyckas påverka så krävs miljökommunikation där man följer ordets verkliga innebörd. Vi måste kommunicera om miljö, d.v.s. samtala, gå i dialog med våra målgrupper. Men på vilket sätt ska en konstruktiv dialog bedrivas? Det behövs ett möte med våra målgrupper, på så lika villkor som möjligt. Målgruppen i fokus, deras behov och förutsättningar i fokus. Vi måste lära oss att se förändringsarbete på miljöområdet som en process, en långsam förändring av attityder och värderingar, en successiv utveckling av ny kunskap och en stegvis omorientering av våra beteenden och vår livsstil. Projekt Process kortsiktighet långsiktighet fokus på resultat och åtgärder risk för låsning och konflikter fokus på samtal och gemensam kunskap möjligheter till respekt och förståelse Det är viktigt att se på miljöarbete som något som inte är avgränsat i tid och rum. Det är ett långsiktigt arbete, varför det inte bara kan bedrivas som projekt och kampanjer. I traditionell projektverksamhet har man en tendens att tidigt bli fokuserad på åtgärder och resultat. Eftersom miljöfrågor innebär att aktörer med olika perspektiv och intressen ska samverka, finns då risk för låsningar och konflikter. Miljöfrågornas karaktär gör att det ofta är mer lämpligt att se arbetet med dem som långsiktiga processer. Fokus bör i första skedet vara på samtal och dialog i syfte att skapa förståelse för varandras perspektiv och att utveckla en gemensam kunskap. På sikt är det givetvis resultat som ska åstadkommas, men då som en frukt av en konstruktiv dialog. Vad vinner man med dialog? Bättre kunskap om målgrupp Istället för att göra enkät- och marknadsundersökningar i syfte att öka kunskapen om olika målgrupper, är det klokt att inleda samtal med dem. Samtal ger minst lika mycket kunskap om målgruppen som en enkät. Man får en annan kvalitet i kännedomen om målgruppen när man talar med dem i grupp eller på tu man hand jämfört med när man ska tolka enkätsvar, där felkällorna är många. Genom samtal kan man nå en djupare förståelse för målgruppens situation och för deras behov på miljö- och trafikområdet. Man får grepp om deras föreställningar, attityder och värderingar, man får en kunskap om vilka hinder de själva upplever för att ändra sina beteenden. Och man kan få en förståelse för varför de har de vanor de har. 4

5 Teser om miljö och beteende VANANS MAKT ÄR STARK Bilåkning är integrerad i hela vårt sätt att leva därför ett mycket svårpåverkat beteende. Dessutom ett exempel på beteende där vi har mycket vanor som ibland är omedvetna och oreflekterade. Genom samtal har vi möjlighet att förstå varandra och oss själva och utifrån detta göra mer medvetna val och pröva om våra vanor verkligen är för vårt eget bästa. Delaktighet och förankring Samtal ger möjlighet att låta målgruppen säga sitt om de idéer man har i en verksamhet. De kan t.o.m. vara med och sätta mål och forma innehåll och strategier. Samtalet ger en helt annan möjlighet till medinflytande än vad som är fallet när man försöker fånga människors attityder och åsikter via en enkät och därefter forma informationsstrategier för beteendepåverkan. Viktigt i sammanhanget är dialogen med aktörer i den egna organisationen. Ska man nå framgång måste idéer och förslag på aktiviteter vara väl förankrade både på politisk nivå och bland tjänstemän. Påverka målgrupp Att möta sin målgrupp i samtal innebär en möjlighet att påverka. Samtal ger större påverkanseffekt än information, det berör mer och det är lättare att anpassa innehåll och form efter målgrupp. Man själv påverkas Genom att ha ett öppet förhållningssätt till sin egen verksamhet och till sina egna idéer kan man i samtalet med målgruppen låta sig själv påverkas. Man kan utifrån de tankar man möter ändra på sina egna attityder och värderingar, man kan se att det finns andra synsätt som är lika riktiga som det jag själv har, man kan se att saker inte behöver delas upp i svart och vitt, rätt och fel. Man kan se att det inte behöver vara korkat av de människor som inte låter sig påverkas så som man själv tycker att de borde... Gemensamt lärande Om man låter sig själv påverkas och förhåller sig öppensinnad, då kan man se möten och samtal med målgruppen som ett tillfälle där man lär tillsammans, där man utvecklar ny gemensam kunskap. Målgruppen blir en resurs för utveckling av projekt och aktiviteter. Då behöver man heller inte vara färdig med hur ett projekt ska genomföras innan man möter målgruppen. Man behöver inte ha all kunskap själv, utan man kan se varje möte som ett tillfälle att inhämta information och utveckla kunskap. Efterhand formas idéer om hur en verksamhet ska genomföras. Genom detta "förutsättningslösa" förhållningssätt inbjuder man till delaktighet och medverkan på ett helt annat sätt än om man redan från start har allting klart för sig. Demokratiutveckling Genom samtalsinriktade metoder har man möjlighet att nå grupper som känner sig utanför den formella demokratin. 5

6 Dialog hur då? En konstruktiv dialog kräver ett öppet och lyssnande förhållningssätt till de människor man möter. Modellen nedan visar att det sällan lönar sig att försöka styra människors lärande eller beteende på ett sätt som inte emanerar från personen själv. Som sändare får man den reaktion hos mottagaren som man förtjänar Förändringstesen MAN KAN BARA ÄNDRA SIG SJÄLV SÄNDARE Jag vill ändra på dig! Jag vill att du ska lära känna mig och mitt budskap! Jag vill lära känna dig och din situation! Välkommen! Jag hör att du vill Du vill ändra på att jag ska mig USCH! lära känna dig och ditt budskap MOTTAGARE För att på lång sikt lyckas med förändring av människors attityder och beteenden krävs en dialogstrategi som innehåller ett par omistliga villkor. Lyssna - Stora öron, liten trut (inverterad krokodil...). Bekräfta - Det viktigaste i alla samtal är att människor blir sedda, tagna på allvar, att de är ok som de är. Först bekräftelse, sedan konstruktiva idéer och vägledning, precis som en terapeut arbetar. Det kan tyckas självklart, men vad en dylik dialog bör innehålla är egentligen förmågan att TALA, och förmågan att LYSSNA Konstruktiv kommunikation...förutsätter att varje samtalare.. avstår från att dominera och "ta tolkningsföreträde" är nyfiken på hur det är att vara någon annan delar med sig av sina egna erfarenheter Wilhelmsson & Döös, 2002 Arbetslivsinstitutet 6

7 I en dylik dialog är det ofta människor med olika perspektiv på verkligheten som möts. Exempel på dylika perspektiv är ekologiskt ekonomiskt tekniskt socialt andligt Ett perspektiv är som ett "filter" utifrån vilket man tolkar världen. Inget perspektiv är mer rätt än ett annat, men när människor med olika perspektiv möts så uppstår lätt konflikter. Man förstår inte varandra och denna oförståelse leder lätt till låsningar och samarbetssvårigheter. Genom dialog finns däremot förutsättningar att se möjligheter i olika perspektiv, att tillsammans utveckla en större kunskap om en situation, att få en rikare bild av verkligheten. Det bör finnas en beredskap och en strategi för att hantera olika perspektiv så att man kan dra nytta av dem, istället för att de blir hinder för en konstruktiv kommunikation. Genom att tala och lyssna, både med närhet och distans, har man möjlighet att bättre förstå varandras perspektiv. DIALOGKOMPETENSENS INGREDIENSER SJÄLV ANDRA NÄRHET tala lyssna DISTANS kritisk själv- kritisk reflektion reflektion över andras ståndpunkter Wilhelmsson & Döös, 2002 Arbetslivsinstitutet Man ska vara tydlig med var man själv står närhet till sitt eget perspektiv. Och man ska öppet lyssna på andra närhet till andras perspektiv. Genom distans till sig själv kan man kritiskt reflektera över sitt eget perspektiv. Och genom distans till andra kan man göra detsamma med deras perspektiv. Ovanstående figur klargör en viktig distinktion. Att lyssna är inte detsamma som att hålla med! Ofta är vi människor dåliga på att lyssna på allvar på andras åsikter, av rädsla för att det ska tolkas som att vi håller med. Men att lyssna är något annat, det är att söka förståelse för andra sätt att se på verkligheten. Argument som fungerar Lyssnandet i all ära, men man vill ha något att säga också. Kommunikation måste ha ett innehåll, som kommunikatör behöver man argument som folk lyssnar på, som känns relevanta. Vilken typ av argument är effektivast för att påverka människors bilåkande? Lars J. Lundgren 1 menar att tre faktorer måste vara uppfyllda för att människor ska ändra sitt beteende, se modell på nästa sida. 1 ur Varför löser inte politikerna miljöproblemen. I Att veta och att göra Naturvårdsverkets förlag. 7

8 VETA KUNNA Varaktig beteendeförändring VILJA VETA = HA KUNSKAP vad behövs: utbildning och information om sammanhang grundläggande miljökunskap målgrupper: alla KUNNA = HA MÖJLIGHET vad behövs: skapa känsla av upplevd möjlighet målgrupper: alla VILJA = HA LUST vad behövs: vad behövs: skapa möjligheter - förändra infrastruktur - påverka incitament målgrupper: beslutsfattare o dyl påverka attityder, beteenden att det angår, beröra känslor skapa känsla av närhet egen vinning målgrupper: alla education engineering enforcement Människor måste veta varför beteendet behöver förändras, d.v.s. ha relevant kunskap. De måste vilja förändra beteendet, ha luste och på något vis uppleva en vinst av beteendeförändringen. Dessutom måste de kunna genomföra beteendeförändringen de måste ha en praktisk möjlighet. Vilka sidor av triangeln brister när det gäller trafiksäkerhets- och miljöbeteende? Många (de flesta?) vet att de borde ändra sitt beteende, de har kunskapen. De kan ändra sitt beteende, de har praktiska möjligheter och de har ett val. Men det är den upplevda känslan att ha svårt att ändra sig som styr beteendet. Om man upplever att man inte hinner med sitt liv utan bil, om man har en livsstil där bilen är en självklar ingrediens då är det kanske inte ett alternativ att sluta köra, även om möjligheten de facto existerar. För de människor där detta resonemang gäller (vilket troligen är ganska många) biter inte information särskilt bra. Man har för många attityder och värderingar som fungerar som filter för att kunskapen om bilismens våndor skulle göra att man ändrar sitt beteende 2. Man rationaliserar bort argument och fakta, man hänvisar till sin egen situation. Allt för att legitimera det beteende man har. För att få människor att känna att de har möjlighet att ändra sitt beteende kan fysiska åtgärder i trafikmiljön vara nödvändiga. Utan säkra cykelvägar cyklar man kanske inte och för att man ska åka kollektivt krävs täta turer. Om ett icke önskat beteendet handlar om okunskap om de alternativ som de facto finns, då kan givetvis information räcka för att åstadkomma beteendeförändringar. Information kan också fungera om det handlar om "enkla" beteendeförändringar. Förändringar som inte fordrar uppoffringar och som bygger på brist på kunskap och information då kan givetvis information vara rätt recept. Men hur ofta är det så? 2 se vidare "Information i företag och samhälle" av Heinz Leyman Studentlitteratur. 8

9 Beröra! Argumenten måste beröra människor en sanning i allt påverkansarbete. Effektiv kommunikation bör innehålla ett budskap som gör att mottagaren kan uppleva någon form av mervärde med beteendeförändringen. Sannolikt är det bristen på detta som gör att så många informationskampanjer inte når uppsatta beteendemål. Budskap utgår ofta från samhällets normativa behov och blir därmed opersonliga och skapar inga individuella incitament. Per- Olow Sjödén 3 skriver att det ofta är lönlöst att påverka vissa beteenden genom att satsa på kunskapsförmedling. Detta gäller inte minst komplexa beteenden av karaktären bilåkning. Sjödén menar att information fungerar utmärkt om anledningen till att man har ett visst beteende enbart är informationsbrist. Detta gäller knappast våra bilvanor! Sjödén menar att det kvittar hur mycket information vi får om bilåkningens avigsidor de flesta fortsätter att köra ungefär som vanligt. Han anser istället att det är bättre att gå raka vägen på beteendet människor måste uppleva vinster för sig själva om de ska ändra sitt beteende. Vilka vinster kan det handla om när det gäller bilåkning? Miljöargument är något som de flesta egentligen håller med om är viktiga. Det handlar om "veta" i triangeln. Men berör de oss? Triggar de vår vilja? Innebär de en vinst? Miljöfrågorna är diffusa och komplexa. De hotbilder som målas upp ligger ofta ett tag fram i tiden. Frågorna omges ofta av känslor av hopplöshet det betyder ändå inget vad lilla jag gör i det stora hela. Det finns alltid möjlighet att hänvisa till att de små utsläpp av t.ex. koldioxid vi har i Sverige är försumbara i relation till storutsläppare som USA, Japan och resten av EU. Man drabbas av Iorismen, man blir som åsnan Ior som kände sig så liten och betydelselös i den stora, stora, världen. I dagens miljödebatt finns det också möjligheter (med industrilobbyn som understödjare) att finna argument för att flera miljöhot är överdrivna. Därför är det svårt att driva ett beteendeförändrande arbete enbart med utgångspunkt från kunskap och en långsiktigt altruistisk argumentation människor är i någon mening sig själva närmast. Om den egna vanan och bekvämligheten ifrågasätts utifrån något som kanske inte känns vattentätt, då är det lätt att ta motargument till sig och använda dessa för att legitimera sina egna invanda hjulspår. Trafiksäkerhetsargument är givetvis relevanta i sammanhanget. Men i de flesta fall vet vi vad som är ett trafiksäkert beteende. Vi kan förändra vårt beteende, men vi vill inte: "Jag själv är trafiksäker, jag vill komma fort fram och samhället ska minsann inte komma här och säga precis hur jag ska bete mig." Det finns dock bra exempel på argument som skulle kunna bita när det gäller bilkörning och alkohol. Det är en amerikansk metod där folk får träffa offer för onyktra bilförare, eller anhöriga till offer. Detta skapar en närhet och frågan om alkohol och trafik blir något mer än ett intellektuellt resonemang. Hälsoargument ligger däremot människor nära. De berör, de angår. De är dessutom i "ropet" dessa dagar. Att relatera människors övervikt, dåliga kondition och testvärde till deras inaktivitet är argument som visat sig ganska framgångsrika i många projekt. Hälsoargument berör viljan i triangeln. Att få information om att man kan äta 10 kg choklad per år om man ställer bilen är också ett sätt att göra informationen lättsam. Rolighetsfaktorn är inte att förakta miljömänniskor och miljöarbete har fortfarande tydliga präktighetsstämplar att tvätta bort. Ekonomiska argument ligger också nära människor. Att koppla ett förändrat beteende till en förbättrad privat ekonomi är argument som brukar fungera utmärkt i miljöarbete. De flesta vill förbättra sin egen ekonomi. All minskning av bilåkning ger i regel pengar över i kassan. Vad som sedan är tillräckligt stora vinster är upp till var och en att bedöma. Ju bättre ekonomi ett hushåll har desto större måste vinsterna vara för att påverka beteendet. Särskilt stora kan vinsterna visa sig bli om familjen kan avvara en bil vid ändrade resrutiner. Här blir resonemanget annorlunda jämfört med t.ex. ekologiska livsmedel. Där vet vi att familjer med god ekonomi väljer ekologiska, dyrare, produkter i högre grad än låginkomsttagare. När det gäller bilåkande ligger det närmare till hands för låginkomsttagaren att minska sitt bilberoende 3 Ny livsstil...på livstid? Hinder och möjligheter för beteendeförändring och vidmakthållande. ur Livsstil och miljö värderingar, val, vanor Naturvårdsverket. 9

10 eftersom det har en relativt sett större inverkan på hans ekonomi. Det finns dock en problematik med effektivitetsvinster som ger pengar över. Vad används pengarna till? Är det alternativa beteendet mer eller mindre hållbart än det ursprungliga? I värsta fall åker vi mindre bil, sparar pengarna och lägger det på flygresor till avlägsna badparadis och släpper därmed ut ännu mer koldioxid. Men det är en helt annan diskussion... Tid har vi ont om, tror vi... Hur som helst, vissa beteendeförändringar som innebär vinster för miljö och trafiksäkerhet kan också innebära tidsvinster för individen. Ibland tror vi t.ex. att bilen är snabbare till jobbet, men det kan grunda sig på rena myter och okunskap. Vi har aldrig provat något annat! Genom att t.ex. organisera sin dag på ett nytt sätt kan det innebära tidsvinster och mer kvalitetstid att ta cykeln till jobbet eller att gå med sina barn till skolan. Försök med vandrande skolbussar 4 i flera städer visar att många föräldrar upplevde att de fick lugnare morgnar eftersom de inte behövde gå med "vandringsbussen" mer än någon gång per vecka. Jag tror på en tydligare fokusering på de tre senast nämnda argumenten hälsa, pengar och tid. Detta är tre potentiella vinster som alla ligger berör människan, de är personliga och mer eller mindre omedelbara. Att koppla dessa argument med miljö och trafiksäkerhet går också givetvis alldeles utmärkt olika människor tar till sig olika argument. Denna trilogi av argument behöver fakta för att kommuniceras. Mottagaren vill veta hur mycket pengar hon kan tjäna på ett alternativt beteende, hon vill få feedback på vilken kondition hon har och hur den förbättras, hon vill ha information om hur mycket tid olika resesätt tar. Och kanske vill hon veta hur mycket nytta för miljön hon gör. För denna information behövs ett faktaunderlag. Ett gott exempel är Mobilitetskontor som växt upp på flera håll i landet, bl.a. i Lund, Växjö och Linköping och som tagit fram ett omfattande faktaunderlag att ha som bas i kommunikation med olika målgrupper. Tidsåtgång, kostnad, kaloriförbrukning och miljöutsläpp jämförs mellan olika transportsätt mellan en mängd platser i dessa städer. Eftersom dagens miljöproblem är diffusa, komplexa och långt bort så behöver man skapa närhet. Man måste beröra. Människor berörs inte av samma saker. Någon kan beröras på djupet av en skicklig föreläsare, medan andra ställer sig likgiltiga. Det behövs därför fler kanaler och metoder än de traditionella för att beröra så många som möjligt. Personifiering. Det behövs människor bakom de globala miljöhoten. Ansikten och röster som kan tala om klimatförändringarnas konsekvenser, hur de gör sig påminda i vanliga människors liv. Boken oväder av Mark Lynas är ett gott exempel på hur klimatfrågan blir konkret med exempel på hur människors vardag förändras. Bilder. TV-mediet är det bästa, men även tidningar och andra bildmedier kan bidra till att skapa närhet. Bilder berör, väcker känslor och talar också till något annat än intellektet. Dramatisering. Gestaltning och dramatisering av komplexa miljöfrågor är effektivt för att väcka känslor. Även om The day after tomorrow är extremt övedriven i sitt tidsperspektiv på möjliga klimateffekter, så är den i grunden en film som har mycket spännande fakta att förmedla. 4 vandrande skolbuss ett sätt att organisera ett antal föräldrar i ett bostadsområde att ta gemensamt ansvar för att deras barn kommer till skolan. En förälder i taget går med några familjers barn till, och ibland även ifrån, skolan. De som deltagit i försök med vandrande skolbussar menar att man flår fler lugna morgnar, att man känner en trygghet inför att låta barnen gå tillsammans under någon förälders ledning och man upplever dessutom att man får mer egen tid. Dessutom slipper man ta bilen till och från skolan, vilket också underlättar att ta cykel till jobbet. 10

11 Att förändra beteende ingredienser och förhållningssätt Befintliga kanaler Det är svårt att skapa nya kanaler för kommunikation och information. Istället för att skapa nya mötesplatser är det ofta lättare att nå folk via deras redan inarbetade kanaler, t.ex. på deras arbetsplatser och i deras föreningar. Istället för att skriva nya informationsbroschyrer kan det vara effektivare att jobba för att få in material på redaktionellt utrymme i tidningar. Chansen att bli läst ökar. CIP Community Intervention Program är en form av mun-till-mun -metod där man som kommunikatör nyttjar de befintliga nätverk som finns i till exempel en kommun. Möt människor där de är, med andra ord! Spridning av information och budskap sker organiskt långsamt men med ett mer bestående resultat än om man slår på stora trumman och sprider information i stora kampanjer. Nätverksstrategi population som gör rätt Bombmattestrategi population som gör rätt tid tid efter Lars Palm, Halmstads högskola Tålamod Teser om miljö och beteende FÖRÄNDRING TAR TID Förändringens 4-rumare (Claes Jansen) Nöjdhet Censur & Förnekelse Inspiration & förnyelse Förvirring & Konflikt Det är många stadier vi ska gå igenom i en förändringsprocess som syftar till att förändra våra vanor. Ska vi t.ex. ändra vårt bilåkande krävs förändringar av djupt rotade värderingar. Sådana ändras inte i en handvändning det finns många anledningar att stanna i censur- och förnekelserummet i Jansens modell. Därför behöver vi som jobbar med långsiktiga processer en stor dos tålamod så att vi inte blir besvikna när förändringarna går långsammare än vi hoppats på för det gör de! 11

12 Informationens ingredienser Det finns inget enkelt dunderkoncept som alltid fungerar för att förändra människors beteenden. Och tur är det, hur hemskt vore det inte om någon hittade det ultimata sättet att genom information förändra människors beteenden. Tänk en brutal och maktfullkomlig diktator som kommer över denna metod... Men vi vill ändå påverka och göra det så klokt som möjligt. Följande tabell är ett försök att lista olika ingredienser som kan fungera för att nå fram med ett budskap. I någon mån kan tabellen läsas som en modell där man startar med de ingredienser som står överst och så går vidare med nästa. Men en liten varningsklocka riktigt så rationellt fungerar inte vi människor och riktigt så instrumentellt kan man inte se på en förändringsprocess. Tabellen är främst till för att se möjligheter med och för att strukturera det informativa arbetet. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION för att påverka viljan till beteendeförändring Ingrediens effekt, påverkar Aha-upplevelser goda exempel förebilder prova-på-tillfällen belöning feedback -kollektiv och individuell larmrapporter uppmärksamhet, medvetenhet kunskap, attityd identifikation intention handling handling vidmakthålla beteende förhindra återfall Aha-upplevelser För att bli uppmärksammad behövs ofta något som får folk att haja till och att bli medvetna om en företeelse. Detta kan ske genom massinformation, via media men Aha-upplevelser kan lika gärna vara en ingrediens vid ett utbildningstillfälle. Aha-upplevelser kan vara positiva såväl som negativa. Det handlar om att öppna upp ögonen både för hot och möjlighet. Termodynamiken, att allting spris och ingenting försvinner, kan t.ex. illustreras med vår kära bil. Ett litet räkneexempel som brukar väcka många känslor och ge Aha-upplevelser. 12

13 En positiv Aha-upplevelse kan vara att visa på möjligheten att försörja oss på energi i framtiden, något som många brukar tvivla på om vi inte har tillgång till kärnkraft och fossil energi. Energibalans för Sverige 2020 (el och värme) Behov 311 TWh* Sol, vind, bioenergi 252 TWh Vattenkraft 67 TWh Överskott 8 TWh Solen tillför jorden gånger mer energi än vi använder. Solceller i 10% av Sahara skulle räcka för hela världens energibehov. Christian Azar professor, Chalmers Siffrorna kommer från SNF:s studie Energipusslet (2005) där branschorganisationer för förnybar energi fått ange hur mycket de kan producera år Om man räknar bort transportsektorn får vi ett överskott på 8 TWh och behöver alltså ingen kärnkraft eller fossil energi för el och uppvärmning! * i 311 TWh ingår energieffektiviseringpotentialen på 62 TWh beräknad av branschorganet Energirådgivarna Goda exempel Genom att visa hur vi kan göra i vår vardag för att bidra till att minska växthuseffekt, försurning etc. Små vardagshandlingar. Enkelhet. Små förändringar som ger positiv effekt. Det kan handla om ändrade rutiner, men det kan också handla om ny teknik Goda exempel handlar också om att lyfta fram vanligt folk som redan ändrat sitt beteende. Pendlare som börjat cykla och som berättar om vilka vinster man fått, taxichaufförer som beskriver fördelarna och vinsterna ned Eco-driving, bilägare som bytt från bensinbil till etanolbil. Folk som vittnar om att det går. Förebilder som folk kan identifiera sig med. Exempel ur boken Tänk om alla gjorde så 40 räkneexempel för miljötänkare. Boken finns på Naturskyddsföreningens förlag, , eller Förebilder Hur ska en förebild vara? Jag menar att hon inte bör vara för perfekt. En förebild som gör allt rätt blir ouppnåelig för vanligt folk steget från aktuellt beteende till idealet blir för långt. Möjligheten till identifikation är viktig. Risken är att förebilden får en moraliserande verkan och då är dess funktion mer negativ än positiv. Ett annat sätt att beskriva hur en bra förebild kan tänkas vara är m.a.o. vanliga vettiga människor! 13

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation av Mats Lönngren " # $ " Miljörelaterade beteenden svårpåverkade % Teser om miljö och beteende VI LIDER AV SYNAPSKOLLAPS Synapskollaps nr 1 Bilismen måste minska JA säger nästan

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation Informationens ingredienser av Mats Lönngren Det finns inget enkelt dunderkoncept som alltid fungerar för att förändra människors beteenden. Och tur är det, hur hemskt vore det inte om någon hittade det

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation Nätverk Samtal Gemensamt lärande -klimatkunskap -konkreta tips ordning o reda kompetent projektledning meningsfullt innehåll god stämning flexibilitet-målgruppsanpassning Stöd

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön.

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Agenda 21 Handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 Dagordning inför 21-århundradet Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att Ett uppdrag till

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Introduktion Flera projekt, i en lång rad länder, har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare,

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Miljöbladet. en informationskampanj

Miljöbladet. en informationskampanj Miljöbladet en informationskampanj Miljöbladet ska vara en informationskampanj med målet att informera de flesta människor om trafikens inverkan på miljön och att påverka dem att resa och färdas miljövänligare.

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer

Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer Realize AB 1 (11) 1 Frågor inom Hållbar utveckling Framtagna frågor för arbetet med hållbar utveckling 1.1 Hur kan jag själv agera för att bidra till hållbar

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Trafikdiplomerad skola

Trafikdiplomerad skola 2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer