Lägre skatter större jämlikhet Lägre skatter större jämlikhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lägre skatter större jämlikhet. 2009 Lägre skatter större jämlikhet"

Transkript

1 0 Lägre skatter större jämlikhet 2009 Lägre skatter större jämlikhet 1

2 Innehåll medarbetare 1 Vd har ordet sid 3 2 Sammanfattning sid 4 3 Inledning och bakgrund sid 5 4 FÖRMÖGENHETSFÖRDELNINGEN sid 7 5 VEM ÄR FÖRMÖGEN I SVERIGE? sid 10 5:1 Skatternas effekter sid 12 5:2 Fastigheter och förmögenhet sid 14 5:3 Förmögenhet och inkomst en närmare titt sid 15 Arvid Malm, Chefekonom 6 analys och slutsatser sid 11 7 APPENDIX: ATT MÄTA FÖRMÖGENHET sid 18 7 KÄLLOR sid 18 8 Detta är skattebetalarna sid 19 Henrik RS Olsson, Utredare Helena Olsson, Nationalekonom Rapporter som belyser skatt från olika håll Lägre skatter större jämlikhet är den sjunde i en serie rapporter om skatterna och samhället som Skattebetalarnas Förening ger ut. Antina-Maria Hessel, Presschef på Skattebetalarnas Förening Nina Ämting, Original och repro på Done AB Postadress: Box 3319, Stockholm, besöksadress: Kammakargatan 22, 8 tr, tel: , fax: , e-post: hemsida: ansvarig utgivare: Robert Gidehag, rapportförfattare: Svend Dahl, redaktör: Antina-Maria Hessel, art director: Tina Engvall, repro: Done, tryck: Wassberg+Skotte Tryckeri AB, omslagsillustration: Pia Koskela, ISBN: Lägre skatter större jämlikhet 2009

3 Vd har ordet Det är svårt att jobba sig rik Idag finns det fler skäl än den berömda svenska avundsjukan till att fundera över grannens konsumtion. För stora grupper är det problematiskt att skaka fram för en oväntad utgift. Låt oss ta ett exempel: familjen Andersson, i ett radhusområde i en av tillväxtregionernas förorter. Han banktjänsteman på mellannivå och hon lärarinna på mellanstadiet. Precis som alla andra lägger de varje månad en stor del av inkomsten på räntor, amorteringar, mat och andra ganska basala utgifter. Det är vad de flestas löner efter skatt räcker till i Sverige. Så ser det oftast ut i den svenska medelklassen. Men i oktober, lagom till höstens och vinterns mörker, köper familjen en hemmabio som installeras i radhuset. När inte filmtittandet räcker för att pigga upp i den slaskiga årstiden åker Anderssons till Thailand i två veckor. Allt som allt en konsumtionsutgift på över kronor. Hur går detta till, undrar många. Kanske framförallt alla de med liknande inkomster som ändå inte har denna möjlighet. För en ekonom är detta ganska spännande i ett lite större perspektiv. Inkomststatistiken talar sitt tydliga språk, de flestas inkomster ligger inom ett snävt intervall. Vi skall inte ha råd att göra som familjen Andersson ovan. Endast en mycket liten elit kan ur sin löpande ekonomi finansiera en resa för en hel familj till Thailand och en hemmabio. Ändå ser vi dagligen bevis på motsatsen. Utanför mitt fönster rullar stora stadsjeepar, hemmabio blir allt vanligare och allt som oftast är det släckt 1 hos grannarna i min bostadsrättsförening när familjerna åkt utomlands. Enkelt uttryckt, konsumtionen tycks ha kopplats loss från inkomsterna på ett helt nytt sätt. Men det sker bara för delar av befolkningen, för andra inte. Därför ökar också skillnaden i konsumtionsstandard mellan människor mycket snabbare än i inkomst. Det som beskrivs ovan är en av de mest problematiska bitarna i den svenska välfärdsmodellen och som det talas tyst om. Den svenska inkomstfördelningen är i ständig fokus för utjämningsdebatten och på detta område har också utjämningen gått mycket långt. Nästan ingen kan på allvar påverka sin ekonomi med lönekarriär. Men vad gäller förmögenheter ser bilden helt annorlunda ut. För det första, ytterst få har en förmögenhet att tala om. För stora grupper är det problematiskt att skaka fram för en oväntad utgift. Detta är naturligtvis en allvarlig brist i den svenska tryggheten. För det andra är de förmögenheter som trots allt finns extremt ojämnt fördelade, även i ett internationellt perspektiv. För det tredje uppkommer de slumpmässigt, inte sällan av tursamma bostadsaffärer (vilket är förklaringen till familjens Anderssons excesser ovan). Dessa tre egenskaper hos den svenska förmögenhetsfördelningen hänger intimt samman med den utjämningspolitik, främst via skattesystemet, som i decennier har gett Sverige världens jämnaste inkomstfördelning. Sambandet mellan inkomst, egen ansträngning, och förmögenhet har nästan helt kopplats ur. Är det verkligen en rimlig politik för rättvisa? Robert Gidehag vd för Skattebetalarna 2009 Lägre skatter större jämlikhet 3

4 2 Sammanfattning Utjämnade inkomster ojämna förmögenheter Det är svårt att bli rik på hederligt arbete i Sverige, för att citera näringsminister Maud Olofsson. I den här rapporten pekar vi på både dagens situation och de bakomliggande orsakerna. Vi visar för det första att den jämna inkomstfördelningen i Sverige jämfört med andra länder är associerad med en ojämn förmögenhetsfördelning. Vi visar också att mer än fyra av tio förmögna hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder tjänade mindre än genomsnittshushållet i Sverige i arbetsinkomst. Till sist visar vi att kopplingen mellan förmögenhet och fastighetsvärden är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomst och förmögenhet i samma grupp. Det beror troligtvis helt enkelt på att den som vill spara ihop en lite större summa måste hitta andra vägar än arbete, såsom att spekulera i aktier, lotterier eller fastigheter. Med ett konkret exempel går vi igenom hur lägre skatter i praktiken kan leda till att fler kan bilda en förmögenhet genom vanligt arbete. Det är naturligtvis inget fel med att spara i aktier eller att bli rik på fastigheter. Men när det upplevs som svårt att få ihop ett eget sparkapital genom arbete så riskerar ekonomin att snedvridas. Allt för mycket energi läggs på finans- och bostadsmarknaden och alltför lite på hederligt arbete. Genom att sänka de mycket höga skatterna på arbete kan vi råda bot på det problemet. 4 Lägre skatter större jämlikhet 2009

5 Inkomstfördelningen 3 Att Sverige har en internationellt sett jämn inkomstfördelning känner de flesta till. Som tabellen nedan visar har Sverige och Danmark världens lägsta inkomstspridning: Tabell 1: Inkomstojämlikhet Sammanfattningsmått från 2000-talets mitt (OECD, 2009) Inledning och bakgrund Ginikoefficient Interdecilratio P90/P10 Interdecilratio P50/P10 Nivå Rang Nivå Rang Nivå Rang Danmark 0,23 1 2,72 1 1,75 3 Sverige 0,23 2 2,79 2 1,72 1 Luxemburg 0,26 3 3,25 8 1,86 10 Österrike 0,27 4 3, ,82 7 Belgien 0,27 9 3, ,97 14 Tjeckien 0,27 5 3,20 5 1,74 2 Finland 0,27 7 3,21 6 1,86 11 Nederländerna 0,27 8 3,23 7 1,86 12 Slovakien 0,27 5 3,26 9 1,86 13 Frankrike 0, , ,82 8 Island 0, ,10 4 1,76 4 Norge 0, ,83 3 1,77 5 Schweiz 0, , ,83 9 Ungern 0, , ,78 6 Australien 0, , ,09 18 Tyskland 0, , ,08 17 Korea 0, , ,50 27 OECD-genomsnitt 0,31.. 4,16.. 2,09.. Kanada 0, , ,14 20 Grekland 0, , ,18 21 Japan 0, , ,43 26 Spanien 0, , ,32 23 Irland 0, , ,29 22 Nya Zeeland 0, , ,06 16 Storbritannien 0, , ,99 15 Italien 0, , ,11 19 Polen 0, , ,42 25 USA 0, , ,69 29 Portugal 0, , ,35 24 Turkiet 0, , ,67 28 Mexico 0, , ,86 30 Källa: OECD (2009) 2009 Lägre skatter större jämlikhet 5

6 3 Inledning och bakgrund Tabell 2. Totala inkomster för hela befolkningen över 18 år. Decil Decilgränser, kronor (avser bruttoinkomst) Motsvarar månadsinkomst brutto kr kr Motsvarar nettoinkomst/mån (ca*) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Decil Decilgränser, kronor (avser bruttoinkomst) *Antar genomsnittlig kommunal- och landstingsskatt Motsvarar nettoinkomst/mån (ca) Motsvarar nettoinkomst/mån (ca) Källa: Riksdagens utredningstjänst (2009) och egna beräkningar Att den rikaste tiondelen av Sverige börjar vid kronor i månaden i inkomst, samtidigt som medianen ligger på cirka kronor i månaden bekräftar bilden av att inkomstfördelningen är mycket sammanpressad. Vad betyder Ginikoefficient? Ginikoefficienten är ett statistiskt mått på spridning som utvecklades av den italienske statistikern Corrado Gini. Ginikoefficienten varierar mellan 0 och 1. Enkelt uttryckt betyder ett värde på 0 total jämlikhet, medan ett värde på 1 motsvarar maximal spridning. Att Sverige har en Ginikoefficient på 0,23 betyder med andra ord att svenska inkomster är mer jämnt fördelade än inkomsterna i Kanada, där Ginikoefficienten är 0,32. Ibland uttrycks Ginikoefficienten som ett Giniindex. Då har helt enkelt Ginikoefficienten multiplicerats med 100 för att förbättra läsbarheten. Hur ser då den jämna inkomstfördelningen ut i praktiken? I tabell 2 visar vi hur inkomsterna fördelar sig i Sverige för alla invånare över 18 år. Observera att vi först vid den femte till sjätte decilen börjar vi komma in på totalinkomster som motsvarar genomsnittslönen för en heltidsarbetande undersköterska eller fritidspedagog. 6 Lägre skatter större jämlikhet 2009

7 4 Förmögenhetsfördelningen Att förmögenhetsfördelningen är betydligt mer ojämn än inkomstfördelningen är enkelt att konstatera. I tabell 3 visar vi fördelningen av förmögenhet för Sveriges befolkning. Tabell 3. Fördelning av nettoförmögenhet i Sverige år 2007 (1000-tals kr) Decil Netto förmögenhet i intervallet Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skulder 1 < < Nettoförmögenhet Källa: SCB/HEK (2008) Det är tydligt att spridningen är betydligt större vad gäller förmögenhet, jämfört med inkomstfördelningen. Det gäller även i den övre halvan av fördelningen. Medianpersonen i Sverige har med andra ord en medianförmögenhet på cirka kronor, medan den tiondel som tjänar mest har över 4 miljoner kronor i nettoförmögenhet. Vad som är mindre känt är att Sveriges fördelning av förmögenhet är ovanligt ojämn jämfört med i många andra länder. Enligt den internationella Luxembourg Wealth Survey, där rikedomsfördelningen i sex olika europeiska länder och USA jämförs, är Sverige det undersökta land där förmögenheterna är mest ojämlikt fördelade i stort, d.v.s. Sverige har den högsta ginikoefficienten för förmögenhet Lägre skatter större jämlikhet 7

8 4 Förmögenhetsfördelningen Figur 1. Gini-index över förmögenhetsfördelning (Högre = Större koncentration) Sverige USA (SCF 2001) USA (PSID 2001) Tyskland Canada Finland Storbritannien Italien Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006) Bara USA ligger dessutom högre än Sverige när det gäller andelen av den samlade förmögenheten som ägs av den rikaste procenten bland hushållen. Figur 2. De förmögnaste 1 procent av hushållens andel av den samlade förmögenheten USA (SCF 2001) USA (PSID 2001) Sverige Canada Tyskland Finland Italien Storbritannien 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006) Sverige är också det land i undersökningen där störst andel av hushållen är nettoskuldsatta, det vill säga att hushållets tillgångar är mindre än dess skulder. 8 Lägre skatter större jämlikhet 2009

9 4 Förmögenhetsfördelningen Figur 3. Andel av hushållen med negativ nettoförmögenhet Sverige Canada USA (SCF 2001) USA (PSID 2001) Finland Storbritannien Tyskland Italien 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Källa: Sierminska, Brandolini och Smeeding (2006) LWS visar också att Sverige är det undersökta land där mediannettoförmögenheten är lägst. I den fördelningspolitiska debatten har länge inkomsternas fördelning länge debatterats hårdast. Vi tycker att förmögenheternas fördelning borde diskuteras mycket mer. Inte minst som det mycket väl kan finnas ett samband mellan liten spridning i inkomster och stor spridning i förmögenheter Lägre skatter större jämlikhet 9

10 5 Vem är förmögen i Sverige? Sverige har alltså relativt ojämlikt fördelad förmögenhet. Men hur ser då de förmögna i Sverige ut? Svaret kan även det vara överraskande. Att fyra av tio förmögna hushåll tjänar mindre än snittinkomsten i Sverige är till exempel knappast uppenbart. I det här avsnittet av rapporten studerar vi alltså de förmögna. Med det menar vi de svenska hushåll som hade en beskattningsbar förmögenhet innan förmögenhetsskatten avskaffades. Det är naturligtvis inte det enda sättet att studera förmögenheter. I avsnitt 2 använde vi oss till exempel av SCB-underökningen HINK (numera HEK). Men att studera enbart de med en beskattningsbar förmögenhet ger oss ändå en bra bild av den del av befolkningen som i något avseende kan sägas vara förmögen. Totalt rör det sig om ungefär hushåll, en knapp tiondel av alla hushåll i landet. Vad menas med beskattningsbar förmögenhet? När vi talar om hushåll med beskattningsbar förmögenhet menar vi de hushåll som fick betala förmögenhetsskatt år 2006, det sista år som förmögenhetsskatten togs ut. I praktiken betydde det en förmögenhet större än 1,5 miljoner kronor för enskilda och större än 3 miljoner kronor sammanlagt för gifta par. 10 Lägre skatter större jämlikhet 2009

11 5 Vem är förmögen i Sverige? Det överraskar nog ingen att förmögna hushåll har högre inkomster i genomsnitt än snitthushållet. Figur 4 visar hur medelinkomsten utvecklat sig under åren 1996 till och med Diagrammet är uppdelat på två grupper: samtliga hushåll 18 till 64 år och förmögna hushåll i samma åldersgrupp. Med förmögna hushåll avses de hushåll som haft en beskattningsbar förmögenhet Samtliga hushåll Förmögna hushåll Källa: SCB (2009) Som väntat ser vi här ett samband mellan inkomst och beskattningsbar förmögenhet. Det genomsnittliga förmögna hushållet har högre inkomster än snittet för samtliga hushåll. Men genomsnittsinkomsten berättar inte hela historien. Den påverkas lätt kraftigt av enskilda extrema värden. Personer med stora inkomster snedvrider lätt bilden. För att komma runt det problemet kan vi till exempel titta på hur många av de förmögna hushållen som tjänade mer pengar på arbete än genomsnittshushållet. Resultatet här är betydligt mer förvånande. En majoritet av de förmögna tjänar visserligen bättre än genomsnittet. Men övervikten är relativt liten, bara knappt 10 procent. Fyra av tio bland de förmögna har med andra ord lägre arbetsinkomster än snitthushållet i Sverige. Frågan är därför hur många av de förmögna som arbetade ihop sina förmögenheter Lägre skatter större jämlikhet 11

12 5 Vem är förmögen i Sverige? Figur 5. Andel av de förmögna hushållen som tjänat bättre respektive sämre än medianhushållet de senaste tio åren 40,1% Arb.ink. i decil 1-5 Arb.ink. i decil ,9% Källa: LINDA (2009) 5.1 Skatternas effekter Vad är det då i praktiken som gör att förmögenhet blivit så pass frikopplat från inkomst? I Sveriges fall har flera teorier förts fram, men att Sveriges höga marginalskatter spelar roll finns det mycket som pekar på. I praktiken innebär höga marginalskatter just att hushållen får mindre marginaler. Mindre marginaler betyder mindre sparande i hushållen, och en mindre buffert. Det är i regel just den bufferten som blir grundplåten i en förmögenhet som jobbas ihop (Cagetti, 2003). När marginalskatterna når så pass höga nivåer som femtioprocentig inkomstskatt (plus löneskatter) avskräcker dessutom skatten många med lite högre inkomster ( i månaden och uppåt) från att jobba fler timmar eller kräva högre lön. Istället blir ledighet och längre semester eller andra skattefria förmåner bra alternativ till löneökningar. 12 Lägre skatter större jämlikhet 2009

13 5 Vem är förmögen i Sverige? Tabell 4. Hushållens nettosparande i Sverige och OECD som andel av disponibel inkomst Sverige 6,1% 4,0% 1,1% 5,4% OECD 9,7% 12,1% 11,2% 9,8% OECD Europa 12,0% 13,6% 11,6% 10,9% Källa: Henrekson (2005) Istället för att hantera osäkerhet genom ett eget hushållssparande blir hushållen dessutom betydligt mer beroende av de offentliga transfererings- och bidragssystemen. När sparandet blir en svårare väg att gå är det inte märkligt att sambandet mellan arbetsinkomster och förmögenhet försvagas. Skulle det då i praktiken vara möjligt för en vanlig löntagare som tjänade lite bättre att spara sig förmögen? Om vi använder en löntagare med i månadslön som exempel betalar han eller hon i dag ungefär kronor i inkomstskatt och löneskatter varje månad. Tabell 5. Förmögenhetsbildning i praktiken ett enkelt exempel År (årets slut) Scenario 1 sparande 5000 kronor Scenario 2 sparande 0 kronor i månaden i månaden Om skatterna vore ungefär kronor lägre i månaden som exempel, skulle det med fyra procents genomsnittlig avkastning ta ungefär 14 år att spara sig till miljonär, förutsatt att löntagaren i vårt exempel lade undan den sänkta skatten, utan något annat sparande. Att spara sig förmögen är med andra ord långt ifrån någon omöjlighet, särskilt inte om skatten sänks. Det blir naturligtvis ännu enklare om det finns något annat sparutrymme än det som ges av skattesänkningar kronor lägre skatt i månaden kan låta mycket. Men bara sedan år 2006 har personen i vårt exempel fått över kronor lägre skatt varje månad. Att definitionen av den som är förmögen i skattehänseende historiskt ungefär motsvarat förmågan att köpa en etta i Stockholm kontant är sedan en separat diskussion. 1 Med förmögen avses här en miljon i tillgångar Lägre skatter större jämlikhet 13

14 5 Vem är förmögen i Sverige? 5.2 Fastigheter och förmögenhet Ett tecken på att spekulation i kapitaltillgångar, exempelvis fastigheter, är en bättre väg till rikedom än arbete är att kopplingen mellan förmögenhet och taxeringsvärden är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomster och förmögenhet. Som vi visat tidigare i denna rapport tjänar något över 40 procent av de förmögna hushållen sämre än det genomsnittliga hushållet i Sverige. Figur 6. Andel av de förmögna hushållen som har högre respektive lägre taxeringsvärde för fastighet än medianhushållet 16% Tax.värde i decil 1-5 Tax.värde i decil % Källa: LINDA (2009) Samtidigt har hela 84 procent av de förmögna hushållen ett taxeringsvärde som är högre än genomsnittet i Sverige. Att associationen mellan taxeringsvärden och förmögenhet är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomster och förmögenhet är inget slutgiltigt bevis för att arbete inte är vägen till rikedom. Men vi får ändå en fingervisning om att höga arbetsinkomster knappast är en förutsättning för att bli förmögen. Åtminstone inte så länge man äger ett värdefullt hus 14 Lägre skatter större jämlikhet 2009

15 5 Vem är förmögen i Sverige? 5.3 Förmögenhet och inkomst en närmare titt Att mer än fyra av tio förmögna hushåll i arbetsför ålder tjänar mindre än snitthushållet berättar naturligtvis inte hela historien. Här nedanför studerar vi därför hushållens arbetsinkomster och förmögenhet mer ingående, med hjälp av inkomstoch förmögenhetsmatriser. Tabell 6. Sambandet mellan arbetsinkomst och beskattningsbar förmögenhet år 2006, för hushåll med beskattningsbar förmögenhet Beskattningsbar förmögenhet (fbesk) Arbets- Dec 1 Dec 2 Dec 3 Dec 4 Dec 5 Dec 6 Dec 7 Dec 8 Dec 9 Dec 10 inkomst Dec 1 12,2 14,5 17,2 10,4 6,1 7,4 8,7 6,6 7,5 12,9 CARBHL) Dec 2 9,2 11,7 11,5 6,6 5,5 6,4 6,1 5,7 6,9 8,6 Dec 3 11,5 11,1 9,9 6,4 5,5 5,5 6,2 5,9 4,5 6,8 Dec 4 11,7 9,3 10,3 6,1 5,9 5,1 3,5 3,3 4,9 3,2 Dec ,5 11,9 8,2 5,9 5,1 5,6 4,1 6 3,8 Dec 6 13,5 12,1 11,6 9,6 7 5,8 7,2 7,4 6 5 Dec 7 7,9 6,9 8,6 8,3 8,1 7,7 6,5 7,8 6,2 5,1 Dec 8 6,4 6,1 7,2 9,7 9,8 9 7,2 8,3 5,7 5 Dec 9 5,3 6 5, ,6 12,3 12,7 14,2 11,1 9,3 Dec 10 6,3 5,8 6,7 24,7 32,8 35,7 36,2 36,7 41,3 40,3 Källa: LINDA Tabell 6 illustrerar sambandet mellan arbetsinkomst och förmögenhet år Av tabellen kan vi till exempel utläsa att 12,2 procent av den tiondel av de förmögna hushållen som har de lägsta arbetsinkomsterna också tillhör den lägsta förmögenhetsdecilen, samtidigt som 40,3 procent av den tiondel hushåll som har de högsta inkomsterna också tillhör de tio procenten som har störst beskattningsbar förmögenhet. Som framgår av en snabb blick på matrisen är sambandet mellan vilken decil ett hushåll hör till i inkomstfördelningen respektive vilken decil ett hushåll hör till i förmögenhetsfördelningen stark bara i de absolut högsta inkomstklasserna. Efter det klingar relationen mellan arbetsinkomst och förmögenhet snabbt av. Inte ens i den tiondel som tjänar mest av de förmögna ligger en majoritet i den högsta förmögenhetsklassen. Riktar vi blicken utanför den tiondel som har högst inkomster blir alltså relationen mellan förmögenhet och arbetsinkomst mycket svag. Vad beror det då på att så pass många förmögna hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder har inkomster under genomsnittet för hela befolkningen i arbetsför ålder? En möjlig förklaring är att de förmögnas inkomster tidigare varit högre, men att de nu lever på kapitalinkomster. Även om det nog är svårt att leva på ett kapital på en och en halv till två miljoner kronor kan det vara möjligt för vissa att åtminstone trappa ner när det finns pengar på banken. Ett sätt att undersöka effekten av tidigare inkomster är att jämföra de förmögnas ackumulerade inkomster de senaste tio åren med hela befolkningens inkomster. Som tidigare jämför vi bara personer i arbetsför ålder. I matrisen nedan ser vi resultatet: 2009 Lägre skatter större jämlikhet 15

16 5 Vem är förmögen i Sverige? Tabell 7. Sambandet mellan ackumulerad arbetsinkomst och beskattningsbar förmögenhet år 2006, för hushåll med beskattningsbar förmögenhet Beskattningsbar förmögenhet (fbesk) Arbets- Dec 1 Dec 2 Dec 3 Dec 4 Dec 5 Dec 6 Dec 7 Dec 8 Dec 9 Dec 10 inkomst Dec 1 8,3 10,6 13,4 5 2,8 3 3,2 3,4 2,9 6,5 CARBHL) Dec 2 13,4 11,1 11,6 4,7 2,5 2,8 3,1 3,1 3,8 4,2 Dec 3 12,5 11,3 9,8 3,6 3,1 4,6 2,7 2,9 2,8 3,7 Dec 4 15,7 15,3 11,7 6,6 3,2 3,6 4,8 4,2 4,4 4,1 Dec 5 12,4 12,6 13,3 9,7 4,1 5,3 5,1 3,9 5 2,9 Dec 6 12,3 11,1 10,7 8,5 7,2 5,7 6 7,1 4,6 5,1 Dec 7 6,6 9 7,2 8,3 8,1 7,5 7 7,2 6,7 6,3 Dec 8 6 6,8 7,1 8,2 7,9 10,8 8,3 6,4 8,3 7,1 Dec 9 6,1 4,9 6,4 15,1 18,1 16,2 15,5 17,1 11,5 11 Dec 10 6,8 7,2 8,8 30, ,5 44,3 44,6 50,2 49,2 Källa: LINDA Bland de förmögna finns det som matrisen visar återigen ett relativt starkt samband mellan inkomster och förmögenhet i den högsta inkomstdecilen, även vad gäller ackumulerad inkomst. Men bortsett från de förmögna som tjänar absolut bäst är sambandet fortfarande svagt mellan arbetsinkomst och förmögenhet bland en mycket stor del av befolkningen med beskattningsbar förmögenhet. 16 Lägre skatter större jämlikhet 2009

17 Analys och slutsatser 6 Analys och slutsatser Som vi har sett har Sverige internationellt sett ojämnt fördelade förmögenheter och mycket jämnt fördelade inkomster. Dessutom är det tydligt att en mycket stor andel av de förmögna har normala inkomster, eller rent av inkomster under genomsnittet för alla hushåll. Fyra av tio av de förmögna hushållen tjänar sämre än snitthushållet i Sverige. Vi anser att det är tydligt att det inte finns någon motsättning mellan jämnt fördelade inkomster och ojämnt fördelad förmögenhet. Tvärtom kan det vara så att jämnt fördelade inkomster och höga marginalskatter gör så att färre har råd att spara. När fler stängs ute från sparande blir förmögenhetsbilden mer ojämn. Den traditionella svenska reaktionen på ojämlikhet har varit att beskatta de rika extra hårt. Som ett resultat har Sverige ganska få verkligt rika, både när det kommer till inkomster och förmögenheter. När vi talar om de förmögna i rapporten går trots allt gränsen ungefär vid kostnaden för en enrumslägenhet i Stockholm, inte vid prislappen för en egen privatjet. Därför blir också extraskatter på höginkomsttagare och förmögna i Sverige mest till symbolhandlingar. Värnskatt och förmögenhetsskatt drog tillsammans in några promille av offentliga sektorns skatteintäkter. Att beskatta förmögenhet i Sverige handlar i praktiken om att försämra för dem man tycker har för mycket, inte om att dra in pengar till offentlig verksamhet. Ojämlikheten i den svenska förmögenhetsbilden beror alltså inte på att de rika har så pass mycket den beror på att människor med vanliga inkomster har så pass lite. Och det problemet råder vi knappast bot på med hjälp av ännu högre skatter. Förutom att ojämlikheten ökas så snedvrids dessutom människors ansträngningar av dagens situation. Det blir mer attraktivt att satsa på olika former av spekulation, snarare än på sin karriär. Det är inget fel med att satsa på till exempel fastigheter eller aktier. Men Sverige skulle kunna tjäna på att göra det möjligt för fler att lägga undan en större del av sin arbetsinkomst. En rapport från Swedbank (2009) visar att en dryg tredjedel av alla vuxna svenskar inte har något sparkapital överhuvudtaget, eller som mest kronor. Samma rapport visar också att ambitionerna att spara är större än vad de flesta anser sig ha råd att lägga undan. 2 Det är problematiskt med tanke på att många istället måste låna pengar för tillfälliga oförutsedda utgifter, och riskerar att hamna i skuldfällor. Sverige beskattar låga inkomster relativt högt i jämförelse med många andra länder. Om exempelvis grundavdraget höjdes, skulle en del av denna problematik kunna lösas. På andra sidan av förmögenhetsfördelningen skulle det gå att lägga undan mer pengar om skatten på högre inkomster sänktes. Den statliga inkomstskatten, inklusive den så kallade värnskatten, gör idag att många välutbildade får ganska små marginaler. Dessutom tjänar de mer på att öka sin ledighet snarare än att jobba extra eller satsa på karriären. Därför är sänkta inkomstskatter viktigt både för att hushållen ska få bättre buffertar och större vardagstrygghet och för att Sverige ska få en mindre snedvriden och mer jämn fördelning av förmögenheterna. 2 Så sparar svenskarna IV, Swedbank, Institutet för privatekonomi, mars Lägre skatter större jämlikhet 17

18 7 Appendix Att mäta förmögenhet Förmögenheter är betydligt svårare att mäta än inkomster. I huvudsak finns två metoder: registerstatistik och intervjuundersökningar. Båda har föroch nackdelar. Registerstatistiken finns i dagsläget bara att tillgå från tidigare år eftersom förmögenhetsskatten har avskaffats. Registerstatistiken omfattar också bara beskattningsbar förmögenhet och inkluderar således inte tillgångar som inte har varit beskattningsbara, såsom O-listade aktier, guld med mera. Förmögenhetsvärdet kan också avvika från marknadsvärdet, vilket är fallet med exempelvis bostadsrätter. Intervjubaserad statistik kan fånga detta men det finns inga garantier för att svaren är ärliga och urvalet blir ofta för litet eftersom de största förmögenheterna ägs av ett fåtal. Statistiken omfattar inte pensionsrätter eftersom dessa inte är direkt registrerade på individen. Skulle pensionsrätterna räknas in skulle för mögenhetsfördelningen bli jämnare än vad den officiella statistiken ger vid handen. Det är dock inte självklart att dessa borde räknas. Dels är det en förmögenhet som hushållen saknar direkt tillgång till, dels finns ett visst mått av politisk osäkerhet när det gäller pensionerna. Värt att framhålla är att förmögenhetsfördelningen varierar med konjunkturen. Under perioder av god börstillväxt ökar spridningen, för att minska i sämre tider. Detta beror på att den finansiella förmögenheten är koncentrerad till ett relativt litet antal hushåll. Källor Cagetti, Marco, Wealth Accumulation over the Life Cycle and Precautionary Savings, Journal of Business & Economic Statistics, Vol. 21, 2003 Henrekson, Entrepreneurship, A Weak Link in the Welfare State, Industrial and corporate change, (2005) Riksdagens utredningstjänst (RUT), Dnr 2009:1216, (2009) Sierminska, Eva, Brandolini, Andrea and Smeeding, Timothy M, Comparing Wealth Distribution Across Rich Countries, First Results from the Luxembourg Wealth Study, augusti 2006 Statistiska Centralbyrån, Hushållens Ekonomi 2007, december 2008 Swedbank, Så sparar svenskarna IV, Institutet för privatekonomi, mars 2009 Egna uttag ur databasen LINDA/SCB 18 Lägre skatter större jämlikhet 2009

19 8 Detta är Skattebetalarna Skattebetalarnas Förening är en ideell och partipolitiskt oberoende organisation med hundratusen medlemmar, som verkar för god hushållning med skattemedel, låga och synliga skatter samt rättssäkerhet för skattskyldiga. Skatterna är ditt livs största utgift och investering. Men får du valuta för dina skattepengar? Skattebetalarnas Förening är din röst, och ditt stöd, för att sprida kunskap och skapa opinion i frågor om skatt. Vi har en intensiv dialog med politiker, medier och andra opinionsbildare. Vi utreder och kartlägger hur stat, kommuner och landsting kan bli effektivare. Vi granskar slöseri och ifrågasätter. Och vi lyfter fram exempel på hur välfärdsfrågorna kan lösas på nya sätt. Vi arbetar också för att öka rätts säkerheten på skatteområdet. Som medlem får du skattetips, tillgång till skatterådgivning, åtta nummer av tidningen Sunt Förnuft, nyhetsbrev, bokrabatter och förmånliga erbjudanden om privatvårds- och sakförsäkringar. Dessutom har du möjlighet att teckna vår Skatteprocessgaranti. Då vi arbetar utan vinstintresse går eventuellt överskott tillbaka in i verksamheten. Välkommen som medlem! Läs mer på Lägre skatter större jämlikhet 19

20 Det är svårt att bli rik på hederligt arbete i Sverige, för att citera näringsminister Maud Olofsson. I den här rapporten pekar vi på både dagens situation och de bakomliggande orsakerna. Vi visar för det första att den jämna inkomstfördelningen i Sverige jämfört med andra länder är associerad med en ojämn förmögenhetsfördelning. Vi visar också att mer än fyra av tio förmögna hushåll där medlemmarna är i arbetsför ålder tjänade mindre än genomsnittshushållet i Sverige i arbetsinkomst. Till sist visar vi att kopplingen mellan förmögenhet och fastighetsvärden är betydligt starkare än kopplingen mellan arbetsinkomst och förmögenhet i samma grupp. Det beror troligtvis helt enkelt på att den som vill spara ihop en lite större summa måste hitta andra vägar än arbete, såsom att spekulera i aktier, lotterier eller fastigheter. Med ett konkret exempel går vi igenom hur lägre skatter i praktiken kan leda till att fler kan bilda sig en förmögenhet genom vanligt arbete. Det är naturligtvis inget fel med att spara i aktier eller att bli rik på fastigheter. Men när det upplevs som svårt att få ihop ett eget sparkapital genom arbete så riskerar ekonomin att snedvridas. Allt för mycket energi läggs på finans- och bostadsmarknaden och alltför lite på hederligt arbete. Genom att sänka de mycket höga skatterna på arbete kan vi råda bot på det problemet.

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten SAMMANFATTNING De Rödgröna har sedan hösten 29 drivit kampanj mot de skattesänkningar

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Bilaga 5. Fördelningspolitisk redogörelse

Bilaga 5. Fördelningspolitisk redogörelse Bilaga 5 Fördelningspolitisk redogörelse . Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1 Inledning... 5 2 Inkomstfördelningen... 6 2.1 Spridningen i ekonomiska resurser... 6 2.2 Ekonomiskt svaga... 6 3 Barn

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital Skatteundersökningen 2016 En internationell jämförelse i beskattning av kapital Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Fastighetsskatten är ofta på tapeten i skattedebatten. Bland såväl politiker som ekonomer framförs

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Inkomstfördelningsstatistik 2007

Inkomstfördelningsstatistik 2007 2009 Inkomstfördelningsstatistik 2007 Inkomstskillnaderna fortsatte att öka år 2007 År 2007 var inkomstutvecklingen bland de befolkningsgrupper med de lägsta inkomsterna svagare än genomsnittet och inkomstskillnaderna

Läs mer

Sparkontoundersökning

Sparkontoundersökning Sparkontoundersökning 2017 Ur rapporten: Stora skillnader i storleken på lättillgänglig hushållsbuffert bland svenska hushåll. Nästan hälften sparar regelbundet till något specifikt de planerar att köpa

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn 2016-06-02 Mål Hög inkomstnivå Jämn inkomstfördelning Hög och jämnt fördelad sysselsättning Generös invandrings- och flyktingpolitik

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter

Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 26-2-21 Vår beteckning 325/26 Regeringen Socialdepartementet 3 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter (S24/794/HS)

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Avtal 2012 Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten Innehåll Inledning Lönespridning, lägstlöner och sysselsättning

Läs mer

Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag

Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag 1 Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag 65-årsgränsen för när grundtryggheten i ålderspensionssystemet börjar (Garantipension, Bostadstilägg och Äldreförsörjningsstöd) med ca 2/3 av livslängdsökningen

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer