Näringslivets administrativa kostnader på kommunikationsområdet R 2008:14

Transkript

1 Näringslivets administrativa kostnader på kommunikationsområdet R 2008:14

2

3 Kommunikationsområdet Mätning av administrativa kostnader R 2008:14

4 Nutek Produktion: Nutek Upplaga: 40 ex. februari 2008 Därefter tryck vid behov Tryck: Danagårds Grafiska ISSN Nutek R 2008:14

5 Förord Företagandet omges av lagar och regler. Många kan förbättras så att de lättare kan följas av företagen och tar mindre tid och resurser i anspråk. Nutek arbetar aktivt för att göra vardagen enklare för svenska företag. Delar av arbetet går ut på att mäta hur mycket det kostar företagen att följa lagar och regler. Mätningarna ger en uppfattning om den totala kostnaden för att följa lagar och regler inom ett område och gör det möjligt att följa kostnadernas utveckling över tiden. I september månad 2007 påbörjades mätningen av området Kommunikation och här redovisar vi resultatet. Rapporten är skriven av Nutek tillsammans med konsultbolaget Stelacon. Post- och telestyrelsen samt Radio- och TV-verket har varit behjälpliga beträffande kvalitetssäkring av innehåll och tillhandahållande av material. Till projektet har knutits en referensgrupp bestående av representanter från IT och telekomföretagen inom Almega, Företagarna, NNR, Näringsdepartementet, Post- och telestyrelsen samt Radio- och TVverket. Nutek vill tacka referensgruppen, myndigheterna och konsulterna för gott samarbete och stort engagemang i arbetet, Nutek vill även tacka de företag som blivit intervjuade i samband med genomförandet av mätningen. Sune Halvarsson Tf generaldirektör Oscar Fredriksson Projektledare Har du frågor om denna publikation, kontakta Oscar Fredriksson Telefon E-post oscar.fredriksson@nutek.se

6

7 Abstract This report contains the main results from our study of administrative costs related to the Communications sector, which mainly includes broadcasting and electronic communications areas. The study is based on the Standard Cost Model (SCM). SCM is the most applied methodology for measuring administrative costs throughout Europe. The SCM methodology is an activity-based measurement of businesses administrative costs over time. It has been developed in order to provide a simplified and consistent method for estimating the administrative costs imposed on business by central government. This baseline measurement focuses on regulations that had entered into force on July 1 st A detailed analysis of 35 pieces of legislation led to the identification of 59 administrative activities related to the communications area. The main focus of this study is legislation in the area of communications, for which the Swedish National Post and Telecom Agency as well as Swedish Radio and TV Authority are responsible. Legislation for which the Swedish Broadcasting Commission is responsible has been excluded. The results of the study can be used to identify areas of legislation where it is possible to reduce the administrative costs for businesses. In addition to identifying costs, companies have been asked to suggest ways on how to reduce administrative costs through governmental reforms. The collection of data includes 122 interviews with businesses in the broadcasting and electronic communications areas and the study shows that administrative costs are primarily found in the area of electronic communications for which the Swedish National Post and Telecom Agency is responsible. According to this study the total sum of administrative costs related to the area of Communications is thousand SEK.

8

9 Sammanfattning Mätningarna av företagens administrativa kostnader är en central del av regeringens regelförenklingsarbete och på uppdrag av Näringsdepartementet påbörjade Nutek mätningen inom Kommunikationsområdet i september Mätningen har genomförts i samarbete med konsultföretaget Stelacon och slutfördes i februari Mätpunkt är den 1 juli 2006 vilket innebär att senare lagstiftning ej finns med i denna rapport utan ingår i de årliga uppdateringar som finns tillgängliga via Nuteks internetbaserade databas Malin. Databasen utgör ett viktigt verktyg i regelförenklingsarbetet och är öppen för myndigheter och näringslivsorganisationer samt övriga med intresse för regelförenklingsfrågor. Med administrativ kostnad avses företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Mätningen har genomförts utifrån standardkostnadsmodellen, ett verktyg för regelförbättring som identifierar vilka krav i svensk lagstiftning som ger upphov till administrativa kostnader. Mätningen har avgränsats till att omfatta den lagstiftning inom Postoch telestyrelsens (PTS) samt Radio- och TV-verkets (RTVV) ansvarsområden som berör Kommunikationsområdet. I mätningen har 35 författningar kartlagts och 59 informationskrav identifierats som aktuella för 2006 års mätning. Samtliga informationskrav finns tillgängliga i Nuteks databas. Totalt har 122 intervjuer genomförts med företag inom en rad olika segment såsom exempelvis större och mindre telefonioperatörer, nätägare, företag anmälda hos PTS samt innehavare av tillstånd för digital-tv och lokalradio. Utifrån intervjuresultaten har tidsåtgång och kostnader för att leva upp till lagens krav för ett normaleffektivt 1 företag uppskattats. Den totala administrativa kostnaden för Kommunikationsområdet är tkr. Kostnaderna fördelas mellan de myndigheter som ingår i studien i enlighet med tabellen nedan. 1 För förklaring av de olika begrepp som används i denna rapport se bilaga 1.

10 Tabell 1: Kostnader, Kommunikationsområdet fördelat per myndighet Myndighet Kostnad (tkr) Post- och telestyrelsen Radio- och TV-verket Totalt Inga av de administrativa kostnaderna har sitt ursprung från krav som är direktimplementerad EG-lagstiftning (så kallade A-krav), medan 99 procent av kostnaderna härrör från krav som är baserade på EGlagstiftning men är nationellt anpassade (så kallade B-krav). En procent av kostnaderna kommer från nationellt beslutade krav (så kallade C-krav). De flesta av Kommunikationsområdets 10 mest kostsamma och 10 mest tidskrävande krav för svenskt näringsliv totalt återfinns inom PTS ansvarsområde. En förklaring till detta är att antalet ärenden och företag som berörs inom PTS område är betydligt större än inom RTVV:s område. Inom PTS område är de mest kostsamma kraven de som ställs på innehavare av webbplatser som använder så kallade cookies, samt de särskilda krav som ställs på telekomoperatörer som har en betydande marknadsposition. Inom RTVV:s område är de mest kostsamma kraven förknippade med tillståndsprocesser för digital-tv samt lokalradio. I mätningen har ett antal förenklingsförslag och synpunkter framförts av intervjuade företag. Kommunikationsområdet präglas av förhållandevis få aktörer som är mycket insatta i och beroende av - de lagar och den reglering som styr området. Det kan vara orsaken till att man har framfört förhållandevis få konkreta förenklingsförslag avseende ifyllande av formulär och rutiner, men i övrigt framfört synpunkter på ett högre plan. Dessa synpunkter har ofta haft en direkt koppling till administrativa kostnader. För PTS område framförs exempelvis förslag och synpunkter som enligt företagen skulle leda till mindre administrativa kostnader avseende PTS tvistlösning och hantering av centrala regleringsfrågor som access till kopparnätet. För RTVV:s område framförs bland annat förenklingsförslag rörande att företag som upprepat söker tillfälligt sändningstillstånd för lokalradio ska få ett förenklat förfarande, samt att frekvens och förfarande för förnyade tillstånd för digital-tv ska förändras.

11 Innehåll 1 Inledning 1 2 Genomförande Kartläggning Identifikation och nedbrytning av lagstiftning Identifikation av berörda företagssegment Identifikation av kostnadsparametrar Fördjupad undersökning och analys Intervjuer med företag Intervjuer med experter Standardisering av tidsförbrukning Sammanställning av data och beräkningar 7 3 Omfattning och avgränsningar Tidsperiod för studien Lagstiftning som ingår i studien Generella avgränsningar Avgränsningar inom PTS lagstiftning Avgränsningar inom RTVV:s lagstiftning Tillsyn och sanktioner 11 4 Övergripande resultat 13 5 PTS område Statistikinhämtning SMP-relaterade informationskrav PTS tvistlösning Regelförenklingsförslag 25 6 RTVV:s område Regelförenklingsförslag 29 7 Förenklingsförslag 31 Bilaga 1: Begrepp 39 Bilaga 2: Lagar, förordningar och föreskrifter 41 Bilaga 3: Kartlagda informationskrav 45

12 Bilaga 4: Antal genomförda intervjuer 49

13 1 Inledning Företagandet omges av lagar och regler. Genom att arbeta med regelförenkling kan regelverket utvecklas så att lagar och regler lättare kan följas av företagen samtidigt som det tar mindre tid och resurser i anspråk. Regeringen har satt som mål att minska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent fram till Som ett led i detta arbete har departement och myndigheter fått i uppdrag av regeringen att arbeta med konkreta åtgärder i en handlingsplan för att förenkla företagarnas administrativa hantering. På regeringens uppdrag genomför Nutek mätningar av den administrativa kostnad som regelverken orsakar företagen. Målet med mätningarna är inte att få fram en exakt siffra som visar de administrativa kostnaderna. Resultatet från mätningarna ska istället ses som ett verktyg i regelförenklingsarbetet genom att de till exempel gör det möjligt att identifiera var i regelverket de största kostnaderna finns och hur kostnaderna förhåller sig till varandra. Mätningarna och uppdateringarna ger en möjlighet att följa kostnadernas utveckling över tid vilket är avgörande för att kunna uppnå regeringens mål att minska de administrativa kostnaderna med 25 procent till I rapporten presenteras även ett kvalitativt resonemang kring problem i lagstiftningen ur ett företagarperspektiv med konkreta regelförenklingsförslag direkt från företagens vardag. Syftet med rapporten är att inspirera och ge underlag till lagstiftare, departement och myndigheter i arbetet med regelförenkling. Rapporten beskriver hur lagstiftningen uppfattas av företag och vilken administration den ger upphov till samt vilka förbättringsmöjligheter företagen fört fram i samband med intervjuerna. Mätmetoden utgår således utifrån företagens perspektiv och visar vad lagstiftningen innebär i praktiken. Arbetet påbörjades i juni 2007 och redovisas genom denna rapport och en internetbaserad databas. I databasen presenteras kostnad, tidsåtgång, population av företag som berörs samt frekvens för olika lagkrav. I databasen finns även mer detaljerad information från intervjuerna, exempelvis i form av processbeskrivningar, än vad som presenteras i denna rapport. Databasen administreras av Nutek och resultaten är öppna för alla som önskar ta del av resultaten från 1

14 genomförda mätningar och uppdateringar. Nutek erbjuder även utbildning i hur man arbetar i databasen. Berörda myndigheter har under arbetet med mätningen på olika sätt bidragit med expertkunskap, bland annat genom att stämma av resultat som framkommit i olika skeden och genom att ta fram statistik över företagspopulationer och övrigt bakgrundsmaterial. Huvudmyndigheter som ingått i denna mätning är Post- och telestyrelsen (PTS) och Radio- och TV-verket (RTVV). I kapitel 2 återfinns en översiktlig beskrivning av metoden. I kapitel 3 redovisas omfattningen av studien och vilka avgränsningar som har gjorts. Kapitel 4 fokuserar på övergripande resultat av studien och kapitel 5 och 6 presenterar resultat för varje huvudmyndighets område (PTS och RTVV). I kapitel 7 redovisas slutligen alla identifierade regelförenklingsförslag. 2

15 2 Genomförande I det här kapitlet beskriver vi översiktligt standardkostnadsmodellen och de olika stegen i en mätning. En mer detaljerad beskrivning av metoden återfinns i Nuteks manual Fokus på administrativa kostnader en manual för att mäta företagens administrativa kostnader (Nutek, info-nr ). För förklaringar och definitioner av begrepp se bilaga 1. Standardkostnadsmodellen är en kvalitativ metod som bygger på värderingar av hur mycket tid ett normaleffektivt företag avsätter för att hantera de administrativa kraven i lagstiftningen på det sätt som de är avsedda att följas. Standardkostnadsmodellen är således inte en statistisk metod. Kostnaderna för företagen att fullgöra sina skyldigheter enligt gällande lagar och regler kan delas upp i tre huvudtyper: Materiella kostnader till följd av krav som medför att företagen behöver göra investeringar i anläggningar eller personal, anpassa produkter eller kostnader för att genomföra olika åtgärder t.ex. rehabilitering. Finansiella kostnader till följd av krav på att betala skatter och avgifter. Administrativa kostnader med vilka avses i första hand företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Metoden tar endast hänsyn till de administrativa kostnaderna för företagen. Arbetet med mätningar av företagens administrativa kostnader kan delas upp i en inledande s.k. nollbasmätning och efterföljande uppdateringar. Uppdateringen görs för att kunna följa utvecklingen över tiden. Mätningen som redovisas här är en nollbasmätning. Nedan visar vi de olika stegen i en mätning. 3

16 Mål & regelförenkling Analys/rapport Intervjuer Segmentering Kartläggning Figur 1. Figuren ovan beskiver mätprocessens olika steg 2.1 Kartläggning Identifikation och nedbrytning av lagstiftning Syftet med kartläggningen är att identifiera vilka lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd den aktuella lagstiftningen består av samt vilka informationskrav (t.ex. att skicka in en ansökan) som finns i författningarna. Till samtliga informationskrav återfinns också meddelanden, vilka beskriver hur informationskraven ska efterlevas, t.ex. vilken typ av information en ansökan ska innehålla. I samband med kartläggningen görs också en uppdelning utifrån om informationskravet är direkt gällande lagstiftning som gäller på samma sätt i alla EU medlemsstater ex. EG-förordning (A-krav), är EGdirektiv som implementeras i svensk lagstiftning och där det finns tolkningsmöjligheter när lagen implementeras (B-krav) eller om informationskravet är ett till fullo nationellt beslutat informationskrav (C-krav). Syftet med uppdelningen är att få en indikation angående på vilken nivå, nationell eller internationell, som en förändring kan göras Identifikation av berörda företagssegment Syftet med segmenteringen är att identifiera grupper av företag som omfattas av samma krav. Segmenteringen kan också ske utifrån att företag hanterar ett krav på helt olika sätt t.ex. små och stora företag. 4

17 På så sätt framkommer vilka typer av företag som ska väljas ut för intervjuer Identifikation av kostnadsparametrar Kostnaden för det administrativa arbetet som ska genomföras till följd av de informationskrav som finns i lagrummet baseras på interna och externa kostnader. De interna kostnaderna består primärt av den tid som medarbetare lägger på det administrativa arbetet omsatt till en kostnad. Kostnaden har beräknats utifrån SCB: s lönestatistiska årsbok från år 2004 som innehåller statistik om genomsnittliga timlöner från år Detta för att få en jämförbarhet över tiden. Mer detaljerad information rörande företagens kostnader, processer och aktiviteter finns i databasen. De externa kostnaderna består framförallt av konsultkostnader som köps in. 5

18 2.2 Fördjupad undersökning och analys Intervjuer med företag Syftet med intervjuerna är att identifiera hur mycket tid företagen använder för att administrera informationskraven, vilka aktiviteter företagen utför samt vem i företaget det är som utför arbetet för att tillgodose kraven. De företag som intervjuas tillfrågas även om de har några förslag till regelförenkling. 122 intervjuer har genomförts med företag. En lista över samtliga intervjusegment och antal genomförda intervjuer redovisas i bilaga Intervjuer med experter Utöver intervjuer med företag har intervjuer också genomförts med olika sakkunniga inom området. Intervjuerna med experter kan t.ex. bekräfta att en beskriven process från en företagare verkligen härrör till ett specifikt krav i en regel. Följande myndigheter/organisationer har intervjuats under standardiseringsfasen i egenskap av experter 2 : Granskningsnämnden IIS (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) PTS RTVV SOS Alarmeringstjänst Vidare har referensgruppen bidragit med expertkunskap under referensgruppsmöten, i mätningens tidigare faser samt i specifika frågor Standardisering av tidsförbrukning Utifrån resultatet från intervjuerna fastställs den tid som det tar för företagen att uppfylla respektive informationskrav. Momentet kallas för standardisering. 2 Vad gäller PTS har ett större antal personer varit behjälpliga med expertkunskap beroende på vilken frågeställning som varit aktuell. 6

19 Standardkostnadsmodellen utgår ifrån så kallade normaleffektiva företag. Metoden tar ingen hänsyn till om företag genom icke-rationell hantering får högre administrativa kostnader än andra jämförbara företag eller om företag inte följer existerande krav i reglerna. 2.3 Sammanställning av data och beräkningar För att räkna fram den totala tiden som näringslivet lägger ned på att uppfylla de administrativa kraven kopplade till den aktuella lagstiftningen genomförs följande steg: 1. Fastställa med vilken frekvens som det administrativa kravet ska uppfyllas 2. Fastställa hur många företag som omfattas av kravet För att fastställa hur många som omfattas av olika krav har statistik kring antal berörda företag (populationer) insamlats. När exakta uppgifter inte har varit tillgängliga har konsulten fått hjälp att uppskatta en population av organisationerna. På grund av marknadsstrukturerna inom Kommunikationsområdet har i stor utsträckning också information från myndigheterna rörande hur många gånger ett visst förfarande utnyttjats under 2006 använts i beräkningarna. Detta gäller i synnerhet inom PTS område men även inom RTVV:s område. Exempelvis består telekom-området av ett fåtal stora och ganska många mindre företag. Det gör att beräkningsmodellen frekvens multiplicerat med population kan ge missvisande resultat. I sådana fall har i möjligaste mån istället information från myndigheter använts, som i dessa fall har gett ett exakt antal gånger ett förfarande använts under I mätningen av Kommunikationsområdet har följande källor för populationsuppgifter använts: Granskningsnämnden IIS (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) PTS RTVV SOS Alarmeringstjänst 7

20 8

21 3 Omfattning och avgränsningar I det här kapitlet redovisas studiens omfattning och de avgränsningar som har gjorts i mätningen, t.ex. i förhållande till annan lagstiftning eller avgränsning av vissa typer av krav. 3.1 Tidsperiod för studien Mätningen av Kommunikationsområdet är en nollbasmätning. Således har utgångspunkten varit att kartlägga och mäta all relevant lagstiftning inom området. Mätpunkten är den 1 juli 2006 vilket innebär att studien grundas på den lagstiftning som var gällande vid detta datum. Lagstiftning som trätt i kraft efter den 1 juli 2006 kommer att hanteras i kommande uppdateringar. 3.2 Lagstiftning som ingår i studien Utifrån Nuteks preliminära förteckning över vilka lagar, förordningar och föreskrifter som skall utgöra utgångspunkten för mätningen har en definitiv bruttolista tagits fram. Bruttolistan har diskuterats och stämts av med PTS och RTVV, vilka också har kompletterat och korrigerat ursprungslistan. Utifrån dialogen med dessa myndigheter har området Kommunikation definierats som PTS samt RTVV:s ansvarsområden. Bruttolistan har godkänts av NNR och Näringsdepartementet. Mätningen av Kommunikationsområdet omfattar totalt 35 författningar och 59 informationskrav. En förteckning över analyserade författningar återfinns i bilaga 2, och en förteckning över alla identifierade informationskrav återfinns i bilaga 3. I bilaga 3 framgår också vilka informationskrav som har blivit avgränsade. De informationskrav som enligt metoden är relevanta för 2006 års nollbasmätning återfinns också detaljerat beskrivna i Nuteks databas Malin Generella avgränsningar Granskningsnämndens område avgränsades bort, då en stor del av annan kommersiell TV som sänds i Sverige är utlandsbaserad, och privat lokalradio i praktiken berörs i ringa utsträckning. 9

22 3.2.2 Avgränsningar inom PTS lagstiftning Inom PTS lagstiftning har ett antal olika avgränsningar gjorts med utgångspunkten att de mest relevanta författningarna och informationskraven ska mätas. Vissa av dessa avgränsningar har skett innan mätningen började av Nutek, medan andra har funnits lämpliga att avgränsa bort under studiens gång. En betydande avgränsning är postområdet. Hela postområdet avgränsades bort på grund av att det domineras av en aktör och att övriga företag har starkt begränsade marknadsandelar. Frånsett de metod- och mätresursproblem denna marknadsbild skapar, har också framhållits att områdets administrativa kostnader är små och att regelförenkling inom området således inte skulle påverka området i någon större omfattning. Vidare har vissa mindre avgränsningar gjorts enligt nedan. Lag (2006:24) om nationella toppdomäner, som de facto bara berör en aktör; Stiftelsen för Internetinfrastruktur (IIS). IIS har i sin tur delegerat vissa uppgifter till ombud, som dock inte är exponerade för några informationskrav; Lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, då det inte finns några svenska utfärdare av kvalificerade elektroniska signaturer som träffas av lagen; PT 2004:7 samt CE-märkning av produkter och utrustning har avgränsats bort från denna mätning eftersom dessa regler istället mäts inom ramen för mätningen av produkt- och konsumentområdet Avgränsningar inom RTVV:s lagstiftning Inom ramen för mätningen har de informationskrav inom RTVV:s område som bedömts vara de mest relevanta tagits med. Följande krav har avgränsats bort då de grundar sig på annan lagstiftning. Utgivningsbevis och databasanmälan grundar sig i Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469). (Dock påpekar RTVV att utgivningsbevis är ett kraftigt tilltagande fenomen.) De delar av Radio- och TV lagen som gäller tillsyn och granskning (och som faller inom Granskningsnämndens område), då tillsynen i fråga bedömts träffa ett starkt begränsat antal företag. 10

23 Även inom RTVV:s område har krav av marginell betydelse i bemärkelsen små populationer avgränsats bort. Det rör sig om krav kopplade till koncessionsavgift och digitala ljudradiosändningar. 3.3 Tillsyn och sanktioner Krav kopplade till tillsyn och sanktioner har hanterats i enlighet med tidigare mätningar av andra lagområden. Tillsyn Inom Radio- och TV-området hanteras tillsyn i princip av Granskningsnämnden för radio och TV. Då Granskningsnämndens tillsyn på ett tidigt stadium i studien bedömdes beröra endast ett fåtal aktörer i Sverige, avgränsades som påtalats ovan Granskningsnämndens område bort. Under PTS område är tillsyn en relativt stor aktivitet. Tillsynsbesök kan teoretiskt sett förekomma hos alla som är anmälda hos PTS, men förekommer i mätbar omfattning i praktiken endast hos de företag som använder radioutrustning. Då sådan utrustning faller utanför ramarna för denna mätning (se avgränsning ovan), samt att innehavare av sådan utrustning inte utgör det primära fokusområdet för mätningen, har även denna tillsyn avgränsats bort. En betydande del av mätningen utgörs dock av annan tillsyn som PTS utövar. Främst avser denna tillsyn att brevledes inhämta information och klargöranden från företag, företrädesvis telefonioperatörer. Då denna tillsyn är komplicerad, vanligtvis starkt integrerad med mycket komplexa prissättningsfrågor och inte sällan leder till långa ärenden och tvister, omnämns denna särskilt i kapitlet 5 PTS område. Sanktioner Med sanktioner avses bl.a. krav om vitesföreläggande och andra konsekvenser som kan uppstå till följd av att ett företag inte lever upp till kraven i lagen. Definitionen av administrativ kostnad inkluderar dock endast den tid som tas i anspråk då lagen efterföljs. Administrativ tid och kostnader som hör samman med sanktioner inkluderas därför inte i mätningen. 11

24 12

25 4 Övergripande resultat I detta kapitel redovisas studiens övergripande resultat i form av: Kostnader fördelade på myndigheter Kostnader fördelade på A-, B- och C-krav De 10 mest kostsamma informationskraven inom Kommunikationsområdet för svenskt näringsliv per år De 10 mest tidskrävande informationskraven inom Kommunikationsområdet för svenskt näringsliv per år Den totala administrativa kostnaden för Kommunikationsområdet är tkr. Kostnaderna fördelas mellan de i studien ingående myndigheterna i enlighet med tabellen nedan. Tabell 2: Svenskt näringslivs totala administrativa kostnad per år för Kommunikationsområdet fördelat per myndighet Myndighet Kostnad (tkr) Post- och telestyrelsen Radio- och TV-verket Totalt Fördelningen av kostnader på A-, B- och C-krav presenteras i tabellen nedan. 3 I tabellen framgår att inga av de administrativa kostnaderna är relaterade till A-krav; drygt 99 % av kostnaderna är relaterade till B- krav. En knapp procent av kostnaderna relaterar till C-krav. Det torde således föreligga goda förutsättningar att påverka Kommunikationsområdet nationellt. 3 A-krav avser direkt gällande EG-krav, B-krav är EG-baserade men nationellt anpassade krav, C-krav är nationellt beslutade krav. 13

26 Tabell 3: Svenskt näringslivs totala administrativa kostnad per år för Kommunikationsområdet fördelad på A-, B-, C- krav A-krav (tkr) B-krav (tkr) C-krav (tkr) Total kostnad (tkr) Kommunikation I tabell 4 redovisas de 10 mest kostsamma kraven för svenskt näringsliv per år. Tabellen över de mest kostsamma kraven innehåller främst krav från PTS område. Skälet till att de flesta kraven med störst total kostnad för svenskt näringsliv finns inom PTS område är att både populationerna och frekvenserna för kraven är betydligt större än motsvarande för RTVV. Den i särklass största kostnaden utgörs av krav som träffar innehavare av webbsidor som använder så kallade cookies, som ensamt svarar för 78 % av hela mätningens totala kostnad. För detta specifika informationskrav råder en stor osäkerhet avseende populationen; det finns inga kända instanser som för statistik över antalet webbsidor som använder cookies i Sverige. Istället har en population beräknats med hjälp av antalet se-domäner. En beräkning har gjorts av hur många av se-domänerna, och av webbsidor med andra domänändelser, som kan tänkas använda cookies. Kostnaden är således förhållandevis osäker. Den näst största kostnaden avser de sammanlagda krav som telekomoperatörer med en betydande marknadsposition, träffas av. På grund av att dessa krav är så tätt sammanlänkade, svåra att avgränsa och definiera samt ofta förknippade med tvistlösning och rättsprocesser, redovisas dessa samlat för ett antal informationskrav. Telekomoperatörerna har uppskattat kostnaderna för att leva upp till dessa krav, och redovisat dem samlat. Av de c:a tkr för dessa krav utgör c:a tkr externa kostnader, främst avseende juridisk expertis. Övriga kostnader avser interna lönekostnader. Under 2006 har telekomoperatörerna haft stora kostnader för anpassningar till PT 2006:3, PTS föreskrifter om skyldighet att tillhandahålla specificerad telefonräkning". Enligt flera företag är denna kostnad för marknaden uppskattad till mellan och tkr, varav en stor del har utgjorts av teknik- och systeminvesteringar. Då PT 2006:3 trädde i kraft först ingår dessa kostnader inte i denna mätning. Inom RTVV:s område utgör tillståndsprocesserna för digital-tv och lokalradio de mest kostsamma kraven. 14

27 Tabell 4: De 10 mest kostsamma kraven inom Kommunikationsområdet för svenskt näringsliv per år 4 Informationskrav Lagrum Population Skyldighet att informera inför lagring av eller tillgång till information på abonnents terminal Skyldighet för SMPoperatör att offentliggöra redovisning, prissättning, m.m. Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. (Mindre företag) Ansökan tillstånd för digital-tv 2003:389 6 kap :389 4 kap. 5 ; samt PT2 004:5, 3 & :389 8 kap. 1 Total tid (tim) Total intern kostnad (tkr) Total extern kostnad/inköp (tkr) Total kostnad (tkr) : Tillstånd radiosändare landmobil och telemetri Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. (Större operatörer) Skyldighet att förse abonnent med specificerad telefonräkning Skyldighet att betala avgift till PTS 2003:389 3 kap :389 8 kap :389 5 kap. 7 PT 2005:7, Tillståndsplikt för lokalradio Ansökan regionala tillstånd FWA :844 5 Kap 1 ; samt 1993:126, 2 PT 2001:13, 13 ; samt PT 2001: Totalt Vissa informationskrav har populationen angiven till 1. Förklaringar återfinns i kapitel 5, PTS Område, samt i Nuteks databas Malin. 15

28 Tabell 5 redovisar de 10 mest tidskrävande kraven för Kommunikationsområdet. De mest tidskrävande kraven återfinns också i tabellen för de mest kostsamma. Det är endast ordningsföljden som skiljer dem åt. Tabell 5: De 10 mest tidskrävande kraven inom Kommunikationsområdet för svenskt näringsliv per år 5 Informationskrav Lagrum Population Tid (tim) Skyldighet att informera inför lagring av eller tillgång till information på abonnents terminal Skyldighet för SMP-operatör att offentliggöra redovisning, prissättning, m.m. Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. (Större operatörer) Ansökan tillstånd för digital-tv Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 6 kap. 18 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation 4 kap. 5 ; samt PT 2004:5, Föreskrifter om LRIC-metoden för beräkning av kostnadsorienterad prissättning, 3 och 7 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 8 kap. 1 Förordning (1997:894) om marksänd digital-tv, Skyldighet att förse abonnent specificerad med telefonräkning Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. (Mindre företag) Tillstånd radiosändare landmobil o telemetri Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 5 kap. 7 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 8 kap. 1 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 3 kap Tillståndsplikt för lokalradio Radio- och TV-lag (1996:844) 5 Kap 1 ; samt Lokalradioförordning 1993:126, 2 Ansökan regionala tillstånd FWA 2002 Skyldighet att betala avgift till PTS PT 2001:13, allmänna råd om tillståndsgivning för fast yttäckande radioaccess genom ett förfarande med allmän inbjudan enligt PT 2001:1,13 ; samt PT 2001:1 PT 2005:7 Föreskrifter om avgifter, Totalt Vissa informationskrav har populationen angiven till 1. Förklaringar återfinns i kapitel 5, PTS Område, samt i Nuteks databas Malin. 16

29 5 PTS område I föreliggande kapitel redogörs för kostnader samt regelförenklingsförslag inom PTS område. I mätningen har 44 informationskrav för PTS område identifierats. De totala kostnaderna för PTS område är tkr. I detta kapitel görs en fördjupning kring de krav som orsakar mest administration för svenska företag inom PTS område. De delområden som fördjupas är dels PTS inhämtning av statistik för analys och bedömningar samt dels en samlad större sammanställning av flera informationskrav som i synnerhet större telefonioperatörer med en betydande marknadsposition exponeras för. Den första av dessa fördjupningar avser ett enda informationskrav som på grund av sin karaktär kräver en mer ingående genomgång. Den senare fördjupningen avser flera informationskrav som på grund av sin komplexitet, sammanlänkning och avgränsningsproblematik behöver studeras och förklaras i ett sammanhang då det inte är möjligt att dela upp tidsåtgången mellan dessa krav. I ett avsnitt behandlas även aspekter på PTS tvistlösning, då den anses ha en tydlig koppling till den samlade mätningen nämnd ovan, avseende större operatörer med en betydande marknadsposition. I Nuteks databas Malin finns utförligare beskrivningar av processer och kostnader för alla PTS informationskrav. Nedan återfinns först en tabell över de 10 mest kostsamma kraven inom PTS område, följt av de 10 mest tidskrävande kraven. De två listorna utgörs av samma krav i olika ordning. 17

30 Tabell 6: De 10 mest kostsamma kraven inom PTS område för svenskt näringsliv per år Informationskrav Lagrum Population Total tid (tim) Total intern kostnad (tkr) Total extern kostnad/ inköp (tkr) Total kostnad (tkr) Skyldighet att informera inför lagring av eller tillgång till information på abonnents terminal Skyldighet för SMPoperatör att offentliggöra redovisning, prissättning, m.m. Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. (Mindre företag) Tillstånd radiosändare landmobil o telemetri Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. (Större operatörer) Skyldighet att förse abonnent med specificerad telefonräkning Skyldighet att betala avgift till PTS 2003:389, 6 kap :389, 4 kap. 5 ; samt PT 2004:5, 3 och :389 8 kap :389, 3 kap :389, 8 kap :389, 5 kap. 7 PT 2005:7, Ansökan regionala tillstånd FWA 2002 Skyldighet, underrättelse alameringscentral vid störning Tillstånd för användning av nummer ur nationell nummerplan (ej operatörsprefix) PT 2001:13, 13 ; samt PT 2001:1 PT 2002:4, :389, 3 kap. 19 samt PT 2003: Totalt

31 Tabell 7: De 10 mest tidskrävande kraven inom PTS område för svenskt näringsliv per år Informationskrav Lagrum Population Tid (tim) Skyldighet att informera inför lagring av eller tillgång till information på abonnents terminal Skyldighet för SMPoperatör att offentliggöra redovisning, prissättning, m.m. Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. (Större operatörer) Skyldighet att förse abonnent med specificerad telefonräkning Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. (Mindre företag) Tillstånd radiosändare landmobil o telemetri Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 6 kap. 18 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 4 kap. 5 ; samt PT 2004:5 - föreskrifter om LRICmetoden för beräkning av kostnadsorienterad prissättning, 3 och 7 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 8 kap. 1 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 5 kap. 7 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 8 kap. 1 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 3 kap Ansökan regionala tillstånd FWA 2002 Skyldighet att betala avgift till PTS PT 2001:13 - allmänna råd om tillståndsgivning för fast yttäckande radioaccess genom ett förfarande med allmän inbjudan enligt PT 2001:1,13 ; samt PT 2001:1 PT 2005:7 Föreskrifter om avgifter, Skyldighet, underrättelse alameringscentral vid störning Tillstånd för användning av nummer ur nationell nummerplan (ej operatörsprefix) PT 2002:4- föreskrifter om förmedling av nödsamtal till samhällets alarmerings- och räddningstjänst, 4 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, 3 kap. 19 samt PT 2003:3, Totalt Vissa krav i tabellerna 6 och 7 har sina populationer angivna till 1. Ingående förklaringar härtill återfinns i Nuteks dabas Malin, medan kortare förklaringar kring populationer och mätningar återfinns nedan: 19

32 Skyldighet för SMP-operatör att offentliggöra redovisning, prissättning, m.m. Kravet utgör en samlad mätning för flera informationskrav. Resultatet redovisas för hela marknaden med population = 1. Mätningen beskrivs ytterligare i avsnittet 5.2 SMP-relaterade informationskrav. Skyldighet att förse abonnent med specificerad telefonräkning. Denna mätning avser ej "PT 2006:3 eller förberedelser för att kunna uppfylla de nya reglerna, då dessa träder i kraft Mätningen är samlad för marknaden, som utgörs av hos PTS anmälda telefonioperatörer. Det har befunnits svårt för operatörer att uppskatta hur stor belastning kravet orsakade Detta beror dels på det starka fokus på de nya regler som trädde i kraft och det omställningsarbete som på grund av detta pågått under Svårigheten beror sannolikt också på att efterfrågad typ av detaljerad statistik generellt är svår att få fram ur callcenterverksamhet. Grundat på uppskattningar från vissa av de större operatörerna och siffror från andra mätningar bedöms att marknaden som helhet under 2006 har haft motsvarande tre heltidstjänster i callcenter som skött beställning/avbeställning av specificerade räkningar. Skyldighet, underrättelse alameringscentral vid störning. Grundat på uppgifter från större operatörer och SOS Alarm vet vi att antalet anmälningar till SOS Alarm under 2006 var cirka En stor operatör stod för fler än av dessa, varför det mest riktiga i det här fallet har varit att sätta populationen till 1 och frekvensen till Tidsåtgången för kravet är i snitt 15 minuter och inkluderar anmälan, avanmälan och i förekommande fall uppdateringar. Under 2006 fördes ingen samlad statistik hos någon part; dock kommer ett pågående projekt Gemensam LägesUppfattning (GLU) att framledes automatisera hanteringen samt generera statistik. 5.1 Statistikinhämtning Ett av de områden som orsakar stora administrativa kostnader för företag är statistikinhämtning. (8 kap. 1, LEK, informationskrav Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. ) PTS hämtar in statistik inför olika marknadsbedömningar, samt inför beräkning av de avgifter som senare faktureras företagen. Då processer och kostnader skiljer sig avsevärt för detta krav mellan mindre företag och större operatörer har dessa särredovisats i Malin. Det förekommer tillsynsärenden som 20

33 påminner mycket om statistikinhämtning, men som egentligen faller under tillsyn. Exempel på sådan tillsyn kan vara utbyggnadsgrad av bredbandsnät eller mobil täckning. Sådana tillsynsinhämtningar är inte inkluderade i nedanstående beräkning, utan redovisas samlat under tillsyn. Den största av statistikinhämtningarna, som också är återkommande, refereras till som Svensk Telemarknad (ST). ST är egentligen är namnet på den publikation som PTS publicerar som ett resultat av inhämtningen. Inhämtning och publicering sker två gånger om året med en given population (anmälda hos PTS), och är därför förhållandevis lätt att mäta kostnaden för. ST inhämtas via ett webbaserat formulär med separata vägledningar som stöd. Inhämtningen genomförs sedan 2001 i ett samarbete mellan PTS, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) samt Statistiska centralbyrån (SCB) för att minska belastningen på företagen. 6 Därutöver sker annan statistikinsamling som kan skilja sig mycket avseende omfattning, metod, antal företag som träffas och frekvens. Standardkostnadsmodellen utgör för det senare fallet en riskabel metod, varför kostnader för övrig inhämtning har uppskattats; med tämligen god säkerhet för de större operatörerna och med lite större osäkerhet för de mindre företagen. De beräknade kostnaderna, som sammantaget beräknas uppgå till 4 155TKR, redovisas i tabell 8. 6 SIKA, se: 63.aspx SCB, se: asp 21

34 Tabell 8: Marknadens uppskattade kostnader för inhämtning av marknadsstatistik. Stora operatörer (5 st.) Mindre företag (457 st.) Svensk Telemarknad 501 tkr tkr Övrig inhämtning tkr tkr * *) Den beräknade kostnaden för övrig statistikinhämtning (utom Svensk Telemarknad) vilar på vaga beräkningsgrunder och måste betraktas som osäker. Den redovisade kostnaden bygger på antagandet 4 timmar á 306 kr per år för 457 företag = tkr. 5.2 SMP-relaterade informationskrav De näst mest kostsamma kraven inom mätningen redovisas sammantaget. Dessa krav avser skyldigheter som vissa större operatörer exponeras för. De större operatörerna i fråga refereras till som SMP-operatörer, där SMP står för Significant Market Power. Kostnaderna för de aktuella kraven redovisas samlat för att processerna är tätt sammanlänkade, svåra att avgränsa och särskilja, samt ofta förknippade med lång ärendehantering, tvistlösning och rättsprocesser. Ett ytterligare skäl till samredovisningen är att de flesta operatörer önskar hålla detaljerad information om sitt arbete i SMPfrågor konfidentiell. Samtliga informationskrav i frågan återfinns i Nuteks databas Malin, och härstammar från Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, med ytterligare förtydliganden i PT 2004:5; Föreskrifter om LRIC-metoden för beräkning av kostnadsorienterad prissättning. Beräkningarna är främst baserad på information från fyra av de största operatörerna. Företagens redovisade interna och externa administrativa kostnader inkluderar tillsyn, framtagande av modeller av egna nät, beräkningar av egna kostnader och särskilda SMP-redovisningar. De inkluderar också interna och externa administrativa kostnader för tvistlösning och rättsprocesser, ofta inom sakområden som samtrafik, access till kopparnätet, LLUB (local loop unbundling) samt bitström. Vidare inbegrips kostnader för att läsa och besvara remisser. Avseende remisser föreligger förvisso inte någon formell plikt för företagen enligt regelverket, men det uppfattas samstämmigt som något som man måste hänge sig åt. 22

35 Det står klart att ovanstående frågor är mycket centrala för de större operatörerna, och att de genererar åtskilligt med interna och externa kostnader. Det finns i dag 18 definierade SMP-marknader där PTS kan ålägga en eller flera operatörer särskilda skyldigheter. På sex av marknaderna har PTS beslutat att inte ålägga några skyldigheter. Av resterande marknader finns det i dag nio marknader med operatörer som är ålagda särskilda krav i laga kraft; i övrigt pågår i flera fall rättsliga prövningar som ännu inte vunnit laga kraft. Även operatörer som inte är SMP-operatörer i laga kraft, exponeras för kostnader genom pågående tillsyns- och SMP-ärenden samt rättsliga processer. Olika metoder används för att räkna fram SMP-relaterade beräkningar (två typer av LRIC samt retail minus ). Att dessa beräkningar är betungande är alla större operatörer ense om, men det har inte framkommit önskemål eller idéer om andra metoder. Operatörerna tycks således anse att det inte finns alternativa tillvägagångssätt tillhands, annat än potentiella förenklingar av nuvarande modeller. Att kunna ta del av remisser uppfattas generellt som något positivt, och operatörerna anser att det är en nödvändig investering. Synpunkter och frågetecken finns dock på hur och huruvida PTS beaktar remissvar. Det beräknas att den sammanlagda kostnaden för fyra av de stora operatörerna var tkr under Siffran kommer från åtskilliga intervjuer och diskussioner med dessa fyra operatörer. De har uppskattat sina kostnader i stabs- och linjefunktion för de frågor som nämns i andra stycket. Av ovanstående tkr utgör c:a tkr externa juristkostnader; resterande kostnader avser interna lönekostnader för personal i stabsfunktion och i linjeorganisation. En ytterligare uppskattning är att övriga, mindre operatörer har en kostnadsmassa relaterad till samma områden om c:a tkr. Avseende uppskattningen för de mindre operatörerna är dock osäkerheten större då uppskattningen grundar sig i siffror från de större operatörerna. Sammanlagt ser vi alltså en kostnadsmassa om c:a tkr för PTS tvistlösning Många rättsprocesser kan härledas till det faktum att en operatör anser sig vara offer för en orättvis prissättning. Denne inleder då ofta en tvistprocess hos PTS för att kunna få rätt till retroaktiv ersättning; 23

36 en sådan tvistlösningsprocess sker då ofta parallellt med ett pågående tillsynsärende i samma fråga. PTS hanterar tvister med retroaktivt verkan, men bara från tvistens uppkomst. Enligt PTS tolkning är tvistens uppkomst det datum då begäran om tvistlösning kom in till PTS; operatörerna menar att tvist kan ha uppstått tidigare än så. Operatörerna menar vidare att om PTS hade löst tvister för alla perioder som det verkligen råder tvist, hade operatörerna kunnat avvakta med en tvistlösning till dess att tillsynsprocessen om priset avgjorts. En tvistlösning hade då blivit nödvändig bara i det fall en operatör av någon anledning vägrar att betala trots att tillsynsprocessen är slutligt avgjord. Operatörerna menar att de själva i normala fall skulle komma överens efter tillsynsprocessen, medan man nu för säkerhets skull inlett tvisten hos PTS för att åtminstone kunna få viss rätt till retroaktiv ersättning från den dagen. Operatörernas hållning är alltså sammantaget att om PTS tvistlösningsbeslut hade haft en retroaktiv verkan så skulle operatörerna själva i stor utsträckning kunna hantera retroaktiv ersättning från det datum då tvisten egentligen uppstod. Istället anser man sig nu vara nödgad att inleda ett tvisteärende snarast för att åtminstone försäkra sig om möjlig ersättning från det datum då begäran om tvistlösning inkom till PTS. De större operatörerna anser förhållandevis samstämmigt att de har betydande både interna och externa administrativa kostnader för tvistlösningsförfarandet. Det är en tydlig uppfattning bland dessa att en stor del av kostnaderna hade kunnat undvikas om PTS löste tvister retroaktivt utan begränsningar i tid. En majoritet av de större operatörerna tycks inte anse att en tvistlösningsfunktion som den föreslagna skulle orsaka större osäkerhet på marknaden än den som redan råder, särskilt med beaktande av att man i dagsläget på grund av regelverkets utformning även tvingas processa i allmän domstol. Orsakerna till de flesta tvister anses vara: De sakfrågor som anges under kapitlet 5.2 SMP-relaterade informationskrav ; access till kopparnätet, LLUB (local loop unbundling) samt bitström; Tvistlösningens modus operandi för retroaktiv ersättning (begränsning i tid; tvistens uppkomst ovan); samt Otydligheter i LEK, 2003:

37 En ytterligare orsak till administrativa kostnader anses vara överklaganden av regleringsbeslut som upplevs vara felaktiga eller konkurrenssnedvridande. 5.4 Regelförenklingsförslag Under mätningen har regelförenklingsförslag samlats in från de intervjuade företagen. Förslagen har dokumenterats och presenteras i rapporten utan värdering eller bedömning. Många förslag är inte kopplade till ett särskilt krav eller förfarande, utan är mera generella i sin natur. Dessa kan ofta mera liknas vid synpunkter än direkta förenklingsförslag. Alla förenklingsförslag och synpunkter för Kommunikationsområdet återfinns i kapitel 7. I detta stycke presenteras ett urval av de mest centrala förenklingsförslagen för PTS område. Med centrala regelförenklingsförslag avses de som frekvent påpekas av företagare samt berör krav som orsakar stora administrativa kostnader. De intervjuade företagen har generellt sett haft relativt få konkreta förslag på direkta förenklingar som går att härleda till ett separat informationskrav eller förfarande. Företagen har påtalat för mätningen att kostnader för att hantera administrativa krav i ett stort perspektiv är acceptabla och rimliga. Man har samtidigt påpekat att man upplever brister i själva regleringen som är betydligt mer problematiska och kostsamma. De uppfattade konkreta brister i regleringen som företagen anser orsaka extra administrativa kostnader har beaktats i rapporten. I övrigt har rapportens fokus - administrativa kostnader inte medgett möjlighet att behandla eller analysera innehåll i regleringsfrågor. Operatörerna anser enligt avsnitt 5.3 PTS tvistlösning, att om PTS hade löst tvister utan begränsning i tid, hade operatörerna själva i stor utsträckning kunnat hantera retroaktiv ersättning från det datum då tvisten egentligen uppstod. Istället anser man sig nu vara nödgad att inleda ett tvisteärende snarast för att åtminstone försäkra sig om möjlig ersättning från det datum då begäran om tvistlösning inkom till PTS. Större operatörer har framfört att access till kopparnätet är en fråga av yttersta vikt. Dessa operatörer har framfört åsikter om att PTS inte allokerat tillräckligt med resurser för att hantera frågan. Man anser med tanke på PTS storlek att de kärnfrågor som anses vara mycket centrala, borde få betydligt mera resurser. Man anser att en sådan 25

38 åtgärd skulle leda till starkare reglering och därigenom färre tillsynsoch tvisteärenden. Generellt upplevde många företag under 2006 att PTS olika avdelningar upprepat inhämtat information som sinsemellan är mycket snarlik. Företagen upplever att dessa inhämtningar har vållat betydande extra arbete som kunnat undvikas om PTS samordnat inhämtningar mellan sina avdelningar i större utsträckning. Några företag säger sig ha noterat en avsevärd förbättring av samordningen mellan PTS avdelningar efter PTS omorganisation Svenskt Telemarknad publiceras av PTS två gånger per år, och inför denna sker en stor inhämtning av data från företagen. Inhämtningen sker genom en webbaserad databas som företagen matar in sin information i. De större företagen lägger ned en hel del tid på denna insamling då flera personer är inblandade båda centralt och i linjeorganisationerna. På grund av de många inblandade personerna i större företag har ett par av dessa framfört önskemål om att få möjligheten att redovisa elektroniskt offline, det vill säga i ett excelark eller motsvarande. De större företagen har i övrigt ingen direkt kritik att framföra mot insamlingen, utan tycker att publikationen är värdefull både för dem själva och som beslutsunderlag för PTS. De tillfrågade mindre företagen anser dock att förfarandet runt Svensk Telemarknad lämnar utrymme för förbättring. För många mindre företag är insamlingen det mest betungande kravet från PTS. Flera av de intervjuade mindre företagen anser att formuläret borde kunna förenklas för dessa; till exempel har förslag framkommit om ett schabloniserat förfarande. Liknande förslag har framkommit på en omsättningsgräns som skulle innebära att mindre företag undantogs från ST; alternativt fick fylla i en enklare version. Flera mindre företag anger att det generellt är svårt att förstå förklaringar gällande vilka uppgifter som ska med, samt att det är tydligt att formuläret inte är utformat för mindre företag. Kritik har också framförts mot webbinterfacet, som av flera upplevs som omständligt och buggigt. Synpunkter har framförts på att information hamnar i fel fält och att man måste fylla i 0 överallt, trots att man som mindre företag ofta bara har begränsad verksamhet som berör delar av datainsamlingen. Inhämtningen genomförs sedan 2001 i ett samarbete mellan PTS, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) samt Statistiska centralbyrån (SCB) med syfte att minska belastningen på företagen. 7 7 SIKA, se: 63.aspx SCB, se: asp 26