Studiehandledning. Mat, näring och hälsa (1-5) 5 p. Gastronomiprogrammet Fristående kurs Vårterminen Irene Mattisson Ulla Johansson

Transkript

1 Studiehandledning Mat, näring och hälsa (1-5) 5 p Gastronomiprogrammet Fristående kurs Vårterminen 2004 Irene Mattisson Ulla Johansson

2 Innehållsförteckning Allmän information om kursen 3 Mat, näring och hälsa 5p 4 Syfte 4 Innehållsliga mål 4 Undervisningsformer 5 Självstudier Problembaserat lärande (PBL) Föreläsningar Seminarier Utvärdering Obligatoriska moment Examination 6 Litteratur 6 Obligatorisk Resurslitteratur 2

3 Allmän information om kursen Mat, hälsa och samspelet mat - hälsa är tre högaktuella områden både bland allmänheten, näringsforskare och inom livsmedelsindustrin. Tillsammans leder detta till ökat informationsutrymme om livsmedel och dieter och deras hälsoeffekter i media. Både positiva och negativa forskningsrön beskrivs med braskande rubriker, oftast utan att de sätts in i något djupare sammanhang, och nya livsmedel marknadsförs med hälsoargument som är mer eller mindre välbelagda. Eftersom de flesta har ganska dåliga kunskaper i grundläggande näringslära, om näringsinnehållet i olika livsmedel och om sambandet mat och hälsa blir all punktinformation svårtolkad och förvirrande istället för upplysande. Vårt behov av kunskap om mat, näring och hälsa blir därför allt viktigare för att kritiskt kunna granska all information. Och lika viktigt, för att kunna omsätta relevant information i praktisk handling, dvs. näringsriktiga och goda måltider. Inte minst är det viktigt för yrkesgrupper som planerar eller lagar mat till många, som utvecklar nya livsmedel och där information om näring och hälsa ingår i arbetet. Det kan vara kockar, kokerskor, kostekonomer, hemkunskapslärare, idrottslärare, tränare, dietister, friskvårdskonsulenter, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, tandläkare, livsmedelsingenjörer, journalister och många andra. Mat, näring och hälsa 5p är en delkurs som ges första terminen inom det treåriga gastronomiprogrammet som börjar ht 2004 men som också ges som fristående kurs på kvartsfart under vt Under termin 5 på Gastronomiutbildningen kommer det att finnas möjligheter att komplettera med ytterligare 10 p. Om det finns önskemål kan även den kursen ges som fristående kurs. I utbildningen används problembaserat lärande (PBL) som pedagogisk arbetsform kompletterat med seminarier och föreläsningar. Det innebär att studenten tar stort ansvar för sitt eget lärande genom aktivt och självständigt inhämtande av kunskap. Studentens aktuella kunskaper och insikter inom området mat, näring och hälsa samt ett undersökande förhållningssätt blir viktiga fundament för inhämtning av ny kunskap. Dagens arbetsliv, där kontinuerlig kunskapsutveckling och förändrade arbetsvillkor tillhör vardagen, ställer stora krav på individen. Träning i aktiv kunskapsinhämtning (livslångt lärande) kan därför ses som en del i utbildningen. Centralt i PBL-metodiken finns basgruppen som består av 6-8 studenter och som bibehålls under studietiden. Basgruppen ökar mångfalden när det gäller kunskap och insikter vilket utvecklar förståelsen för olikheter i tänkesätt och leder till fördjupat lärande. 3

4 Mat, näring och hälsa 5p Syfte Kursen syftar till att utveckla förståelsen för hur maten kan påverka välbefinnande och hälsa genom att ge grundläggande kunskaper om kroppens behov av energi, protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler samt näringsinnehållet i olika livsmedel. Kursen syftar också till att ge färdighet i att omvandla kunskaperna till näringsriktiga och tilltalande måltider med hjälp av datorbaserad näringsberäkning. Innehållsliga mål Studenten skall - känna till vilken information de svenska näringsrekommendationerna innehåller samt lära sig använda den på ett korrekt sätt. - tillägna sig kunskap om människans energibehov och vilka faktorer som kan påverka detta - utveckla förståelse för begreppet energiprocent samt kunskap i hur det beräknas med hjälp av information från näringsdeklarationer - tillägna sig kunskap om kolhydraternas (inklusive socker och kostfiber) funktioner i kroppen samt deras hälsomässiga betydelse - tillägna sig förståelse för begreppet glykemiskt index samt lära sig använda det vid planering av måltider - tillägna sig kunskap om fettets funktioner i kroppen samt den hälsomässiga betydelsen av olika fettsyror - tillägna sig kunskap om proteinets funktioner i kroppen samt betydelsen av olika aminosyror - tillägna sig kunskap om vilka funktioner vitaminerna A, D, E, tiamin, riboflavin, niacin, B6, B12, folat och C har i kroppen samt vilken betydelse de kan ha för hälsan - tillägna sig kunskap om vilka funktioner mineralerna järn, zink, kalcium, magnesium och kalium har i kroppen samt vilken betydelse de kan ha för hälsan. - utveckla förståelse för begreppen fria radikaler och antioxidanter - tillägna sig kunskap om vilka näringsämnen som kött, fisk, ägg, mjölk och mjölkprodukter, matfett, bröd och andra cerealieprodukter, frukt, bär, rotfrukter och grönsaker, baljväxter, potatis och nötter är källor till samt vilken betydelse detta kan ha ur hälsosynpunkt - tillägna sig kunskap om den hälsomässiga betydelsen av alkohol och alkoholhaltiga drycker - tillägna sig kunskap om kaffe och te och vilken betydelse de kan ha för hälsan - utveckla förståelse för hur tallriksmodellen kan användas som bas vid planering av måltider - kunna använda sina kunskaper i näringslära och olika livsmedels näringsinnehåll samt tallriksmodellen för att planera näringsriktiga och tilltalande måltider (frukost, lunch, middag samt mellanmål) med hjälp av datorbaserad näringsberäkning. 4

5 Undervisningsformer Undervisningen kommer att innehålla både traditionella föreläsningar, lärarledda seminarier samt arbete i basgrupper enligt PBL-metodik. Stor vikt läggs vid studentens självständiga sökande efter kunskap samt kritisk värdering av den samma. Självstudier Självstudier är en viktig del i utbildningen. Den schemalagda tiden är enbart 2-3 klocktimmar per vecka under sammanlagt 14 veckor. Övrig tid ägnas åt individuellt arbete i form av informationssökning, inläsning av obligatorisk och självständigt vald litteratur samt näringsberäkning med hjälp av Kostkoll Max. Även arbete i basgrupp utöver schemalagd tid rekommenderas. Problembaserat lärande (PBL) I samband med kursstarten delas studenterna in i fyra basgrupper med 7-8 deltagare per basgrupp vilka sedan bibehålls under hela terminen. Basgrupperna har tre schemalagda möten då en handledare också deltar. Handledarens roll är att underlätta samarbetet i gruppen och vägleda den i arbetet att nå inlärningsmålen. Handledaren fungerar således inte som ämnesexpert i den här situationen. Som riktlinjer för basgruppsarbetet används kursens innehållsliga mål samt kunskapsmålen för det aktuella temat. Som handledare fungerar Irene Mattisson och Ulla Johansson. Föreläsningar Kursen innehåller 6 schemalagda föreläsningar på 3 klocktimmar vardera. Föreläsningarna är till för att ge inspiration, förklara svåra moment, sammanfatta området samt belysa aktuell forskning där det är relevant. Föreläsningarna hålls av Irene Mattisson eller Ulla Johansson Efter varje föreläsning utdelas övningsuppgifter och artiklar för självstudier. Seminarier Kursen innehåller 5 schemalagda seminarier på 2 klocktimmar vardera. Vid varje tillfälle finns 2 seminariegrupper (15 personer) som i sin tur består av två basgrupper. På seminarierna diskuteras aktuella övningsuppgifter och artiklar tillsammans med en handledare (Irene Mattisson respektive Ulla Johansson). För att studenterna skall få träning i att leda diskussioner skall vid varje tillfälle 3 av gruppdeltagarna förbereda var sin del av det tema som skall diskuteras. Utvärdering Utvärdering, dvs. att bedöma sig själv, bedöma andra och bli bedömd, är både ett mål och ett medel vid problembaserat lärande. Basgrupp: Var och en i basgruppen studenter och handledare utvärderar sig själva och gruppens arbete i slutet av de tre basgruppstillfällena. Obligatoriska moment Obligatoriska moment omfattar deltagande och aktivitet i alla basgruppsmöten och seminarier. Närvaro kontrolleras med signatur på deltagarlista vid varje obligatoriskt moment. 5

6 Studenten skall ha uppfyllt kraven för de obligatoriska momenten för att få delta i examination och erhålla godkänt resultat för kursen. Har studenten inte uppfyllt kraven för ett eller flera av de obligatoriska momenten bestäms formerna för förnyad bedömning i samråd med basgruppshandledare och examinatorer. Examination Examination sker genom hemuppgift, som skickas med e-post/utdelas 13/5 och inlämnas senast 19/5 kl samt obligatorisk närvaro vid slutseminariet den 3 juni. Kriterier för att få - godkänt. Aktivt deltagande i basgruppsarbete och seminarier och godkänt på tentamensuppgift. - väl godkänt Aktivt deltagande i basgruppsarbete och seminarier och väl godkänt på tentamensuppgift. Litteratur Obligatorisk Näring och hälsa, Johansson U. Studentlitteratur 2003 Eat drink and be healthy, Willet WC., Simon & Schuster 2001 Näringsberäkningsprogrammet Kostkoll MAX, Kost och Näringsdata 2003 Resurslitteratur På biblioteket är det också möjligt att söka tidskriftsartiklar på ELIN samt annan litteratur på egen hand. Biblioteket är öppet mellan (mån-tors), (fre) och (lör). Artiklar på svenska och engelska framtagna i samråd med kursansvariga Biblioteket prenumererar på följande tidskrifter med livsmedels- o/e nutritionsanknytning: European Journal of Clinical Nutrition Food Science and Technology London Food Service Technology American Journal of Clinical Nutrition Gastronomica - the journal of food and culture Svenska Livsmedel Mjölkspegeln Food Nutrition and Agriculture Perspektiv - tidskrift om socker och näring 6