Energiinvesteringarna når ständigt nya höjder: Nästan tio gånger mer än byggindustrin!

Transkript

1 NYHETER FRÅN SVENSK ENERGI MARS NUMMER 3 Energiinvesteringarna når ständigt nya höjder: Nästan tio gånger mer än byggindustrin! Energiinvesteringarna i Sverige når ständigt nya höjder. Enligt Statistiska Centralbyrån väntas energiinvesteringarna i år öka med 21 procent till 39,9 miljarder kr nytt rekord. Energibranschens roll som motor i den svenska ekonomin befästs därmed ytterligare. KJELL JANSSON, Svensk Energis vd, påpekar att branschen fortsätter vara en aktiv investerare vars satsningar år för år blir allt viktigare: Under senare års finanskris, då andra sektorer har svajat med minskade investeringar, har energibranschen stått stark. Skulle SCB:s prognos för året förverkligas, kommer energibranschen att svara för 42 procent av landets industriinvesteringar. Det är värt att hålla i minnet under ett valår. "Energibranschen tar ett starkt samhällsansvar. Våra årliga satsningar är nästan tio gånger mer än den samlade byggindustrin i Sverige. För dem förutspås i år investeringar på 4,2 miljarder kr." De senaste tio åren har branschen investerat cirka 280 miljarder kr. Energibranschen håller därmed med råge den utveckling som aviserades för sex år sedan. Där utlovades investeringar på 300 miljarder kr under perioden Kjell Jansson igen: Under den gångna tioårsperioden ingår i investeringarna stora satsningar på elnätssidan kilometer oisolerad blanktråd i skogsterräng har vädersäkrats det mesta är nu kablar i marken. Hela utbyggnaden av vindkraften är ungefär en tredjedel av gjorda satsningar. Resten handlar om effektiviseringar i övrig elproduktion; vattenkraften, effekthöjningar i kärnkraften och nya kraftvärmeverk. Kalle.karlsson@svenskenergi.se

2 Fortsatta juridiska oklarheter om fasta avgifter i elhandelsavtalen Oklarheter råder fortfarande för elhandelsföretagen gällande framtiden för fasta avgifter i elhandelsavtalen. Regeringen uppgav i samband med att propositionen om energieffektiviseringsdirektivet beslutades, att de fasta avgifterna skulle avskaffas efter 1 juni i år. Henrik Wingfors, ansvarig för energieffektivisering på Svensk Energi, saknar trots detta klara besked i den drygt 400 sidor långa propositionen. Henrik Wingfors, ansvarig för energieffektivisering på Svensk Energi. SVENSK ENERGI har följt den långa processen med att lotsa ett nytt energieffektiviseringsdirektiv i hamn sedan sommaren Redan ett år innan direktivet presenterades, träffade vi den ansvariga enheten på EU-kommissionen tillsammans med Svensk Fjärrvärme och förde fram våra prioriteringar och vikten av att varje land fick utforma sin politik för energieffektivisering. Och detta har varit vår linje genom hela EU-processen, säger Henrik Wingfors, ansvarig för energieffektivisering på Svensk Energi. "Politisk seger för förnuftet" Det blev inte heller några tvingande krav på att länderna ska införa kvotpliktssystem för energibesparing (så kallade vita certifikat), inte heller ett tak för varje lands energianvändning som parlamentet ville i sitt första ställningstagande. Svensk Energi uppvaktade bland annat näringsutskottet i denna fråga. 2 "Att vi slapp bindande tak för varje lands energianvändning betraktar jag som en politisk seger för förnuftet", fortsätter Henrik Wingfors. Varje land får alltså utforma sina mål och styrmedel för energieffektivisering men sättet att räkna samman energieffektiviseringseffekten ska följa gemensamma regler på EU-nivå. Regeringen betonar också att det är målet om minskad energiintensitet om 20 procent till år 2020 som är styrande för energieffektiviseringspolitiken i Sverige. Det är ett bra politiskt ställningstagande, menar Henrik Wingfors. Ett antal regler ska dock införas som ett direkt resultat av hur den slutliga direktivtexten utformades i förhandlingarna mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Det är dessa förslag som Anna-Karin Hatts energieffektiviseringsproposition handlar om. Förslagen i propositionen rör förstås inte bara energibranschen utan även byggnadsägare, industrin, offentlig sektor och privatpersoner. Här presenteras huvudförslagen som rör energibranschen i den över 400 sidor långa propositionen. Fortsatta juridiska oklarheter om fasta avgifter i elhandelsavtalen Svensk Energi gjorde en hemställan till regeringen om klargörande av inställningen till elhandelsavtalens vanligt förekommande fasta månads- eller årsavgifter. I propositionen saknas klargörande, men i ett pressmeddelande från regeringen sägs: Förslaget innebär ett förbud för elhandlare att ta ut en fast avgift som saknar samband med förbrukningen. Att reglera prismodeller på en fri marknad är ett besvärande ingrepp i en marknadsekonomi, säger Henrik Wingfors. Det juridiska värdet av ett uttalande i ett pressmeddelande väger lätt, menar Louise Marcelius, jurist på Svensk Energi. forts.

3 forts. Texten i propositionen ger fortfarande inte det klara besked som marknaden behöver för att bedöma om de behöver göra förändringar i sina erbjudanden. Svensk Energi kommer att verka för att denna fråga klargörs i riksdagsbehandlingen. Faktureringsavgifter är inte längre tillåtna Varken elhandels- eller elnätsföretag får ta ut faktureringsavgifter för en ordinarie faktura. Detta betyder i praktiken att e-faktura inte kan gynnas med en avgift på pappersfaktura. Däremot införs ett krav på att e-faktura ska erbjudas. Vi fick in ett förtydligande att inkassoavgifter vid sen betalning är fortsatt tillåtna, säger Louise Marcelius, jurist vid Svensk Energi. Fakturan som stimulerar till energieffektivisering Politikerna som fattar besluten på EUnivå vill att kunderna ska stimuleras till energieffektiviseringsåtgärder när de får fakturan hem i brevlådan. Med detta i bakgrunden kan man bättre förstå kravet som ställs på energiföretag att kunna hänvisa till information på sina hemsidor om bland annat var man kan få kontaktinformation om oberoende användarrådgivning, där konsumenterna kan få råd om tillgängliga energieffektivitetsåtgärder och jämförelseprofiler som det kommer att stå i ellagen, säger Henrik Wingfors. Begreppen måste konkretiseras. Här är det viktigt att det fungerar praktiskt, inte minst för de elhandels- och elnätsföretag som har små resurser att hålla hemsidor uppdaterade. Krav på energikartläggning i stora företag även energiföretagen berörs Oavsett bransch så måste företag med fler än 250 anställda vart fjärde år göra en energikartläggning om de har mer än 50 MEUR i omsättning eller 43 MEUR i tillgångar (något av de ekonomiska kriterierna ska vara tillämpligt tillsammans med kravet på antalet anställda). Man sätter gränsen på koncernnivå. Om företaget redan har ett miljöledningssystem eller energiledningssystem som innebär att en energikartläggning redan gjorts, slipper företaget att göra om den. Ett flertal medlemsföretag i Svensk Energis medlemskrets berörs och den första karläggningen ska vara klar senast den 5 december Vi arbetar nära Energimyndigheten så att kartläggningskravet leder till goda förutsättningar för att kunna vidta kostnadseffektiva åtgärder, förklarar Henrik Wingfors. Nya krav på elnätsföretag Distribution av energi har en helt egen artikel i direktivet. Elnätsföretagen berörs följaktligen av ett antal nya bestämmelser: Elnät ska bedrivas energieffektivt. Max 2 års anslutningstid för en ny anslutning till elnätet, om det inte finns särskilda skäl. Förbud mot att diskriminera olika produktionsslag vid nyanslutning till elnätet. Krav på standardiserade rutiner för nya anslutningar av elproduktionsanläggningar till elnätet. Förbud mot att ställa tekniska krav som försvårar för efterfrågeflexibilitet. Elkunden har på begäran rätt att få sina mätvärden överförda till en tredje part. Lämplig information ska ges kunden vid byte av elmätare. Vad dessa förpliktelser betyder i praktiken kommer att klargöras i föreskrifter som antingen utfärdas av regeringen eller Energimarknadsinspektionen, säger Anders Pettersson på Svensk Energis nätenhet. Vi får återkomma i frågan. Nya lagkrav i syfte att främja kraftvärme Kraftvärmedirektivet upphör att gälla genom att Energieffektiviseringsdirektivet träder i kraft. Sverige, som redan har en stor utbyggnad av kraftvärme, är inte huvudsaklig målgrupp för dessa bestämmelser i direktivet, men påverkas ändå. De elproduktions-, fjärrvärme- eller fjärrkyleföretag som står i begrepp att antingen bygga nytt eller betydande uppgradera en existerande anläggning med mer än 20 MW totalt tillförd effekt ska göra en kostnadsnyttoanalys om det lönar sig att välja kraftvärme. Detta kommer att utgöra ett separat steg i tillståndsprocessen och som tillsynsmyndighet kommer troligen Energimyndigheten att utses. Vad som ska ingå i analysen ska preciseras i föreskrifter. Alla nya lagförslag ska träda i kraft den 1 juni kalle.karlsson@svenskenergi.se 13 TWh vattenkraft hotade enligt Vattenfall Vattenfall har analyserat hur Vattenverksamhetsutredningen påverkar vattenkraftens produktion, i en studie av Sveriges vattenkraftverk med en kapacitet på minst 10 MW. Om åtgärderna enligt utredningen skulle genomföras reduceras vattenkraftsproduktionen med 20 procent, alltså 13 TWh. Det skriver Claes Hedenström, policyansvarig för vattenkraft på Vattenfall, i en artikel på Second Opinion Energi. UTREDNINGENS mest omvälvande förslag är att samtliga vattenkraftsanläggningar som har tillstånd utfärdat före 1999, det vill säga innan dagens miljöbalk började gälla, ska prövas på nytt som om det vore en ny verksamhet. Du kan läsa hela artikeln här. KALLE LINDHOLM Kalle.lindholm@svenskenergi.se 3

4 Kunderna anser att elfakturorna blivit bättre: En stark positiv trend de senaste 10 åren Elfakturornas korrekthet och begriplighet blir bara bättre och bättre. Det säger kunderna enligt opinionsmätningar via IPSOS. De senaste tio åren har vi haft en stark postiv trend till det bättre, enligt Catherine Lillo, Svensk Energi: Branschens aktörer har varit lyhörda för de problem som kunderna påpekat gällande fakturan och det verkar ha lönat sig. DETTA SÄGER CATHERINE LILLO med anledning av det regeringsuppdrag som Energimarknadsinspektionen har fått om att se över informationsinnehållet på elfakturorna ett uppdrag som ska redovisas i maj i år. Hon säger: "Elfakturorna var ett stort problem för tiotalet år sedan. Då tog branschen ett eget initiativ inom ramen för elbranschens kundoffensiv. Hela hösten 2004 arbetade en expertgrupp i branschen och enades om ett förslag på elfakturornas innehåll. Eftersom elfakturorna är ett konkurrensmedel så finns det inom givna ramar utrymme för medlemsföretagen att göra egna varianter. Till exempel i färgval och placeringen av företagets logotype." Enkelt och bra för elkunden är den ledstjärna som hela branschen arbetar efter. Mot bakgrund av elkundernas eget betyg har branschens arbete lönat sig. Men det finns alltid utrymme för förbättringar och branschens företag arbetar vidare för att öka kundnöjdheten ytterligare. Branschens medskick till Energimarknadsinspektionens pågående arbete är att vi ska värna om enkelheten. Fakturan får inte bli överlastad med information. Detta har hänt stora förbättringar Så här ser utvecklingen ut sedan år 2003 enligt genomförda opinionsmätningar: 4 Catherine Lillo, Svensk Energi Korrektheten ifrågasätts nästan inte alls längre. Tre av fyra kunder är idag nöjda med korrektheten en uppgång med en fjärdedel på tio år. Den förbättringen motsvarar 1,5 miljoner kunder. Andelen kunder som är missnöjda med korrektheten har under samma tid minskat med cirka 1,1 miljoner kunder till endast 5 procent. Begripligheten uppvisar ännu större förändringar. Idag är mer än hälften nöjda med begripligheten jämfört med 29 procent för tio år sedan. Det är en uppgång med minst 1,7 miljoner kunder. Och den kritiska andelen har minskat med en dryg miljon kunder. Allt färre klagomål Enligt Bo Hesselgren, chef för Konsumenternas Energimarknadsbyrå, har klagomålen mot fakturor minskat kraftigt sen månadsmätning av elanvändningen infördes år 2009: Det hindrar inte att information och begrepp på fakturan kan förbättras ytterligare för att förenkla för kunden. Det gäller till exempel när man blir uppringd av försäljare att man snabbt kan se vilken bindningstid och vilket pris man har på sitt elavtal. Energimarknadsinspektionen har uppmanat marknadens aktörer att senast den 2 april inkomma med inspel till det pågående arbetet. Kalle.karlsson@svenskenergi.se

5 Svenskarna ser positivt på elens roll men vet lite om elens klimatfördelar En klar majoritet av Sveriges befolkning anser att el har en viktig roll för en hållbar framtidsutveckling och att el är klimatvänligt. Det visar en undersökning av United Minds på Svensk Energis uppdrag. RENT GENERELLT är trenden tydlig och positiv om elens roll och betydelse för utvecklingen av det hållbara samhället: 7 av 10 anser att mer el istället för fossila bränslen bidrar till ett mer hållbart samhälle (4 procent upp sedan år 2011). 77 procent anser att el har en allt större roll för att minska oljeberoendet. 6 av 10 anger el som bästa ersättning för miljömässigt sämre drivmedel i till exempel bilar (7 procent upp sedan år 2011). En majoritet menar att el har en viktig roll att spela för en hållbar framtid. Det är glädjande att hela 70 procent håller med om att el är mer klimatvänligt än fossila bränslen. Förhoppningsvis dröjer det inte länge innan elbilar slår igenom stort. Det skulle göra verklig skillnad för klimatet eftersom transporter står för de absolut största koldioxidutsläppen i Sverige, kommenterar Helena Olssén, eloch samhällsanalytiker på Svensk Energi. Många är också osäkra på om svensk el är klimatneutral. Nästan en fjärdedel svarar att de inte vet, och nästan hälften av dem som har svarat är tveksamma eller negativa. Å andra sidan är inställningen mer positiv till påståendet att vi i Sverige har miljövänligare el än i de flesta andra länder. Troligen är begreppet klimatneutral inte tydligt? Med det menar vi att elproduktionen just har mycket små utsläpp av koldioxid och där är svensk el i världsklass, säger Helena Olssén. Fler än hälften av de tillfrågade vet inte att svensk el till 97 procent produceras från energikällor med mycket små utsläpp av koldioxid. Under 2013 bidrog kärnkraften med 43 procent, vattenkraften med 42 procent, vindkraften med sex procent, och övrig kraft främst kraftvärme med biobränslen, med 9 procent. Undersökningen är baserad på svaren från ett kvoterat slumpmässigt urval av över svenskar i åldrarna 18 år och äldre. De som svarat representerar svenska folket i genomsnitt när det gäller kön, ålder och regional spridning. KALLE LINDHOLM Kalle.lindholm@svenskenergi.se 1 SVENSK ENERGI SWEDENERGY AB Stockholm, Olof Palmes gata 31, 6 tr, fax , REDAKTÖR Inger Abrahamson, tel , inger.abrahamson@svenskenergi.se ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson, tel , kalle.karlsson@svenskenergi.se ADRESSÄNDRING Stina Hansson, tel , stina.hansson@svenskenergi.se LAYOUT formiograf, mio@formiograf.se,