Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050
|
|
- Pernilla Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050
2 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el 10 Ny- och reinvesteringar i elnätet 10 Energieffektivisering 11 Forskning och Innovation
3 INLEDNING Den svenska regeringen har som vision att Sverige år 2050 ska vara ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser, här kallat klimatneutralt. Planerna för att nå denna vision kommer inom det närmaste året att konkretiseras. Samtidigt arbetar EU med färdplanen mot det koldioxidsnåla (low carbon) samhället år Dessa långsiktiga perspektiv är positiva ur näringslivssynpunkt. Investeringar har ofta såväl lång livslängd som långa ledtider och forskningsinsatser bär frukt först efter många år. Samtidigt är näringslivets investeringar och forskningsinsatser en förutsättning för omställningen till ett hållbart och klimatneutralt samhälle. Visionerna måste nu därför kompletteras med konkreta åtgärder. Teknikföretagen och Svensk Energi arbetar båda för ett hållbart och klimatneutralt samhälle. Teknikföretagen och Svensk Energi har båda ett gemensamt ansvar att verka för utveckling och spridning av ny teknik som behövs för att nå klimatmålen till år Tillsammans har vi därför låtit genomföra en studie med syfte att identifiera vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma detta. Studien fokuserar på användning, distribution och produktion av el och dess roll på vägen mot det klimatneutrala samhället. Det finns mer att läsa i ÅF:s underlagsrapport Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle
4 KONKRETA ÅTGÄRDER BEHÖVS Både Sverige och EU har satt upp mål för att kraftigt minska sin klimatpåverkan fram till år Visionerna är ambitiösa men nu krävs konkreta åtgärder om de ska kunna förverkligas. Teknikföretagen och Svensk Energi ger här sin syn på vilka insatser som behövs. EN INTEGRERAD NÄRINGS-, ENERGI- OCH KLIMAT/MILJÖPOLITIK Att klimatpåverkan är intimt förknippad med energisystemets utformning är ganska uppenbart och behovet av en samordning mellan energi- och klimatpolitik är därför redan uppmärksammat. Behovet av att samordna dessa politikområden med näringspolitiken är däremot inte lika uttalat. Kunskap, FoU, innovationer med mera har karaktären av kollektiva nyttigheter vilket motiverar bland annat en innovationspolitik som kompletterar klimat- och energipolitiken. LÅNGSIKTIGA SPELREGLER EN BLOCKÖVERSKRIDANDE ENERGIPOLITISK ÖVERENSKOMMELSE För att de kapitalintensiva investeringar som behövs för att gå mot ett klimatneutralt samhälle år 2050 ska komma till stånd, behövs så stabila förutsättningar som möjligt. Därför är det nödvändigt att en blocköverskridande energiöverenskommelse kommer till stånd. ETT TROVÄRDIGT OCH LÅNGSIKTIGT SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPS- RÄTTER För att investeringar som behövs för det klimatneutrala samhället ska komma till stånd behövs ett pris på koldioxid. Det måste även finnas en trovärdighet för att priset och utsläppshandelssystemet är långsiktigt, det vill säga att priset kommer att finnas en lång tid framöver och att det är någorlunda förutsägbart hur systemet kommer att utvecklas på lång sikt. MER FÖRNYBAR EL STÄLLER KRAV PÅ STARKARE OCH SMARTARE ELNÄT För att åstadkomma en utbyggnad av elnätet i ett europeiskt perspektiv behövs planer och reell utbyggnad som även tar hänsyn till den regionala och europeiska nyttan av utbyggnaden och inte bara den nationella. För att få detta till stånd behövs en EUgemensam finansieringsmodell för stamnätsutbyggnad utifrån nyttjandegrad, det vill säga att de länder som har nytta av investeringen är med och finansierar. För att åstadkomma ett storskaligt smart elnät krävs omfattande investeringar i infrastrukturen. Incitamenten för att göra sådana investeringar är svaga och det är inte heller tydligt att dagens elnätsreglering möjliggör en sådan investering. Därför måste det inom elnätsregleringen finnas ett utrymme för att kunna ta höjd för sådana investeringar så att dessa godkänns av regleringsmyndigheten som del av elnätsföretagens framtida kapitalbas. För att kunna uppnå de smarta elnätens fulla potential hos elanvändarna behöver också utveckling av smarta produkter ske och nya typer av elavtal behöver utvecklas. Vidare behöver enhetlig och internationella standarder för tekniken utvecklas. Allt detta är sådant som det bör ges goda förutsättningar för i en nationell plan för utbyggnad av smarta nät. ETT FUNGERANDE KRAFTSYSTEM EN FÖRUTSÄTTNING FÖR DET KLIMATNEUTRALA SAMHÄLLET De olika kraftslagen har olika roller i kraftsystemet och det måste även i framtiden finnas elproduktion som kan fylla dessa roller. 4
5 I det svenska och nordiska kraftsystemet används i dagsläget vattenkraften för att balansera svängningar i elproduktion och konsumtion, så kallad reglerkraft. Vattenkraften har också en viktig roll som baskraft i systemet. På grund av att kraftproduktion från mer oregelbundna energikällor såsom vind- och solkraft förväntas öka, kommer behovet av reglerförmåga öka i framtiden. I av staten initierade omprövningar av vattendomar riskerar dock nya krav leda till att upp emot 5 procent av elproduktionen i vattenkraftsanläggningar och därmed reglerförmåga går förlorad vilket bör tas i beaktande vid sådana omprövningar. Elmarknaden behöver också utvecklas för att hantera denna situation. Kärnkraften har, precis som vattenkraften, i dagsläget en viktig baskraftsfunktion i det svenska kraftsystemet. Vidare fungerar kraftvärme som baskraft under de kalla delarna av året. Kraftvärmens utbyggnadspotential är dock begränsad till värmebehovet i landet som är avtagande i framtiden. Tillgänglig baskraft i systemet innebär trygg energiförsörjning. Vindkraften kan inte, utan tillgänglig reglerkraft, fylla funktionen som baskraft på grund av dess oregelbundenhet i produktion. Det är viktigt med långsiktiga och förutsägbara spelregler för att investeringar i ny baskraft ska kunna komma till stånd. KORTARE LEDTIDER FÖR UTBYGGNAD AV NY ELPRODUKTION OCH ELNÄT Långa ledtider i tillståndshanteringen är ett hinder för fortsatt utbyggnad av koldioxidsnål elproduktion. När det gäller utbyggnad av elnät och överföringsförbindelser kan ledtiderna vara ännu längre än för produktionsanläggningar. Ett sätt att förkorta ledtiderna kan vara att inrätta en enda kontaktmyndighet i tillståndsprocessen och att införa tidsgränser för handläggningen av tillståndsärenden. 5
6 STÖD FÖR UTVECKLING AV FÖRNYBAR ELPRODUKTION I ett medellångt perspektiv behövs stöd till teknik som är under utveckling, till exempel sol- och vågkraft. Denna teknik kan behöva ett mer teknikspecifikt stöd än teknik som är närkommersiell, till exempel vindkraft. Stöden måste dock utformas så att de kan fasas ut vartefter tekniken blir konkurrenskraftig. EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING En övergång från fossila bränslen till el kan inom flera sektorer leda till omfattande energieffektivisering, till exempel inom transportsektorn, uppvärmning, och inom industrin. Därför bör produktreglering som ger ramarna för framtida produkter inte utformas så att elanvändning diskrimineras. Energimärkning och ekodesign (produktkrav) är exempel på europeiska styrmedel som hjälper till att överbrygga en informationsbrist. Denna reglering fungerar förhållandevis väl, men det är viktigt att sådana produktkrav på den inre marknaden också är anpassad till den globala marknaden, och att de genomförs och tilllämpas på ett harmoniserat sätt på den inre marknaden. För att ytterligare motivera slutanvändare att köpa nya smarta produkter som gör det möjligt att anpassa elanvändningen till variationen i tillgången till el, kan exempelvis nya affärsmodeller behöva utvecklas och andra stimulansmedel som exempelvis offentliga upphandling i kombination med innovationsupphandling. SATSA PÅ STRATEGISKA INNOVA- TIONSOMRÅDEN OCH FORSKNING, UTVECKLING OCH DEMONSTRATION För att utveckla forskningen inom de nödvändiga områdena, och öka kommersialisering av resultaten, behöver samverkan utvecklas mellan industri, universitet och högskolor, samt forskningsinstituten. Demonstrationsprojekt behövs inom bland annat smarta elnät och ny teknik för klimatneutral elproduktion. Det behövs också åtgärder för realisering av forskningsresultat. Därför bör bland annat innovationsupphandling utvecklas till ett bärande instrument framöver. Vidare är svenska forskningsmedel för att möjliggöra deltagande i EU:s forskningsprogram, till exempel SET-planearbetet (Strategic Energy Technology Plan) nödvändiga. 6
7 UTMANINGAR Utmaningen i att drastiskt minska utsläppen av koldioxid ter sig olika för Sverige och Europa som helhet. För Sverige ligger en av de största utmaningarna i att skapa ett oberoende av fossila bränslen i transportsektorn. Där kan ökad elanvändning, tillsammans med biobränslen, komma att spela stor roll. En ökad elanvändning behöver mötas med ökad produktion av koldioxidsnål el. I Europa som helhet ligger en stor utmaning i att genomföra drastiskt minskade koldioxidutsläpp från både transportsektorn och elproduktionen. Gemensamt för alla länder i Europa är utmaningen i ökad energieffektivitet. Kraven på minskade utsläpp innebär specifika utmaningar för kraftsystemet. Kraftsystemet kommer att behöva möta ett ökande behov av flexibilitet och det berör såväl elproduktion som distribution och användning. Dessa utmaningar ställer krav på kraftfulla investeringar inom flera områden såsom starkare nät, smartare nät, smartare produkter, mer flexibel elproduktion och energilagring. NYCKELOMRÅDEN Vi har identifierat ett antal nyckelområden som måste utvecklas för att kunna närma sig det klimatneutrala samhället. De utvalda nyckelområdena karaktäriseras av att de är kopplade till starka svenska forskningsmiljöer och företag som producerar varor och tjänster. Tillsammans ger detta goda möjligheter att bidra till såväl minskad klimatpåverkan globalt som näringslivsutveckling. Möjligheter som behöver rätt förutsättningar för att realiseras. De nyckelområden vi har identifierat i vårt projekt är: Smarta nät Ökad produktion av koldioxidsnål el Ny- och reinvesteringar i elnätet Effektivisering i produktion och slutanvändning 7
8 Smarta nät Ökad andel koldioxidsnål el Ny- och reinvesteringar i nätet Effektivisering i produktion och slutanvändning SMARTA ELNÄT Varför? Smarta elnät möjliggör större flexibilitet i kraftsystemet. Det är nödvändigt för att ta hand om en växande andel oregelbunden kraft, till exempel vindkraft och solenergi. Smarta elnät kan bidra till förbättrad styrning av elproduktion och distribution, användandet av elenergilager och ökad möjlighet att anpassa användningen av el efter tillgång och prissignaler, och därmed utjämning av effekttoppar. Svensk styrkeposition Sverige ligger lång fram inom forskning och utveckling kopplat till smarta nät. Det finns både rena forskningsmiljöer och företag som har stor potential att i sin utveckling nå en ökad export av varor och tjänster inom IKT (informations- och kommunikationsteknologi), elteknik och smarta hushållsprodukter. 8
9 ÖKAD PRODUKTION AV KOLDIOXIDSNÅL EL Varför? Koldioxidsnål el har stora förutsättningar att bli en allt viktigare klimatåtgärd för att åstadkomma de utsläppsminskningar av växthusgaser som måste till. Genom en ökad användning av koldioxidsnål el i transportsektorn, industrin och hushåll sparas både energi och klimat under förutsättning att elen ersätter användning av fossil energi. Sveriges elproduktion är redan idag mycket koldioxidsnål. En ökad inhemsk användning av el i framtiden och ökade möjligheter till gränsöverskridande handel, är anledningar till att öka produktionen av koldioxidsnål el. Ökade möjligheter till överföring ökar leveranstryggheten och bidrar till att utjämna elpriset så att pristoppar undviks. Det kan också bidra till att minska EU:s koldioxidutsläpp. Svensk styrkeposition Sverige och Norden har mycket goda förutsättningar för produktion av koldioxidsnål el. Det finns starka forsknings- och utvecklingsmiljöer för sol-, våg- och vindkraft i Sverige. Det finns en möjlighet i att bibehålla kompetensen och stimulera till att företag bildas kring innovationer. En möjlig nisch är solceller i byggnader och stadsmiljö. Utveckling av produktionsteknik för till exempel sol- och vågkraft är därför viktigt. Då man tittar på koldioxidutsläpp från elproduktion i ett livscykelperspektiv så generar även kraftslag som vindkraft, vattenkraft och kärnkraft klimatgaser. I denna skrift har vi valt attt kalla förnybar elproduktion och kärnkraft för koldioxidsnål elproduktion. 9
10 NY- OCH REINVESTERINGAR I ELNÄTET Varför? Utbyggnad av överföringskapacitet möjliggör integration av ökade volymer koldioxidsnål el i kraftsystemet. Dessutom möjliggör det export av koldioxidsnål el. En uppgradering av elnätet möjliggör också minskade energiförluster. Svensk styrkeposition God nationell kompetens inom transmission och distribution, bland annat att öka överföringskapaciteten genom konvertering till likström och energilager anslutna till näten. ENERGIEFFEKTIVISERING Varför? Energieffektivisering bidrar till en minskad klimatpåverkan om behovet av fossil energi minskar och koldioxidssnål el kan användas i fler sektorer. Möjligheten att ersätta fossil energi med el existerar i Sverige främst inom transportsektorn, men gäller i stor utsträckning även andra sektorer i ett europeiskt och globalt perspektiv. När koldioxidsnål el ersätter bensin, diesel eller eldningsolja ger det närmare en hundraprocentig utsläppsminskning. Elfordon minskar energiåtgången per fordon med upp till procent och en värmepump ger samma energibesparing jämfört med en oljeeldad panna. Produkter som gör det möjligt för slutanvändare att anpassa sin användning till tillgången till el i kraftsystemet är nödvändigt och innebär också en effektivisering av resursutnyttjandet i hela systemet. Spridning av sådan teknik och produkter blir nödvändig i samband med utbyggnad av smarta elnät, och efterfrågan som kommer att öka med tiden kan inledningsvis behöva stödjas för att öka marknadens acceptans. Svensk styrkeposition Den svenska styrkepositionen är koldioxidsnål el när den ersätter fossila bränslen som innebär att väsentliga energieffektiviseringspotentialer kan tas i anspråk i syfte att minska utsläpp av växthusgaser. Vi har i Sverige en hög kompetens inom utveckling av energieffektiva produkter och IKT. Flera svenska företag är världsledande inom området, och Sverige har en lång erfarenhet av energieffektivisering i användarledet. 10
11 FORSKNING OCH INNOVATION Nyckelområdena som identifierats bär alla på en potential till såväl minskad klimatpåverkan som goda affärsmöjligheter och svensk export. För att till fullo förverkliga denna potential är det av yttersta vikt att forskning kan ske genom samverkan mellan industri, universitet och högskolor, samt institut. Det krävs också kraftfulla satsningar för innovation, med bland annat industriella demonstrationsanläggningar i full skala och innovationsupphandling som verkningsfulla instrument. Statliga satsningar bör även syfta till att utveckla en innovationsbrygga mellan de akademiska och industriella FoU-systemen. Källa: Baserad på IEA Scenarios & Strategies to 2050, International Energy Agency Det kan behövas stöd till teknik som är under utveckling. Dessa stöd behöver anpassas efter det skede tekniken befinner sig i, samt fasas ut vartefter tekniken blir konkurrenskraftig. 11
12 Adress: Storgatan 5 Box Stockholm Tel: E-post: info@teknikforetagen.se Hemsida: Stockholm Besöksadress: Olof Palmes Gata 31 Tel: Fax: E-post: info@svenskenergi.se Hemsida:
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merYttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E)
Näringsdepartementet 114 85 Stockholm 2012-05-13 Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E) Teknikföretagen har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade
Läs merEnergiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030
Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar
Läs merSvensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020
SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merJenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt
Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi
Läs merFör en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merMars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Läs merHållbara städer med informationsteknologi
Hållbara städer med informationsteknologi www.teknikforetagen.se Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar
Läs merSeminarium om elsystemet
2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merEnergiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:
Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.
Läs merRamverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merPOTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merStöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén
Remissvar avseende M2015/04264/Ee Teknikföretagens synpunkter på Energimyndighetens Dnr 2014-7709, Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2017-2020 Teknikföretagen
Läs merEnergikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?
och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? Bo Diczfalusy Kanslichef 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen
8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en
Läs merKRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF
KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.
Läs merRapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Läs merVår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.
Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vi ska ställa om till ett hållbart energisystem och några
Läs merMed sikte på nästa 25 år
Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merUtmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar. Rémy Kolessar Avdelningschef
Utmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar Rémy Kolessar Avdelningschef Långsiktig vision för elsystemet Sveriges elsystem möjliggör 100 procent förnybar el med god leveranssäkerhet
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merDen smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities
Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund
Läs merIndustrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Läs merEnergimyndigheten stödjer forskning och innovation
Energimyndigheten stödjer forskning och innovation Energimyndigheten är Sveriges största forskningsfinansiär på energiforskning. Vi hjälper även företag att affärsutveckla och kommersialisera energiteknik.
Läs merHur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merSveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter
Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter Cecilia Hellner Kommittésekreterare Energiting Sydost Karlshamn, 10 november 2016 Lite repetition: Vad ska göra? Uppdraget enligt direktivet: Ta fram
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merRamöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni 2016 - konsekvenser för värmemarknaden 2016-10-13 Ramöverenskommelsen från energikommissionen, juni 2016 Fem riksdagspartier står bakom: Socialdemokraterna
Läs merStockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merEnergi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig
Energi och klimat möjligheter och hot Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energikontor Norr AB Vi stödjer företag och offentliga aktörer i energioch klimatarbetet. Vi verkar för en ökad andel
Läs merTemasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät
Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
Läs merHållbara transporter - Nödvändigt!, möjligt!, lönsamt!
Hållbara transporter - Nödvändigt!, möjligt!, lönsamt! Dr. Henrik Ny SustainTrans-gruppen Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Business Forum Industri Olofström, 20 sep 2019 Hållbara transporter
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs merEnergiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten
Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merett nytt steg i energiforskningen
ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen
Läs merSveriges nationella handlingsplan för smarta elnät
Sveriges nationella handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Smartgridkonferansen 2014, Fornebu 10 september 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER
Läs merDet svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?
Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska
Läs merUtsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Läs merRemissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050
Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merVägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Läs merYttrande över EUs klimat- och energiramverk
REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merNaturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Läs merVad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?
C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för
Läs merHållbarhet inom industri och politikens roll
Hållbarhet inom industri och politikens roll Per-Anders Widell,, 19 februari 2013 Energi 20% effektivisering till 2020 20% förnybar energi till 2020 Resurser Naturkapital och ekosystemtjänster ska prissättas
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merEn hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet
2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merSmarta elnät För ett hållbart samhälle
Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten
Läs merHur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming
Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merSvenska kraftnäts syn på utmaningar i framtidens elnät
Svenska kraftnäts syn på utmaningar i framtidens elnät Värme- och Kraftkonferensen 7 november 217 Hilda Dahlsten 2 Innehåll > Från nätutveckling till systemutveckling > Kraftsystemet från idag till 24
Läs merHandlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017
Handlingsprogram för det nordiska energipolitiska samarbetet 2014 2017 Innehåll Inledning... 2 Elmarknad... 4 Energieffektivisering... 7 Förnybar energi... 9 Energiforskning... 11 Horisontella ämnesområden...
Läs merFörslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merVägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost
Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost 2016 11 10 Vad är IVA? En akademi som samlar kunskap och erfarenhet En gränsöverskridande mötesplats för beslutsfattare
Läs merÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden
ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i
Läs merSektorsbeskrivning Energiproduktion
EM1000b, v5.0, 2016-09-01 SEKTORSBESKRIVNING 1 (6) Datum Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merSeminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012
Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och
Läs merEnergi för arbete och välstånd
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3404 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi för arbete och välstånd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merEUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik
EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik ? Aktuella framtidsinitiativ med bäring på 2050 Integrated Industrial Policy for
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merEn gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs mer