Näringslivets administrativa kostnader för kommunikationsområdet. Uppdatering Rapport 0017

Transkript

1 Näringslivets administrativa kostnader för kommunikationsområdet Uppdatering 2008 Rapport 0017

2

3 Näringslivets administrativa kostnader för kommunikationsområdet Uppdatering 2008 Rapport 0017

4 Tillväxtverket Upplaga: ex, därefter tryck vid behov Stockholm, maj 2009 Produktion: Ordförrådet AB Tryck: Danagårds Grafiska AB Rapport 0017 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Sofia Hercules Telefon, växel

5 Förord Företagandet omges av lagar och regler. Många kan förbättras så att de lättare kan följas av företagen och tar mindre tid och resurser i anspråk. Tillväxtverket arbetar aktivt för att göra vardagen enklare för svenska företag. Delar av arbetet går ut på att mäta hur mycket det kostar företagen att följa lagar och regler. Mätningarna och efterföljande årliga uppdateringar ger en uppfattning om den administrativa kostnaden för att följa lagar och regler inom ett område och gör det möjligt att följa kostnadernas utveckling över tiden. I december 2008 påbörjades uppdateringen av kommunikationsområdet och här redovisar vi resultatet. Rapporten är skriven av konsultbolaget Stelacon tillsammans med Tillväxtverket. Följande departement och myndigheter har varit behjälpliga beträffande kvalitetssäkring av innehåll och tillhandahållande av material: Näringsdepartementet, Kulturdepartementet, Post och telestyrelsen och Radio och TV verket. Representanter från branschorganisationerna: Näringslivets Regelnämnd, IT och Telekomföretagen inom Almega och Företagarna har också getts möjlighet att inkomma med synpunkter på rapporten. Tillväxtverket vill tacka representanter från bransch och näringslivsorganisationer, myndigheter och konsulter för gott samarbete och stort engagemang i arbetet. Tillväxtverket vill även tacka de företag som blivit intervjuade i samband med genomförandet av uppdateringen. Christina Lugnet Generaldirektör Sofia Hercules Projektledare

6

7 Abstract This report comprises results from the follow-up study of administrative costs for Swedish businesses of fulfilling legislation and regulation related to the communications area in Sweden. In 2006, a baseline survey was conducted aiming to measure administrative costs imposed on businesses as a result of so called information obligations in the legislation, using the Standard Cost Model (SCM). The SCM is the most widely applied methodology for measuring administrative costs throughout Europe. The SCM methodology is an activity-based measurement of businesses administrative costs making it possible to follow the development of these costs over time. The Swedish government has set a target to reduce administrative costs imposed on Swedish businesses by 25 per cent. This target is, according to the Government s ambitions, to be met by the fall of The purpose of this particular follow-up measurement is to monitor the developments of administrative costs following from changes implemented in the relevant legislation between January 1 st 2008 and December 31 st A detailed analysis of about 20 reported changes in legislation or in requirements from public authorities lead to the identification of 10 relevant changes affecting the set of information obligations analyzed in the baseline measurement. The results show that the overall administrative costs imposed on the Swedish businesses in the communications area, compared to the results of 2007, decreased in 2008 by 3 per cent.

8

9 Sammanfattning Regeringen har beslutat att mäta företagens administrativa kostnader för kommunikationsområdet. Nollbasmätningen av administrativa kostnader för området påbörjades i september 2007, vilket avsåg basåret fram till Den följande rapporten avsåg förändringar under perioden Föreliggande rapport redovisar 2008 års uppdatering, och avser förändringar under perioden Arbetet med uppdateringen har utförts av konsultbolaget Stelacon på uppdrag av Nutek (sedan Tillväxtverket), och slutfördes i maj Informationen i rapporten utgör uteslutande information som är inhämtad ifrån marknadsaktörer och sammanställd av Stelacon. Varken Tillväxtverket eller Stelacon lägger alltså några egna värderingar i rapporten, utan avser endast reflektera vad marknadens aktörer har framhållit. Med administrativ kostnad avses företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i författningar. Mätningen har genomförts utifrån standardkostnadsmodellen, ett verktyg för regelförbättring som identifierar vilka krav i svensk lagstiftning som ger upphov till administrativa kostnader. Under perioden för uppdateringsmätningen har ca 20 regelförändringar i form av nya föreskrifter, nya processer, ny population eller tidsåtgång identifierats. Sammantaget har 10 nya informationskrav som bedömdes vara av sådan art att de medför någon typ av påverkan på företagens administrativa kostnad identifierats. Förändringarna återfinns företrädesvis inom Näringsdepartementets och Post- och telestyrelsens (PTS) område. Inom Kulturdepartementets och Radiooch TV-verkets (RTVV) område har en observerad förändring skett under mätperioden. Totalt minskade de administrativa kostnaderna inom kommunikationsområdet med 3 procent jämfört med 2007 års mätning. I jämförelse mot nollbasmätningen 2006, noteras trots 2008 års kostnadssänkning en höjning om 54 procent på grund av 2007 års ökade kostnader.

10

11 Innehåll 1. Inledning 2. Förändring av de administrativa kostnaderna 2.1 Antalet förändringar i uppdateringen 2.2 Förändring av de administrativa kostnaderna i kronor och procent 2.3 Förklaring av de största förändringarna 2.4 Övriga identifierade förändringar 3. Förenklingsförslag Referenser Bilaga 1: Förkortningar och begrepp Bilaga 2: Översikt förändrade lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd Bilaga 3: Kartlagda informationskrav Bilaga 4: Antal genomförda intervjuer

12

13 1. Inledning På regeringens uppdrag arbetar Tillväxtverket med att mäta hur mycket det kostar företag att följa de krav på information och administration som återfinns i svensk lagstiftning. Mätningarna av administrativa kostnader är en del av det regelförenklingsarbete som regeringen och Tillväxtverket genomför. Mätningarna av de administrativa kostnaderna ger detaljerad information om den tid och kostnad det innebär för ett företag att följa lagkraven. Detaljnivån är hög i den bemärkelsen att varje enskilt lagkrav bryts ned till aktiviteter som tidsätts och kvantifieras. Regeringen har som mål att minska företagens administrativa kostnader orsakade av gällande svensk lagstiftning med minst 25 procent fram till hösten Resultaten från Tillväxtverkets mätningar används här för att följa upp resultatet av arbetet med regelförenkling genom att skapa ett index för att följa hur kostnaderna förändras över tid. Resultaten kan också användas som ett verktyg i myndigheters och departements regelförenklingsarbete. Den metod som används i Sverige för mätningarna är internationellt erkänd och kallas standardkostnadsmodellen (SKM). Modellen har utvecklats i Nederländerna och tillämpas idag av huvuddelen av EU:s medlemsstater samt av Europeiska kommissionen och OECD. Standardkostnadsmodellen bygger på värderingar av hur mycket tid ett normaleffektivt företag avsätter för att hantera de krav som finns i lagstiftningen på de sätt som de är avsedda att följas. Standardkostnadsmodellen är därmed inte någon statistisk metod, utan en kvalitativ metod som baseras på bedömningar utifrån intervjuer med företag. Mätningarna utgör ett verktyg i myndigheternas och departementens regelförenklingsarbete, exempelvis genom att ge detaljkunskap om hur företagen tolkar lagstiftningen och hur företagens interna processer ser ut för att hantera lagstiftningen. Registreringen av mätdata i Tillväxtverkets databas (Malin) gör att det är möjligt att följa kostnadernas utveckling över tiden och använda data för att simulera effekter av förändringar i samband med konsekvensutredningar. 11

14 12

15 2. Förändring av de administrativa kostnaderna Inom Kulturdepartementets och Radio- och TV-verkets (RTVV) ansvarsområde har en förändring gjorts under den period som mätningen avser. En serie mindre förändringar har skett i den lagstiftning som gäller Näringsdepartementets och Post- och telestyrelsens (PTS) område. De största förändringarna gäller: den ökade belastning som företagen under förra året noterade på sina kundtjänster till följd av de då nya kraven på specificerade räkningar, har sjunkit tillbaka till en normaliserad nivå PTS regelförenklingsarbete inom insamling av statistik har lett till lägre kostnader för mindre företag avseende halvårsenkäten för Svensk Telemarknad PTS regelförenklingsarbete inom insamling av statistik har lett till lägre kostnader för mindre företag avseende bredbandskartläggningen Förenkling av företags anmälningsförfarande till PTS Den förändring mellan nollbasmätningen och uppdateringen som kunnat mätas framgår av nedanstående tabell. Tabell 1. Visar utvecklingen av de administrativa kostnaderna över tid i procent och kronor. Total kostnad Kommunikationsområdet (tkr) Total förändring Kommunikationsområdet (tkr) Total förändring Kommunikationsområdet (procent) Kostnad (tkr) 2006* Kostnad (tkr) 2007* Kostnad (tkr) Förändring Förändring Förändrig ,78 % -3,04 % +53,95 % *) Mindre rättningar och justeringar har gjorts i både nollbasen 2006 och i uppdateringen Antalet förändringar i uppdateringen Under perioden för uppdateringsmätningen identifierades ca 20 regelförändringar i form av nya föreskrifter, nya processer, ny population eller tidsåtgång. Sammantaget identifierades 10 nya informationskrav som bedömdes vara av sådan art att de medför någon typ av påverkan på företagens administrativa kostnad. Sex av dessa hänför sig till nya föreskrifter och allmänna råd och fyra till förändringar i processen. Slutligen fanns att endast tre av de identifierade 10 informationskraven genererade faktiska förändringar av företagens kostnader. Alla uppdaterade informationskrav i mätningen som ändras till följd av ändrad lagstift 13

16 ning bygger på EG-rätten. En förteckning över samtliga kartlagda informationskrav finns i bilaga Förändring av de administrativa kostnaderna i kronor och procent Förändringar i administrativa kostnader inom kommunikationsområdet för svenskt näringsliv samt per ändrat informationskrav. Tabell 2. Visar utvecklingen av de administrativa kostnaderna i över tid i procent och kronor för de tre största förändringarna. Kostnad (tkr) 2007 Kostnad (tkr) 2008 Förändring (tkr) Förändring (procent) Skyldighet att förse abonnent specificerad telefonräkning % Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m % Anmälan, allmänt tillgängligt kommunikationsnät, kommunikationstjänst 0* 0* 0* -23 % *) Mätvärden för Anmälan, allmänt tillgängligt kommunikationsnät, kommunikationstjänst är för små för att ge utslag efter avrundning. Detaljer om denna och andra förändringar finns i Tillväxtverkets databas Malin. Tabellen visar de största förändringarna i de administrativa kostnaderna som skett under uppdateringsperioden. Den stora minskningen står specificerade räkningar för, där det konstaterats att en del av förra årets kostnadsökning (belastning på företagens kundtjänster), åter sjunkit tillbaka. Genom en rad mindre förbättringsinsatser har PTS vidare minskat kostnaderna för framförallt mindre företag rörande inhämtning av statistik. Kulturdepartementets och RTVVs förändring förorsakade inte någon förändring av administrativa kostnader. 2.3 Förklaring av de största förändringarna Detaljerad information om mätningarna som omnämns nedan återfinns i Tillväxtverkets databas Malin. I detta kapitel beskrivs de största förändringarna som skett sedan uppdateringen avseende Skyldighet att tillhandahålla specificerad telefonräkning Operatörer är förpliktade att förse abonnenter med specificerad räkning enligt av PTS fastställd specifikation. Kravet på de specificerade räkningarnas utformning skärptes 2007, varpå belastningen på operatörernas kundtjänst ökade, till följd av att slutanvändare hade svårt att tyda den nya, utökade informationen i räkningarna. En kontrollmätning bland de större operatörerna har genomförts, rörande huruvida denna belastning på kundtjänst sjunkit tillbaka till normal nivå efter den noterade belastningsökningen Efter intervjuer med de större operatörerna dras slutsatsen att den ökade kostnaderna för belastningsökningen på kundtjänst som företagen drabbades av 2007, har sjunkit tillbaka till normalnivå

17 Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. PTS inhämtar via olika enkäter in statistik från anmälda operatörer. Enkäter riktas mot olika målgrupper, och skiljer sig mycket i utformning och omfång. Exempel på statistikinsamling vars kostnader mätts separat är Svensk Telemarknad, bredbandskartläggningen samt en enkät för roaming inom EU. All övrig informationsinhämtning är uppskattad som en samlad post; häri ingår exempelvis uppgiftslämnande till Telepriskollen. På grund av förändring av utformningen har Svensk Telemarknad och bredbandskartläggningen mätts på nytt för Vissa uppgifter har lyfts ur Svensk Telemarknads halvårsenkät, så att det således har blivit färre uppgifter att lämna. För halvårmätningen har populationen minskats från 465 för året 2006, till 58 för 2008, vilket dramatiskt minskar de mindre företagens kostnader för kravet. Den andra ändringen avser bredbandskartläggningen, som förenklats. För enkäten Begäran av uppgifter om anslutningspunkter i fastigheter, ombeds operatörer rapportera in till vilka fastigheter man har bredbandsanslutning via fiber eller returaktiverade kabel-tv-nät. Nytt för 2008 är att enkäten dels är uppdelad i två enkäter (fiber respektive kabel-tv), och endast relevant del är sedan utsänd till respektive mottagare därefter. Vidare innehåller enkäten en fråga om huruvida utbyggnad av nätet skett sedan förra året eller ej. I det fall företaget inte byggt ut sitt nät kan det svara nej på frågan och returnera enkäten i övrigt icke ifylld (så när som på företags/kontaktuppgifter). Möjligheten att svara nej på utbyggnad har enligt PTS lett till att 90 av 284 svaranden har uppgett att de inte byggt ut sina nät under det senaste året, vilket innebär att dessa bara behövt returnera blanketten med företags- och kontaktuppgifter ifyllda. Detta minskar de administrativa kostnaderna för informationskravet med 32 procent de mindre företagen. Med en tydligare instruktion till enkäten avseende möjligheten att svara nej då man inte byggt ut sitt nät sedan senaste kartläggningen, kan möjligen företagens kostnad sänkas ytterligare. Anmälan, allmänt tillgängligt kommunikationsnät eller kommunikationstjänst Företag som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät är skyldiga att anmäla detta till PTS. Under 2008 har blanketten gällande anmälan förenklats. PTS har i enighet med inkomna förslag från tidigare mätningar förtydligat att verksamhetsbeskrivningen maximalt bör vara på 5 rader. 15

18 Blanketten uppfattas i regel som enkel, det fanns dock tidigare en spridning i företagen tidsåtgång på grund av att omfattningen av företagens verksamhetsbeskrivning skiljde sig åt. Till följd av förtydligandet av PTS förväntningar på verksamhetsbeskrivningen, har den uppmätta tidsåtgången minskat med i snitt ca 10 minuter, från 43 till 33 minuter. Detta utgör ett exempel på en regelförenkling som på grund av den relativt låga populationen inte genererar så stor ekonomisk besparing, men förtydligandet innebär en klart förenklingen som besparar företag irritation. 2.4 Övriga identifierade förändringar Utöver ovanstående förändringar har ytterligare förändringar identifierats. De ovanstående är dock de enda som genererat någon förändring av företagens administrativa kostnader i mätningen. Orsaken härtill varierar; exempelvis har vissa förändrade krav har mätts, men inte orsakat någon förändring. Nedan återfinns en förteckning över övriga identifierade, förändrade informationskrav med kort information om mätningens förhållningssätt till kravet. Tillstånd radiosändare Vissa nya undantag för krav på tillstånd har undersökts, och följaktligen populationer av företag. Dock har PTS funnit att förändringarna företrädesvis berör privatpersoner, och inte företag. Tillstånd för användning av nummer ur nationell nummerplan PTS testar för närvarande en ny elektronisk tjänst för hantering av nummerbehov med särskilt inbjudna operatörer. Det är ännu för tidigt för operatörerna att kunna lämna några uppskattningar av tidsåtgång. Därför får effekterna av tjänsten mätas när denna lanserats publikt och under längre tid. Skyldighet att betala beredskapsavgift och avgift Populationen för skyldigheterna att dels betala avgift, och dels betala beredskapsavgift har analyserats, men populationen har funnits ej påverkad. Skyldighet att tillhandahålla uppgifter för nummerportering En ny föreskrift för nummerportering (som ersatt två tidigare föreskrifter) har analyserats, men informationskraven har inte funnits förändrade. Skyldighet att lämna information om tjänstekvalitet Enligt nya allmänna råd är företag skyldiga att rapportera in tjänstekvalitet till Telepriskollen. Då den nya informationen är mycket be 16

19 gränsad, och att samtliga tillfrågade företag uppger att merkostnaden är obefintlig eller inte mätbar, bortses från kravet. Auktionsförfarande för tillstånd att använda radiosändare i MHz-bandet Påföljande en allmän inbjudan att delta i en auktion avseende tillstånd för att använda radiosändare i MHz-bandet, ska den som vill delta i auktionen inkomma med en skriftlig ansökan till PTS. Mätningen av kostnaden för förfarandet gjordes i syfte att kunna jämföra denna mot kostnaden för tidigare förfaranden. Då det under mätningens gång visade sig vara mycket svårt att kunna dra några tillförlitliga slutsatser från kostnadsjämförelser mellan olika auktionsförfaranden, avbröts mätningen. Svårigheterna består i att skillnader i kostnad inte nödvändigtvis bara speglar förfarandets effektivitet, utan också faktorer som vilken vikt PTS och marknaden tillskriver utauktionerat frekvensutrymme. Det har dock framkommit synpunkter på auktionsförfarandet som redovisas under kapitel 3, Förenklingsförslag. Ansökan om tillstånd för digital-tv Nya tillstånd för marksänd digital-tv har utfärdats efter en ansökningsomgång. Två förändringar jämfört med tidigare process har observerats. Den ena avser att förfarandet har flyttats från Kulturdepartementet till RTVV. Denna förändring uppges inte ha lett till några ökade kostnader. Den andra förändringen avser att marknadens parter behövde förhandla fram ett avtal för samverkan. För detta krav hade marknadens parter kostnader. Dessa kostnader bedöms dock enligt metoden som ett innehållskrav (för att få tillstånd måste marknadens parter samverka i vissa frågor), och inte ett informationskrav (krav på att upprätta, lagra och överföra information), vilka är de kostnader som mätningen avser. Kostnaderna för framförhandlandet av samarbetsavtalet bortses därför ifrån. 17

20 18

21 3. Förenklingsförslag I samband med uppdateringen av de administrativa kostnaderna har frågor ställts till företagen om förslag på förbättringar som ur deras synpunkt skulle förenkla hanteringen av de krav som ställs. De förslag som inom ramen för projektet kommit fram har här grupperats i olika kategorier. Förslagen är de intervjuade företagens egna. Tillväxtverket eller Stelacon har inte gjort någon bedömning av förslagens genomförbarhet om de inte varit uppenbart orimliga. Berörda myndigheter och departement kan se dessa som en inspirationslista i arbetet med att minska de administrativa kostnaderna för företagen. Det bör påpekas att förslagen inte nödvändigtvis behöver komma från flera företag utan att det kan räcka med ett, detta då standardkostnadsmodellen bygger på ett relativt litet antal intervjuer per segment (normalt fem stycken). Tidkrävande moment Avseende tillstånden för marksänd digital-tv, anser några av de intervjuade företagen att samverkansavtalet mellan marknadens parter borde ha varit ett myndighetsbeslut. RTVV skulle enligt dessa företag ha tagit fram ett förslag på samverkansavtal med ett remissförfarande, istället för att lägga det på tillståndshavarna. En större mängd synpunkter, många motstridiga, har inkommit avseende tidsåtgången för auktionsförfarandet för tillstånd att använda radiosändare i MHz-bandet. Någon operatör anser att hela förfarandet är onödigt, och att spektrumet istället skulle kunna delas ut, då auktionsförfarandet bara driver upp priserna på kommunikationstjänster. Flera andra företag är av en liten annan åsikt, och menar att en auktion sannolikt är den bästa lösningen, man att det möjligen inte hade behövt bli så kostsamt. Någon hävdar att taket för inköp av spektrum var för högt satt (med referens till ett nyligt liknande förfarande i Finland), och att detta gjorde att auktionen blev onödigt tidskrävande och utdragen, medan någon hävdar motsatsen. Flera hävdar att det är bra med lite spelrum i körschemat mellan budrundorna i fall något går fel, men att auktionen kunde ha genomförts snabbare med tätare mellan budrundorna. Någon hävdar att extra tid gick åt till förberedelser på grund av det är svårt att räkna på affärsmöjligheterna utan att förutsättningarna för tillstånd för backhaul-förbindelser är tydligare. Ytterligare någon har uttryckt sig kritisk avseende behovet av bankgaranti, som kostar tid och pengar att ordna, för finansiellt starka operatörer, andra har ansett det nödvändigt. 19

22 Fel tidpunkt på året En större operatör anser att Svensk Telemarknad blir för trubbigt som marknads- och beslutsunderlag, på grund av att den insamlade informationen redan är gammal då den publiceras. Denna operatör föreslår att frekvensen ökas till fyra gånger per år, men att omfattningen dramatiskt minskas (att fokus på efterfrågad information skärps), och refererar till modus operandi i Frankrike med hänvisning till följande länkar: obs-marches-t pdf trim /tab-htdebit-t42008.pdf tab-degroupage pdf Hög detaljnivå De flesta företag tycker liksom i tidigare mätningar att kartläggningen relaterad till Svensk Telemarknad är betungande och kostsam, men att det är en nödvändig insamling som ger viktig marknadsdata både för operatörerna och för PTS som beslutsunderlag. I synnerhet de större operatörerna ser också den positiva sidan av kartläggningen. Flera av de intervjuade företagen anser att formuläret borde kunna förenklas för de mindre företagen. Det har framförts förslag på att mindre företag under sitt första år inte borde behöva deltaga i kartläggningen. Liknande förslag har framkommit på en omsättningsgräns som skulle innebära att mindre företag undantogs. Ett flertal operatörer ifrågasätter nyttan av viss information som efterfrågas. Några operatörer tycker att mer information borde efterfrågas inom vissa områden för att kunna göra adekvata marknadsbedömningar. Ett flertal operatörer har tidigare framfört, och vidhåller under årets intervjuer att de är starkt kritiska till kartläggningen av bredbandsanslutningar till fastigheter, på grund av att den efterfrågade informationen anses vara affärskritisk, mycket känslig, och att den på villovägar kan vålla omätbara skador. En operatör föreslår att avsluta den här insamlingen, och istället ta ett större antal stickprov på exempelvis representativa kvarter runt om i landet, för att därigenom beräkna siffrorna för Sverige. Det skulle enligt operatörerna dels vara säkrare rent statistiskt, och det skulle dessutom eliminera den starka ovilja som många företag känner kring att lämna ifrån sig så affärskritisk information. 20

23 Tydligare blanketter/förtryckta uppgifter Synpunkter har framförts avseende kartläggningen av bredbandsanslutningar till fastigheter, att frågorna avseende ägarskap av anslutningar till fastigheter ytterligare behöver förtydligas. Tveksamheter kan medföra att kvalitén på, och därmed nyttan av, den insamlade informationen skulle kunna ifrågasättas. Exempelvis kan en stadsnätsoperatör och en stadsnätsägare lämna in dubbla uppgifter för samma nät om inte samordning sker (vilket inte tycks ske). Förslag har inkommit från mindre företag avseende både Svensk Telemarknad och bredbandskartläggningen, att blanketten skulle komma förifylld baserad på förra årets information, och att man bara ska ange avvikelser från förra året. Flera operatörer är positiva att man för både Svensk Telemarknad och bredbandskartläggningen, bara behöver lämna de uppgifter som berör företaget i fråga. Det minskar irritation över uppgiftslämnandet. Själva tilldelningen av tillstånd för marksänd digital- TV uppfattades som otydlig. Exempelvis uppfattade ett företag att RTVV avsåg att prioritera ansökningar med lokala sändningar. Men i efterhand anser de att det var andra kriterier som styrde (rättvisa mellan bolag). Slutligen blev alla nöjda men företagen efterlyser en mer tydlig process där man i förväg vet vilka kriterier som gäller. Då kan bolagen också välja att lägga ner tid på rätt saker. Flera programföretag anser dock att de blivit väl bemötta och hanterade av RTVV. Sekretess och information till tredje part (Under intervjuer avseende PTSFS 2007:1, Post- och telestyrelsens allmänna råd om information om tjänstekvalitet, har följande synpunkter framkommit. Synpunkterna är inte direkt relaterat till PTSFS 2007:1 genom de allmänna råden, men däremot på grund av informationsplattformen som de uppgiftslämnande företag är hänvisade till, Telepriskollen.) Flera operatörer vidhåller sin åsikt som också är framförda i tidigare mätningar, att Telepriskollen hämmar mångfalden i tjänsteutbudet på marknaden. Denna ståndpunkt bygger på att de valbara användarprofilerna som finns i tjänstens kalkyler, gör att operatörer prissätter sina tjänster för ett bättre resultat i Telepriskollens jämförelser. Tjänstens berättigande är av dessa operatörer starkt ifrågasatt. (PTS har meddelat att man planerar förändra Telepriskollen så att betydelsen av de fördefinierade profilerna minskas.) 21

24 Övrigt Flera operatörer har uttryckt sig positivt till kravet om positioneringsuppgifter vid samtal till samhällets alarmeringstjänst, då informationen kan vara till stor nytta för räddningstjänsten. Projektet har vidare framhållits som ett väl fungerande samarbetsprojekt, där ersättning utgår för merkostnader, och där följaktligen varken operatörer eller konsumenter drabbas av ökade kostnader. 22

25 Referenser Regelförenklingsarbete Post- och telestyrelsen (2008), Post och telestyrelsens regelförenklingsarbete, , Dnr /69 Manualer NUTEK (2008), Manual för uppdateringar 2008 NUTEK (2008), Mätningar av företagens administrativa kostnader, En manual för att mäta företagens administrativa kostnader enligt standardkostnadsmodellen, v. 2.0 NUTEK (2008), Manual för Uppdateringar av mätningar i Malin Rapport NUTEK (2008), Näringslivets administrativa kostnader för kommunikationsområdet, Uppdatering , R 2008:35 NUTEK (2008), Näringslivets administrativa kostnader på kommunikationsområdet, R 2008:14 23

26 24

27 Bilaga 1: Förkortningar och begrepp Här preciseras begrepp och definitioner som används i rapporten. Ytterligare information om mätmetoden, begrepp och definitioner finns i Tillväxtverkets manual Fokus på administrativa bördor en manual för att mäta företagens administrativa bördor och Tillväxtverkets manual för uppdateringar Administrativa kostnader Med administrativ kostnad avses företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Med företag menas i sammanhanget en juridisk eller fysisk person som bedriver näringsverksamhet. Informationskrav Med informationskrav avses en paragraf i en lag eller författningstext som påbjuder en verksamhet att skaffa fram eller utarbeta information som verksamheter inte kan underlåta att skaffa fram eller utarbeta utan att komma i ett motsättningsförhållande till lagen. Meddelanden/upplysningskrav Ett informationskrav består av ett eller flera meddelanden/upplysningskrav som verksamheter ska kommunicera till en offentlig myndighet eller tredje part. Administrativa aktiviteter Med administrativa aktiviteter avses de konkreta aktiviteter som verksamheterna gör för att uppfylla ett givet informationskrav. De administrativa aktiviteterna (t.ex. informationsinsamling, beräkningar och kontroll) ska täcka det samlade administrativa arbetet som företagen utför för att uppfylla kraven i lagen. Timkostnader Timkostnaden är dels kostnaden per timme för anställd personal och kostnaden för externt stöd. Externt stöd eller externa kostnader kan vara kostnader för anlitande av konsulter för att hantera vissa delar av informationskraven i lagen. Den interna timkostnaden beräknas utifrån uppgifter från SCB:s statistiska årsbok med data från I beräkningen av timkostnaden för företagets egen personal inkluderas semestertillägg, samt 32,7 procent arbetsgivaravgift. Därefter har en 25-procentig overheadkostnad lagts på. Normalt effektiva verksamheter Den grundläggande mätenheten i Standardkostnadsmodellen är en normalt effektiv verksamhet och som följer lagen så som den är avsedd att efterlevas. Standardkostnadsmodellen blir onödigt komplex, 25

28 om det skulle tas självständiga hänsyn till verksamheter, som p.g.a. självförvållat förhållande upplever de administrativa bördorna som extremt stora. Frekvens av handlingar Uppräkningen sker mot bakgrund av hur ofta frekvensen av enskilda handlingar på det undersökta regleringsområdet ska upprättas eller kommuniceras in till offentliga myndigheter eller tredje part. 26

29 Bilaga 2: Översikt förändrade lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd I bilaga 2 listas de lagar, förordningar och föreskrifter som är nya i förhållande till nollbasmätningen eller senaste uppdateringen. Löpnummer PTSFS 2007:8 PTSFS 2008:4 PTSFS 2008:5 PTSFS 2007:9 PTSFS 2003:4 PTSFS 2003:3 PTSFS 2008:2 PTSFS 2007:7 PTSFS 2007:1 PTSFS 2008:1 PTSFS 2007:11 PTSFS 2007:10 RTVFS 2008:1 RTVFS 2008:2 Namn Föreskrifter om avgifter Föreskrifter om ändring i PTS föreskrifter (PTSFS 2007:4) om undantag från tillståndsplikten för vissa radiosändare PTS allmänna råd till föreskrifter om undantag från tillståndsplikt för vissa radiosändare Föreskrift om beredskapsavgift Föreskrifter om tillstånd för användning av kapacitet ur tekniska planer Föreskrift om tillstånd för användning och reservering av nummerkapacitet ur den svenska nummerplanen för telefoni PTS föreskrifter om nödsamtal Föreskrift och allmänna råd om nummerportabilitet. Allmänna råd om tjänstekvalitet PTS föreskrifter om spektrumauktioner Föreskrifter om tillstånd att använda radiosändare i MHz-bandet Föreskrifter om tillstånd att använda radiosändare i MHz-bandet Radio- och TV-verkets föreskrifter om förfarandet vid ansökan om tillstånd att sända TV-program Radio- och TV-verkets föreskrifter om avgiften vid en ansökan om tillstånd att sända TV-program 27

30 28

31 Bilaga 3: Kartlagda informationskrav Informationskrav Lagrum Paragraf Ansvarig Skyldighet att tillhandahålla PTS handlingar och information för bedömningar, analys, statistik, m.m. (2 informationskrav kartlagda) Anmälan, allmänt tillgängligt kommunikationsnät, kommunikationstjänst LEK (2003:389) 8 kap. 1 PTS/Näringsdepartementet Skyldighet att förse abonnent specificerad telefonräkning PTSFS 2006:3 1-5, samt LEK(2003:389) Föreskrifter om tillstånd att använda radiosändare i MHz-bandet Skyldighet att tillhandahålla lokaliseringsuppgifter till samhällets alarmeringstjänst Ansökan om tillstånd för användning av nummer ur nationell nummerplan (ej operatörsprefix) LEK (2003:389) 2 kap. 1 PTS/Näringsdepartementet PTS/Näringsdepartementet PTSFS 2007:11 1 PTS/Näringsdepartementet PTSFS 2008:2 3,5,6 PTS/Näringsdepartementet PTSFS 2003:3 3 PTS/Näringsdepartementet Skyldighet att lämna information om tjänstekvalitet (allmänna råd) Radio- och TV-verkets föreskrifter om förfarandet vid ansökan om tillstånd att sända TV-program PTSFS 2007:1 8 kap. 1, samt LEK(2003:389) Skyldighet att tillhandahålla uppgifter för nummerportering PTSFS 2007:7 8, 9, 10, 12 PTS/Näringsdepartementet PTS/Näringsdepartementet RTVFS 2008:1 3,4,5 PTS/Näringsdepartementet 29

32 30

33 Bilaga 4: Antal genomförda intervjuer Segment Antal intervjuer Sökanden tillstånd för digital-tv 5 Stora operatörer 18 Mindre operatörer 11 Mindre operatörer med eget nät 5 Mindre operatörer som är nyanmälda 5 Auktionsdeltagare 4 Totalt 48 31

34 32

35

36 Tillväxtverket Tel För fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i alla delar av landet. Rapport 0017