mikom miljö kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mikom miljö kommunikation"

Transkript

1 mikom miljö kommunikation ATT PÅVERKA OCH ENGAGERA informationens möjligheter och begränsningar av Mats Lönngren I denna artikel kommer jag att hävda att klassisk envägsinformation har begränsningar när det gäller att påverka våra miljöbeteenden. Målet är ju att vi ska åstadkomma varaktiga beteendeförändringar. För att lyckas bör vi satsa mer på ett långsiktigt, processorienterat arbetssätt med samtal och dialog som bas. Vi ska dock inte sluta informera, så jag kommer också att ta upp aspekter på information och utbildning som kan göra den framgångsrik. Artikeln bygger på erfarenheter från utvärderingar av trafik- och miljöprojekt i Kalmar, Motala och Lund och från min roll som lärare i miljökommunikation vid lantbruksuniversitetet. Fokus ligger främst på vårt bil- och transportbeteende, men är möjliga att överföra till andra miljöfrågor. I många fall passar resonemangen även på folkhälsoarbete. Miljörelaterade beteenden svårpåverkade Syfte med miljökommunikation är oftast att påverka kunskap, attityder, beteenden. Och att engagera. Detta är inte lätt, det tar ofta stopp. Varför är det så? Vad kan vi göra åt det? Först vill jag lyfta fram några teser som visar varför miljöfrågor kopplade till trafik kan vara särskilt problematiska ur beteendesynpunkt. Teser om miljö och beteende VI LIDER AV SYNAPSKOLLAPS Synapskollaps nr 1 Bilismen måste minska! JA, säger nästan alla. (SIFO 2002) Jag kan minska mitt bilåkande! NEJ, säger de flesta. (SIFO 2002) Synapskollaps nr 2 Jag vill ha levande innerstäder med många butiker! JA, säger nästan alla! Jag åker till Stormarknaden och handlar! JA, säger många. Vi har i många stycken ganska radikala miljövärderingar, men vi är inte alltid i kontakt med dem. Synapserna verkar ha kollapsat på miljöområdet. Vi vet en sak, vi tycker en sak, vi kanske t.o.m. säger en sak. Men vi beter oss inte därefter. Och vi försöker få ihop tillvaron så gott det går. Hur kan vi vara så till synes nonchalanta mot en fråga som kanske handlar om vår långsiktiga överlevnad? Hur kan vi "dagtinga" så med vår vetskap? Synapskollaps nr 3 Polluter Pays Principle? JA tack, säger nästan alla. Höjt bensinpris? NEJ tack, säger de flesta. (SIFO 2002)

2 Teser om miljö och beteende MILJÖPROBLEMEN ÄR DIFFUSA Vem i detta rum har sett växthuseffekten? Miljöproblemen är diffusa och komplexa och förskjutna i tid och rum. Därför är de pedagogiskt svårhanterliga. Vi är inte i mental kontakt med dem och kan därför skjuta dem framför oss. Istället för att se till mänsklighetens (och därmed vårt eget) långsiktiga behov ägnar vi oss åt att tillfredsställa våra kortsiktiga begär. "Den stora katastrofen är att vi inte ser den" Henrik Tikkanen Många miljöfrågor tenderar att bli sociala dilemman. Vi vet att vi skadar miljön när vi t.ex. kör bil. Men vi vet också att just vårt eget bidrag till växthuseffekt är försvinnande litet i det stora hela. Om vi själva minskar vårt bilåkande så är det inget som ger bättre miljö så länge man är ensam om beteendeförändringen. Man kanske upplever det som minskad bekvämlighet och som en uppoffring. Samtidigt upplever man att alla andra fortsätter att köra sin bil och att trafikintensiteten är lika hög som tidigare. Då känns det som det kan kvitta, jag tar min bil igen eftersom det ändå inte ger någon effekt vad lilla jag gör. Man gör sig till ett offer för andra krafter som står utanför ens egen makt att påverka. Teser om miljö och beteende IORISMEN VI GÖR OSS TILL OFFER Det är lite synd om mej... Man kan inte förändra något Vad betyder lilla jag? Informationsöverflöd, synapskollapser och skuldkänslor gör att vi slår miljöinformation ifrån oss. Det är lättare att lämna över ansvaret till någon annan, till den tekniska utvecklingen, till politiker och makthavare, till andra auktoriteter, kanske till Gud. Man blir som åsnan Ior - själv är man alldeles för betydelselös för att kunna påverka så stora skeenden. Det är ingen idé, jag kan inte förändra världen själv, det finns ändå de som fortsätter släppa ut en massa skit även om jag kör mindre bil. Mot denna bakgrund är det lätt att inse att enkel information knappast kommer att förändra människors trafikbeteende. 2

3 Teser om miljö och beteende ÖVERTRO PÅ INFORMATION I K A B Det raka sambandet mellan Information - Kunskap - Attityd - Beteende är svårt att finna. Det kanske finns när det handlar om att ändra inköpsvanor från ett schampo till ett annat, från ett bensinmärke till ett annat. Det kan t.o.m. fungera på miljöbeteende om det är ett beteende som är lättpåverkat. Att byta från klorblekt papper till oblekt gick bra. Det räckte med information. Attityden att det var bra med oblekt fanns hos de flesta. När sedan pris och funktion var likvärdiga så var det bara att sträcka handen till en annan hylla i butiken. Teser om miljö och beteende FÖR MYCKET INFORMATION SKAPAR PASSIVA MÄNNISKOR Nu har jag all information jag behöver, nu vill jag bara veta vad allting handlar om Henrik Tikkanen Problemet är sällan att vi människor lider av informationsbrist. Problemet är att vi har alldeles för mycket information att tillgå. Vi har fullt sjå att hålla information ifrån oss. Vår hjärna har inte kapacitet att ta in mer än en bråkdel av det informationsflöde som når våra sinnen. Att då tro att vi ska ta till oss ett tämligen komplext, och inte alltid lustfyllt, miljöbudskap är på gränsen till naivt. I en strid informationsflod tar vi lättast till oss sådant som berör oss, som är viktigt i våra liv, som vi upplever förbättrar vårt liv här och nu. Miljöinformation är sällan av det slaget. Information, s.k. masskommunikation (ett omöjligt begrepp egentligen, det borde heta massinformation), kan fungera som beteendepåverkare. Ungefär på samma sätt som reklam fungerar bra när det handlar om "konkurrens" mellan likvärdiga produkter och tjänster. när beteendet bygger på brist på information och kunskap när alternativen är lika attraktiva och därför inte upplevs som uppoffringar när alternativen är enkla att genomföra Information har emellertid mycket svag effekt på komplexa och svårpåverkade beteenden, som exempelvis våra resvanor. Detta är beteendevetenskapliga forskare överens om, ändå fortsätter vi med en dåres envishet att informera i tron att effekterna plötsligt ska infinna sig. More of the same... Vad ska vi då göra istället? 3

4 Dialog istället för information För att nå fram, för att lyckas påverka så krävs miljökommunikation där man följer ordets verkliga innebörd. Vi måste kommunicera om miljö, d.v.s. samtala, gå i dialog med våra målgrupper. Men på vilket sätt ska en konstruktiv dialog bedrivas? Det behövs ett möte med våra målgrupper, på så lika villkor som möjligt. Målgruppen i fokus, deras behov och förutsättningar i fokus. Vi måste lära oss att se förändringsarbete på miljöområdet som en process, en långsam förändring av attityder och värderingar, en successiv utveckling av ny kunskap och en stegvis omorientering av våra beteenden och vår livsstil. Projekt Process kortsiktighet långsiktighet fokus på resultat och åtgärder risk för låsning och konflikter fokus på samtal och gemensam kunskap möjligheter till respekt och förståelse Det är viktigt att se på miljöarbete som något som inte är avgränsat i tid och rum. Det är ett långsiktigt arbete, varför det inte bara kan bedrivas som projekt och kampanjer. I traditionell projektverksamhet har man en tendens att tidigt bli fokuserad på åtgärder och resultat. Eftersom miljöfrågor innebär att aktörer med olika perspektiv och intressen ska samverka, finns då risk för låsningar och konflikter. Miljöfrågornas karaktär gör att det ofta är mer lämpligt att se arbetet med dem som långsiktiga processer. Fokus bör i första skedet vara på samtal och dialog i syfte att skapa förståelse för varandras perspektiv och att utveckla en gemensam kunskap. På sikt är det givetvis resultat som ska åstadkommas, men då som en frukt av en konstruktiv dialog. Vad vinner man med dialog? Bättre kunskap om målgrupp Istället för att göra enkät- och marknadsundersökningar i syfte att öka kunskapen om olika målgrupper, är det klokt att inleda samtal med dem. Samtal ger minst lika mycket kunskap om målgruppen som en enkät. Man får en annan kvalitet i kännedomen om målgruppen när man talar med dem i grupp eller på tu man hand jämfört med när man ska tolka enkätsvar, där felkällorna är många. Genom samtal kan man nå en djupare förståelse för målgruppens situation och för deras behov på miljö- och trafikområdet. Man får grepp om deras föreställningar, attityder och värderingar, man får en kunskap om vilka hinder de själva upplever för att ändra sina beteenden. Och man kan få en förståelse för varför de har de vanor de har. 4

5 Teser om miljö och beteende VANANS MAKT ÄR STARK Bilåkning är integrerad i hela vårt sätt att leva därför ett mycket svårpåverkat beteende. Dessutom ett exempel på beteende där vi har mycket vanor som ibland är omedvetna och oreflekterade. Genom samtal har vi möjlighet att förstå varandra och oss själva och utifrån detta göra mer medvetna val och pröva om våra vanor verkligen är för vårt eget bästa. Delaktighet och förankring Samtal ger möjlighet att låta målgruppen säga sitt om de idéer man har i en verksamhet. De kan t.o.m. vara med och sätta mål och forma innehåll och strategier. Samtalet ger en helt annan möjlighet till medinflytande än vad som är fallet när man försöker fånga människors attityder och åsikter via en enkät och därefter forma informationsstrategier för beteendepåverkan. Viktigt i sammanhanget är dialogen med aktörer i den egna organisationen. Ska man nå framgång måste idéer och förslag på aktiviteter vara väl förankrade både på politisk nivå och bland tjänstemän. Påverka målgrupp Att möta sin målgrupp i samtal innebär en möjlighet att påverka. Samtal ger större påverkanseffekt än information, det berör mer och det är lättare att anpassa innehåll och form efter målgrupp. Man själv påverkas Genom att ha ett öppet förhållningssätt till sin egen verksamhet och till sina egna idéer kan man i samtalet med målgruppen låta sig själv påverkas. Man kan utifrån de tankar man möter ändra på sina egna attityder och värderingar, man kan se att det finns andra synsätt som är lika riktiga som det jag själv har, man kan se att saker inte behöver delas upp i svart och vitt, rätt och fel. Man kan se att det inte behöver vara korkat av de människor som inte låter sig påverkas så som man själv tycker att de borde... Gemensamt lärande Om man låter sig själv påverkas och förhåller sig öppensinnad, då kan man se möten och samtal med målgruppen som ett tillfälle där man lär tillsammans, där man utvecklar ny gemensam kunskap. Målgruppen blir en resurs för utveckling av projekt och aktiviteter. Då behöver man heller inte vara färdig med hur ett projekt ska genomföras innan man möter målgruppen. Man behöver inte ha all kunskap själv, utan man kan se varje möte som ett tillfälle att inhämta information och utveckla kunskap. Efterhand formas idéer om hur en verksamhet ska genomföras. Genom detta "förutsättningslösa" förhållningssätt inbjuder man till delaktighet och medverkan på ett helt annat sätt än om man redan från start har allting klart för sig. Demokratiutveckling Genom samtalsinriktade metoder har man möjlighet att nå grupper som känner sig utanför den formella demokratin. 5

6 Dialog hur då? En konstruktiv dialog kräver ett öppet och lyssnande förhållningssätt till de människor man möter. Modellen nedan visar att det sällan lönar sig att försöka styra människors lärande eller beteende på ett sätt som inte emanerar från personen själv. Som sändare får man den reaktion hos mottagaren som man förtjänar Förändringstesen MAN KAN BARA ÄNDRA SIG SJÄLV SÄNDARE Jag vill ändra på dig! Jag vill att du ska lära känna mig och mitt budskap! Jag vill lära känna dig och din situation! Välkommen! Jag hör att du vill Du vill ändra på att jag ska mig USCH! lära känna dig och ditt budskap MOTTAGARE För att på lång sikt lyckas med förändring av människors attityder och beteenden krävs en dialogstrategi som innehåller ett par omistliga villkor. Lyssna - Stora öron, liten trut (inverterad krokodil...). Bekräfta - Det viktigaste i alla samtal är att människor blir sedda, tagna på allvar, att de är ok som de är. Först bekräftelse, sedan konstruktiva idéer och vägledning, precis som en terapeut arbetar. Det kan tyckas självklart, men vad en dylik dialog bör innehålla är egentligen förmågan att TALA, och förmågan att LYSSNA Konstruktiv kommunikation...förutsätter att varje samtalare.. avstår från att dominera och "ta tolkningsföreträde" är nyfiken på hur det är att vara någon annan delar med sig av sina egna erfarenheter Wilhelmsson & Döös, 2002 Arbetslivsinstitutet 6

7 I en dylik dialog är det ofta människor med olika perspektiv på verkligheten som möts. Exempel på dylika perspektiv är ekologiskt ekonomiskt tekniskt socialt andligt Ett perspektiv är som ett "filter" utifrån vilket man tolkar världen. Inget perspektiv är mer rätt än ett annat, men när människor med olika perspektiv möts så uppstår lätt konflikter. Man förstår inte varandra och denna oförståelse leder lätt till låsningar och samarbetssvårigheter. Genom dialog finns däremot förutsättningar att se möjligheter i olika perspektiv, att tillsammans utveckla en större kunskap om en situation, att få en rikare bild av verkligheten. Det bör finnas en beredskap och en strategi för att hantera olika perspektiv så att man kan dra nytta av dem, istället för att de blir hinder för en konstruktiv kommunikation. Genom att tala och lyssna, både med närhet och distans, har man möjlighet att bättre förstå varandras perspektiv. DIALOGKOMPETENSENS INGREDIENSER SJÄLV ANDRA NÄRHET tala lyssna DISTANS kritisk själv- kritisk reflektion reflektion över andras ståndpunkter Wilhelmsson & Döös, 2002 Arbetslivsinstitutet Man ska vara tydlig med var man själv står närhet till sitt eget perspektiv. Och man ska öppet lyssna på andra närhet till andras perspektiv. Genom distans till sig själv kan man kritiskt reflektera över sitt eget perspektiv. Och genom distans till andra kan man göra detsamma med deras perspektiv. Ovanstående figur klargör en viktig distinktion. Att lyssna är inte detsamma som att hålla med! Ofta är vi människor dåliga på att lyssna på allvar på andras åsikter, av rädsla för att det ska tolkas som att vi håller med. Men att lyssna är något annat, det är att söka förståelse för andra sätt att se på verkligheten. Argument som fungerar Lyssnandet i all ära, men man vill ha något att säga också. Kommunikation måste ha ett innehåll, som kommunikatör behöver man argument som folk lyssnar på, som känns relevanta. Vilken typ av argument är effektivast för att påverka människors bilåkande? Lars J. Lundgren 1 menar att tre faktorer måste vara uppfyllda för att människor ska ändra sitt beteende, se modell på nästa sida. 1 ur Varför löser inte politikerna miljöproblemen. I Att veta och att göra Naturvårdsverkets förlag. 7

8 VETA KUNNA Varaktig beteendeförändring VILJA VETA = HA KUNSKAP vad behövs: utbildning och information om sammanhang grundläggande miljökunskap målgrupper: alla KUNNA = HA MÖJLIGHET vad behövs: skapa känsla av upplevd möjlighet målgrupper: alla VILJA = HA LUST vad behövs: vad behövs: skapa möjligheter - förändra infrastruktur - påverka incitament målgrupper: beslutsfattare o dyl påverka attityder, beteenden att det angår, beröra känslor skapa känsla av närhet egen vinning målgrupper: alla education engineering enforcement Människor måste veta varför beteendet behöver förändras, d.v.s. ha relevant kunskap. De måste vilja förändra beteendet, ha luste och på något vis uppleva en vinst av beteendeförändringen. Dessutom måste de kunna genomföra beteendeförändringen de måste ha en praktisk möjlighet. Vilka sidor av triangeln brister när det gäller trafiksäkerhets- och miljöbeteende? Många (de flesta?) vet att de borde ändra sitt beteende, de har kunskapen. De kan ändra sitt beteende, de har praktiska möjligheter och de har ett val. Men det är den upplevda känslan att ha svårt att ändra sig som styr beteendet. Om man upplever att man inte hinner med sitt liv utan bil, om man har en livsstil där bilen är en självklar ingrediens då är det kanske inte ett alternativ att sluta köra, även om möjligheten de facto existerar. För de människor där detta resonemang gäller (vilket troligen är ganska många) biter inte information särskilt bra. Man har för många attityder och värderingar som fungerar som filter för att kunskapen om bilismens våndor skulle göra att man ändrar sitt beteende 2. Man rationaliserar bort argument och fakta, man hänvisar till sin egen situation. Allt för att legitimera det beteende man har. För att få människor att känna att de har möjlighet att ändra sitt beteende kan fysiska åtgärder i trafikmiljön vara nödvändiga. Utan säkra cykelvägar cyklar man kanske inte och för att man ska åka kollektivt krävs täta turer. Om ett icke önskat beteendet handlar om okunskap om de alternativ som de facto finns, då kan givetvis information räcka för att åstadkomma beteendeförändringar. Information kan också fungera om det handlar om "enkla" beteendeförändringar. Förändringar som inte fordrar uppoffringar och som bygger på brist på kunskap och information då kan givetvis information vara rätt recept. Men hur ofta är det så? 2 se vidare "Information i företag och samhälle" av Heinz Leyman Studentlitteratur. 8

9 Beröra! Argumenten måste beröra människor en sanning i allt påverkansarbete. Effektiv kommunikation bör innehålla ett budskap som gör att mottagaren kan uppleva någon form av mervärde med beteendeförändringen. Sannolikt är det bristen på detta som gör att så många informationskampanjer inte når uppsatta beteendemål. Budskap utgår ofta från samhällets normativa behov och blir därmed opersonliga och skapar inga individuella incitament. Per- Olow Sjödén 3 skriver att det ofta är lönlöst att påverka vissa beteenden genom att satsa på kunskapsförmedling. Detta gäller inte minst komplexa beteenden av karaktären bilåkning. Sjödén menar att information fungerar utmärkt om anledningen till att man har ett visst beteende enbart är informationsbrist. Detta gäller knappast våra bilvanor! Sjödén menar att det kvittar hur mycket information vi får om bilåkningens avigsidor de flesta fortsätter att köra ungefär som vanligt. Han anser istället att det är bättre att gå raka vägen på beteendet människor måste uppleva vinster för sig själva om de ska ändra sitt beteende. Vilka vinster kan det handla om när det gäller bilåkning? Miljöargument är något som de flesta egentligen håller med om är viktiga. Det handlar om "veta" i triangeln. Men berör de oss? Triggar de vår vilja? Innebär de en vinst? Miljöfrågorna är diffusa och komplexa. De hotbilder som målas upp ligger ofta ett tag fram i tiden. Frågorna omges ofta av känslor av hopplöshet det betyder ändå inget vad lilla jag gör i det stora hela. Det finns alltid möjlighet att hänvisa till att de små utsläpp av t.ex. koldioxid vi har i Sverige är försumbara i relation till storutsläppare som USA, Japan och resten av EU. Man drabbas av Iorismen, man blir som åsnan Ior som kände sig så liten och betydelselös i den stora, stora, världen. I dagens miljödebatt finns det också möjligheter (med industrilobbyn som understödjare) att finna argument för att flera miljöhot är överdrivna. Därför är det svårt att driva ett beteendeförändrande arbete enbart med utgångspunkt från kunskap och en långsiktigt altruistisk argumentation människor är i någon mening sig själva närmast. Om den egna vanan och bekvämligheten ifrågasätts utifrån något som kanske inte känns vattentätt, då är det lätt att ta motargument till sig och använda dessa för att legitimera sina egna invanda hjulspår. Trafiksäkerhetsargument är givetvis relevanta i sammanhanget. Men i de flesta fall vet vi vad som är ett trafiksäkert beteende. Vi kan förändra vårt beteende, men vi vill inte: "Jag själv är trafiksäker, jag vill komma fort fram och samhället ska minsann inte komma här och säga precis hur jag ska bete mig." Det finns dock bra exempel på argument som skulle kunna bita när det gäller bilkörning och alkohol. Det är en amerikansk metod där folk får träffa offer för onyktra bilförare, eller anhöriga till offer. Detta skapar en närhet och frågan om alkohol och trafik blir något mer än ett intellektuellt resonemang. Hälsoargument ligger däremot människor nära. De berör, de angår. De är dessutom i "ropet" dessa dagar. Att relatera människors övervikt, dåliga kondition och testvärde till deras inaktivitet är argument som visat sig ganska framgångsrika i många projekt. Hälsoargument berör viljan i triangeln. Att få information om att man kan äta 10 kg choklad per år om man ställer bilen är också ett sätt att göra informationen lättsam. Rolighetsfaktorn är inte att förakta miljömänniskor och miljöarbete har fortfarande tydliga präktighetsstämplar att tvätta bort. Ekonomiska argument ligger också nära människor. Att koppla ett förändrat beteende till en förbättrad privat ekonomi är argument som brukar fungera utmärkt i miljöarbete. De flesta vill förbättra sin egen ekonomi. All minskning av bilåkning ger i regel pengar över i kassan. Vad som sedan är tillräckligt stora vinster är upp till var och en att bedöma. Ju bättre ekonomi ett hushåll har desto större måste vinsterna vara för att påverka beteendet. Särskilt stora kan vinsterna visa sig bli om familjen kan avvara en bil vid ändrade resrutiner. Här blir resonemanget annorlunda jämfört med t.ex. ekologiska livsmedel. Där vet vi att familjer med god ekonomi väljer ekologiska, dyrare, produkter i högre grad än låginkomsttagare. När det gäller bilåkande ligger det närmare till hands för låginkomsttagaren att minska sitt bilberoende 3 Ny livsstil...på livstid? Hinder och möjligheter för beteendeförändring och vidmakthållande. ur Livsstil och miljö värderingar, val, vanor Naturvårdsverket. 9

10 eftersom det har en relativt sett större inverkan på hans ekonomi. Det finns dock en problematik med effektivitetsvinster som ger pengar över. Vad används pengarna till? Är det alternativa beteendet mer eller mindre hållbart än det ursprungliga? I värsta fall åker vi mindre bil, sparar pengarna och lägger det på flygresor till avlägsna badparadis och släpper därmed ut ännu mer koldioxid. Men det är en helt annan diskussion... Tid har vi ont om, tror vi... Hur som helst, vissa beteendeförändringar som innebär vinster för miljö och trafiksäkerhet kan också innebära tidsvinster för individen. Ibland tror vi t.ex. att bilen är snabbare till jobbet, men det kan grunda sig på rena myter och okunskap. Vi har aldrig provat något annat! Genom att t.ex. organisera sin dag på ett nytt sätt kan det innebära tidsvinster och mer kvalitetstid att ta cykeln till jobbet eller att gå med sina barn till skolan. Försök med vandrande skolbussar 4 i flera städer visar att många föräldrar upplevde att de fick lugnare morgnar eftersom de inte behövde gå med "vandringsbussen" mer än någon gång per vecka. Jag tror på en tydligare fokusering på de tre senast nämnda argumenten hälsa, pengar och tid. Detta är tre potentiella vinster som alla ligger berör människan, de är personliga och mer eller mindre omedelbara. Att koppla dessa argument med miljö och trafiksäkerhet går också givetvis alldeles utmärkt olika människor tar till sig olika argument. Denna trilogi av argument behöver fakta för att kommuniceras. Mottagaren vill veta hur mycket pengar hon kan tjäna på ett alternativt beteende, hon vill få feedback på vilken kondition hon har och hur den förbättras, hon vill ha information om hur mycket tid olika resesätt tar. Och kanske vill hon veta hur mycket nytta för miljön hon gör. För denna information behövs ett faktaunderlag. Ett gott exempel är Mobilitetskontor som växt upp på flera håll i landet, bl.a. i Lund, Växjö och Linköping och som tagit fram ett omfattande faktaunderlag att ha som bas i kommunikation med olika målgrupper. Tidsåtgång, kostnad, kaloriförbrukning och miljöutsläpp jämförs mellan olika transportsätt mellan en mängd platser i dessa städer. Eftersom dagens miljöproblem är diffusa, komplexa och långt bort så behöver man skapa närhet. Man måste beröra. Människor berörs inte av samma saker. Någon kan beröras på djupet av en skicklig föreläsare, medan andra ställer sig likgiltiga. Det behövs därför fler kanaler och metoder än de traditionella för att beröra så många som möjligt. Personifiering. Det behövs människor bakom de globala miljöhoten. Ansikten och röster som kan tala om klimatförändringarnas konsekvenser, hur de gör sig påminda i vanliga människors liv. Boken oväder av Mark Lynas är ett gott exempel på hur klimatfrågan blir konkret med exempel på hur människors vardag förändras. Bilder. TV-mediet är det bästa, men även tidningar och andra bildmedier kan bidra till att skapa närhet. Bilder berör, väcker känslor och talar också till något annat än intellektet. Dramatisering. Gestaltning och dramatisering av komplexa miljöfrågor är effektivt för att väcka känslor. Även om The day after tomorrow är extremt övedriven i sitt tidsperspektiv på möjliga klimateffekter, så är den i grunden en film som har mycket spännande fakta att förmedla. 4 vandrande skolbuss ett sätt att organisera ett antal föräldrar i ett bostadsområde att ta gemensamt ansvar för att deras barn kommer till skolan. En förälder i taget går med några familjers barn till, och ibland även ifrån, skolan. De som deltagit i försök med vandrande skolbussar menar att man flår fler lugna morgnar, att man känner en trygghet inför att låta barnen gå tillsammans under någon förälders ledning och man upplever dessutom att man får mer egen tid. Dessutom slipper man ta bilen till och från skolan, vilket också underlättar att ta cykel till jobbet. 10

11 Att förändra beteende ingredienser och förhållningssätt Befintliga kanaler Det är svårt att skapa nya kanaler för kommunikation och information. Istället för att skapa nya mötesplatser är det ofta lättare att nå folk via deras redan inarbetade kanaler, t.ex. på deras arbetsplatser och i deras föreningar. Istället för att skriva nya informationsbroschyrer kan det vara effektivare att jobba för att få in material på redaktionellt utrymme i tidningar. Chansen att bli läst ökar. CIP Community Intervention Program är en form av mun-till-mun -metod där man som kommunikatör nyttjar de befintliga nätverk som finns i till exempel en kommun. Möt människor där de är, med andra ord! Spridning av information och budskap sker organiskt långsamt men med ett mer bestående resultat än om man slår på stora trumman och sprider information i stora kampanjer. Nätverksstrategi population som gör rätt Bombmattestrategi population som gör rätt tid tid efter Lars Palm, Halmstads högskola Tålamod Teser om miljö och beteende FÖRÄNDRING TAR TID Förändringens 4-rumare (Claes Jansen) Nöjdhet Censur & Förnekelse Inspiration & förnyelse Förvirring & Konflikt Det är många stadier vi ska gå igenom i en förändringsprocess som syftar till att förändra våra vanor. Ska vi t.ex. ändra vårt bilåkande krävs förändringar av djupt rotade värderingar. Sådana ändras inte i en handvändning det finns många anledningar att stanna i censur- och förnekelserummet i Jansens modell. Därför behöver vi som jobbar med långsiktiga processer en stor dos tålamod så att vi inte blir besvikna när förändringarna går långsammare än vi hoppats på för det gör de! 11

12 Informationens ingredienser Det finns inget enkelt dunderkoncept som alltid fungerar för att förändra människors beteenden. Och tur är det, hur hemskt vore det inte om någon hittade det ultimata sättet att genom information förändra människors beteenden. Tänk en brutal och maktfullkomlig diktator som kommer över denna metod... Men vi vill ändå påverka och göra det så klokt som möjligt. Följande tabell är ett försök att lista olika ingredienser som kan fungera för att nå fram med ett budskap. I någon mån kan tabellen läsas som en modell där man startar med de ingredienser som står överst och så går vidare med nästa. Men en liten varningsklocka riktigt så rationellt fungerar inte vi människor och riktigt så instrumentellt kan man inte se på en förändringsprocess. Tabellen är främst till för att se möjligheter med och för att strukturera det informativa arbetet. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION för att påverka viljan till beteendeförändring Ingrediens effekt, påverkar Aha-upplevelser goda exempel förebilder prova-på-tillfällen belöning feedback -kollektiv och individuell larmrapporter uppmärksamhet, medvetenhet kunskap, attityd identifikation intention handling handling vidmakthålla beteende förhindra återfall Aha-upplevelser För att bli uppmärksammad behövs ofta något som får folk att haja till och att bli medvetna om en företeelse. Detta kan ske genom massinformation, via media men Aha-upplevelser kan lika gärna vara en ingrediens vid ett utbildningstillfälle. Aha-upplevelser kan vara positiva såväl som negativa. Det handlar om att öppna upp ögonen både för hot och möjlighet. Termodynamiken, att allting spris och ingenting försvinner, kan t.ex. illustreras med vår kära bil. Ett litet räkneexempel som brukar väcka många känslor och ge Aha-upplevelser. 12

13 En positiv Aha-upplevelse kan vara att visa på möjligheten att försörja oss på energi i framtiden, något som många brukar tvivla på om vi inte har tillgång till kärnkraft och fossil energi. Energibalans för Sverige 2020 (el och värme) Behov 311 TWh* Sol, vind, bioenergi 252 TWh Vattenkraft 67 TWh Överskott 8 TWh Solen tillför jorden gånger mer energi än vi använder. Solceller i 10% av Sahara skulle räcka för hela världens energibehov. Christian Azar professor, Chalmers Siffrorna kommer från SNF:s studie Energipusslet (2005) där branschorganisationer för förnybar energi fått ange hur mycket de kan producera år Om man räknar bort transportsektorn får vi ett överskott på 8 TWh och behöver alltså ingen kärnkraft eller fossil energi för el och uppvärmning! * i 311 TWh ingår energieffektiviseringpotentialen på 62 TWh beräknad av branschorganet Energirådgivarna Goda exempel Genom att visa hur vi kan göra i vår vardag för att bidra till att minska växthuseffekt, försurning etc. Små vardagshandlingar. Enkelhet. Små förändringar som ger positiv effekt. Det kan handla om ändrade rutiner, men det kan också handla om ny teknik Goda exempel handlar också om att lyfta fram vanligt folk som redan ändrat sitt beteende. Pendlare som börjat cykla och som berättar om vilka vinster man fått, taxichaufförer som beskriver fördelarna och vinsterna ned Eco-driving, bilägare som bytt från bensinbil till etanolbil. Folk som vittnar om att det går. Förebilder som folk kan identifiera sig med. Exempel ur boken Tänk om alla gjorde så 40 räkneexempel för miljötänkare. Boken finns på Naturskyddsföreningens förlag, , eller Förebilder Hur ska en förebild vara? Jag menar att hon inte bör vara för perfekt. En förebild som gör allt rätt blir ouppnåelig för vanligt folk steget från aktuellt beteende till idealet blir för långt. Möjligheten till identifikation är viktig. Risken är att förebilden får en moraliserande verkan och då är dess funktion mer negativ än positiv. Ett annat sätt att beskriva hur en bra förebild kan tänkas vara är m.a.o. vanliga vettiga människor! 13

14 Det finns en formel som inte på något sätt är matematisk eller vetenskaplig, men som ändå säger en del. KP = f(e, S, P) vilket betyder... Kommunikationspotential är en funktion av en persons Egenskaper, den Struktur som personen ingår i och den Position som personen har i strukturen. Personer med hög KP är m.a.o. intressanta. Prova på tillfällen - bryta vanor Många miljöbeteenden är oreflekterade och vanemässiga. I dylika fall kan det som behövs vara att man får tillfälle att reflektera över sina vanor och i samband med detta bli erbjuden ett tillfälle att prova ett alternativt beteende. Inte minst är vårt trafikbeteende vanemässigt. Flera projekt i Sverige har lyckats väl med att erbjuda arbetspendlare att börja cykla till och från jobbet, som en möjlighet att tjäna pengar och bättra på hälsan. Människor behöver här framförallt svar på frågan HUR gör jag. Många vill, men lever i en känsla av att de inte kan. Kommunikatörens uppgift blir då att visa på de möjligheter som faktiskt finns. Ofta behövs en händelse, någon slags jippo, som fångar människors uppmärksamhet, som visar att det är möjligt och som lyfter upp några goda exempel. När någon fått chans att prova och upptäcker att det nya beteendet inte var så hemskt, då finns chans att nå fram med mer kunskapsorienterad information. Ofta skapar en ny vana ett sug hos målgruppen att veta mer. Att erbjuda prova-på-tillfällen blir på så sätt en inkörsport till människors vilja att ta information till sig! Man når så att säga fram bakvägen man skapar beteendeförändringar utan att koncentrera sig på kunskap och attityder! Belöning vinst Att få feedback på sina beteendeförändring är en vinst i sig. Men vinster av ett nytt beteende kan också vara av mer banalt slag. Att få gåvor, vara med i utlottningen av fina priser kan få åtminstone några att prova ett nytt beteende. Varje gång man lockat några människor att bryta en vana och prova ett nytt förhållningssätt så är det alltid några som inser att det nya beteendet faktiskt var riktigt sympatiskt. För dessa räcker det att få en liten puff i rätt riktning, på ett undermedvetet plan har de förmodligen redan varit på väg att etablera nya vanor. Feedback Vi behöver få reda på vart vårt nya beteende leder. Vi antar att vi försöker påverka människors resvanor. För det första behövs en kollektiv återkoppling. Minskar utsläppen av koldioxid? Blir luften renare? Minskar bullret? Minskar antalet trafikolyckor? Hur mycket mindre bil körs i vår stad? För detta behövs någon form av mätningar som ger oss relevanta siffror. Och dessa siffror måste kommuniceras enkelt och tydligt till dem de berör. För det andra behövs en individuell återkoppling. Mår jag bättre? Har min kondition förbättrats? Hur mycket pengar har jag sparat in? Hur mycket kalorier har jag förbrukat? Den individuella feedbacken kan också vara viktig att ge i förtid, dvs. att man kan servera målgruppen siffror i förväg på hur mycket tid de troligen skulle komma att spara, hur mycket fler chokladkakor de skulle kunna äta utan att gå upp i vikt och hur många kronor den inbesparade bilkörningen skulle ge under ett år. Larmrapporter Finns det anledning att skrämmas? Forskningen säger att det inte ger så stor effekt på att förändra ett beteende, men att larmrapporter däremot kan ha en viss effekt för att förhindra återfall. Gamla vanor har en förunderlig kraft att återetablera sig och då kan information om vad som skulle kunna inträffa om vi kör på som vanligt vara användbar. Antirökningsinformation är ett sådant exempel ger ingen större effekt på minskning av rökning, men förhindrar många återfall. Överfört till trafikbeteende skulle det kunna handla om 14

15 vad barns inaktivitet leder till för hälsoproblem eller vad som händer med hjärta och lungor i en inaktiv kropp osv. I bästa fall får man kraft att hålla kvar det nya beteendet så att det till slut blir en etablerad vana. Trots allt information och utbildning behövs Genom att visa människor att ett nytt beteende är möjligt och att det faktiskt kan ge vinster så behöver man inte bry sig lika mycket om att servera information som förändrar deras kunskaper och attityder, menar Per-Olow Sjödén. Dessutom kan det vara så att när man väl provat ett nytt beteende så blir man nyfiken på företeelsen i sig och börjar därför söka information självmant. Och det finns inget sätt som är så effektivt för att få människor att etablera nya kunskaper som när de gör det på eget initiativ! Även om information är trubbigt som beteendeförändrare finns det ändå en långsiktig anledning att bedriva information och utbildning i syfte att ändra kunskaper och attityder, vilket visas i följande figur. Information ineffektivt på kort sikt......men nödvändigt på lång sikt! UTBILDNING INFORMATION FOLKBILDNING LÄTTILLGÄNGLIGA BETEENDEN - t.ex. att köpa miljömärkta produkter KUNSKAPER ATTITYDER? SVÅRTILLGÄNGLIGA BETEENDEN - bilkörning - livsstilsförändringar NORMER -acceptans av politiska beslut -acceptans av förändringar i organisation, infrastruktur, skatter, lagar TAR BORT HINDER GER NYA INCITAMENT Samband mellan utbildning/information kunskaper/attityder beteenden (fritt efter Sjödén). Information fungerar då beteendeförändringen är enkel, då tillgängliga alternativ finns, och då man inte upplever några uppoffringar. Komplexa och svårtillgängliga beteenden låter sig däremot inte påverkas nämnvärt av information och utbildning. De flesta håller med om att man inte kan skapa ett hållbart samhälle med mindre än att de institutionella ramarna förändras. Skatter, avgifter och lagar behöver styras om så att konsumenter, organisationer och näringsliv tvingas agera mer hållbart. Överfört på bilåkande innebär det att människor måste styras till att köra mindre bil med hjälp av t.ex. högre bensinpris (skatter och avgifter) eller restriktioner i form av tullar eller drivmedelsransonering. Detta sker genom politiska beslut och 15

16 för att skapa en långsiktig jordmån för detta krävs medborgare som förstår varför besluten fattas och accepterar dem. För att nå denna acceptans långsiktigt är enträgen information och folkbildning viktiga ingredienser. Klimatkampanjen är ett exempel på en aktivitet som inte inriktats direkt på beteendet, utan som främst syftat till att öka kunskap om växthuseffekten (och därmed på längre sikt acceptansen för kommande politiska beslut, som jag uppfattat det underliggande syftet). Utbildning i rubbologi Vad behöver människor kunskap om? Eftersom vi lever i en förvirrad tid är det kunskap om de stora sammanhangen som är viktig. Kunskap som ger oss möjlighet att orientera oss i en komplex tillvaro, kunskap som ger oss möjlighet att sätta in fragmentarisk kunskap i ett större sammanhang. Vi behöver förstå svaret på tre frågor, inte i detalj men i stora drag. Varför har vi miljöproblem? Vilka är miljöproblemen? Vad måste göras för att skapa en hållbar utveckling? Det är svar på dessa frågor som ger oss bättre kompetens i rubbologi 5. Evolutionen i kortformat Att förstå jordens utveckling och människans korta historia är en bra början det faktum att vi öppnade locket på jordskorpan och därefter spridit ut det som fotosyntesen tidigare lagrat in. Och i samband med detta förmedla kunskap om den enda kemiska reaktion som alla bör känna till, fotosyntesen. Fotosyntesen som jordens egen städare, och som den motor vi alla är beroende av. 6CO 2 + 6H 2 O + energi C 6 H 12 O 6 + 6O 2 Koldioxid + Vatten + Sol Socker + Syrgas Termodynamik i populärversion Allting sprids, ingenting försvinner. Termodynamik i populär tappning är en bra grund att stå på som delförklaring till varför vi har miljöproblem. Termodynamikens första huvudsats: Energi kan inte skapas eller förintas. Energi kan dock omvandlas. Principen om materiens oförstörbarhet: Materia kan inte skapas eller förintas (ingenting försvinner) Termodynamikens andra huvudsats: Entropin ökar i varje slutet system, d.v.s. att oordningen ökar (allting sprider sig). Miljöhot i parti och minut Det brukar sägas att man inte ska fastna i hotbilder. Det är riktigt, man ska inte fastna där, men man är fel ute om man inte stannar där en stund. Hoten är inte roliga, men en realitet och en viktig grund för förståelsen varför vi jobbar med miljö överhuvudtaget. Naturvårdsverkets gamla hotlista (som de själva tyvärr inte använder sig av längre) är en bra utgångspunkt för att skapa en överblick av hoten. 5 rubbologi läran om rubbet, myntat av Bengt Hubendick och senare använt av Karl-Henrik Robert (Det Naturliga Steget) 16

17 De 13 allvarligaste miljöhoten enligt Naturvårdsverket Växthuseffekten Ozonskiktets uttunning Försurning Marknära ozon Luft och buller Övergödning Giftiga metaller Organiska miljögifter Främmande organismer Biologisk mångfald Överuttag av lagerresurser Exploatering av mark Avfall Växthuseffekt i fokus Personligen tycker jag växthuseffekten förtjänar en fördjupning. Den är paradexemplet på dagens miljöhot. Och jobbar vi för att minska växthuseffekten, ja då minskar vi samtidigt många av de andra hoten. Flera flugor i samma smäll... Klimatforskningen 2006 DAGSLÄGET Vi har en klimatförändring, skapad av människan Temperaturstegring extremt snabb de senaste åren, ca 0,7º globalt Världens glaciärer minskar stadigt OM år, prognos Södra Sverige 3,6-4,5 varmare ingen snö i Götaland nederbörd ökar höst, vinter, vår sommartorka i SÖ Götaland över 40 som mest på sommaren ökad molnighet mer blåst Globalt havsnivån stiger 1/2-1 meter många länder krymper översvämningar eller torka minskad eller ökad jordbruksproduktion miljontals klimatflyktingar fler extrema väderhändelser tropiska sjukdomar sprids norrut Osäkra kort Havsströmmarnas utveckling Golfströmmen kan försvagas, har försvagats sakta sedan 1950 Skulle kunna leda till avsevärt kärvare klimat i Sverige Om tundran smälter frigörs metan som påskyndar uppvärmningen Hastigheten i förändringar osäker Oförutsedda förändringar som kan komma snabbare än beräknat Källor: SMHI och Rossby Centre i Norrköping Naturvårdsverket, med flera 17

18 Systemvillkor utgångspunkt för strategier och åtgärder De fyra systemvillkor för hållbar utveckling som Naturliga Steget formulerat tillsammans med Chalmers är en bra utgångspunkt för att samtala om vad vi måste göra. De är visserligen något abstrakta och inte helt enkla att ta till sig, men med samtal om respektive punkt, värderingsövningar och brainstorms om vad man kan göra på lokal nivå i anslutning till respektive villkor, så fungerar de. I ett hållbart samhälle 1. utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden. Fossilbränslen (olja, kol och naturgas) samt metaller och mineraler får inte utvinnas i högre takt än de återförs till jordskorpan. Detta innebä radikalt minskad gruvdrift och radikalt minskad användning av fossila bränslen. 3. utsätts inte naturen för systematisk undanträngning genom överuttag eller manipulation. Naturens produktiva ytor får inte skadas eller undanträngas och vi får inte hämta mer ur naturen än vad som återskapas. Detta innebär stora förändringar av vår användning av mark och vatten vid t.ex. jordbruk, skogsbruk och fiske. Det krävs också nytänkande vid samhällsplanering av t.ex. vägar, järnvägar och städer. 2. utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. Vi får inte framställa ämnen i högre takt än de kan brytas ned i naturen och återföras till jordskorpan. Detta innebär minskad omsättning av naturliga ämnen som t.ex. kväve och fosfor, och totalt stopp av långlivade naturfrämmande ämnen som freoner och många organiska miljögifter. 4. är hushållningen med resurser så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt. Mänskliga behov måste uppfyllas med effektivare metoder och resurserna måste fördelas på ett rättvist sätt så att hela jordens befolkning kan leva i välstånd med en omsättning som ryms inom villkor 1-3. Detta kommer att kräva en världs-omfattande teknisk och organisatorisk effektivisering. Det innebär helt enkelt att vi måste sluta slösa! 18

19 Till sist - vårt behov av glädje och lust Miljöarbetet är fortfarande förknippat med tyngd och skuld. Man borde bete sig miljövänligt. Men hur kul är miljöfrågan på en skala 1-10? Hur mycket glädje finns i miljöarbetet idag? Det är fortfarande en hel del säck och aska. Det känns som fel utgångspunkt med skuld, tyngd och plikt. Vi behöver återinföra glädjen och lusten i miljöarbetet. Vi behöver längta. Om vi inte tror att förändringen är positiv, om vi inte tror på att det hållbara samhället är bättre än det vi har idag då kan vi lika gärna sluta jobba med miljö. Det är ju för oss själva vi gör det, eller hur? Det behövs helt enkelt ett rejält perspektivskifte! Vi är fria välja vilken bild vi gör oss av framtiden. Anka? Kanin? Det är ett bättre liv, ett roligare liv som väntar på andra sidan hållbarhetens gräns. Jag tror det, många tror det. Det är ett sundare liv, ett enklare liv. Om det är bekvämare vet vi inget om, det är inte säkert. Men med dagens s.k. vällevnadssjukdomar har vi ingen som helst anledning att leta efter ännu större bekvämlighet. Det är knappast ett liv där vi går klädda i säck och aska. Det är inget stenåldersliv, inget grottliv. Det är ett annat liv. Det är något nytt, det innebär förändringar, men förändringar kan vara njutbara. Hur många blir glada av att höra att de behöver ändra livsstil? Vilka associationer väcker det? För att lättare kommunicera om framtiden, för att skapa positiva visioner, tror jag pratet om livsstilsförändring kan tonas ner. Istället kan fokus åtminstone delvis förskjutas mot den positiva tekniken, den teknik som redan finns och som innebär att vi kommer att använda avsevärt mindre resurser och orsaka avsevärt mindre utsläpp än idag. Den goda tekniken, de goda bilarna, de goda bränslena, den goda körtekniken. Ett exempel på det goda framtida livet finns att hämta från ett holländskt socialt experiment. Tolv familjer fick som uppgift att sänka sin energianvändning med 40% under två år. De fick också i uppgift att ha kvar sin lön och i uppgiften ingick att göra åt alla pengar. Följden blev ett annorlunda liv semester på nära håll, ett medvetnare transportval, färre bastubad, mer cykling. Det innebar också mer köp av energisnåla tjänster mer massage, mer fotvård och dylikt, mer deltagande på olika kurser. Man åt mindre kött och mindre importerad mat. Istället åt man mer säsongsbaserade livsmedel, mat med högre kvalitet och man gjorde fler restaurangbesök. Man köpte fler hushållsrelaterade tjänster som barnomsorg och underhållsoch reparationstjänster och man köpte kläder av högre kvalitet. De som deltog i experimentet tyckte att de fick ett bättre och roligare liv. Att leva energisnålt är med andra ord njutbart, en viktig insikt som för många innebär ett perspektivskifte. Deltagarna själva insåg samtidigt att de troligen inte valt den nya livsstilen självmant. Det behövs en puff för att våga prova. Det går att se både mörkt och ljust på framtiden. Tyvärr har vi en tendens att fastna i lidandets väg. Men vi behöver något gott att tro på och längta efter. En sådan vinkling på dagens ohållbara transporter ger mer energi för många människor Då blir de nödvändiga förändringarna på kortare sikt lättare att acceptera, det kanske till och med kan kännas lustfyllt att cykla till jobbet om framtiden ter sig ljus... 19

20 Utvärderingar, utredningar och annat skrivet av Mats Lönngren Hinder och möjligheter för miljöarbete Sveriges lantbruksuniversitet. Vi har bara ett jordklot! Malmöhus läns landsting. Samarbete kring kretsloppslösningar utvärdering av Östhammars kretsloppsverk Sveriges lantbruksuniversitet. Först process sedan resultat. Utvärdering av Naturskyddsföreningens samarbete med Växjö kommun Svenska Naturskyddsföreningen. Heliga åkrar eller kretslopp av näring en skitrapport Internutredning av slamfrågan i Svenska Naturskyddsföreningen. Tänk om alla gjorde så räkneexempel på små miljöhandlingar som kan ge stora positiva miljöeffekter. Svenska Naturskyddsföreningen. Livsmedel i kretslopp. En förstudie om samband mellan mat, miljö och hälsa Ekotopia, Aneby kommun. Gröna Huset Utvärdering av projekt för hållbar utveckling i samarbete mellan Skogsvårdsstyrelsen och Söderhamns kommun. Design med omtanke Utvärdering av projekt som syftar till att skapa hållbara offentliga miljöer i Västra Götalandsregionen. Gå och cykla till skolan Utvärdering av projekt inom Lund cykelkommun. Smartare Trafik i Motala Utvärdering av trafikprojekt i samarbete mellan Motala kommun och Vägverket. En lång historia om brist på morötter Utvärdering av Energismarta skolor i Lund. Miljöinnovation Utvärdering av fem års tävling. ViMöTs i Kalmar Utvärdering av trafikprojekt i samarbete mellan Kalmar kommun och Vägverket. Energipusslet 2020 bitarna faller på plats Resultat av en fiktiv energiupphandling till svenska branschorganisationer för förnyelsebar energi. Svenska Naturskyddsföreningen. Hållbar utveckling kompendium i rubbologi Bönder, kemikalier och val En intervjustudie om bönders attityder och beteenden när det gäller kemisk bekämpning. På uppdrag av Säkert växtskydd. Tillsammans med Magnus Ljung och Jenny Höckert, SLU. Vänlig väg till skolan Föräldrars tankar om och erfarenheter av skolvägen i Malmö. mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation av Mats Lönngren " # $ " Miljörelaterade beteenden svårpåverkade % Teser om miljö och beteende VI LIDER AV SYNAPSKOLLAPS Synapskollaps nr 1 Bilismen måste minska JA säger nästan

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation Informationens ingredienser av Mats Lönngren Det finns inget enkelt dunderkoncept som alltid fungerar för att förändra människors beteenden. Och tur är det, hur hemskt vore det inte om någon hittade det

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation Nätverk Samtal Gemensamt lärande -klimatkunskap -konkreta tips ordning o reda kompetent projektledning meningsfullt innehåll god stämning flexibilitet-målgruppsanpassning Stöd

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Att skapa klimatsmarta beteenden

Att skapa klimatsmarta beteenden Att skapa klimatsmarta beteenden Klimatkommunernas nätverksträff i Borås 26 augusti 2016 Ida Zwahlen idazwahlen@hotmail.com 0735690576 Inledning Beteendepåverkande åtgärder för att minska klimatbelastningen

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön.

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Agenda 21 Handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 Dagordning inför 21-århundradet Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att Ett uppdrag till

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Maria Ojala fil.dr i psykologi Institutionen för pedagogik, didaktik, utbildningsstudier, Uppsala Universitet Bakgrund till min forskning: Jag fokuserar på

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter 1 till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Denna introduktion till ämnet energibesparing och hållbara transporter riktar sig till personer som arbetar med invandrare, och som vill stödja

Läs mer

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Tillsammans bygger vi Svevia.

Tillsammans bygger vi Svevia. Tillsammans bygger vi Svevia. För dig som arbetar på uppdrag av oss på Svevia. Vart är vi på väg? 2 Resan har börjat. Den här trycksaken vänder sig till dig som arbetar tillsammans med oss på Svevia. Du

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro

Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället

Läs mer

Härnösands Gymnasium, TETD08

Härnösands Gymnasium, TETD08 Utgångspunkt Vid festivaldagen fick alla deltagande klasser uppgiften: Utveckla produkt, tjänst eller koncept för våra rullande transporter, som påverkar människors vilja att resa och frakta miljövänligt..

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Projekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet

Projekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet Projekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet ABCD process Erica Scott, TFC M.Sc. Strategiskt ledarskap för hållbar utveckling 23 november, 2016 Projekt hållbar dricksvattenförsörjning

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer