Lägre skatter större jämlikhet Lägre skatter större jämlikhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lägre skatter större jämlikhet. 2009 Lägre skatter större jämlikhet"

Transkript

1 0 Lägre skatter större jämlikhet 2009 Lägre skatter större jämlikhet 1

2 Innehåll medarbetare 1 Vd har ordet sid 3 2 Sammanfattning sid 4 3 Inledning och bakgrund sid 5 4 FÖRMÖGENHETSFÖRDELNINGEN sid 7 5 VEM ÄR FÖRMÖGEN I SVERIGE? sid 10 5:1 Skatternas effekter sid 12 5:2 Fastigheter och förmögenhet sid 14 5:3 Förmögenhet och inkomst en närmare titt sid 15 Arvid Malm, Chefekonom 6 analys och slutsatser sid 11 7 APPENDIX: ATT MÄTA FÖRMÖGENHET sid 18 7 KÄLLOR sid 18 8 Detta är skattebetalarna sid 19 Henrik RS Olsson, Utredare Helena Olsson, Nationalekonom Rapporter som belyser skatt från olika håll Lägre skatter större jämlikhet är den sjunde i en serie rapporter om skatterna och samhället som Skattebetalarnas Förening ger ut. Antina-Maria Hessel, Presschef på Skattebetalarnas Förening Nina Ämting, Original och repro på Done AB Postadress: Box 3319, Stockholm, besöksadress: Kammakargatan 22, 8 tr, tel: , fax: , e-post: hemsida: ansvarig utgivare: Robert Gidehag, rapportförfattare: Svend Dahl, redaktör: Antina-Maria Hessel, art director: Tina Engvall, repro: Done, tryck: Wassberg+Skotte Tryckeri AB, omslagsillustration: Pia Koskela, ISBN: Lägre skatter större jämlikhet 2009

3 Vd har ordet Det är svårt att jobba sig rik Idag finns det fler skäl än den berömda svenska avundsjukan till att fundera över grannens konsumtion. För stora grupper är det problematiskt att skaka fram för en oväntad utgift. Låt oss ta ett exempel: familjen Andersson, i ett radhusområde i en av tillväxtregionernas förorter. Han banktjänsteman på mellannivå och hon lärarinna på mellanstadiet. Precis som alla andra lägger de varje månad en stor del av inkomsten på räntor, amorteringar, mat och andra ganska basala utgifter. Det är vad de flestas löner efter skatt räcker till i Sverige. Så ser det oftast ut i den svenska medelklassen. Men i oktober, lagom till höstens och vinterns mörker, köper familjen en hemmabio som installeras i radhuset. När inte filmtittandet räcker för att pigga upp i den slaskiga årstiden åker Anderssons till Thailand i två veckor. Allt som allt en konsumtionsutgift på över kronor. Hur går detta till, undrar många. Kanske framförallt alla de med liknande inkomster som ändå inte har denna möjlighet. För en ekonom är detta ganska spännande i ett lite större perspektiv. Inkomststatistiken talar sitt tydliga språk, de flestas inkomster ligger inom ett snävt intervall. Vi skall inte ha råd att göra som familjen Andersson ovan. Endast en mycket liten elit kan ur sin löpande ekonomi finansiera en resa för en hel familj till Thailand och en hemmabio. Ändå ser vi dagligen bevis på motsatsen. Utanför mitt fönster rullar stora stadsjeepar, hemmabio blir allt vanligare och allt som oftast är det släckt 1 hos grannarna i min bostadsrättsförening när familjerna åkt utomlands. Enkelt uttryckt, konsumtionen tycks ha kopplats loss från inkomsterna på ett helt nytt sätt. Men det sker bara för delar av befolkningen, för andra inte. Därför ökar också skillnaden i konsumtionsstandard mellan människor mycket snabbare än i inkomst. Det som beskrivs ovan är en av de mest problematiska bitarna i den svenska välfärdsmodellen och som det talas tyst om. Den svenska inkomstfördelningen är i ständig fokus för utjämningsdebatten och på detta område har också utjämningen gått mycket långt. Nästan ingen kan på allvar påverka sin ekonomi med lönekarriär. Men vad gäller förmögenheter ser bilden helt annorlunda ut. För det första, ytterst få har en förmögenhet att tala om. För stora grupper är det problematiskt att skaka fram för en oväntad utgift. Detta är naturligtvis en allvarlig brist i den svenska tryggheten. För det andra är de förmögenheter som trots allt finns extremt ojämnt fördelade, även i ett internationellt perspektiv. För det tredje uppkommer de slumpmässigt, inte sällan av tursamma bostadsaffärer (vilket är förklaringen till familjens Anderssons excesser ovan). Dessa tre egenskaper hos den svenska förmögenhetsfördelningen hänger intimt samman med den utjämningspolitik, främst via skattesystemet, som i decennier har gett Sverige världens jämnaste inkomstfördelning. Sambandet mellan inkomst, egen ansträngning, och förmögenhet har nästan helt kopplats ur. Är det verkligen en rimlig politik för rättvisa? Robert Gidehag vd för Skattebetalarna 2009 Lägre skatter större jämlikhet 3

4 2 Sammanfattning Utjämnade inkomster ojämna förmögenheter Det är svårt att bli rik på hederligt arbete i Sverige, för att citera näringsminister Maud Olofsson. I den här rapporten pekar vi på både dagens situation och de bakomliggande orsakerna. Vi visar för det första att den jämna inkomstfördelningen i Sverige jämfört med andra länder är associerad med en ojämn förmögenhetsfördelning. Vi visar också att mer än fyra av tio förmögna hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder tjänade mindre än genomsnittshushållet i Sverige i arbetsinkomst. Till sist visar vi att kopplingen mellan förmögenhet och fastighetsvärden är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomst och förmögenhet i samma grupp. Det beror troligtvis helt enkelt på att den som vill spara ihop en lite större summa måste hitta andra vägar än arbete, såsom att spekulera i aktier, lotterier eller fastigheter. Med ett konkret exempel går vi igenom hur lägre skatter i praktiken kan leda till att fler kan bilda en förmögenhet genom vanligt arbete. Det är naturligtvis inget fel med att spara i aktier eller att bli rik på fastigheter. Men när det upplevs som svårt att få ihop ett eget sparkapital genom arbete så riskerar ekonomin att snedvridas. Allt för mycket energi läggs på finans- och bostadsmarknaden och alltför lite på hederligt arbete. Genom att sänka de mycket höga skatterna på arbete kan vi råda bot på det problemet. 4 Lägre skatter större jämlikhet 2009

5 Inkomstfördelningen 3 Att Sverige har en internationellt sett jämn inkomstfördelning känner de flesta till. Som tabellen nedan visar har Sverige och Danmark världens lägsta inkomstspridning: Tabell 1: Inkomstojämlikhet Sammanfattningsmått från 2000-talets mitt (OECD, 2009) Inledning och bakgrund Ginikoefficient Interdecilratio P90/P10 Interdecilratio P50/P10 Nivå Rang Nivå Rang Nivå Rang Danmark 0,23 1 2,72 1 1,75 3 Sverige 0,23 2 2,79 2 1,72 1 Luxemburg 0,26 3 3,25 8 1,86 10 Österrike 0,27 4 3, ,82 7 Belgien 0,27 9 3, ,97 14 Tjeckien 0,27 5 3,20 5 1,74 2 Finland 0,27 7 3,21 6 1,86 11 Nederländerna 0,27 8 3,23 7 1,86 12 Slovakien 0,27 5 3,26 9 1,86 13 Frankrike 0, , ,82 8 Island 0, ,10 4 1,76 4 Norge 0, ,83 3 1,77 5 Schweiz 0, , ,83 9 Ungern 0, , ,78 6 Australien 0, , ,09 18 Tyskland 0, , ,08 17 Korea 0, , ,50 27 OECD-genomsnitt 0,31.. 4,16.. 2,09.. Kanada 0, , ,14 20 Grekland 0, , ,18 21 Japan 0, , ,43 26 Spanien 0, , ,32 23 Irland 0, , ,29 22 Nya Zeeland 0, , ,06 16 Storbritannien 0, , ,99 15 Italien 0, , ,11 19 Polen 0, , ,42 25 USA 0, , ,69 29 Portugal 0, , ,35 24 Turkiet 0, , ,67 28 Mexico 0, , ,86 30 Källa: OECD (2009) 2009 Lägre skatter större jämlikhet 5

6 3 Inledning och bakgrund Tabell 2. Totala inkomster för hela befolkningen över 18 år. Decil Decilgränser, kronor (avser bruttoinkomst) Motsvarar månadsinkomst brutto kr kr Motsvarar nettoinkomst/mån (ca*) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Decil Decilgränser, kronor (avser bruttoinkomst) *Antar genomsnittlig kommunal- och landstingsskatt Motsvarar nettoinkomst/mån (ca) Motsvarar nettoinkomst/mån (ca) Källa: Riksdagens utredningstjänst (2009) och egna beräkningar Att den rikaste tiondelen av Sverige börjar vid kronor i månaden i inkomst, samtidigt som medianen ligger på cirka kronor i månaden bekräftar bilden av att inkomstfördelningen är mycket sammanpressad. Vad betyder Ginikoefficient? Ginikoefficienten är ett statistiskt mått på spridning som utvecklades av den italienske statistikern Corrado Gini. Ginikoefficienten varierar mellan 0 och 1. Enkelt uttryckt betyder ett värde på 0 total jämlikhet, medan ett värde på 1 motsvarar maximal spridning. Att Sverige har en Ginikoefficient på 0,23 betyder med andra ord att svenska inkomster är mer jämnt fördelade än inkomsterna i Kanada, där Ginikoefficienten är 0,32. Ibland uttrycks Ginikoefficienten som ett Giniindex. Då har helt enkelt Ginikoefficienten multiplicerats med 100 för att förbättra läsbarheten. Hur ser då den jämna inkomstfördelningen ut i praktiken? I tabell 2 visar vi hur inkomsterna fördelar sig i Sverige för alla invånare över 18 år. Observera att vi först vid den femte till sjätte decilen börjar vi komma in på totalinkomster som motsvarar genomsnittslönen för en heltidsarbetande undersköterska eller fritidspedagog. 6 Lägre skatter större jämlikhet 2009

7 4 Förmögenhetsfördelningen Att förmögenhetsfördelningen är betydligt mer ojämn än inkomstfördelningen är enkelt att konstatera. I tabell 3 visar vi fördelningen av förmögenhet för Sveriges befolkning. Tabell 3. Fördelning av nettoförmögenhet i Sverige år 2007 (1000-tals kr) Decil Netto förmögenhet i intervallet Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skulder 1 < < Nettoförmögenhet Källa: SCB/HEK (2008) Det är tydligt att spridningen är betydligt större vad gäller förmögenhet, jämfört med inkomstfördelningen. Det gäller även i den övre halvan av fördelningen. Medianpersonen i Sverige har med andra ord en medianförmögenhet på cirka kronor, medan den tiondel som tjänar mest har över 4 miljoner kronor i nettoförmögenhet. Vad som är mindre känt är att Sveriges fördelning av förmögenhet är ovanligt ojämn jämfört med i många andra länder. Enligt den internationella Luxembourg Wealth Survey, där rikedomsfördelningen i sex olika europeiska länder och USA jämförs, är Sverige det undersökta land där förmögenheterna är mest ojämlikt fördelade i stort, d.v.s. Sverige har den högsta ginikoefficienten för förmögenhet Lägre skatter större jämlikhet 7

8 4 Förmögenhetsfördelningen Figur 1. Gini-index över förmögenhetsfördelning (Högre = Större koncentration) Sverige USA (SCF 2001) USA (PSID 2001) Tyskland Canada Finland Storbritannien Italien Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006) Bara USA ligger dessutom högre än Sverige när det gäller andelen av den samlade förmögenheten som ägs av den rikaste procenten bland hushållen. Figur 2. De förmögnaste 1 procent av hushållens andel av den samlade förmögenheten USA (SCF 2001) USA (PSID 2001) Sverige Canada Tyskland Finland Italien Storbritannien 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006) Sverige är också det land i undersökningen där störst andel av hushållen är nettoskuldsatta, det vill säga att hushållets tillgångar är mindre än dess skulder. 8 Lägre skatter större jämlikhet 2009

9 4 Förmögenhetsfördelningen Figur 3. Andel av hushållen med negativ nettoförmögenhet Sverige Canada USA (SCF 2001) USA (PSID 2001) Finland Storbritannien Tyskland Italien 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006) LWS visar också att Sverige är det undersökta land där mediannettoförmögenheten är lägst. I den fördelningspolitiska debatten har länge inkomsternas fördelning länge debatterats hårdast. Vi tycker att förmögenheternas fördelning borde diskuteras mycket mer. Inte minst som det mycket väl kan finnas ett samband mellan liten spridning i inkomster och stor spridning i förmögenheter Lägre skatter större jämlikhet 9

10 5 Vem är förmögen i Sverige? Sverige har alltså relativt ojämlikt fördelad förmögenhet. Men hur ser då de förmögna i Sverige ut? Svaret kan även det vara överraskande. Att fyra av tio förmögna hushåll tjänar mindre än snittinkomsten i Sverige är till exempel knappast uppenbart. I det här avsnittet av rapporten studerar vi alltså de förmögna. Med det menar vi de svenska hushåll som hade en beskattningsbar förmögenhet innan förmögenhetsskatten avskaffades. Det är naturligtvis inte det enda sättet att studera förmögenheter. I avsnitt 2 använde vi oss till exempel av SCB-underökningen HINK (numera HEK). Men att studera enbart de med en beskattningsbar förmögenhet ger oss ändå en bra bild av den del av befolkningen som i något avseende kan sägas vara förmögen. Totalt rör det sig om ungefär hushåll, en knapp tiondel av alla hushåll i landet. Vad menas med beskattningsbar förmögenhet? När vi talar om hushåll med beskattningsbar förmögenhet menar vi de hushåll som fick betala förmögenhetsskatt år 2006, det sista år som förmögenhetsskatten togs ut. I praktiken betydde det en förmögenhet större än 1,5 miljoner kronor för enskilda och större än 3 miljoner kronor sammanlagt för gifta par. 10 Lägre skatter större jämlikhet 2009

11 5 Vem är förmögen i Sverige? Det överraskar nog ingen att förmögna hushåll har högre inkomster i genomsnitt än snitthushållet. Figur 4 visar hur medelinkomsten utvecklat sig under åren 1996 till och med Diagrammet är uppdelat på två grupper: samtliga hushåll 18 till 64 år och förmögna hushåll i samma åldersgrupp. Med förmögna hushåll avses de hushåll som haft en beskattningsbar förmögenhet Samtliga hushåll Förmögna hushåll Källa: SCB (2009) Som väntat ser vi här ett samband mellan inkomst och beskattningsbar förmögenhet. Det genomsnittliga förmögna hushållet har högre inkomster än snittet för samtliga hushåll. Men genomsnittsinkomsten berättar inte hela historien. Den påverkas lätt kraftigt av enskilda extrema värden. Personer med stora inkomster snedvrider lätt bilden. För att komma runt det problemet kan vi till exempel titta på hur många av de förmögna hushållen som tjänade mer pengar på arbete än genomsnittshushållet. Resultatet här är betydligt mer förvånande. En majoritet av de förmögna tjänar visserligen bättre än genomsnittet. Men övervikten är relativt liten, bara knappt 10 procent. Fyra av tio bland de förmögna har med andra ord lägre arbetsinkomster än snitthushållet i Sverige. Frågan är därför hur många av de förmögna som arbetade ihop sina förmögenheter Lägre skatter större jämlikhet 11

12 5 Vem är förmögen i Sverige? Figur 5. Andel av de förmögna hushållen som tjänat bättre respektive sämre än medianhushållet de senaste tio åren 40,1% Arb.ink. i decil 1-5 Arb.ink. i decil ,9% Källa: LINDA (2009) 5.1 Skatternas effekter Vad är det då i praktiken som gör att förmögenhet blivit så pass frikopplat från inkomst? I Sveriges fall har flera teorier förts fram, men att Sveriges höga marginalskatter spelar roll finns det mycket som pekar på. I praktiken innebär höga marginalskatter just att hushållen får mindre marginaler. Mindre marginaler betyder mindre sparande i hushållen, och en mindre buffert. Det är i regel just den bufferten som blir grundplåten i en förmögenhet som jobbas ihop (Cagetti, 2003). När marginalskatterna når så pass höga nivåer som femtioprocentig inkomstskatt (plus löneskatter) avskräcker dessutom skatten många med lite högre inkomster ( i månaden och uppåt) från att jobba fler timmar eller kräva högre lön. Istället blir ledighet och längre semester eller andra skattefria förmåner bra alternativ till löneökningar. 12 Lägre skatter större jämlikhet 2009

13 5 Vem är förmögen i Sverige? Tabell 4. Hushållens nettosparande i Sverige och OECD som andel av disponibel inkomst Sverige 6,1% 4,0% 1,1% 5,4% OECD 9,7% 12,1% 11,2% 9,8% OECD Europa 12,0% 13,6% 11,6% 10,9% Källa: Henrekson (2005) Istället för att hantera osäkerhet genom ett eget hushållssparande blir hushållen dessutom betydligt mer beroende av de offentliga transfererings- och bidragssystemen. När sparandet blir en svårare väg att gå är det inte märkligt att sambandet mellan arbetsinkomster och förmögenhet försvagas. Skulle det då i praktiken vara möjligt för en vanlig löntagare som tjänade lite bättre att spara sig förmögen? Om vi använder en löntagare med i månadslön som exempel betalar han eller hon i dag ungefär kronor i inkomstskatt och löneskatter varje månad. Tabell 5. Förmögenhetsbildning i praktiken ett enkelt exempel År (årets slut) Scenario 1 sparande 5000 kronor Scenario 2 sparande 0 kronor i månaden i månaden Om skatterna vore ungefär kronor lägre i månaden som exempel, skulle det med fyra procents genomsnittlig avkastning ta ungefär 14 år att spara sig till miljonär, förutsatt att löntagaren i vårt exempel lade undan den sänkta skatten, utan något annat sparande. Att spara sig förmögen är med andra ord långt ifrån någon omöjlighet, särskilt inte om skatten sänks. Det blir naturligtvis ännu enklare om det finns något annat sparutrymme än det som ges av skattesänkningar kronor lägre skatt i månaden kan låta mycket. Men bara sedan år 2006 har personen i vårt exempel fått över kronor lägre skatt varje månad. Att definitionen av den som är förmögen i skattehänseende historiskt ungefär motsvarat förmågan att köpa en etta i Stockholm kontant är sedan en separat diskussion. 1 Med förmögen avses här en miljon i tillgångar Lägre skatter större jämlikhet 13

14 5 Vem är förmögen i Sverige? 5.2 Fastigheter och förmögenhet Ett tecken på att spekulation i kapitaltillgångar, exempelvis fastigheter, är en bättre väg till rikedom än arbete är att kopplingen mellan förmögenhet och taxeringsvärden är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomster och förmögenhet. Som vi visat tidigare i denna rapport tjänar något över 40 procent av de förmögna hushållen sämre än det genomsnittliga hushållet i Sverige. Figur 6. Andel av de förmögna hushållen som har högre respektive lägre taxeringsvärde för fastighet än medianhushållet 16% Tax.värde i decil 1-5 Tax.värde i decil % Källa: LINDA (2009) Samtidigt har hela 84 procent av de förmögna hushållen ett taxeringsvärde som är högre än genomsnittet i Sverige. Att associationen mellan taxeringsvärden och förmögenhet är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomster och förmögenhet är inget slutgiltigt bevis för att arbete inte är vägen till rikedom. Men vi får ändå en fingervisning om att höga arbetsinkomster knappast är en förutsättning för att bli förmögen. Åtminstone inte så länge man äger ett värdefullt hus 14 Lägre skatter större jämlikhet 2009

15 5 Vem är förmögen i Sverige? 5.3 Förmögenhet och inkomst en närmare titt Att mer än fyra av tio förmögna hushåll i arbetsför ålder tjänar mindre än snitthushållet berättar naturligtvis inte hela historien. Här nedanför studerar vi därför hushållens arbetsinkomster och förmögenhet mer ingående, med hjälp av inkomstoch förmögenhetsmatriser. Tabell 6. Sambandet mellan arbetsinkomst och beskattningsbar förmögenhet år 2006, för hushåll med beskattningsbar förmögenhet Beskattningsbar förmögenhet (fbesk) Arbets- Dec 1 Dec 2 Dec 3 Dec 4 Dec 5 Dec 6 Dec 7 Dec 8 Dec 9 Dec 10 inkomst Dec 1 12,2 14,5 17,2 10,4 6,1 7,4 8,7 6,6 7,5 12,9 CARBHL) Dec 2 9,2 11,7 11,5 6,6 5,5 6,4 6,1 5,7 6,9 8,6 Dec 3 11,5 11,1 9,9 6,4 5,5 5,5 6,2 5,9 4,5 6,8 Dec 4 11,7 9,3 10,3 6,1 5,9 5,1 3,5 3,3 4,9 3,2 Dec ,5 11,9 8,2 5,9 5,1 5,6 4,1 6 3,8 Dec 6 13,5 12,1 11,6 9,6 7 5,8 7,2 7,4 6 5 Dec 7 7,9 6,9 8,6 8,3 8,1 7,7 6,5 7,8 6,2 5,1 Dec 8 6,4 6,1 7,2 9,7 9,8 9 7,2 8,3 5,7 5 Dec 9 5,3 6 5, ,6 12,3 12,7 14,2 11,1 9,3 Dec 10 6,3 5,8 6,7 24,7 32,8 35,7 36,2 36,7 41,3 40,3 Källa: LINDA Tabell 6 illustrerar sambandet mellan arbetsinkomst och förmögenhet år Av tabellen kan vi till exempel utläsa att 12,2 procent av den tiondel av de förmögna hushållen som har de lägsta arbetsinkomsterna också tillhör den lägsta förmögenhetsdecilen, samtidigt som 40,3 procent av den tiondel hushåll som har de högsta inkomsterna också tillhör de tio procenten som har störst beskattningsbar förmögenhet. Som framgår av en snabb blick på matrisen är sambandet mellan vilken decil ett hushåll hör till i inkomstfördelningen respektive vilken decil ett hushåll hör till i förmögenhetsfördelningen stark bara i de absolut högsta inkomstklasserna. Efter det klingar relationen mellan arbetsinkomst och förmögenhet snabbt av. Inte ens i den tiondel som tjänar mest av de förmögna ligger en majoritet i den högsta förmögenhetsklassen. Riktar vi blicken utanför den tiondel som har högst inkomster blir alltså relationen mellan förmögenhet och arbetsinkomst mycket svag. Vad beror det då på att så pass många förmögna hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder har inkomster under genomsnittet för hela befolkningen i arbetsför ålder? En möjlig förklaring är att de förmögnas inkomster tidigare varit högre, men att de nu lever på kapitalinkomster. Även om det nog är svårt att leva på ett kapital på en och en halv till två miljoner kronor kan det vara möjligt för vissa att åtminstone trappa ner när det finns pengar på banken. Ett sätt att undersöka effekten av tidigare inkomster är att jämföra de förmögnas ackumulerade inkomster de senaste tio åren med hela befolkningens inkomster. Som tidigare jämför vi bara personer i arbetsför ålder. I matrisen nedan ser vi resultatet: 2009 Lägre skatter större jämlikhet 15

16 5 Vem är förmögen i Sverige? Tabell 7. Sambandet mellan ackumulerad arbetsinkomst och beskattningsbar förmögenhet år 2006, för hushåll med beskattningsbar förmögenhet Beskattningsbar förmögenhet (fbesk) Arbets- Dec 1 Dec 2 Dec 3 Dec 4 Dec 5 Dec 6 Dec 7 Dec 8 Dec 9 Dec 10 inkomst Dec 1 8,3 10,6 13,4 5 2,8 3 3,2 3,4 2,9 6,5 CARBHL) Dec 2 13,4 11,1 11,6 4,7 2,5 2,8 3,1 3,1 3,8 4,2 Dec 3 12,5 11,3 9,8 3,6 3,1 4,6 2,7 2,9 2,8 3,7 Dec 4 15,7 15,3 11,7 6,6 3,2 3,6 4,8 4,2 4,4 4,1 Dec 5 12,4 12,6 13,3 9,7 4,1 5,3 5,1 3,9 5 2,9 Dec 6 12,3 11,1 10,7 8,5 7,2 5,7 6 7,1 4,6 5,1 Dec 7 6,6 9 7,2 8,3 8,1 7,5 7 7,2 6,7 6,3 Dec 8 6 6,8 7,1 8,2 7,9 10,8 8,3 6,4 8,3 7,1 Dec 9 6,1 4,9 6,4 15,1 18,1 16,2 15,5 17,1 11,5 11 Dec 10 6,8 7,2 8,8 30, ,5 44,3 44,6 50,2 49,2 Källa: LINDA Bland de förmögna finns det som matrisen visar återigen ett relativt starkt samband mellan inkomster och förmögenhet i den högsta inkomstdecilen, även vad gäller ackumulerad inkomst. Men bortsett från de förmögna som tjänar absolut bäst är sambandet fortfarande svagt mellan arbetsinkomst och förmögenhet bland en mycket stor del av befolkningen med beskattningsbar förmögenhet. 16 Lägre skatter större jämlikhet 2009

17 Analys och slutsatser 6 Analys och slutsatser Som vi har sett har Sverige internationellt sett ojämnt fördelade förmögenheter och mycket jämnt fördelade inkomster. Dessutom är det tydligt att en mycket stor andel av de förmögna har normala inkomster, eller rent av inkomster under genomsnittet för alla hushåll. Fyra av tio av de förmögna hushållen tjänar sämre än snitthushållet i Sverige. Vi anser att det är tydligt att det inte finns någon motsättning mellan jämnt fördelade inkomster och ojämnt fördelad förmögenhet. Tvärtom kan det vara så att jämnt fördelade inkomster och höga marginalskatter gör så att färre har råd att spara. När fler stängs ute från sparande blir förmögenhetsbilden mer ojämn. Den traditionella svenska reaktionen på ojämlikhet har varit att beskatta de rika extra hårt. Som ett resultat har Sverige ganska få verkligt rika, både när det kommer till inkomster och förmögenheter. När vi talar om de förmögna i rapporten går trots allt gränsen ungefär vid kostnaden för en enrumslägenhet i Stockholm, inte vid prislappen för en egen privatjet. Därför blir också extraskatter på höginkomsttagare och förmögna i Sverige mest till symbolhandlingar. Värnskatt och förmögenhetsskatt drog tillsammans in några promille av offentliga sektorns skatteintäkter. Att beskatta förmögenhet i Sverige handlar i praktiken om att försämra för dem man tycker har för mycket, inte om att dra in pengar till offentlig verksamhet. Ojämlikheten i den svenska förmögenhetsbilden beror alltså inte på att de rika har så pass mycket den beror på att människor med vanliga inkomster har så pass lite. Och det problemet råder vi knappast bot på med hjälp av ännu högre skatter. Förutom att ojämlikheten ökas så snedvrids dessutom människors ansträngningar av dagens situation. Det blir mer attraktivt att satsa på olika former av spekulation, snarare än på sin karriär. Det är inget fel med att satsa på till exempel fastigheter eller aktier. Men Sverige skulle kunna tjäna på att göra det möjligt för fler att lägga undan en större del av sin arbetsinkomst. En rapport från Swedbank (2009) visar att en dryg tredjedel av alla vuxna svenskar inte har något sparkapital överhuvudtaget, eller som mest kronor. Samma rapport visar också att ambitionerna att spara är större än vad de flesta anser sig ha råd att lägga undan. 2 Det är problematiskt med tanke på att många istället måste låna pengar för tillfälliga oförutsedda utgifter, och riskerar att hamna i skuldfällor. Sverige beskattar låga inkomster relativt högt i jämförelse med många andra länder. Om exempelvis grundavdraget höjdes, skulle en del av denna problematik kunna lösas. På andra sidan av förmögenhetsfördelningen skulle det gå att lägga undan mer pengar om skatten på högre inkomster sänktes. Den statliga inkomstskatten, inklusive den så kallade värnskatten, gör idag att många välutbildade får ganska små marginaler. Dessutom tjänar de mer på att öka sin ledighet snarare än att jobba extra eller satsa på karriären. Därför är sänkta inkomstskatter viktigt både för att hushållen ska få bättre buffertar och större vardagstrygghet och för att Sverige ska få en mindre snedvriden och mer jämn fördelning av förmögenheterna. 2 Så sparar svenskarna IV, Swedbank, Institutet för privatekonomi, mars Lägre skatter större jämlikhet 17

18 7 Appendix Att mäta förmögenhet Förmögenheter är betydligt svårare att mäta än inkomster. I huvudsak finns två metoder: registerstatistik och intervjuundersökningar. Båda har föroch nackdelar. Registerstatistiken finns i dagsläget bara att tillgå från tidigare år eftersom förmögenhetsskatten har avskaffats. Registerstatistiken omfattar också bara beskattningsbar förmögenhet och inkluderar således inte tillgångar som inte har varit beskattningsbara, såsom O-listade aktier, guld med mera. Förmögenhetsvärdet kan också avvika från marknadsvärdet, vilket är fallet med exempelvis bostadsrätter. Intervjubaserad statistik kan fånga detta men det finns inga garantier för att svaren är ärliga och urvalet blir ofta för litet eftersom de största förmögenheterna ägs av ett fåtal. Statistiken omfattar inte pensionsrätter eftersom dessa inte är direkt registrerade på individen. Skulle pensionsrätterna räknas in skulle för mögenhetsfördelningen bli jämnare än vad den officiella statistiken ger vid handen. Det är dock inte självklart att dessa borde räknas. Dels är det en förmögenhet som hushållen saknar direkt tillgång till, dels finns ett visst mått av politisk osäkerhet när det gäller pensionerna. Värt att framhålla är att förmögenhetsfördelningen varierar med konjunkturen. Under perioder av god börstillväxt ökar spridningen, för att minska i sämre tider. Detta beror på att den finansiella förmögenheten är koncentrerad till ett relativt litet antal hushåll. Källor Cagetti, Marco, Wealth Accumulation over the Life Cycle and Precautionary Savings, Journal of Business & Economic Statistics, Vol. 21, 2003 Henrekson, Entrepreneurship, A Weak Link in the Welfare State, Industrial and corporate change, (2005) Riksdagens utredningstjänst (RUT), Dnr 2009:1216, (2009) Sierminska, Eva, Brandolini, Andrea and Smeeding, Timothy M, Comparing Wealth Distribution Across Rich Countries, First Results from the Luxembourg Wealth Study, augusti 2006 Statistiska Centralbyrån, Hushållens Ekonomi 2007, december 2008 Swedbank, Så sparar svenskarna IV, Institutet för privatekonomi, mars 2009 Egna uttag ur databasen LINDA/SCB 18 Lägre skatter större jämlikhet 2009

19 8 Detta är Skattebetalarna Skattebetalarnas Förening är en ideell och partipolitiskt oberoende organisation med hundratusen medlemmar, som verkar för god hushållning med skattemedel, låga och synliga skatter samt rättssäkerhet för skattskyldiga. Skatterna är ditt livs största utgift och investering. Men får du valuta för dina skattepengar? Skattebetalarnas Förening är din röst, och ditt stöd, för att sprida kunskap och skapa opinion i frågor om skatt. Vi har en intensiv dialog med politiker, medier och andra opinionsbildare. Vi utreder och kartlägger hur stat, kommuner och landsting kan bli effektivare. Vi granskar slöseri och ifrågasätter. Och vi lyfter fram exempel på hur välfärdsfrågorna kan lösas på nya sätt. Vi arbetar också för att öka rätts säkerheten på skatteområdet. Som medlem får du skattetips, tillgång till skatterådgivning, åtta nummer av tidningen Sunt Förnuft, nyhetsbrev, bokrabatter och förmånliga erbjudanden om privatvårds- och sakförsäkringar. Dessutom har du möjlighet att teckna vår Skatteprocessgaranti. Då vi arbetar utan vinstintresse går eventuellt överskott tillbaka in i verksamheten. Välkommen som medlem! Läs mer på Lägre skatter större jämlikhet 19

20 Det är svårt att bli rik på hederligt arbete i Sverige, för att citera näringsminister Maud Olofsson. I den här rapporten pekar vi på både dagens situation och de bakomliggande orsakerna. Vi visar för det första att den jämna inkomstfördelningen i Sverige jämfört med andra länder är associerad med en ojämn förmögenhetsfördelning. Vi visar också att mer än fyra av tio förmögna hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder tjänade mindre än genomsnittshushållet i Sverige i arbetsinkomst. Till sist visar vi att kopplingen mellan förmögenhet och fastighetsvärden är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomst och förmögenhet i samma grupp. Det beror troligtvis helt enkelt på att den som vill spara ihop en lite större summa måste hitta andra vägar än arbete, såsom att spekulera i aktier, lotterier eller fastigheter. Med ett konkret exempel går vi igenom hur lägre skatter i praktiken kan leda till att fler kan bilda sig en förmögenhet genom vanligt arbete. Det är naturligtvis inget fel med att spara i aktier eller att bli rik på fastigheter. Men när det upplevs som svårt att få ihop ett eget sparkapital genom arbete så riskerar ekonomin att snedvridas. Allt för mycket energi läggs på finans- och bostadsmarknaden och alltför lite på hederligt arbete. Genom att sänka de mycket höga skatterna på arbete kan vi råda bot på det problemet.

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer

Inkomstfördelningen bland pensionärer Rapport till Finanspolitiska rådet 202/5 Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet De åsikter som uttrycks

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 27 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna Jan Strandström / Folio Bildbyrå Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter PIAAC Finländska vuxnas 202 grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna PIAAC 202 I den internationella

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 2011 1 Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, grundades 1966 i syfte att verka för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Kapitalskatterna och företagarverksamheten

Kapitalskatterna och företagarverksamheten Näringslivets forskningsinstitut Projektet Familjeföretagandet, ägarbeskattningen och den ekonomiska utvecklingen Kapitalskatterna och företagarverksamheten Av Gunnar Du Rietz, Dan Johansson och Nils Karlson

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002 MMS Månadsrapport TV-tittandet under november 2002 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under november 2002. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..

Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012 En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 3 6 JULI 2012 Vem är kontospararen? Tre miljarder kronor. Så mycket

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll

Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll Innehåll Sammanfattning..........................................................3 Avskaffa pensionärsskatten... 4 Jämna

Läs mer

av arbetet, lönen och skatterna Inkomstfördelningen som resultat Juni 2010 Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits?

av arbetet, lönen och skatterna Inkomstfördelningen som resultat Juni 2010 Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits? Inkomstfördelningen som resultat av arbetet, lönen och skatterna Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits? Juni 2010 Eva Löfbom Omslag: Emelie Ek är ansvarig för sociala medier på Volkswagen

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

FÖRETAGSPRODUKTER Företagsprodukter från Skattebetalarnas Förening

FÖRETAGSPRODUKTER Företagsprodukter från Skattebetalarnas Förening FÖRETAGSPRODUKTER Företagsprodukter från Skattebetalarnas Förening VÄLKOMMEN TILL SKATTEBETALARNA Du vet hur viktigt det är att få hjälp och ersättning om något oförutsett händer. Hur viktigt det är att

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Inkvartering 2006:9 Tel. 25491 12.10.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2006 Hotellövernattningarna från Finland ökar Totala antalet övernattningar

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008 SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och

Läs mer

Bröllopsbestyr. Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras

Bröllopsbestyr. Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras Bröllopsbestyr Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras Ylva Yngveson Institutet för Privatekonomi April 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bröllopsbestyr... 3 Om undersökningen... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer