Näringslivets administrativa kostnader för kommunikationsområdet. Uppdatering 2009 samt prognos under och efter Rapport 0058.

Transkript

1 Näringslivets administrativa kostnader för kommunikationsområdet Uppdatering 2009 samt prognos under och efter 2010 Rapport 0058 kommunikation

2

3 Näringslivets administrativa kostnader för kommunikationsområdet Uppdatering 2009 samt prognos under och efter 2010 Rapport 0058

4 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek Tillväxtverket Upplaga: 100 ex, därefter tryck vid behov Stockholm, maj 2010 Produktion: Ordförrådet AB Tryck: Danagårds Grafiska AB ISBN Rapport 0058 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Johanna Hjärtberg Telefon, växel

5 Förord Tillväxtverket arbetar offensivt för hållbar tillväxt i hela landet genom att underlätta företagande. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Företag omges av många regler som kräver administration. En stor del av reglerna kan förenklas så att företag istället kan lägga tid och resurser på att driva och utveckla sin verksamhet. Arbetet med regelförenkling är viktigt av många skäl: Enklare regler gör det lättare att starta, driva och utveckla företag. Enklare regler ger minskade kostnader för företag, samtidigt som det också leder till minskad irritation och färre missförstånd hos företagarna. Enklare regler ger därmed ett bättre företagsklimat och stärker Sveriges konkurrenskraft. Regelförenkling är en av regeringens insatser för att främja fler jobb i fler och växande företag. Regeringens mål är att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag och som ett led ingår målet att minska företagens administrativa kostnader med minst 25 procent mellan Tillväxtverkets roll i regelförenklingsarbetet är att driva på och underlätta för andra aktörer som har till uppgift att utforma, tillämpa och göra regler tillgängliga gentemot företag. Som en del i arbetet med regelförenkling har Tillväxtverket i uppdrag att mäta förändringar av företagens administrativa kostnader för att följa regler. Här presenterar vi hur de administrativa kostnaderna för regler har förändrats mellan Resultatet redovisas i en övergripande rapport samt i rapporter för de områden som ingår i mätningar na. Vår erfarenhet visar att arbete med att förenkla regler tar tid. Många upplever att vi är på rätt väg, vilket också mätningarna visar. Därför är det viktigt att arbetet nu intensifieras för att göra vardagen enklare för företag.

6 Tillväxtverket vill tacka representanter från näringslivsorganisationer, departement och myndigheter som deltagit i projektet för ett gott samarbete och stort engagemang i arbetet. Tillväxtverket vill även tacka de företag som blivit intervjuade i samband med genomförandet av uppdateringen samt AB Stelacon som genomfört uppdraget för kommunikationsområdet. Christina Lugnet Generaldirektör

7 Sammanfattning Den här rapporten visar hur företagens administrativa kostnader på kommunikationsområdet har förändrats under 2009 samt visar en prognos för utvecklingen under och efter Det här är den tredje uppdateringen av den nollbasmätning som gjordes 2006 för kommunikationsområdet. Resultatet från mätningarna ger en bild av hur kostnaderna förändras över tid samt hur utvecklingen går mot regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med minst 25 procent mellan De totala administrativa kostnaderna för kommunikationsområdet var 353,6 miljoner kronor Uppdateringen 2009 visar en ökning av företagens administrativa kostnader med 53,5 procent motsvarande 123,3 miljoner kronor sedan nollbasen. Jämfört med 2008 års mätning har det skett en minskning med 0,3 procent vilket motsvarar 0,9 miljoner kronor. Prognosen visar jämfört med 2009 en minskning av företagens administrativa kostnader med 27,1 procent motsvarande 95,7 miljoner kronor. Resultatet från mätningarna samt prognos visar en ökning på kommunikationsområdet med 12,0 procent och 27,5 miljoner kronor sedan nollbasen. De största förändringarna för hela mätperioden inom området och som inneburit stora ökningar av de administrativa kostnaderna är införandet av allmänna råd för god funktion och teknisk säkerhet samt skärpta regler för specificerade räkningar. Det har under perioden skett många förändringar som ger en marginell minskning av de administrativa kostnaderna. Drygt 99 procent av de administrativa kostnaderna i kommunikationsområdet har sin grund i eller motsvarar EU-rättsliga krav.

8

9 Innehåll 1 Inledning Mål i regelförenklingsarbetet Mätningar av företagens administrativa kostnader Hur mäts företagens administrativa kostnader? Genomförandet av mätningarna samt prognos under och efter Rapportens struktur 13 2 Kommunikationsområdet 14 3 Företagens administrativa kostnader för Resultat från uppdatering Förklaring av de största förändringarna under uppdatering Förklaring av de största förändringarna under mätperioden Hur stor del av kostnaderna hänför sig till EU-relaterad lagstiftning 18 4 Företagens administrativa kostnader för prognos under och efter Resultat av utvecklingen samt prognos Förklaring av de största förändringarna i prognosen som går att kvantifiera Förklaring av de största förändringarna i prognosen som inte går att kvantifiera Fulla potentialen av e-tjänster 23 5 Regelförenklingsförslag 25 Bilagor 27

10 10

11 1 Inledning 1.1 Mål i regelförenklingsarbetet Företagens vardag kan förenklas. Regler 1 ska vara så enkla och ändamålsenliga så att alla kan tänka sig att starta, driva och utveckla företag. Med ett väl fungerande regelverk minskar företagens kostnader och de kan därmed ägna mer tid och resurser åt att driva och utveckla företag. Regelförenkling är en av regeringens insatser för att främja fler jobb i fler och växande företag. Regeringens mål är att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag och som ett led ingår målet att minska företagens administrativa kostnader med minst 25 procent mellan Mätningarna är tillsammans med samråd med näringslivet, konsekvensutredningar, Regelrådet samt handlingsplanen regeringens verktyg i regelförenklingsarbetet. Tillväxtverkets roll i regelförenklingsarbetet är att driva på och samordna andra aktörer som har till uppgift att utforma, tillämpa och göra regler tillgängliga gentemot företag. Arbetet att driva på och utveckla regelförenklingsarbetet sker i samverkan med departement, myndigheter och näringsliv. En uppgift för Tillväxtverket är sedan 2006 att årligen mäta företagens administrativa kostnader. Resultatet från mätningarna ger en bild av hur de administrativa kostnaderna förändras över tid samt hur utvecklingen går mot 25-procentmålet. I samband med genomförandet av mätningarna har konkreta regelförenklingsförslag kommit direkt från företagen. 1.2 Mätningar av företagens administrativa kostnader Tillväxtverket genomför mätningar av företagens administrativa kostnader inom 17 områden. I mätarbetet deltar 11 departement och 42 myndigheter samt ca 41 näringslivsorganisationer. Det som Tillväxtverket mäter är de administrativa kostnader som uppstår när företag ska upprätta, lagra eller överföra information till följd av krav i regler. Det är endast de administrativa kostnaderna som mäts. De kostnader som inte ingår i mätningarna är till exempel investeringskostnader samt skatter och avgifter. 1 Med regler menas lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter och allmänna råd. 11

12 Definition av administrativ kostnad Med administrativ kostnad avses företagens kostnader för att upp rätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Med företag menas i detta sammanhang en juridisk eller fysisk person som bedriver näringsverksamhet Kostnadsberäkning enligt SKM Administrativ kostnad = (tid x lönenivå + externa kostnader) x antal företag som omfattas x hur ofta kravet utförs 1.3 Hur mäts företagens administrativa kostnader? Mätningarna sker enligt standardkostnadsmodellen (SKM). Den metoden använder också samtliga medlemsländer i EU, Europeiska kommissionen, Världsbanken och OECD. Standardkostnadsmodellen är en kvalitativ metod. Metoden utgår från djupintervjuer med företag och bygger på värderingar av hur mycket tid det tar för företag att administrera krav som finns i regler. Resultatet från mätningarna ska betraktas som ett index snarare än exakta kostnader. Indexet gör det möjligt att följa utvecklingen av de administrativa kostnaderna över tid. I bilaga 1 redovisas begrepp i standardkostnadsmodellen. Den administrativa kostnaden beräknas enligt standardkostnadsmodellen genom att det för varje enskilt krav i regler tas hänsyn till tidsåtgång, lönekostnad, antal företag som omfattas samt hur ofta kravet utförs. Vid prognos har inga intervjuer med företag genomförts eftersom effekterna av regler som ännu inte trätt ikraft är svåra att förutse. Istället har de konsulter som genomfört mätningen tagit fram ett förslag till uppskattning av beräknad tidsåtgång som har utgångspunkt i tidigare mätresultat. Förslaget har sedan stämts av med berörda myndigheter, departement samt näringslivsorganisationer. 1.4 Genomförandet av mätningarna samt prognos under och efter 2010 Arbetet med mätningarna av de administrativa kostnaderna påbörjades 2006 med en första mätning av alla de regelområden som bedömdes relevanta för företagen, en så kallad nollbasmätning. Nollbasen visar hur mycket lagstiftningen kostade företag i Sverige den 1 juli Mätningarna har sedan nollbasen uppdaterats årligen för att visa förändringen av de administrativa kostnaderna. Årets uppdatering visar förändringarna för I år görs även en prognos av hur företagens administrativa kostnader kommer att utvecklas under och efter Prognosen bygger på underlag från departement och myndigheter och omfattas av de ändringar som angivits till Tillväxtverket senast 15 februari Om det inte har varit möjligt att kvantifiera förändringen i prognosen beskrivs de endast kvalitativt i rapporten. Mätresultaten för åren finns tillgänglig i Tillväxtverkets databas Malin. Dessutom sammanställs resultaten i en rapport för varje enskilt mätområde samt i en övergripande rapport. I rapporterna anges alla siffror i miljoner kronor och har avrundats till en decimal. 12

13 1.5 Rapportens struktur I kapitel två presenteras en kort sammanfattning över kommunikationsområdet. Kapitel tre visar sedan de förändringar av administrativa kostnader som skett under 2009 samt utvecklingen under perioden I kapitel fyra redovisas vad som framkommit i prognosen. Till sist i kapitel fem redovisas de regelförenklingsförslag som framkommit under intervjuer med företag. 13

14 2 Kommunikationsområdet Kommunikationsområdet är ett jämförelsevis litet område med förhållandevis få aktörer. Området består primärt av företag aktiva inom radio, TV, och telekommunikation. I synnerhet karakteriseras mätområdet av att regleringen är central för de flesta av företagen inom området, och att företagen därför har ett nära förhållande till både reglering och regleringsmyndigheter. Därutöver ingår andra företag som har ett mera perifiert förhållande till regleringen, men som likväl berörs av reglerna inom området. Det kan exempelvis röra sig om radioanvändning inom luft- och sjöfart, transportföretag, väktare och byggföretag, företag som sänder webbradio eller webb-tv, eller företag med webbplats som använder så kallade cookies. Kulturdepartementet och Näringsdepartementet ingår i området, liksom myndigheterna Post- och Telestyrelsen (PTS) samt Radio- och TV-verket (RTVV). Kommunikationsområdet omfattar 2009 totalt 24 lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd och 65 informationskrav, vilka finns tillgängliga i Tillväxtverkets databas Malin. 14

15 3 Företagens administrativa kostnader för I kapitlet redovisas de förändringar av företagens administrativa kostnader till följd av nya, borttagna eller förändrade regler som skett under Resultat från uppdatering 2009 De totala administrativa kostnaderna för kommunikationsområdet var 353,6 miljoner kronor Uppdateringen visar en ökning av företagens administrativa kostnader med 53,5 procent motsvarande 123,3 miljoner kronor sedan nollbasen. Jämfört med 2008 års mätning har det skett en minskning med 0,3 procent vilket motsvarar 0,9 miljoner kronor. 3.2 Förklaring av de största förändringarna under uppdatering 2009 Inga omfattande förändringar skedde inom området Inom Kulturdepartementets och Radio- och TV-verkets område förändrades inget av de identifierade informationskraven. Nedan följer en genomgång av de största förändringarna av företagens administrativa kostnader som skett under PTS statistikinsamlingar PTS har under 2009 infört generella förbättringar och språkförbättringar i formulär för informationsinsamling. I synnerhet har två förenklingar implementerats under året. Dels har smarta funktioner (kontroller av konsekvent information, m.m.) införts i onlineversionen av formuläret för Svensk Telemarknad. Ingen av de tillfrågade företagen har noterat minskad tidsåtgång till följd av de smarta funktionerna. Vidare har språkförbättringar införts i samtliga formulär. Detta har noterats av operatörerna, och tros av flera ha lett till färre missförstånd. PTS bedömer att förbättringarna kan ha haft en marginell besparingseffekt för företagen. En minskning av de administrativa kostnaderna med 0,4 miljoner kronor från 7,8 miljoner kronor till 7,4 miljoner kronor har skett. 15

16 Ansökningar för radiotillstånd PTS har ett tiotal blanketter för olika typer av radiotillstånd. Blanketterna är sinsemellan snarlika, men skiljer sig åt något beroende på sändartyp och applikationsområde. Man har dels infört möjlighet att fylla i blanketterna på PTS webbplats, och dels förenklat och förtydligat desamma. I några fall har också krav på tidigare krävda bilagor slopats. För mobiltelefoni ledde omställningar inför kommande regelförändring 2010 till förenklingar redan Vissa populationer har dessutom minskats till följd av införda undantag. Det har för uppdateringen 2009 lett till kostnadsminskningar om 0,4 miljoner kronor. Tillstånd, användning av nummerserier ur nummerplanen För ansökning av tillstånd för användning av nummerserier ur den svenska nummerplanen, har krav på två av tidigare tre krävda bilagor slopats. Blanketten har vidare förtydligats. Det har lett till en minskning av de administrativa kostnaderna med 0,1 miljoner kronor. Skyldighet att betala beredskapsavgift Under 2009 har antalet företag för att betala beredskapsavgift ökat från 14 till 60 företag vilket ger en marginell ökning av de administrativa kostnaderna. 3.3 Förklaring av de största förändringarna under mätperioden Nedan i tabell 1 presenteras utvecklingen av företagens administrativa kostnader mellan Tabell 1 Utvecklingen av företagens administrativa kostnader Kostnad 2006 (nollbas) Kostnad 2007 Kostnad 2008 Kostnad 2009 Total kostnad kommunikationsområdet (miljoner kronor) 230,3 365,6 354,5 353,6 Förändring Förändring Förändring Total förändring kommunikationsområdet (miljoner kronor) +135,2 +124,1 +123,3 Total förändring kommunikationsområdet (procent) +58,7 % +53,9 % +53,5 % Nollbasmätningen 2006 visade på administrativa kostnader om 230,3 miljoner steg kostnaderna med 135,3 miljoner kronor. Under 2008 års mätning sjönk de administrativa kostnaderna tillbaka med ett par procent. Jämfört med 2008 års mätning har det skett en minskning med 0,3 procent motsvarande 0,9 miljoner kronor. Nedan redovisas de största förändringarna från de mätningar som genomförts på kommunikationsområdet under perioden Ansökningar för radiotillstånd Förenklingar avseende radiotillstånd har införts i flera steg. Under 2009 har blanketter förenklats och förtydligats, samt krav på bilagor med tillståndsanökningar har i vissa fall slopats. För mobiltelefoni ledde omställningar inför kommande regelförändring 2010 till för- 16

17 enklingar redan Vissa populationer har dessutom minskats till följd av införda undantag. Det har sammantaget för radiotillstånd gett minskningar under perioden på o,4 miljoner kronor. Tillstånd, användning av nummerserier och operatörsprefix ur nummerplanen, samt kapacitet ur tekniska planer För ansökning av tillstånd för användning av nummerserier ur den svenska nummerplanen, slopas krav på samtliga tidigare krävda bilagor. Blanketterna har vidare förtydligats. Det har lett till en minskning av de administrativa kostnaderna på 0,1 miljoner kronor. Auktionsförfarande För att illustrera PTS ambition att gå från skönhetstävlingar 2 till auktionsförfaranden för radiotillstånd, jämfördes två sådana förfaranden genom PTSFS 2007:3 och PTSFS 2001:1 o. Även om en jämförelse av de två tillståndsprocesserna inte är fullständigt rättvis, står det klart att de administrativa kostnaderna är lägre med auktionsförfarande än med skönhetstävlingar. I jämförelsen minskade den administrativa kostnaden med 0,3 miljoner kronor. PTS statistikinsamlingar för mindre företag PTS samlar in statistik genom olika enkäter. För mindre företag minskades populationen för halvårsinhämtningen av statistik till Svensk Telemarknad, vilket ledde till en minskning av de mindre företagens kostnader med 0,7 miljoner kronor. Införandet av statistiska enkäter för roaming inom EU samt bredbandsutbyggnad har däremot medfört kostnadsökningar. Under 2009 har språkförbättringar och ytterligare förenklingar införts. Sammantaget har kostnaderna under perioden för statistikinlämning för mindre företag minskat med 0,2 miljoner kronor. Allmänna råd för god funktion och teknisk säkerhet PTS införde 2007 Allmänna råd om god funktion och teknisk säkerhet samt uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid ( PTSFS 2007:2). Det ledde inte till någon faktisk kostnadsökning för företagen då många redan uppfyllde de i råden uttalade kraven, men enligt standardkostnadsmodellen, där tydliga krav ska tas i beaktande oavsett om de uppfyllts tidigare, steg kostnaden för området till följd av kraven med 93,6 miljoner kronor. Skärpta regler för specificerade räkningar PTS skärpte kraven på företagens utformning av specificerade räkningar 2007, vilket ledde till ökade löpande administrativa kostnader. Kostnadsökningen för kravet var 26,7 miljoner kronor. 2 Tillståndsprocessen baseras i en skönhetstävling på skönheten i inkomna anökningar och bedöms enligt vissa kriterier, exempelvis utbyggnadstakt och geografisk spridning. 17

18 PTS statistikinsamlingar för större företag Större operatörer har fått en ökad kostnadsmassa för statistikinsamlingar, bland annat beroende på bredbandskartläggningar och enkäter om EU-roaming. Åtgärder har genomförts för att minska företagens kostnader, exempelvis språkförbättring. Kostnaden för de större företagen har ökat med 4,0 miljoner kr och de största ökningarna skedde Hur stor del av kostnaderna hänför sig till EU-relaterad lagstiftning I följande avsnitt redogörs för hur stor del av kostnaderna inom kommunikationsområdet som har sin grund i eller motsvarar EU-rättsliga krav. Tabell 2 Andel av kostnaderna inom området som kan hänföras till EU-relaterad lagstiftning Kostnad 2006 Kostnad 2007 Kostnad 2008 Kostnad 2009 EU mm 99,0 % 99,4 % 99,4 % 99,4 % Nationellt 1,0 % 0,6 % 0,6 % 0,6 % Tabellen ovan visar att nästan samtliga kostnader har sin grund i eller motsvarar EU-rättsliga krav. Hur antalet informationskrav som kan hänföras till EU-relaterad lagstiftning har förändrats under mätperioden redovisas i tabellen nedan. Tabell 3 Antal och andel informationskrav inom området som kan hänföras till EU-relaterad lagstiftning Informationskrav Antal informationskrav Andel av informationskrav 93,3% 93,7 93,7 93,7 18

19 4 Företagens administrativa kostnader för prognos under och efter 2010 I det här kapitlet redovisas resultatet från den prognos som tagits fram. Prognosen visar hur företagens administrativa kostnader kommer att utvecklas under och efter Prognosen bygger på underlag från departement och myndigheter och omfattas av de ändringar som angivits till Tillväxtverket senast den 15 februari Vid prognos har inga intervjuer med företag genomförts eftersom effekterna av regler som ännu inte trätt ikraft är svåra att förutse. Istället har de konsulter som genomfört mätningen tagit fram ett förslag till uppskattning av beräknad tidsåtgång som har utgångspunkt i tidigare mätresultat. Förslaget har sedan stämts av med berörda myndigheter, departement samt näringslivsorganisationer. Om det inte har varit möjligt att kvantifiera förändringen i prognosen beskrivs den endast kvalitativt i rapporten i avsnitt 4.3. Det bör understrykas att prognosen inte bygger på intervjuer med företag och att resultatet därför är mer osäkert än de årliga uppdateringarna. 4.1 Resultat av utvecklingen samt prognos Resultatet från prognosen visar en ökning av företagens administrativa kostnader på kommunikationsområdet med 12,0 procent motsvarande 27,5 miljoner kronor sedan nollbasen. Företagens administrativa kostnader beräknas att minska 2010 med 95,7 miljoner kronor eller 27,1% jämfört med Nedan i tabell 4 presenteras resultatet av utvecklingen av administrativa kostnader samt prognos. Tabell 4 Utvecklingen av företagens administrativa kostnader samt prognos Total kostnad kommunikationsområdet (miljoner kronor) Total förändring kommunikationsområdet (miljoner kronor) Total förändring kommunikationsområdet (procent) Kostnad 2006 (nollbas) Kostnad 2007 Kostnad 2008 Kostnad 2009 Kostnad 2010 och framåt (prognos) 230,3 365,6 354,5 353,6 257,9 Förändring Förändring Förändring Förändring 2006-prognos +135,2 +124,1 +123,3 +27,5 +58,7 % +53,9 % +53,5 % +12,0 % 19

20 4.2 Förklaring av de största förändringarna i prognosen som går att kvantifiera Nedan beskrivs de största minskningarna som framkommit i prognosen och där det är möjligt att kvantifiera de administrativa kostnaderna. Några ökningar som går att kvantifiera har inte framkommit. Åtgärder för företag med webbplatser som använder cookies PTS förväntas införa underlättande åtgärder för företag med webbplatser som använder så kallade cookies. 3 PTS implementerar detta genom att: PTS arbetar med texterna på sin egen hemsida så att de ska få en mera informativ och pedagogisk utformning. PTS upphandlar för närvarande ett onlineverktyg, där företag ska kunna ange en webbadress, varpå en funktion undersöker webbplatsen som länken leder till för att där, med vissa undantag, ta reda på hur cookies används (verktyget förväntas inte hantera s.k. flash cookies). Verktyget ger sedan ett förslag på utformning av informationstext till hemsidan. Guider och informationsmaterial publiceras i anslutning till verktyget. Sammantaget prognosticeras åtgärderna minska de administrativa kostnaderna med 93,9 miljoner kr från 179 miljoner kr till 85, 1 miljoner kronor. Ansökningar för radiotillstånd Förenklingar avseende radiotillstånd föreslås genom lagrådsremissen Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare m.m.. Där föreslås enskilda radiotillstånd förlängas automatiskt. I något fall ska vidare krav på en bilaga slopas vilket medför en sammanlagd minskning i prognosen för radiotillstånd om 1,4 miljoner kronor. PTS statistikinsamlingar PTS förväntas under 2010 fortsätta med förtydligande och språkförbättringar i enkäter och formulär för statistiska inhämtningar. För 2010 förväntas företagens administrativa kostnader för PTS statistikinsamlingar jämfört med 2009 sjunka med 0,2 miljoner kr till 7,2 miljoner kronor. Skyldighet att redovisa europeiskt ursprung I propositionen En ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115) föreslås rapporteringskravet för företag som sänder tv på annat sätt än genom tråd minskas från varje, till vartannat år, med början Därmed halveras kostnaden för rapportering av europeiskt ursprung i prognosen och kostnaden minskar med 0,1 miljoner kronor. 3 Cookies är benämningen på små textdokument som vissa webbplatser lagrar på besökarens dator, eller terminal. I textdokumentet kan information lagras som påverkar besökarens upplevelse av webbplatsen, exempelvis besökarens namn eller vilka intressen besökaren har. 20

21 Tillstånd, användning av nummerserier och operatörsprefix ur nummerplanen, samt kapacitet ur tekniska planer För ansökning av tillstånd för användning av nummerserier ur den svenska nummerplanen, slopas krav på samtliga tidigare krävda bilagor. Tre webbtjänster införs för att medge elektronisk hantering av nummerserier, operatörsprefix samt kapacitet ur tekniska planer. Vidare slopas kravet på en bilaga som tidigare krävts för ansökningar om nummerserier. Sammantaget ger det en prognosticerad minskning av administrativa kostnader om 0,1 miljoner kronor. 4.3 Förklaring av de största förändringarna i prognosen som inte går att kvantifiera Här beskrivs de största förändringarna som framkommit i prognosen och där det inte gått att kvantifiera de administrativa kostnaderna. Nya regler för kommersiell radio (f.d. lokalradio) Analog kommersiell radio En ny radio- och tv-lag har föreslagits i en proposition (prop. 2009/10:115). Enligt det nya förslaget ska ny tilldelning av tillstånd för analog kommersiell radio ske genom ett slutet anbudsförfarande. Kvalificering ska dock ske och tillstånd att sända analog kommersiell radio får enligt förslaget endast ges till fysiska och juridiska personer som har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden. Den sökande kan därför komma att till ansökan behöva bifoga bl.a. affärsplan, budget och årsredovisning. Befintliga tillstånd föreslås förlängas automatiskt till För analog kommersiell radio kommer företagen inte behöva redovisa vilka program man avser att sända (anbudets storlek blir avgörande för vem som får tillståndet). Tillstånden är föreslagna att gälla i åtta år. I övrigt är detaljer om planerat förfarande inte känt, vilket omöjliggör en tillförlitlig prognos. Population för nya tillstånd är också okänd. Digital kommersiell radio Tillståndsgivningen för digital kommersiell radio förväntas likna den för marksänd tv i stora delar. Utöver den kvalificering avseende finansiella och tekniska förutsättningar som också kommer att gälla för analog radio, kommer ett urval enligt särskilda kriterier ske. Det innebär en tyngre process än den för analog kommersiell radio. Vid tidigare mätningar för marksänd tv är tidsåtgången för företagen 6 7 veckor per tillståndstillfälle. Populationen för digital kommersiell radio är emellertid okänd och kravet går inte att kvantifiera. Kravet redovisas därför som en framtida förändring med för närvarande okänd effekt på de administrativa kostnaderna. Beställ-tv: registrering samt rapportering av EU-ursprung Den nya radio- och tv-lag som föreslås i propositionen En ny radiooch tv-lag (prop. 2009/10:115) behandlar också beställ-tv. Informationskraven som identifierats är dels en registrering, och dels rappor- 21

22 tering om hur stor del av verksamheten som utgjorts av program av europeiskt ursprung och sådana som framställts av självständiga producenter. Registrering Utdrag ur den föreslagna lagtexten (2 kap. 2 ): Den som bedriver en sändningsverksamhet som det inte behövs tillstånd för enligt denna lag eller som tillhandahåller beställ-tv, ska anmäla sig för registrering hos Myndigheten för radio och tv. I anmälan ska anges: 1) namn, firma eller motsvarande 2) ställföreträdare för juridisk person 3) postadress, telefonnummer, e-postadress och webbplats, samt 4) uppgift om den verksamhet som bedrivs. Baserat på tidigare mätningar av liknande informationskrav har tidsåtgång gått att fastställa. Det har dock inte visat sig möjligt att få fram uppskattningar av, eller prognosticera, någon population för hur många företag som träffas av kravet, varför den endast redovisas som en framtida förändring med för närvarande okänd effekt på de administrativa kostnaderna. Rapportering Det enda kända rapporteringskravet för beställ-tv-företag är skyldigheten att redovisa vad företaget gjort för att främja framställningen av och tillgången till europeiska produktioner. Rapporteringskravet innebär att den som tillhandahåller beställ-tv på annat sätt än genom tråd 2011 och därefter vart fjärde år ska rapportera till behörig myndighet. I övrigt är detaljer om vad kravet innebär i praktiken inte känt. Kravet att rapportera hur stor del av verksamheten som utgjorts av program av europeiskt ursprung liknar delvis det krav som sedan tidigare gäller för den som sänder tv. Det har inte visat sig möjligt att få fram uppskattningar av, eller prognosticera, någon population över antal företag som träffas av kravet, varför den endast redovisas som en framtida förändring med för närvarande okänd effekt på de administrativa kostnaderna. Ökad tydlighet i SMP-beslut Operatörer som har en dominant ställning på en marknad kan av PTS bli klassificerad som Significant Market Power (SMP; betydande marknadskraft). SMP-operatören åläggs då särskilda skyldigheter som PTS beslutar om. SMP-beslut bygger på omfattande informationsinlämning och beräkningar, och har också gett upphov till tolkningar och rättsprocesser. PTS har i sin senaste omgång SMP-beslut (inledd 2009, avslutas 2010) arbetat med tydligheten för att minska utrymme för tolkningar och rättsprocesser. Berörda operatörer har tillfrågats huruvida detta har/kan komma att minska deras SMP-relaterade administrativa kostnader. Det är dock mycket svårt för operatörerna att bedöma huruvida deras administrativa SMP-relaterade kostnader kommer förändras till följd av ökad tydlighet. Följande har framförts: 22

23 Ökad tydlighet är generellt sett bra och minskar missförstånd och kostnader, samt ökar förutsägbarheten. Oberoende av tydlighet kommer många beslut överklagas ändå. Antal överklaganden till följd av direkta otydligheter är få. Ökad tydlighet innebär ibland ökad detaljrikedom och större textmassor, vilket sammantaget kanske inte leder till någon kostnadsminskning. Det är inte möjligt att så här tidigt i nuvarande omgång SMP-beslut, samt med rimlig insats för operatörerna, bedöma om de administrativa kostnaderna för SMP-relaterat arbete förändras till följd av tydligheten i besluten. Tredje-part kan överklaga PTS beslut Tredje part som är berörd av SMP-beslut har sedan 2009 rätt att överklaga detsamma. Vid tidpunkten för rapporteringen (mars 2010) hade denna rätt att överklaga ännu inte lett till någon ökning av SMP-relaterade rättsprocesser. Det har inte varit möjligt för operatörerna att bedöma huruvida belastningen kommer öka eller inte, det har inte heller varit möjligt att göra en sådan samlad bedömning. Kreditspärr med informationskrav dataroaming utland Under 2010 införs genom Europaparlamentets och Rådets förordningar (EG) nr 544/2009 och (EG) nr 717/2007 krav på kreditgränser för dataroaming, till skydd för abonnenter som använder mobilabonnemang för datatrafik i utlandet. Det innebär att abonnenter dels ska få information om priser, och dels ett varningsmeddelande när en av kunden förutbestämd kostnadsgräns har uppnåtts, alternativt en standardgräns om motsvarande 50 EUR plus moms. I förordningen regleras vidare priserna för både inkommande och utgående samtal samt för dataroaming (det senare endast på grossistnivå) stegvis under perioden 2009 till Debiteringsintervall för samtal och priset för SMS reglerades Dessa regleringar medför marginella eller inga löpande kostnader, men däremot ger de omställningskostnader. Omställningskostnader inkluderas inte i mätningarna enligt standardkostnadsmodellen. Flera system hos operatörerna berörs normalt, och omställningsarbetet för t.ex. kreditgränser för dataroaming i utlandet uppges generera kostnader motsvarande ett antal miljoner per operatör. 4.4 Fulla potentialen av e-tjänster Mätningarna tar hänsyn till om det finns olika inrapporteringssätt (elektronisk och postal) för företagen. I prognosen visas hur kostnaderna hade påverkats om samtliga företag hade utnyttjat det mest tidseffektiva sättet exempelvis om alla företag hade rapporterat in elektroniskt. 23