- Kulor har hjärta men ingen mage!
|
|
- Anna Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 - Kulor har hjärta men ingen mage! Sporrens utvärdering ht15/vt16
2 Fokus under året Det här läsåret har vi på Sporren valt att fokusera på kulbanor och teknik samt estetik. Vad är estetik för barnen? Ur Läroplanen för förskolan Lpfö98 reviderad 2010 Förskolan skall sträva efter att varje barn ska - utveckla sin förståelse för naturvetenskap fysikaliska fenomen - utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att - urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar; - bygga, skapa och konstruera me hjälp av olika tekniker, material och redskap. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Bakgrund Vi började höstterminen 2015 med att fokusera på att introducera vårt material/leksaker/ miljö och förhållningssätt till dessa. Syftet med det är att vi vill att förhållningssättet ska införlivas hos barnen. Barnen ska äga materialet och förhållningssättet. Det långsiktiga målet är att barnen inte ska följa reglerna bara för att det är regler utan för att de har förståelse för reglerna. Barnen ska vilja vårda och ta hand om det vi har på Sporren. Detta kommer att ta tid, barnen måste vara delaktiga i varje process och det kommer att få ta den tid det tar. I utvecklandet av miljön på Sporren ville vi pedagoger skapa miljöer där materialet hjälper att skapa möten mellan barnen och där utforskandet kan ske under hela dagen. Vi pedagoger valde att tillföra ljus från en projektor, ett vitt lakan, en disco -kula, ett byggbord, mjuka klossar och kulor. Ur det växte projektet kulbanor fram. Estetik är för oss pedagoger Estetik väcker känslor. Det kan både vara negativa och positiva känslor. Estetiken finns överallt och det är upp till varje individ själv att avgöra vad som är estetik. (vad är inte estetik?) Projekt Kulbanor När den nya miljön var klar började barnen omgående att bygga med klossarna och benämnde dessa byggen som kulbanor. Vi pedagoger uppmärksammade att intresset för kulbanor var starkt hos många av barnen och att intresset var stort under hela dagen på förskolan. Vi började därför att observera och dokumentera barnens utforskande och utvecklande av kulbanor. 2
3 Pedagogernas funderingar - Vad utforskar barnen? - Vilka utmaningar eller hinder stöter barnen på? - Vilka frågor ställer sig barnen? - Hur kan barnen få kulan att rulla uppför ett hinder? Barnen använder ofta sin egna rörelsekraft för att skjuta iväg kulan med handen. Vad behövs för att få en kula att rulla? Om man inte använder sin egen hand, hur kan man få kulan att rulla? Barnen tar kulan med handen och hoppar med den. Några barn har börjat bygga väggar eller använda materialet som har skåror där kulorna kan rulla obehindrat. Hur får man kulan att stanna kvar på banan och inte rulla iväg? De flesta barnen bygger kulbanor nära golvet. Kan man bygga kulbanor på höjden? Vi såg att flera barn använder handen och föser kulan runt banan. Hur kan man få kulan i rörelse utan att använda handen? Något som ofta är förekommande när barnen har gjort en kulbana är att dem börjar smycka den. När vi pedagoger frågar varför så berättar barnen att de smyckar kulbanan för att den inte ska vara så trist och tråkig. Pedagogerna har sett att när barnen bygger kulbanor förmänskligar barnen kulorna. Barnen benämner kulorna som mamma-kula, pappa-kula och bebis-kula. Kulorna behöver mat, någonstans att bo och medicin om de blir sjuka etc. Relationen mellan barnet och kulan har betydelse för utvecklandet av leken. Vid ett tillfälle när barnen arbetade med kulor började barnen att smycka kulbanorna. Barnen gjorde det därför att om det inte var fint skulle ingen vilja komma och hälsa på. Under en reflektion diskuterade pedagogerna 3
4 hur vi skulle kunna utmana barnen genom att använda den kunskap vi har fått när vi observerat Pedagogerna valde att gå vidare med att utmana barnen vidare i teknik genom att använda barnens erfarenheter och bygga vidare på deras relation till kulorna. Det första steget var att barnen fick göra sin egen kula i cernit-lera. Därefter har barnen fått olika utmaningar där kulorna ska hälsa på hos andra kulor, men för att komma dit har barnen stött på olika problem (vattenhinder, en hylla att ta sig uppför eller ingen väg/bana att transportera sig på etc). Barnen har tillsammans fått komma på lösningar för att lösa de hinder som de stött på. Vi pedagoger såg under vårterminen 2016 att barnen mer och mer bygger hus till kulorna istället för kulbanor. Vi pedagoger blev nyfikna på detta. Barnen fick därför bland annat i uppdrag att göra en ritning av en kulas hus. Flera av barnen valde att bygga upp sina hus med hjälp av det kreativa materialet inne på avdelningen. 4
5 För att utmana barnen vidare i deras språk, estetik och kommunikation valde vi pedagoger att lägga till verktyget film. Barnen fick ta kort på sin lek och sedan sätta ihop stillbilderna till en film. Barnen visade ett större intresse för skapandet av rekvisitan än själva filmandet. Vi provade olika tillvägagångssätt men barnen var mer intresserade av själva skapandet. Vi lade ner tankarna om filmen och lyssnade in barnen. Återigen visade barnen intresse för estetiken och därför beslutade vi att gå vidare med att intervjua barnen om deras tankar kring estetik. Barnen fick reflektera i mindre grupper om begreppen fin och trist och tråkigt som kommer från barnen. Några citat ur barnintervjuerna Vad tycker ni är fint? Loke: Leka med min mamma. Tagare. Vi springer och tar varandra. Jag tycker det är roligt då. Jag tycker det är fint. Jättefint och leka. Gülnur: Kulbanan som Ella, Tyra och Ester byggde. Allt var fint. Kapsyler och stenarna. Eira: Allting som är ljust. Solen. Och allt som är gräs. Och sommaren är fin och det växer blommor så man man plocka dom. Vera: Klossar. Mina klossar har olika färger. Blå, vit, grön och gul. Loke: När man sjunger är det fint. Vad tycker ni är trist och tråkigt? Vera: Gamla pennor som inte går att rita med är trist och tråkigt. Man måste sätta på korkarna. Det är trist och tråkigt när man trycker för hårt med pennorna. Ester: Skugga. För den är mörk och jag är mörkrädd. Tyra: Att löven inte är kvar på träden. Jag tycker också att det är tråkigt att snön försvinner. Felicia: Det är trist och tråkigt om man inte får någon mat. Eira: Det är trist och tråkigt om man inte får vara med och leka. Ateljé Något som ofta återkommer varje år med ny barngrupp är att barnens förhållningssätt i ateljén behöver uppmärksammas tillsammans med barnen på Sporren. Pedagogerna på 3:an reflekterade över hur vi kan förändra vårt förhållningssätt och vi upplevde att vi behövde en nystart. Vi valde därför att börja om och introducera ateljén på nytt. Vi började med vattenfärg. 5
6 Vi pedagoger pratade tillsammans med barnen i mindre grupper om vad man ska tänka på när man arbetar med vattenfärg, hur man ska gå tillväga och vad man bör tänka på med penslarna. Barnen fick prova olika penslar och olika sorters papper för att se skillnader om det blev någon skillnad beroende på val av pensel eller papper. Efter några veckor kände vi att det var dags att gå vidare med nästa material och det var flaskfärg och vi gick tillväga på samma sätt som med vattenfärgen. Det som var nytt var att vi erbjöd enbart grundfärgerna i flaskfärg och därför började barnen att blanda färger för att få till nya färger/nyanser. Efter flaskfärgen introducerade vi tuschpennorna. Vi på Sporren kommer att fortsätta arbetet med ateljén under höstterminen Barns lärande följer inte vårt sätt att dela upp världen i avgränsade discipliner och ämnesområden. De är snarare transdisciplinära tänkare som går in i olika problemfält. Med ett transdisciplinärt lärande är det lättare att möta barnens kreativa sätt att utforska världen. Det kräver ett lyssnande till det vi inte självklart redan vet och delat in. Därför bör man vara så öppen som möjligt för att barnen konstruerar och uppfinner egna frågor och problem som går att utforska, säger Ingela Elfström ( Föräldramedverkan På föräldramötet hösten 2015 fick föräldrarna i uppgift att göra en börja. De fick dela upp sig i två grupper och påbörja en kulbana till barnen. - En grupp var i drama rummet och gjorde en kulbana med stort material där man skulle använda sig av en liten boll. Denna kulbana gjordes färdig av föräldrarna. - Den andra gruppen gjorde en kulbana med det kreativa materialet och där fick man använda sig av en liten kula. Föräldrarna valde att göra en ofärdig kulbana som barnen skulle få fortsätta att bygga på när de kom till förskolan dagen efter. När barnen kom på morgonen dagen efter så möttes dem av föräldrarnas kulbanor, De började genast utforska kulbanorna. Föräldrarnas kommentar efter föräldramötet: Vad tyckte ni var positivt? - Kul att inkludera oss i barnens kulbana för morgondagen. - Trevligt! Roligt att se bilder, filmer och att vi också fick prova på det som barnen gör! - Kul att teambuilda med andra föräldrar och reflektera över barnens aktiviteter. 6
7 - Kul att få en inblick i barnens värld här! Jättekul! att få bygga en börja. - Jättekul att höra från er om barnen och hur ni lockar fram tankar om idéer hos dom. - Det var roligt att vara kreativa som barnen och tänka som dem. - Kul att se på filmerna. - Roligt att höra om de olika projekten - Ett mycket bra upplägg, bra variation mellan bilder, videos och information. Och grupparbetet var riktigt kul! Vad tyckte ni saknades? - Kanske lite mer info om resten av hösten. - Kanske diskussioner på givna ämnen som vi uppfattar som relevanta. - Det är alltid roligt att se fler bilder/videor. - Presentation av varandra - Inget, men det skulle vara kul att få ta del av reaktionerna hos barnen vad gäller grupparbetet, samt deras fortsatta arbete med detta. Pedagogernas analys Något vi pedagoger blev förvånade över var att relationen till kulan fick en allt större betydelse för barnen. Tekniken var inte längre i fokus utan barnen gav kulorna liv genom att ge kulorna namn, hus, mat, etc. Barnen förmännskligade kulorna för att skapa en relation till materialet. Det blev tydligt hur viktig relationen till materialet är för barnen. Vi pedagoger valde därför att utmana barnen både teknisk och i relationen till materialet genom att använda barnens relationer till kulorna. Vi gick in i deras kulvärld och gav barnen utmaningar utifrån deras intressen. Pedagogerna är medvetna om att detta var ett val utav flera som vi valde att gå vidare med. Barnen har fått möta olika utmaningar som har gjort att de har varit tvungna att tänka efter, utforska och diskutera hur de ska gå till väga för att lösa utmaningarna. Gruppens betydelse har varit viktig för att bolla idéer, hitta lösningar och komma vidare i deras utforskande. Genom att få tänka tillsammans löste barnen uppgiften att få kulan att rulla utan att använda handen eller när kulan skulle ta sig över olika hinder. Dess utmaningar har skapat möjligheter för barnen att utveckla sin förståelse för vad som krävs för att få kulan i rullning. Under tiden vi arbetade uppmärksammande pedagogerna att barnens fokus riktades från det tekniska till den mer estetiska utformningen av kulbanor. Vi valde därför att gå vidare med estetik. Med läroplansmålen i åtanke valde vi att följa utvecklingen av den estetiska dimensionen av projektet kulbanor. Pedagogerna såg chansen att lyfta estetikens betydelse då det uppkom naturligt under projektets gång. Estetiken betydelse för barnen För barnen har estetiken betydelse. Om det är fint vill kulorna komma och hälsa på. Om det är trist och tråkigt vill kulorna stanna hemma. Pedagogerna kunde se att barnen började smycka mer medvetet. Barnen la upprepade mönster (sten,form,snäcka osv). Även när barnen utmanades i att rita kulhus kunde pedagogerna se att barnen hade med detaljer som de tidigare inte tänkt på (säng, soffbord etc). Barnen mötte nya utmaningar när de sedan skulle bygga upp kulhuset med hjälp av det kreativa materialet. Barnen löste självständigt de nya hinder som uppstod och kom vidare i sitt bygge. För att bredda barnens bild av vad estetik kan vara för olika individer reflekterade barnen i mindre grupper. Vad är fin? vad är trist och tråkigt? Detta tillfälle synliggjord barnens 7
8 tankar om att estetiken finns överallt och att det är upp till betraktarens ögon om vad som är estetiskt. Ett exempel på estetikens betydelse i ateljén är när vi bytt plats på mandala-bilderna på borden i ateljén. Från att inte alls ha suttit vid det ena bordet (som inte hade mandalabilder som dekoration) började barnen nu att välja att sitta vid det bordet istället, nu när dekorationen flyttats till detta bord. Detta väckte tankar hos oss pedagoger. Om några bilder på ett bord får en så stor betydelse för barnen. Hur kan vi då med enkla medel utveckla Sporrens miljö och göra den mer estetisk? Något som vi har upplevt som svårt men värdefullt är att när vi som pedagoger har utmanats i abstrakta ämnen som tex estetiken eller när vi arbetar med projekt som väver in flera olika ämnesområden. Där pendlar arbetet mellan konkret och abstrakt under terminens gång. För att kunna se pedagogerna betydelse för barnens lärande behöver hela processen bli synlig. Hur gör pedagogerna skillnad? Vi upplever att det har varit enklare att se pedagogernas betydelse i ateljén än i projekt. Varför är det så? Vi tror att det beror på att när vi börjar ett projekt vet vi inte vart projektet kommer att ta oss. Pedagogerna måste sätta sig in i barnens utforskande och lyssna in frågor och funderingar från barnen för att sedan tillsammans med barnen välja ett spår att gå vidare med. Men med arbetet i ateljén är det enklare att se pedagogernas betydelse i det praktiska (tex utforska penseltekniker). Där ser vi konkret att barnen använder tekniken när barnen målar med penseln. I arbetet med kulprojekt upplever pedagogerna att det har varit svårare att synliggöra vår egen betydelse i projektet. Detta kan bero på att det krävs mer från oss pedagoger i vårt sätt arbeta. Eftersom vi har ett transdiciplinärt arbetssätt går många ämnesområden in i varandra och för att det ska bli enklare att beskriva vår roll måste vi bryta ner projektet till ämnesområden (teknik, matematik, värdegrund etc). Barnen ska äga projektet och det är pedagogerna som ska ge barnen tid att utforska, tillföra material och lyssnar in det barnen säger för att sedan utmana. Föräldramedverkan Genom att föräldrarna bjöds in till att konstruera börjor gav pedagogerna föräldrarna en möjlighet att gå in i projektet på ett annat sätt än tidigare. Genom att få praktiskt få ta del av barnens vardag på förskolan kan föräldrarna få en större inblick i projektet och eventuellt väcks nya frågor och funderingar som föräldrar kan diskutera med sina barn kan och därefter ta med dessa tankar till förskolan. Pedagogerna upplever att föräldrarna uppskattade chansen till delaktighet eftersom föräldrarna lämnade positiv feedback efter mötet. Viktiga tankar inför nästa termin - Fortsätta att utveckla varje barns enskilda lärande. - Fortsätta utveckla vår miljö estetisk tillsammans med barnen. - Arbetet med vår ateljé är ett pågående projekt som är lika viktig del som andra projekt. - Få till kvällsmöten med de andra äldre avdelningarna där det finns mycket kompetens i huset som alla kan ta del av. Ta hjälp av varandra att komma vidare i projekt, bland annat. 8
HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA
HANDLINGSPLAN Naturvetenskap och Teknik UTFORSKA UPPTÄCKA UNDERSÖKA URARTA För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande...
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merVERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merFrån gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merUtvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola
Ljus och skugga Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Syfte Att stimulera och utmana barnens intresse för naturvetenskap
Läs merBlåbärets Kvalitetsredovisning
Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2013-2014 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder 1-3 år och en grupp med barn i ålder 3-5 år.
Läs mer- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs merEtt tågprojekt växer fram
Ett tågprojekt växer fram Tuppens utvärdering ht18/vt19 Fokus under året Mål från läroplanen Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla - nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
Läs merAvdelning Sporrens utvärdering 2014-2015
Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merHandlingsplan. 2013/2014 Gnistan
2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merVerksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar
Läs merVATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING
SYFTE OCH MÅL för att varje barn i förskolan ska: Lpfö 98 rev.2016 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs merFörmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap - Naturvetenskap och teknik, Äldre
Ljus och skugga Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap - Naturvetenskap och teknik, Äldre Syfte Varför? Att stimulera och utmana barnens intresse för
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merInnehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
Läs mer1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014
Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merUTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11
UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vi är ett relativt nytt personalteam på 4 pedagoger. Vår barngrupp har under detta läsår varit i åldrarna 1-4 år. Vår avdelning är väldigt ljus och fräsch
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2014/15
Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013
Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013 Vår verksamhet bygger på värdeorden gemenskap, delaktighet, demokrati, utforskande, nyfikenhet, tillit, lustfyllt lärande, normkritik, sinnlighet. På
Läs merSlottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet
130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att
Läs merMål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merTema vatten hösten 2012
Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten
Läs merReggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.
Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor
Läs merArbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare
Läs merHandlingsplan. 2013/2014 Glöden
2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Läs merVerksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan
Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Försättssida sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Verksamheten sid 3 Vision sid 4 Pedagogisk idé sid 5 Projektarbete sid 6 Profil sid
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merJollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
Läs merHandlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Läs merVerksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Borgens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad:
Läs merProjekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018
Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merSeminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell
Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell 1. Är appen lättbegriplig för barn? Kan barnen använda appen självständigt utan en närvarande pedagog? Är appen lättnavigerad för en vuxen med lägre kompetens
Läs merPresentation. Gagnef kommuns vision
Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre
Läs merVerksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling
Läs merRAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN
RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 ÖRKELLJUNGA KOMMUNS VÄRDEGRUND Värdegrunden ska genomsyra vårt arbete och tydligt uppfattas i alla våra möten med kommuninvånarna. Värdegrunden är vårt förhållningssätt
Läs merReviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan
Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN Förskolan Kullalyckan 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 4 Föräldrasamverkan 4 Rutinsituationer 4 Barns inflytande
Läs merVår verksamhet under läsåret
Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina
Läs merEkorrens arbetsplan Ht Vt 2015
Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merSeptember 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.
September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merTema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen
Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?
Läs merJag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle Sandsten Lisa Jacobsson Anette Andersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merTusen funderingar. Sporrens utvärdering ht16/vt17
Tusen funderingar Sporrens utvärdering ht16/vt17 Fokus under året Det här läsåret har vi pedagoger på Sporren valt att fokusera på småkryp och biologi. Vi har tidigare år arbetat med naturvetenskap med
Läs merVerksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Läs merBamses Verksamhetsplan. För
Bamses Verksamhetsplan För HT 2010 och VT 2011 Normer och värden 1 Mål: Vi strävar efter att barnen ska respektera varandra och ha förståelse för varandras olikheter 2 Hur vi ska arbeta för att uppnå målet,
Läs merUtvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola
Uppfinnarveckan Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Syfte Att stimulera och utmana barnen i sitt intresse för
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merHjul och snurrande upptäckter
Hjul och snurrande upptäckter Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Syfte varför? Att stimulera och utmana barnen
Läs merHandlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs merVerksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet
Verksamhetsplanering 2015-2016 Trappgränds Montessoriförskola Skogstrollet I dagsläget har vi 21 barn inskrivna på Skogstrollet och vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelningen. Carol finns som extra
Läs merSvalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter
Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var
Läs merIGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN
IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN Ht 2012- Vt 2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merUTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola
UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merKvalitetsdokument
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Charlottenberg Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Charlottenbergs förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består
Läs merUTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11
UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 Verksamhetsbeskrivning: När vi byggt upp miljön på Solkatten har vi försökt att verkligen tänka till och inte stressa fram beslut. Möbler kan man flytta på
Läs merGruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015
Arbetsplan för Snöflingan 2016/2017 På Snöflingan arbetar vi alltid utifrån läroplanen, den finns med som en röd tråd i allt vi gör och planerar. Eftersom vi har en ny grupp med ny personal och många nya
Läs merLingonets pedagogiska planering 2013/2014.
Lingonets pedagogiska planering 2013/2014. Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi vill i vårt tema införliva empati
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merVerksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven
Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband
Läs merKvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015
Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta
Läs merVerksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun
Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun En likvärdig förskola där alla barn har rätt att bli sitt bästa jag. Vi erbjuder en förskola i en öppen och tillitsfull atmosfär byggd på
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.
Läs merVerksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet
Verksamhetsportfolio Kinnarps förskola Läsår 2011/2012 Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Matematik Dessa prioriterade mål från läroplanen arbetar Kinnarps förskola med under
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merFenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Läs merVerksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bla husets fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Reviderad:
Läs merVerksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bjo rnens fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Läs merJag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merUtvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11
Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merFörskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1,2.1.11-2012 Förskolan Rödkulla Förskolan som utvecklar miljön utifrån barns idéer och tankar Förskolan Rödkulla ligger mitt i Herrängens villaområde med
Läs merVika egna pappersformer
Vika egna pappersformer Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar - Matematik, Äldre Syfte Varför? Anledningen till
Läs merGrovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011
Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,
Läs merLingonets kvalitetssäkring 2012-2013.
Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013. 1 Normer och värden. 1. Vi vill att vi tillsammans, både barn och vuxna ska ta ansvar för att alla trivs i gruppen och att vi är rädda om våra leksaker och vår närmiljö.
Läs mer