Studiehandledning till datalaborationen med Dietist XP
|
|
- Anders Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppsala Universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Klinisk nutrition och metabolism Fysiologi, kost och hälsa, VT-13 Studiehandledning till datalaborationen med Dietist XP Ansvariga lärare för momentet: Roger Olsson och Eva Lena Andersson Tel: (Akademiska) (BMC) Institutionen för folkhälsa o vårdvetenskap Besöksadress Akademiska barnsjukhuset Ingång 95/96, nbv Tel: Fax: el.andersson@telia.com Institutionen för kostvetenskap, IKV Besöksadress BMC, Biomedicinskt centrum B1:518b, fack i B1 plan 5 BMC, Biomedicinskt centrum A10:115c (kursadmin), fack i A11 plan 2 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, IFV Klinisk nutrition och metabolism, KNM Department of Public Health and Caring Sciences Clinical Nutrition and Metabolism Uppsala Science Park SE Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 14b
2 Instruktioner för kost- och aktivitetsregistreringen. Syfte: Att öka insikten om olika livsmedels näringsmässiga betydelse i kosten. Att öka förståelsen för kostundersökningsmetodik och dess användningsområden och att få inblick i de redskap som används. Att känna till näringsrekommendationernas utformning och användningsområden. Att öka förståelsen för kostens betydelse för hälsan och vid sjukdom och för den fysiska prestationsförmågan. Att genom en praktisk tillämpning öka förståelsen av och intresset för metaboliska sammanhang. Utförande: A) En dags kostregistrering dvs. bokföring av all konsumtion av mat och dryck under ett dygn. Eller en 24-timmars recall. B) Registrering av aktiviteter under ett dygn (samma som A). Registreringen kan kompletteras med en aktivitetsmätare för de studenter som vill. C) Datoriserad bearbetning av denna dags kostregistrering och aktivitetsregistrering. Använd gärna dig själv som försöksperson men om du inte vill göra det så kan du använda en försöksperson i din bekantskapskrets eller hitta på en person. Aktiviteterna Anteckna dina aktiviteter under 24-timmar. Du kan börja och sluta dygnet vid vilket klockslag du vill bara du får med 24 sammanhängande timmar. Ange alla aktiviteter i minuter. Eftersom sömnen är den största enskilda posten så gör man klokt i att börja med att skriva in denna. T ex sömn 9 timmar = 540 min. Var rationell och sammanfatta aktiviteterna i ungefär 8 12 rubriker. Ange max 15 aktiviteter. Om du t ex har cyklat vid flera olika tillfällen under dagen så slå ihop dessa till en summa. Gör på samma sätt med att studera i skolan och hemma samt att läsa tidningen. Detta kan sammanfattas som en sak nämligen sitta och studera, läsa, skriva. Viktigt är att komma ihåg idrott och gymnastik, promenader, städning, trädgårdsarbete ect. Glöm inte att du kanske går en hel del inomhus och går i trappor under dagen. Tag även med hygien som dusch och bad. Tid aktivitet antal minuter Summa: 1440 min 2
3 Kosten Ta med ALLT du äter och dricker under ett dygn (utom kranvatten). Dela in i rubrikerna, frukost, lunch, middag och en rubrik för alla mellanmålen. Ange vilka livsmedel du äter, ange födoämnet i detalj! Väg, mät eller uppskatta mängden av varje livsmedel som du äter eller dricker. Ange mängden i (helst) eller hushållsmått som deciliter, matsked, tesked. Ibland är det lättare att skriva antal t ex ett päron eller tre små skalade kokta potatisar. När du väljer ett livsmedel kommer datorn att föreslå en standardportion som du kan ändra om du behöver. Notera i ditt protokoll: - fetthalt i t ex mjölk, fil, ost, korv, glass, dressing - om produkten är lättsockrad, light - typ av bröd t ex husman knäcke, franskbröd, fullkornsbröd - typ av fisk t ex torsk, tonfisk, lax - typ av kött t ex entrecote, köttfärs - typ av smörgås- och matlagningsmargarin t ex Lätta, Bregott - beskriv även hur maten är tillagad t ex kokt, stekt, friterad - ange om du vägt t ex ris och pasta som kokt eller okokt (stor skillnad) - ange livsmedlens ätliga del dvs utan skal och rens När det gäller lagade maträtter som t ex fiskgratäng, grytor, soppor, såser, pajer och pizzor så finns det standardrecept i datapromet som du kan använda. Dessa recept kommer i regel från Hemmets kokbok Om du ändå vill använda ditt eget recept eftersom detta kanske skiljer sig mycket ifrån det vanliga så får du lägga in de livsmedel som du använt vart och ett för sig och uppskatta den mängd du ätit. Glöm inte mellanmål som t ex frukt, kex, glass, halstabletter. Glöm inte mjölk och socker i kaffe och the. Ange dina kosttillskott separat om du äter några. Dessa finns i regel inte i datapromet. Ät som vanligt och lycka till! Tid typ av livsmedel tillredning vikt/mängd Databearbetning Det är obligatoriskt att närvara vid datalaborationen. Förbered övningen hemma genom att notera aktiviteter och kost. Tag gärna med ett USB-minne till datasalen om du skulle vilja spara din registrering. För att bli godkänd på detta avsnitt krävs att de båda laborationsprotokollen (sid 7 och 8) 3
4 är ifyllda på ett adekvat sätt. Dessa görs färdiga och lämnas in i datorsalen. På dessa protokoll finns det en ruta överst i hörnet där det står Obs! Denna blankett lämnas in!. Förbered protokollet på sid 8 genom att fylla i de rekommendationer som gäller för dig/din försöksperson enligt SNR/NNR. Gör detta före dataövningen. Man har stor nytta av lathunden (manualen) som finns på studentportalen när man arbetar med Dietsist XP och även när man fyller i laborationsprotokollen. Skicka helst inte filer via din e-post, det kan misslyckas. Om man vill ha promet i sin egen dator hemma: Man måste vara behörig att ladda ner pro i datorn. Datapromet Dietist XP är främst avsett för PC och kan laddas ner via hemsidan (För Mac dator se instruktionerna på hemsidan ovan.) Gå till LADDA NER som står till vänster i det turkosfärgade partiet. Använd sedan länken: Dietist XP för studerande vid institutionen för biologisk grundutbildning, vid Uppsala Universitet, vt Lösenord meddelas vid föreläsningen. När du öppnar dina filer från USB-minne: Öppna först promet och gå till arkiv. Hämta beräkning. Välj rätt fil, dubbelklicka på den. Gå till Normer, aktiviteter och arkiv. Hämta aktivitetslista, dubbelklicka på den fil du vill hämta (ibland hämtas denna automatiskt när du hämtar beräkning). Att hämta filer från sin e-post misslyckas ofta så därför avråder vi från det. Seminariet och redovisning av laborationsprotokoll på gruppnivå. Inför seminariet arbetar alla studenter med att hitta svar på alla de seminariefrågor som man tilldelats. Dessa frågeblad får ni i pappersform i datasalen. Seminariet är obligatoriskt. För att det ska bli ett givande seminarium för en själv och kurskamraterna är det viktigt att alla kommer till seminariet väl förberedda. Det kommer att finnas en excelfil utlagd på er kursweb som ni kan titta på före seminariet. Den innehåller gruppens värden från aktivitets- och kostregistreringen och ni kan räkna ut medelvärdet, se på spridningen osv. Titta främst på de näringsämnen som du tilldelats till seminariet. Räkneuppgift och tillhörande frågor. Innan man löser räkneuppgiften om Energiprocent E% kan man titta på webföreläsningen med länken nedan. Den tar ca 10 minuter. Genomgång av talet (sid 5) och frågorna (sid 6) sker vid laborationstillfället. Beräkningsfaktorer och förklaring till datautskriften och räkneuppgiften: Energi kj = kilojoule kcal = kilokalori MJ = megajoule 1 protein ger 4 kcal eller 17 kj 1 kolhydrater ger 1 fett ger 9 kcal eller 38 kj 1 alkohol ger 7 kcal eller 29 kj 4 kcal eller 17 kj 1 kcal = 4,18 kj 1 kj = 0,24 kcal 1 MJ = 1000 kj 1000 J = 1 kj Förkortningar på datautskriften Prot = protein Kolh = kolhydrater Fibe = fibrer Dvit = vitamin D Cvit = vitamin C Kalc = kalcium kalciferol askorbinsyra Alko = alkohol Fola= folacin, folsyra, folat B12 = vitamin B12 kobalamin Rekv = retinol ekvivalenter vit A Mfet = mättade fettsyror EoM = enkelomättade fettsyror FoM = fleromättade fettsyror Kole = kolesterol 4
5 Räkneexempel: Energiprocent E% Efter att ha gjort en kostregistrering under tre dagar och matat in uppgifterna i datorn har försökspersonen Kim fått följande resultat från datapromet Dietist XP. Energi kj måndag tisdag onsdag Medelvärde kj Fettintag måndag tisdag onsdag Medelvärde Proteinintag måndag tisdag onsdag Medelvärde Kolhydratintag måndag tisdag onsdag Medelvärde Använd de medelvärden Du räknat ut i fortsättningen. Energi kj kcal Intag av: ger energi E% NNR Fett Protein Kolhydrater Hur förhåller sig Kims värden i förhållande till NNR? Varför blir den sammanlagda summan inte 100 E% i Kims fall? 5
6 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Klinisk nutrition och metabolism Uppsala universitet ELA Några frågor om E% och måltidsbedömning. Gör först räkneövningen om E% med exemplet Kim. Jobba sedan gärna med dessa frågor i grupp eller två och två. 1. Vad menas med makronutrienter och vilka är dessa? Man kan lätt blanda ihop det med makroelement. Vad är skillnaden? 2. Vad menas med mikronutrienter och vilka är dessa (sammanfatta)? Man kan lätt blanda ihop det med mikroelement. Vad är skillnaden? 3. En person hävdar att hon har förbättrat sin kost nu jämfört med tidigare eftersom E% för fett har gått ner från 40 E% till 30 E%. Håller du med om detta? Varför? Vad kan det finnas för invändningar? Kan det finnas andra förklaringar till att E% för fett har gått ner? Kan kosten ha blivit sämre? 4. Det är viktigt att man skriver E% när man menar det och inte bara %. Varför? Förklara varför en förändring i fettkonsumtionen ger så stort genomslag på E%? 5. Vilka olika saker bör man beakta vid bedömning av en kost om vi till exempel ser på siffror från en kostregistrering? Försök göra några punkter som också visar i vilken ordning man tittar på olika saker. 6. Vad ställer vi (dagens konsumenter) för krav på en måltid? Gör punkter. 6
7 Sammanställning av resultat Namn: OBS! Denna blankett lämnas in! Utgångsdata: Man/kvinna Ålder Längd Vikt Kurs: FKH, VT-13 OBS! Titta i lathunden för tips hur man fyller i detta protokoll! A. Beräkning av mitt BMR blev (ange i kcal) Enligt Dietist XP (se grundförbrukning i aktivitets delen) Med användning av FAO/WHO/UNU:s formel i tabell: (Gör denna sist i mån av tid) Med användning av NNR:s formel i tabell: (Gör denna sist i mån av tid) B. Min energiförbrukning TEE = (BMR + PAEE) enl. aktivitetsregistrering på dator var (ange i kcal): (Se energiförbrukning (behov) på kostutskriften direkt under Rek. längst till höger eller summera (BMR + PAEE) i aktivitetsdelen, Dietist XP). C. Min PAL-faktor per 24 timmar blev: PAL = TEE BMR enl. Dietist XP D. Min energiförbrukning TEE utifrån aktivitetsmätaren: Modell: E. Mitt energiintag TEI enl. kostregistrering var (ange i kcal): (Se energiintag på kostutskriften, till vänster). F. Min FIL-faktor per 24 tim blev: FIL = TEI BMR enl. Dietist XP G. Min FIL/PAL-kvot i procent blev: ( FIL / PAL) x 100 H. Mitt proteinbehov: (Enligt WHO/FAO/UNU 1985, tabell sist i Lathunden) ( g/kg kroppsvikt/dag ) x din vikt ger (g/dag) Jämför behovet enl. WHO med det protein du åt enl. kostregistreringen. Mitt proteinintag motsvarar % av mitt behov enl. WHO (I datapromet ser du rekommendationen enl NNR och SNR dvs en helt annan rekommendation. Det kan således bli stor skillnad mellan siffrorna.) 7
8 Klinisk nutrition och metabolism Kurs: Fysiologi, kost och hälsa VT-13 Kostregistrering under ett dygn OBS! Denna blankett lämnas in! Namn Längd (m) Vikt (kg) BMI Ålder Energi kj/kcal Protein Fett, Mfet EoM FoM Totalt Kolh Alk Fibr vikten i kg längden i m 2 Ca Järn mg mg Kön Vit C mg Vit D ug Mitt intag Energi % Rek. Energi % enl NNR Rek. intag /dag enl NNR (för mig) 8
LATHUND DIETIST XP (Version FKH, HT11).
1 LATHUND DIETIST XP (Version FKH, HT11). NORMER AKTIVITETER När du klickar på Normer på Menyraden skall du välja Aktiviteter. När du väljer detta alternativ får du upp fönstret Instruktioner för hur man
Läs merLATHUND DIETIST XP (Version FKH, VT13).
1 LATHUND DIETIST XP (Version FKH, VT13). Gå till Normer på översta raden och välj där Aktiviteter. Skriv in uppgifterna för den aktuella personen och använd kcal. Mata in ungefär 7-15 aktiviteter och
Läs merEva Lena Andersson
Välkommen till en snabbgenomgång av begreppet Nutrition/Näringslära 1 Begreppet Nutrition/Näringslära Den vetenskap som behandlar: näringsämnenas förekomst, upptag och omsättning i kroppen men också kunskap
Läs merLATHUND DIETIST XP (Version FKH, VT14).
1 LATHUND DIETIST XP (Version FKH, VT14). Gå till Normer på översta raden och välj där Aktiviteter. Skriv in uppgifterna för den aktuella personen och använd kcal. Mata in ungefär 7-15 aktiviteter och
Läs mers matdagbok (Skriv ditt namn)
s matdagbok (Skriv ditt namn) 030056 - Studie 1 1 (51) 030056 - Studie 1 2 (51) Hejsan! Det här är din matdagbok där du skriver upp ALLT vad du äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar. Det
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs mer2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merKJ 1036,42 699,11 225,00 326,00 177,72 225,24 204,18 2893,67. Kcal 247,08 167,10 55,50 78,00 42,48 53,83 48,58 692,58
Dag 1 Lunch 1.0 portion (433,75 g) gotla Lammsoppa från Saftigt långpannebrö 1.0 portion (79,70 g) Veronica Östling :: Veronica Östling, Vårvecka närproducerat, 24 apr 2014 Lätta 0.15 - (15,00 g) Lättmjölk
Läs merAtt läsa på. matförpackningar...
Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merAktuella kostrekommendationer för barn
Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer
Läs mers matdagbok (Skriv barnets namn)
s matdagbok (Skriv barnets namn) 030056 - Studie 2 1 (51) 030056 - Studie 2 2 (51) Hej! Det här är en matdagbok där du skriver upp ALLT som ditt barn äter och dricker under 4 efter varandra följande dagar.
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merINSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING
INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov
Läs merInformation om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta
Läs merFyller kosttillskott någon funktion?
Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp, ht-13
STUDIEHANDLEDNING NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp, ht-13 Kursledare för detta kursmoment: Marie Löf (marie.lof@ki.se) Eric Poortvliet (eric.poortvliet@ki.se
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merAnvisningar för ifyllande av matdagbok
Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merMaghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. www.alskadinmage.org.
Maghälsa Kostdagbok Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar. Stöds av www.alskadinmage.org Din kostdagbok under två veckor Namn Datum till Instruktioner
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merKost Södertälje FK. Mat är gott!
Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör
Läs merFördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Läs merHär får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.
Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merKost & idrott. Andreas B Fysakademin.se
Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merRIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merRiksmaten ungdom
Måltidsdagarna 2018 Riksmaten ungdom 2016-17 Anna Karin Lindroos Eva Warensjö Lemming Mål med undersökningen Deltagare - 3 000 ungdomar. Undersökningen ska vara representativ för åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet.
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs mer"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare
"Nutrient timimg" hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merGlykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?
Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merÄta för att prestera!
Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data
Läs merUnderlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.
CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på
Läs merVILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans
VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart
Läs merLektion nr 5 Bra för mig bra för miljön
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare
Läs merKostprogrammet Energibalansen
Kostprogrammet Energibalansen I kostprogrammet Energibalansen ska du undersöka dina egna vanor. Här för man in sina aktiviteter och måltider för se om man ligger i energibalans och om man får i sig tillräcklig
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merObservera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.
HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)
Läs merInspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merNationella matvaneundersökningar
Nationella matvaneundersökningar Underlag för Kostråd Värdering av risker med mat Lagstiftningsarbetet inom EU Berikning av livsmedel Mål med Riksmaten ungdom 3000 deltagare från åk 5, åk 8 och 2 på gymnasiet
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merHar Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?
Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende
Läs merDefinition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.
Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt
Läs merKOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling
KOST OCH TRÄNING En nyckel i idrottsutveckling Förändringar KOST OCH IDROTT! Högre träningsbelastning! Kortare återhämtning! Kosten har en direkt betydelse på: 1. Direkt prestation 2. Återhämtning 3. Nästkommande
Läs merKostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Läs merVet du vad du äter? ta en titt på förpckningspåskrifterna. Bra val. genom att läsa förpackningar. www.kuluttajaliitto.fi
Bra val genom att läsa förpackningar Näringsinnehållstabellen I näringsinnehållstabellen meddelas hur mycket produkten innehåller -näringsämnen per hundra gram eller -beträffande vätskor per hundra milliliter
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merHandlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring
Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta
Läs merMatvanor hos elever i årskurs 5
Matvanor hos elever i årskurs 5 Rapport från Livsmedelsverkets studie 2014 Av Anna Nilsson, Monika Pearson, Eva Warensjö Lemming och Natalia Kotova Förord Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att främja
Läs merStudiehandledning. Mat, näring och hälsa (1-5) 5 p. Gastronomiprogrammet Fristående kurs Vårterminen 2004. Irene Mattisson Ulla Johansson
Studiehandledning Mat, näring och hälsa (1-5) 5 p Gastronomiprogrammet Fristående kurs Vårterminen 2004 Irene Mattisson Ulla Johansson Innehållsförteckning Allmän information om kursen 3 Mat, näring och
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merKostpåverkan vid narkolepsi?
Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs mer"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare
"Nutrient timimg" hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen
Läs mer