VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN"

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad juni 2014 Antagen av bildningsnämnden , 50.

2 Innehållsförteckning 1. Utvecklingsområden Bakgrund och organisation Målbeskrivningar :1 Utvecklingsområdet Pedagogisk dokumentation :1:2 Huvudmål :1:2 Delmål :1:3 Kartläggning- Var är vi? :2 Utvecklingsområdet Barns lärandemiljö :2:1 Huvudmål :2:2 Delmål :2:3 Kartläggning Var är vi? :3 Utvecklingsområdet Barns inflytande i förskolan :3:1 Huvudmål :3:2 Delmål :3:3 Kartläggning Var är vi? :4 Utvecklingsområdet Barn i behov av särskilt stöd och modersmålsstöd :4:1 Huvudmål :4:2 Delmål :4:3 Kartläggning- Var är vi? BILAGOR

3 1. Utvecklingsområden Förskolans ledning har identifierat och priorieterat följande utvecklingsområden i förskolorna i Emmaboda kommun de närmaste åren: Pedagogisk dokumentation Barns lärandemiljö Barns inflytande i förskolan Barn i behov av särskilt stöd och modersmålsstöd 2. Bakgrund och organisation Under våren 2012 beslutade förskolechefer och förvaltningsledning i Emmaboda Kommun att från och med september anställa tre pedagoger med inriktning mot Reggio Emilias pedagogik, då det finns många likheter i denna pedagogiska inriktning och förskolans läroplan. Anställningarna består av en ateljerista, en specialpedagog och en förskollärare som kommer utbildas till pedagogista på Reggio Emilia Institutet i Stockholm. Tanken från ledningens sida var, att med hjälp av deras kompetenser, utveckla den pedagogiska verksamheten i Emmaboda Kommuns förskolor. Det fins ett stort utvecklingsbehov främst inom de ovan nämnda fyra områdena pedagogisk dokumentation, barns lärandemiljö, barns inflytande och barn i behov av särskilt stöd och modersmålsstöd. Utvecklingsarbetet kommer att genomföras långsiktigt och kommer att dokumenteras, utvärderas och följas upp kontinuerligt. De tre pedagogerna, som tillsammans kallas Team 18, kommer att arbeta på de olika förskolorna enligt ett i förväg uppgjort schema. Deras huvuduppgift är att stötta och hjälpa personal i planeringen och i arbetet med bl. a.de ovan identifierade utvecklingsområdena. Pedagogerna i Team 18 kommer att vara med på förskolepersonalens reflektions- och planeringstillfällen. De kommer också att vara med i barngrupp och se det praktiska arbetets utvecklingsmöjligheter, framförallt inom de aktuella utvecklingsområdena. Arbetet kommer regelbundet att följas upp genom reflektion och diskussion med pedagogerna på förskolorna. För att stärka förskolechefen i sitt uppdrag gentemot personalen har det på varje förskola utsetts en arbetslagssamordnare. Tanken är att de ska vara en länk från chef till förskola för att information snabbt ska komma från och till samtliga pedagoger. Utifrån förskolornas storlek har arbetslagssamordnarna fått olika stor del av sin tjänst till detta uppdrag. Arbetslagssamordnarna har även andra arbetsuppgifter som finns nedskrivna och förhandlade i en arbetsbeskrivning (Se bilaga 1). I texten som följer används i målsbeskrivningen uttrycket vi blandat med uttrycket all personal Både vi och all personal inbegriper alla som arbetar inom förskolorna i Emmaboda kommun. 3

4 3. Målbeskrivningar 3:1 Utvecklingsområdet Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation ska hjälpa personalen i förskola att få syn på den egna barn- och kunskapssyn samt vilka värden som genomsyrar verksamheten i praktiken. Arbetssättet används för att kunna höja kvaliteten på verksamheten så att barnen mår bra, växer, utvecklas och lär sig saker Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande. Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en bestämd ram av förväntningar och normer. Lyssna in vad som pågår bland barnen och synliggöra det genom att dokumentera. (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, Skolverket, s15) Kunskapen om varje barns utveckling och lärande ska utgöra underlag för planeringen av verksamheten, för att på så sätt stödja, utmana och stimulera barnen i deras utveckling och lärande. Det övergripande syftet med uppföljningar och utvärderingar är att de ska bidra till att verksamheten utvecklas och därmed varje barns förutsättningar för utveckling och lärande. (Förskola i utveckling bakgrund till ändringar i förskolans läroplan) 3:1:2 Huvudmål Alla pedagoger använder pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg. All personal har förståelse för varför och i vilket syfte vi ska använda oss av pedagogisk dokumentation. 3:1:2 Delmål Till juni 2013 All personal har fått möjlighet att diskutera varför och i vilket syfte vi ska använda oss av pedagogisk dokumentation. All personal har fått teoretisk och praktiskt handledning i hur vi kan gå tillväga för att i användandet av pedagogisk dokumentation ska vara ett verktyg för att kunna se barnens lärprocesser individuellt och i grupp. All personal har använt sig av reflektionsprotokoll (utvärdering juni -13) (se bilaga 2) Datorer och teknik ska fungera. All personal har läst Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan (Skolverket). Utbildning i användandet av datorer och ipad har startat. 4

5 Till juni 2014 All personal har fått möjlighet att diskutera och fördjupa varför och i vilket syfte vi ska använda oss av pedagogisk dokumentation. All personal har fått teoretisk och praktiskt fortbildning i hur vi kan gå tillväga för att i användandet av pedagogisk dokumentation ska vara ett verktyg för att kunna se barnens lärprocesser individuellt och i grupp. All personal använder det reviderade reflektionsprotokollet (reviderat juni 2013). Utbildning i användandet av datorer och lärplattor pågår kontinuerligt. Till juni 2015 Pedagogerna har diskuterat, reflekterat och fördjupat kunskapen kring varför och i vilket syfte vi använder oss av pedagogisk dokumentation. Pedagogerna har teoretisk och praktiskt kunskap i hur vi kan gå tillväga för att användandet av pedagogisk dokumentation ska vara ett verktyg för att kunna se barnens lärprocesser individuellt och i grupp. Pedagogerna använder det reviderade reflektionsprotokollet (reviderat juni 2014) i digital form. Utbildning i användandet av datorer och lärplattor pågår kontinuerligt. 3:1:3 Kartläggning- Var är vi? Augusti 2012 Alla förskolor gör någon form av dokumentation. De flesta använder sig i dagsläget av portfoliopärmar på olika sätt. I dessa pärmar finns foto, teckningar, mallar att klippa och rita i. Till bilderna finns ibland kommentarer från personalen eller barnen om vad som händer och finns på bilden. Några förskolor fotograferar och sätter upp bilder på väggarna för att visa föräldrar och barn vad som skett under dagen eller under tid. Även dessa bilder är kommenterade av barn och eller personal, ibland finns en koppling till läroplanen. Alla förskolor har bildskärmar med rullande fotografier på barnen och verksamheten. Dessa finns tillgängligt för barn och föräldrar. Tanken med detta är att barnen tillsammans med förälder eller med andra barn hittar stunder för samtal om vad som har hänt på förskolan. Februari 2013 Alla förskolor har valt ett övergripande tema Alla arbetslag använder sig av reflektionsprotokoll. Några arbetslag har börjat dokumentera och utvärdera tillsammans med barnen. All personal har fått egen dator Alla avdelningar har fått ipad. Ingen utbildning är påbörjad. 5

6 Alla förskolor har en samordnare som är en länk mellan förskolechef och pedagoger. Team18 har under hösten varit på de olika förskolorna och börjat kartlägga utvecklingsbehoven. De har haft handledning med personalen för att öka förståelsen för att pedagogisk dokumentation är ett verktyg för att få syn på barns lärprocesser. De har också på flera ställen hjälpt till att förändra miljön så att den blivit mer anpassad och tillgänglig utifrån barnens behov. Detta uppdrag fortsätter kontinuerligt. En pedagogisk utvecklingsgrupp med samordnare, team 18 och förskolechefer har startat. I den gruppen behandlas dels hur arbetet fortlöper ute på varje förskola, men till stor del utvecklingsfrågor och kvalitetsarbete. Det förs minnesanteckningar som vidarebefordras till alla pedagoger. Denna grupp träffa måndagar, minst var 3:e vecka mellan kl Team18 och förskolechefer har möten varannan måndag mellan kl och 8.45 och även var tredje vecka en timme innan den Pedagogiska utvecklingsgruppen. Vid behov träffas de vid fler tillfällen. Under våren och hösten 2012 har alla haft bokcirkel på sina arbetsplatsträffar. Vi har då läst och diskuterat Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi. Vi har under hösten haft en halv kompetensutvecklingsdag kring pedagogisk dokumentation med Lotta Larsson, pedagogista från Kalmar (17/9). Vi har haft en gemensam arbetsplatsträff för alla förskolorna där team18 presenterade sitt uppdrag och de erfarenheter de har med sig från sitt arbetsliv. Förskolorna har under första halvåret planerat in två gemensamma arbetsplatsträffar med tema: Mars 2013 Skolverkets bok Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan (se bilaga 3) Maj 2013 Skogens skatter med vår utepedagog Jeanette Fröjd Samtliga pedagoger närvarade på Biennalen Kalmar den 6/2 som hade temat Utvärdering & bedömning i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vi hörde föreläsningar på detta tema från Sonja Sheridan, Annica Löfdahl, Ann-Christine Vallberg-Roth och Lotta Bjervås. Vi har haft gemensam arbetsplatsträff där vi tittat på en film från Malmö stad som inspiration kring hur vi arbetar med pedagogisk dokumentation. Efter filmen hade vi diskussionsfrågor (se bilaga 4). Juni 2013 Mathias Köppen i team18 har sökt och kommit in på pedagogistautbildningen i Stockholm. Han kommer att börja under våren Han handleder bland annat i pedagogisk dokumentation. Det har tagits beslut på att alla kommunens förskolor ska arbeta projektinriktat i samma tema under läsåret Personalen har börjat diskutera varför och i vilket syfte vi ska använda oss av pedagogisk dokumentation. Några lite mer och några lite mindre. 6

7 All personal har fått möjlighet att starta sin process i utvecklingen i användandet av pedagogisk dokumentation. Några pedagoger har reflekterat kring att de kan se pedagogisk dokumentation som ett verktyg i det dagliga arbetet för att kunna koppla arbetet till barnens intressen. All personal har använt sig av reflektionsprotokoll. Många har tyckt det varit svårt. Vi har nu utvärderat och reviderat protokollet utifrån synpunkter som kommit upp. Utbildning i användandet av datorer och lärplattor efterfrågas och pågår kontinuerligt All personal har fått en egen dator. Lärplatta finns nu på varje förskola. Nya skrivare har installerats på alla förskolor. Fr o m 1 aug är det en IT-pedagog anställd på 20%. Förskolorna har använt sig av lärplattorna vid bl a utvecklingssamtal, film och fotovisning., reflektion barn och pedagoger tillsammans och olika slags appar med spel. December 2013 I augusti hade vi en upptaktsdag där alla fick sätta sig ner i arbetslagen med olika frågeställningar utifrån verksamhetsplanen. Vi har startat en intern fortbildning om pedagogisk dokumentation för 15 pedagoger, team18, IT-pedagog och förskolechefer. Om detta slår väl ut är målet att samtliga pedagoger ska gå igenom samma fortbildning. Detta efterlyses av flertalet pedagoger. Alla har fått det uppdaterade reflektionsprotokollet, i fysisk och digital form, men inte alla använder det fullt ut än. Sedan terminens början finns en IT-pedagog anställd på 20% för att utveckla förskolans pedagogiska IKT-arbete. Ytterligare fortbildning efterfrågas fortfarande. IT-pedagogen har börjat utforma manualer till stöd för pedagogerna. Arbetslagssamordnarna har varit på Oktober-seminariet på Malmö Högskola på temat Hur får vi syn på vad barnen håller på med? Pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Vi har genomfört en gemensam APT där samtliga pedagoger fick möjlighet att arbeta praktiskt med lärplattan. Vi har även lyssnat på en föreläsning under en gemensam APT om tema platser utifrån pedagogisk dokumentation. Alla arbetslag har påbörjat utforskandet av pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg med hjälp av många olika verktyg, t ex digitalkamera, lärplatta och dator. Vissa har kommit längre i arbetet än andra. Överlag har vi blivit mer medvetna om nyttan av pedagogisk dokumentation och att vi verkligen kan få syn på vad barnen gör och deras lärprocesser. Alla kommunala förskolor arbetar med samma övergripande tema Barns relation till sin bygd och platser och dess relation till barnen. Vi är i en undersökande fas där barnens tankar utforskas. Team18 finns fortsatt som stöd i arbetet med pedagogisk dokumentation. 7

8 Juni 2014 Under våren slutfördes första kursomgången av pedagogisk dokumentation och andra omgången kommer att starta i november, vilket efterfrågats av pedagogerna. De flesta använder reflektionsprotokollet men en del upplever det som tungarbetat. PUG har reviderat protokollet inför höstterminen. IT-pedagogen har fortsatt sitt arbete och det utvärderas fortlöpande. Tiden hon finns tillgänglig har ändrats för att bättre passa verksamheterna. Vi har under våren haft tre gemensamma arbetsplatsträffar, varav en har varit fokuserad på diskussioner kring årets temaarbete med utgångspunkt i den pedagogiska dokumentationen. Under året har vi läst litteratur med anknytning till pedagogisk dokumentation och dess praktiska tillämpning. Alla kommunala förskolor arbetar med samma övergripande tema Barns relation till sin bygd och platser och dess relation till barnen. Vi kommer att fortsätta med detta tema även nästa läsår. Barnen som börjar i förskoleklass till hösten har haft en utställning i Emmaboda centrum där de, genom pedagogisk dokumentation, presenterat sitt temaarbete. 8

9 3:2 Utvecklingsområdet Barns lärandemiljö Vi ser den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen som tillsammans med pedagoger och barngruppen bildar en helhet för barnens förutsättningar att kunna lära. Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter (Lpfö 98 reviderad -10, s9). Enligt läroplanen ska varje barns utveckling och lärande ses som interaktivt och relationellt, det vill säga att det sker i samspel med omgivningen. Det innebär att läroplanen utgår från att alla individer i förskolan, barn som vuxna, ständigt knyter an till och skapar relationer med varandra och den omgivande miljön. Det här är helt i linje med aktuell forskning som visar på allt fler samband mellan människan och miljön och hur beroende hon är av sin omgivning. Människan betraktas inte som en isolerad varelse, utan snarare som ett med den omgivande världen (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, Skolverket, s9). Förskola Verksamheten ska kännetecknas av arbetsmiljövänliga och funktionella lokaler. (Mål och uppföljningsområden, Emmaboda kommuns bildningsnämnd) 3:2:1 Huvudmål Det finns en medvetenhet hos pedagogerna hur miljön påverkar både individen och gruppen i verksamheten. Barnen är delaktiga i miljöns utformning och materialen påverkas av barnens behov och intressen. 3:2:2 Delmål Till juni 2013 Det finns viss dokumentation som kan utgöra underlag för bedömning av om miljö och material upplevs fungera tillfredställande. Det ska finnas material för skapande verksamhet samt för bygg- och konstruktionen som är tillgängliga för barnen. Pedagogerna har fått utökad kompetens i IKT och använder det i den pedagogiska verksamheten. Till juni 2014 Det har givits möjligheter att diskutera och reflektera över hur miljön påverkar både individen och gruppen i verksamheten. Det finns en genomtänkt pedagogisk utemiljö som ger förutsättningar och utmaningar för kreativitet, lärande, utforskande och lek. 9

10 Lärandemiljön inomhus är under fortsatt utveckling. Det pedagogiska materialet som finns i våra miljöer är tillåtande och introducerat för barnen. Vi använder tillgängliga IKT verktyg i den dagliga pedagogiska verksamheten. Det har givits fortsatta möjligheter att diskutera och reflektera över hur miljön påverkar både individen och gruppen i verksamheten. Vi använder närmiljön i vår stad/bygd som pedagogiska miljöer. Ateljeristan finns tillgänglig som fördjupning i de estetiska läroprocesserna i verksamheterna. Genom lärandemiljön motverkar vi de stereotypa könsrollerna som finns i samhället. Lärandemiljön är anpassad efter allas olika behov, särskilda förutsättningar och dagsrytm och ger möjlighet att växla mellan aktiviteter under den tid barnen är i verksamheten. Lärandemiljön främjar samspelet, förhandlandet och kommunikationen mellan barn, mellan barn och pedagoger och mellan barn och material. Barn och pedagoger tar gemensamt ansvar för miljön och hanterar material med respekt. Till juni 2015 Familjerna är delaktiga i planeringen och utvärderingen av lärandemiljöerna. Det finns en genomtänkt pedagogisk miljö utomhus som ger förutsättningar och utmaningar för kreativitet, lärande, utforskande och lek. Det finns en genomtänkt pedagogisk miljö inomhus som ger förutsättningar och utmaningar för kreativitet, lärande, utforskande och lek. Det pedagogiska materialet som finns i våra miljöer är tillåtande och introducerat för barnen. Pedagogerna använder tillgängliga IKT verktyg i den dagliga pedagogiska verksamheten. Pedagogerna har diskuterat och reflekterat över hur miljön påverkar både individen och gruppen i verksamheten. Pedagogerna använder närmiljön i vår stad/bygd som pedagogiska miljöer. Pedagogerna motverkar samhällets stereotypa könsroller genom lärandemiljön och sitt förhållningssätt. Lärandemiljön är anpassad efter allas olika behov, särskilda förutsättningar och dagsrytm och ger möjlighet att växla mellan aktiviteter under den tid barnen är i verksamheten. Lärandemiljön främjar samspelet, förhandlandet och kommunikationen mellan barn, mellan barn och pedagoger och mellan barn och material. Barn och pedagoger tar gemensamt ansvar för miljön och hanterar material med respekt. Familjerna är delaktiga i planeringen och utvärderingen av lärandemiljöerna. 10

11 3:2:3 Kartläggning var är vi? Augusti 2012 Det finns dockrum på alla förskolor några har målar/snickarrum, matrum med stolar och bord i vuxenstorlek. Sovrum för de minsta, på en del förskolor sover barnen på madrasser på andra i spjälsängar. TV-rum, lekhall som ett gemensamt utrymme att vara i på olika tider, mycket som ett genomgångsrum, några har använt det till 5-åringar, gemensamma aktiviteter som sångsamlingar för alla barn i huset etc. Alla förskolor har mycket saker liggande överallt, mycket olika leksaker ger ett lite rörigt intryck. Det är ganska mycket bilder på väggar och skåp både barnens och andra bilder. Det finns relativt stor tillgång till spel, pussel, olika byggmaterial, papper, färg och kritor. Lokalerna är överlag slitna och behöver översyn. Februari 2013 Alla har börjat tänka till kring inne- och utemiljön utifrån barnens behov. Många avdelningar har gjort om sin innemiljö efter barnens intressen och behov och upplever att barnen leker bättre. Material har gjorts mer tillgängligt för barnen. Många avdelningar har planer på att i framtiden göra om och specialisera rum. Vid nyinköp tänks det till så att det passar i miljön. Team18 har varit delaktiga i miljöförändringarna. Anna Rosén, ateljerista och dramapedagog i team18, har ansvar för att utveckla de estetiska ämnena i verksamheten. Hon har också mycket tankar om barns lärmiljöer och kommer även att kunna vara länkad till Emmabodas kulturverksamhet. Utemiljön underhålls dåligt. Nära till utflyktsmål (skog, lekplatser, etc). I april kommer en grupp från Bildningsförvaltningen och Möjligheternas Hus AB att göra ett studiebesök i Södertälje för att se hur de arbetar med Remida Kreativt Återvinningscenter. Juni 2013 Dokumentation som kan utgöra underlag för bedömning av om miljö och material upplevs fungera tillfredställande på enstaka avdelningar. Pedagogerna börjar bli medvetna om att det ska finnas material för skapande verksamhet samt för bygg- och konstruktionen som är tillgängliga för barnen. Pedagogerna har fått utökad kompetens i IKT genom team18 och kollegialt lärande och använder det i större utsträckning i den pedagogiska verksamheten. 11

12 Det har givits möjligheter att diskutera och reflektera över hur miljön påverkar både individen och gruppen i verksamheten. På vissa förskolor har man aktivt provat att ändra i miljön för att ge barnen bättre lärandemiljö. De förskolor som har lekhallar har gjort stora förändringar i dessa. Studiebesök på Remida i Södertälje har genomförts. Diskussioner pågår om hur vi går vidare. En del förskolor har satsat på låga bord och stolar. Ett par förskolor har startat upp en utesnick. I övrigt är utemiljön oförändrad. Overhead och projektorer har använts i lärandemiljöerna. December 2013 Utvecklandet av utemiljöerna är påbörjat på samtliga förskolor, vissa har kommit längre än andra. På ett par förskolor har föräldrarna deltagit i iordningsställandet av lärmiljöerna genom arbetskvällar. Ateljeristan lägger upp sitt eget schema utifrån de behov som finns på förskolorna. Det finns en stor efterfrågan av Ateljeristans kompetens. Alla arbetslag utforskar och experimenterar med tillgängliga IKT-verktyg. Alla arbetslag tänker kring och utvecklar lärandemiljöerna inomhus. De förskolor med gemensamma inomhusmiljöer diskuterar och utvecklar dessa. Skogs- och naturmiljöer i närmiljön av förskolorna utnyttjas som lärandemiljöer och inkluderas i tänket om utemiljön. Många arbetslag har diskuterat och reflekterat kring miljöns påverkan och börjat arbeta med mindre grupper och utformat inomhusmiljön för att stödja detta. Rum och stationer har blivit tydligare och mer specialiserade i sitt innehåll. På några avdelningar introduceras nytt material på ett pedagogiskt sätt. I många ateljéer finns numera materialet mer tillgängligt för barnen. Juni 2014 Det ser olika ut på olika förskolor/avdelningar hur man vårdar den gemensamma miljön och materialet. Upptaktsdagen i augusti 2014 kommer att ha tema pedagogiska lärmiljöer med bl a föreläsning av Gunilla Rosendahl från Linnéuniversitetet och diskussionsfrågor. Under de tre gemensamma APT under vårterminen har pedagogerna fått möjlighet att diskutera miljöernas påverkan på verksamheten. Ateljeristan har varit fokuserad på femårsgrupperna och den gemensamma utställningen i juni IT-pedagogen har förändrat sitt schema för att bättre kunna stötta IKT-användningen i verksamheterna. 12

13 Närmiljöerna och bygden har varit fortsatt tema för kommunens förskolor och kommer så att vara även under nästa läsår. Utemiljöerna på förskolorna är under fortsatt diskussion för hur de ska utvecklas och vem som ska ta ansvar för utvecklingen. Efter studiebesök på förskolorna Kungsfågeln, Trollet och Ringdansen i Kalmar kommun har tankarna och arbetet och tankarna med att förbättra de pedagogiska lärmiljöerna fått ny energi. 13

14 3:3 Utvecklingsområdet Barns inflytande i förskolan Genom ett förhållningssätt som utgår från barns tankar och hypoteser ger vi barnen möjlighet att skapa förståelse för vad demokrati, inflytande och delaktighet innebär i handling och inte bara i ord. Enligt Lpfö 98 lägger förskolan grunden för barns förståelse för demokrati. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten (s.12). Vidare ska Förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande (Lpfö 98 reviderad -10, s12). Ett barnperspektiv, som innebär att kunna förena kraven på att barn och unga ska behandlas som mer sårbara än vuxna och ha tillgång till särskilt skydd och stöd, men samtidigt ses som kompetenta och resursstarka individer med rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem (Att arbeta praktiskt med barnkonventionen, s. 1, Barnombudsmannen). 3:3:1 Huvudmål Det finns ett klimat där olikheten i att tänka och göra ses som en tillgång i gruppen. Pedagogerna har ett förhållningssätt som gagnar barns förståelse av alla människors lika värde. Varje barn får sina behov tillgodosedda och får känna att de är någon som kan något, att de har tilltro till sin egen förmåga. Pedagogerna lyssnar på barnen och utgår från deras intresse vilket är utgångspunkten för planering och reflektion kring det fortlöpande arbetet tillsammans med barnen. 3:3:2 Delmål Till juni 2013 Vi har börjat använda pedagogisk dokumentation för att se att alla barn har ett reellt inflytande på arbetssätt och på verksamhetens innehåll. Vi har fått möjlighet att diskutera begreppet barns inflytande i personalgruppen och arbetslaget. Barnen har erbjudits att delta i olika former av beslutsfattande för att få möjligheter att utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer. Genomföra fortbildning i jämställdhet som ska leda till en medvetenhet kring detta som på sikt ska synas i verksamheten. 14

15 Till juni 2014 Vi har fått möjlighet att diskutera vårt förhållningssätt och vad demokrati, inflytande och delaktighet innebär i handling och inte bara i ord. Vi använder pedagogisk dokumentation för att se att alla barn har ett reellt inflytande på arbetssätt och på verksamhetens innehåll och att alla barn ses som en tillgång i gruppen. Barnen har erbjudits att delta i olika former av beslutsfattande för att få möjligheter att utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer. Pedagogerna har fått möjlighet att diskutera begreppet barns inflytande och delaktighet i personalgruppen och arbetslaget. Pedagogerna har fått möjlighet att diskutera vårt förhållningssätt och vad demokrati, inflytande och delaktighet innebär i handling och inte bara i ord. Barnen har givits möjlighet att själva reflektera kring sitt lärande och fördjupa sig i frågor som intresserar dem. Barnen upplever sig delaktiga, respekterade och att deras åsikter och intressen påverkar verksamheten och att den är meningsfull för dem. Till juni 2015 Familjerna har givits möjlighet att diskutera, reflektera, påverka och delta i verksamhetens innehåll. Pedagogerna använder pedagogisk dokumentation för att se att alla barn har ett reellt inflytande på arbetssätt och på verksamhetens innehåll och att alla barn ses som en tillgång i gruppen. Barnen har erbjudits att delta i olika former av beslutsfattande för att få möjligheter att utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer. Pedagogerna har diskuterat och reflekterat kring begreppet barns inflytande och delaktighet. Pedagogerna har diskuterat och reflekterat kring sitt egna och vårt gemensamma förhållningssätt och vad demokrati, inflytande och delaktighet innebär i handling och inte bara i ord. Barnen har givits möjlighet att själva reflektera kring sitt lärande och fördjupa sig i frågor som intresserar dem. Barnen upplever sig delaktiga, respekterade och att deras åsikter och intressen påverkar verksamheten och att den är meningsfull för dem. Familjerna har givits möjlighet att diskutera, reflektera, påverka och delta i verksamhetens innehåll. 15

16 3:3:3 Kartläggning var är vi? Augusti 2012 Många pedagoger tycker att barnen har inflytande på olika sätt, frågan är på vilka sätt och har alla pedagoger samma syn på vad som är inflytande för barnen. Förskolorna i kommunen har haft en gemensam arbetsplatsträff där vi diskuterade Vad är barns inflytande? och det råder delade meningar i frågan. Februari 2013 Vi har i uppdrag från skolinspektionen att göra en plan för barns inflytande. Inflytandet sker i den omfattning det är möjligt utifrån barnens ålder. Ansvar för dukning, almanackan, berätta aktiviteter, delaktiga i miljö, eget val av lekar ute/inne. Lyssnar på barnen och utgår från deras önskemål och funderingar i planeringen av verksamheten. Vi anpassar miljö och material efter barnens intressen. Juni 2013 Vi är mer lyhörda för barnens viljor och intressen. På vissa avdelningar börjar dokumentationen användas för att se att barnen har inflytande på arbetssätt och på verksamhetens innehåll. Barnen har i viss mån erbjudits att delta i olika former av beslutsfattande. Det har givits möjlighet att diskutera begreppet barns inflytande i personalgruppen och arbetslaget. Samtliga pedagoger har varit på en halv dags fortbildning i jämställdhet/genus med Linda Eriksson från Lindöenheten, Kalmar. Det har givits möjlighet att diskutera vårt förhållningssätt och vad demokrati, inflytande och delaktighet innebär i handling och inte bara i ord. Inflytandet sker i den omfattning det är möjligt utifrån barnens ålder. Ansvar för dukning, almanackan, berätta aktiviteter, delaktiga i miljö, eget val av lekar ute/inne. Lyssnar på barnen och utgår från deras önskemål och funderingar i planeringen av verksamheten. Vi anpassar miljö och material efter barnens intressen. Vi är mer lyhörda för barnens viljor och intressen. 16

17 December 2013 Flertalet arbetslag gör observationer och/eller dokumentationer som ett första steg i att se att alla barn har ett reellt inflytande på verksamheten. Barnen har på en del avdelningar fått möjlighet att reflektera över sitt eget lärande genom återkoppling av pedagogisk dokumentation. Barnen deltar i viss mån i olika beslutsfattande situationer beroende på ålder och mognad, muntligen eller genom att pedagogerna observerar/dokumenterar. En del av pedagogerna har haft möjlighet att träffas på pedagogiska forum för att bl a diskutera inflytande och delaktighet. Under inskolnings- och utvecklingssamtal och föräldramöten har familjerna givits möjlighet att diskutera verksamheten. Barnen har på vissa förskolor t ex erbjudits att delta i utformningen av miljön, välja sina sittplatser vid matsituationer, välja litteratur genom besök på biblioteket förutom att de på de flesta förskolor driver temat framåt genom barnens intressen och aktiviteter. Juni 2014 Överlag har vi blivit mer medvetna om nyttan av pedagogisk dokumentation och att vi verkligen kan få syn på vad barnen gör och deras lärprocesser. Under kursen i pedagogisk dokumentation har deltagarna diskuterat bl a hur vi kan se att barnen har reellt inflytande på verksamheten. Under de tre gemensamma APT har pedagogerna givits möjlighet att diskutera bl a barns inflytande och delaktighet i blandade grupper. Det har även diskuterats under arbetslagens reflektionsstunder. Under inskolnings- och utvecklingssamtal och föräldramöten har familjerna fortsatt ges möjlighet att diskutera verksamheten. Barnen deltar fortsättningsvis i viss mån i olika beslutsfattande situationer beroende på ålder och mognad, muntligen eller genom att pedagogerna observerar/dokumenterar. Överlag har pedagogerna blivit mer medvetna om nyttan av pedagogisk dokumentation för att få syn på vad barnen gör och på deras lärprocesser. 17

18 3:4 Utvecklingsområdet Barn i behov av särskilt stöd och modersmålsstöd Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. Detta innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte kan fördelas lika. (Lpfö 98 reviderad -10, s5) Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. (Lpfö 98 reviderad -10, s5) Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. (Lpfö 98 reviderad -10, s11) Förskola Det systematiska kvalitetsarbetet inom förskoleverksamheten ska förbättras liksom arbetet med barn i behov av särskilt stöd och modersmålsstöd. Verksamheten ska kännetecknas av arbetsmiljövänliga och funktionella lokaler. (Mål och uppföljningsområden, Emmaboda kommuns bildningsnämnd) 3:4:1 Huvudmål Alla får kompetensutveckling kring barn i behov av särskilt stöd, vilket ökar deras medvetande kring hur deras förhållningssätt kan påverka barns utvecklingsprocesser. Att alla har en grundläggande respekt i mötet och ser varje barn som unikt och försöker förstå dess känslor och behov. 3:4:2 Delmål Till juni 2013 Vi har fått möjlighet att diskutera miljöns betydelse för barns utveckling och lärande. Till juni 2014 Vi har fått möjlighet att diskutera vårt förhållningssätt, med särskild inriktning på barn i behov av särskilt stöd.s Vi har fått fortsatt möjlighet att diskutera miljöns betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har fått fortsatt möjlighet att diskutera vårt förhållningssätt, med särskild inriktning på barn i behov av särskilt stöd. 18

19 Alla pedagoger har fått fortbildning inom området. Vi möter varje barn med respekt och aktning, tar hänsyn till deras olika förutsättningar, behov, erfarenheter och livsmiljöer och anpassar verksamheten efter detta. Vi samarbetar med familjerna så att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Vi ger alla barn goda förutsättningar för att bygga varaktiga relationer, känna sig trygga i verksamheten och stimuleras och utmanas i sin språkliga och kommunikativa utveckling. Till juni 2015 Vi samverkar med personal i förskoleklass, fritidshem och skola för att ge varje barn bästa möjliga förutsättningar vid övergången till nya verksamheter. Pedagogerna har diskuterat och reflekterat kring miljöns betydelse för barns utveckling och lärande. Pedagogerna har diskuterat och reflekterat kring förhållningssätt, med särskild inriktning på barn i behov av särskilt stöd. Alla pedagoger har fått fortbildning inom området. All personal möter varje barn med respekt och aktning, tar hänsyn till deras olika förutsättningar, behov, erfarenheter och livsmiljöer och anpassar verksamheten efter detta. Pedagogerna samarbetar med familjerna så att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Pedagogerna ger alla barn goda förutsättningar för att bygga varaktiga relationer, känna sig trygga i verksamheten och stimuleras och utmanas i sin språkliga och kommunikativa utveckling. Pedagogerna samverkar med personal i förskoleklass, fritidshem och skola för att ge varje barn bästa möjliga förutsättningar vid övergången till nya verksamheter. 3:4:3 Kartläggning- Var är vi? Augusti 2012 Förskolan har liten tilldelning av resurser vad gäller särskilt stöd. Vi ansöker senast i mars månad genom att skriva en handlingsplan och resurserna delas sedan ut av Resolut i maj. Det finns alltså inga extra resurser för sådant som kan komma upp under året, då får vi överskrida budget. I förskolan jobbar vi i arbetslag och pusslar mycket kring de här barnen med de resurser som finns. Vi har under årens lopp sett att de barn som vi redan i förskolan ser och tror kommer att få bekymmer i skolan faktiskt också får det. Vi har på ett par förskolor haft handledning av skolpsykolog vilket har varit mycket givande. 19

20 Vi har i centralorten många invandrarbarn som behöver stöd och hjälp för att kunna utmanas i sitt lärande. Det behövs en kompetenshöjning om förhållnings- och arbetssätt kring barn som väcker funderingar. Februari 2013 Anette Gustafsson som är specialpedagog i Team18, har börjat göra en del observationer kring barn som väcker funderingar hos pedagogerna. Tanken framåt är att Anette ska kunna vara en länk mellan förskola och Resolut och få en bra kartläggning av våra barn på förskolorna i behov av särskilt stöd. Inte alla avdelningar har barn i behov av särskilt stöd. Stödet anpassas efter det aktuella barnet och de särskilda behoven. Det finns barn med språksvårigheter och annat modersmål. Tecken som stöd har gett bra resultat. Vi använder munmotorikövningar, sjunger, läser, rimmar, läser ramsor och för dialoger. Vi lånar böcker på egna hemspråket, delar in barngruppen i mindre grupper och går på fortbildningar. Det finns resurstid på ett par avdelningar. Det finns extra resurser till svenska som andraspråk. Vi har kontakt med IFO, Resolut och habilitering. Juni 2013 Vi för kontinuerligt diskussioner kring miljöns betydelse för barns utveckling och lärande och vårt förhållningssätt, med särskild inriktning på barn i behov av särskilt stöd. Som tidigare så har inte alla avdelningar barn i behov av särskilt stöd. Det finns resurstid på ett par avdelningar. Det finns resurser till svenska som andraspråk. Specialpedagog i team18 kommer ha kontinuerlig kontakt med och handledning av Resolut under kommande läsår. Team18, och då i synnerhet specialpedagog, har fört diskussioner och haft handledning med de arbetslag där det finns barn i behov av särskilt stöd. Resolut har haft handledning i vissa arbetslag. December 2013 Vissa arbetslag har fått handledning av specialpedagog i team18 och/eller Resolut för att verksamheten bättre ska kunna möta barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagog i team18 har funnits tillgänglig med kort varsel för samtliga förskolor för att kunna observera verksamheten och diskutera förhållningssätt, bemötande och miljöns utformande. Genom användandet av pedagogisk dokumentation har vi börjat få möjlighet att se hur vi möter och tar hänsyn till alla barn och kan anpassa verksamheten efter det. 20

Reviderad februari 2015

Reviderad februari 2015 2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Antagen av bildningsnämnden 2013-05-30, 50. Innehållsförteckning 1. Utvecklingsområden

Läs mer

Reviderad februari 2015

Reviderad februari 2015 2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2013 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2013 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN 2013-08-09 UPPDATERAD AUGUSTI 2013 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad våren 2013 Antagen av bildningsnämnden 2013-05-30, 50. Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. Orminge skolenhet 2014-03-12 Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. 1 Orminge skolenhets organisation. Orminge skolenhet består av F- 6 skola, Myrans heldagskola och Östbacka

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Sädesärlan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Min förskoleresa. Norrbyområdet Min förskoleresa Norrbyområdet Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Lpfö-98/10 Fagersta 2014-04-14 Syftet med portfolio/dokumentation

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Liatorps förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan... 3 2. Årets utvecklingsområden... 4 3. Normer och värden... 4 4. Utveckling och lärande...

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET FRÖET, RÅGEN, TAURUS OCH TELLUS FÖRSKOLOR SOLNA STAD 2013 Organisation Under första halvåret 2012 hade vi 250 platser med barn i åldern 1-5 år. Tellus

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013 Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet I samverkan med vårdnadshavare Höstterminen 2013 Trygghet, normer och värden: Vad kan vi pedagoger göra för att (namn) ska kunna känna sig mer trygg på Stegatorp

Läs mer

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Arbetsplan för Blåklockans förskola. Arbetsplan för Blåklockans förskola. Vision för förskolor och skolor i Oxelösunds kommun. Oxelösund ska bli känd som en av Sveriges bästa förskole-och skolkommuner. Blåklockans förskola ligger i ett villa

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten

Läs mer

Förskoleområde Trångsund 2016

Förskoleområde Trångsund 2016 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Förskolan Sunnanäng

VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Förskolan Sunnanäng VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Förskolan Sunnanäng Förskolorna Framtidsfolket AB Förskolorna Framtidsfolket AB Framtidsfolket, dotterbolag till Atvexa AB, består av sex enskilt drivna förskolor med plats för

Läs mer

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning 1 Förskolan Regattans pedagogiska grund Barn visar vägen Förskolan vilar på demokratins grund. (Lpfö -98) På Regattan innebär det att barnen ska vara delaktiga

Läs mer

Hällabrottets förskola

Hällabrottets förskola 1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.

Läs mer

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och

Läs mer

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 2013-03-20 Kvalitetsredovisning 2012 Flyinge-Harlösa förskolors rektorsområde Bakgrund Flyinge-Harlösa rektorsområde består av 4 förskolor. Två förskolor ligger i Harlösa, Gladbacken och Birkebo, med vardera

Läs mer

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning 1 Regattans normer och värden Vi pedagoger på förskolan Regattan arbetar utifrån fyra ledord som speglar vår syn på normer och värden. Den här synen ska alltid

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola 150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Läs mer

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal

Läs mer

Blåhammarens förskola

Blåhammarens förskola Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017 Verksamhetsbeskrivning Väsby förskola hösten 2016- våren 2017 På Väsby förskola arbetar vi inspirerade av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vår verksamhet bedrivs i demokratiska former som lägger grunden

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten

Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten 1 Sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Enhetens namn: Ugglan Förskoleverksamheten Inledning Enhetens allmänna förutsättningar Barnantal: 157 st Avdelningar, barngruppernas storlek och

Läs mer