Verksamhetsplan 2013 Västra Hamnens skola

Transkript

1 Verksamhetsplan 2013 Västra Hamnens skola Ansvarig: Lars Höglund, rektor Jenny Strand, bitr. rektor Förvaltning: Centrum stadsdelsförvaltning Enhet: Västra Hamnens skola

2 Verksamhetsbeskrivning Västra Hamnens skola är en F-9 skola som ligger i Västra Hamnen. Skolan har funnits sedan 2010 och här går idag ca 420 elever. Skolan består av en skolenhet och två paviljonger. Ansökan om en tredje paviljong är under behandling, detta för att kunna möta den ökade inflyttning som råder i området. På Västra Hamnen skola finns 50 anställda för undervisning och övrig verksamhet. Pedagogerna arbetar uppdelade i arbetslag. Detta för att pedagogerna ska arbeta kring ett mindre antal klasser vilket möjliggör att lärarna på ett bättre sätt ska kunna möte eleverna och få syn på hela elevens lärande och utveckling. Alla lärare arbetar även som mentorer. De flesta barn och elever på Västra Hamnens skola kommer från området eller från området Gamla Väster där de tidigare gått på Västra skolan (f-5). Skolan har ett bibliotek som är bemannat av en skolbibliotekarie. Det finns även en cafeteria som drivs av eleverna själva. Skolan har en rastvärd anställd som finns ute på rasterna. Han har även musikgrupper där intresserade elever kan spela musik och om intresse finns uppträda på den lilla scenen i rasthallen för eleverna på skolan. Alla salar är utrustade med projektorer och består av huvudklassrum med två grupprum i direkt anslutning. Skolan har ingen egen idrottshall utan bedriver all idrottsundervisning på Kockums Fritid som ligger på gångvägs avstånd. Styrdokument Verksamheten styrs av gällande lagar och förordningar, planer och mål på olika nivåer. De nationella styrdokumenten är t.ex. skollagen, läroplan med kursplanerna, skolverkets allmänna råd och föreskrifter. Kommunfullmäktiges mål och stadsdel centrums lokala mål styr inriktningen på våra prioriterade områden. Skolan arbetar även efter lokala planer, så som t.ex. likabehandlingsplanen. 2

3 Västra Hamnens skolas organisation Verksamhetsidé Visionen Under 2012 har en vision arbetats fram på skolan. Visionen tar fokus på fem områden; hållbar utveckling, delaktighet och ansvar, trygghet och studiero, arbetsglädje och kreativitet och kvalitet och lärande. Varje område har ett eller flera konkreta mål kopplade till sig. Målen följs upp regelbundet och kommer att utvärderas skriftligen en gång per år. Efter utvärderingen kommer nya mål att sättas upp (vid behov står mål kvar ytterligare ett år) kopplade till värdeorden. Visionen ska fungera som en ledstjärna för all personal på skolan och kommer att följas upp i ett flertal olika forum både med personal och med elever. En gång per år sker en utvärdering i form av en skriftlig enkät som alla elever får svara på. Elevrådet ansvarar för att sammanställa svaren och presentera resultatet i klasserna. 3

4 Jag lär mig, jag trivs, vi gör tillsammans 4

5 Hållbar utveckling Vi tar hand om varandra, vår skola och vår värld. Förståelse för hur vårt jordklot fungerar globalt och lokalt. Vi jobbar med ett mål från Grön flagg. Målet tas fram av Miljögruppen Mål Vi har under läsåret jobbat med ett mål inom Grön Flagg. Delaktighet och ansvar Vi är delaktiga och tar ansvar för vårt eget lärande. Alla elever på skolan är delaktiga och utvecklar ansvarstagande för sitt eget lärande tillsammans med ansvariga pedagoger. Eleverna ska veta vad som förväntas av dem och deras åsikter ska bli hörda. Mål Vi är delaktiga i planeringen av undervisningen. Vi har välstrukturerade råd där eleverna är delaktiga. T ex klassråd och elevråd Trygghet och arbetsro Vi trivs och känner oss trygga. Vi har arbetsro. Mål Vi är delaktiga i likabehandlingsarbetet. Vi har ålderintegrerade aktiviteter. Vi får reda på vad vi ska arbeta med i början av varje lektion. Arbetsglädje och kreativitet Vi får arbeta på olika sätt. Vi får lyckas. Genom varierade och ämnesövergripande arbetssätt uppmuntras eleverna i sin utveckling. Elevernas intressen och erfarenheter tas tillvara. Alla ska lyckas på sin nivå. Mål Vi provar olika arbetssätt och redovisningsformer. 5

6 Kvalitet och lärande Jag vet vad jag kan, vart jag ska och hur jag ska komma dit. Mål Vi känner till kunskapskraven och vet var vi befinner oss kunskapsmässigt. Vi vet hur vi ska göra för att utvecklas vidare. Prioriterade områden Läsutveckling F-5 har under förra läsåret startat ett arbete kring Barbro Westlunds bok att undervisa i läsförståelse. Specialpedagogen i de yngre åren kommer att fortsätta med den studiecirkel som startades under ht12 där alla pedagoger i F-5 deltar. Matematik En satsning resursmässigt i matematik är gjord i alla årskurser där två behöriga lärare finns i varje klass. Arbetet med matematikutveckling i de yngre åren fortsätter under våren Britt- Louise Teglander håller i nätverk och gör klassrumsbesök som följs av diskussioner kring matematikutveckling. Formativ bedömning Under föregående läsår har alla pedagoger fått kompetensutveckling inom formativ bedömning. Pedagogerna har lyssnat på föreläsningar, haft diskussionsforum samt varit med och skapat generella matriser för övergripande förmågor i kursplanerna. Under våren kommer vi att utöka arbetet med ämnesspecifika matriser. Alla pedagoger får fortbildning samt möjlighet att själv skapa matriser som utgår från kursplanerna i respektive ämne. Metoder provas fram för att använda matriserna i undervisningen med elever så de vid kamrat/självbedömning kan beskriva sitt kunnande, skapa tydliga målbilder och med hjälp av pedagogerna lära sig strategier för att nå högre mål. Vidare vill vi arbeta med Lesson studies där pedagoger observerar varandra. Delaktighet Personalen och eleverna är delaktiga i de råd som finns på skolan (likabehandlingsgruppen, miljörådet, elevrådet). Diskussioner kring delaktighet i undervisningen och generellt på skolan kommer att föras i olika sammanhang (klassråd, elevråd, arbetslag, skolutvecklingsgrupp, ledningsgruppen). Föräldrar inbjuds och görs delaktiga via föräldramöten och skolråd. 6

7 Trygghet och studiero Västra Hamnens skola har en likabehandlingsgrupp där personal från respektive arbetslag ingår, elever från alla klasser samt kurator, skolsköterska och skolans rastvärd. Arbetet sker utifrån skolans likabehandlingsplan. Hållbar utveckling/utepedagogik Västra Hamnens skola arbetar med olika projekt kopplade till hållbar utveckling. Under våren 2013 kommer åk 5 att delta i Urban X som är ett samarbete med miljöförvaltningen. Under senvåren och höst 2013 kommer elever och pedagoger att bli engagerade i projektet Öresundsklassrummet. Arbetslag 1-5 har samarbete med Naturskolan vid tre tillfällen under våren. Skolan har ett miljöråd som aktivt arbetar med frågor kring hållbar utveckling och ser till att frågorna hålls levande i arbetslagen. Alla pedagoger och barn/elever är på något sätt involverade i Grön Flagg arbetet. Skolan har Grön Flagg sedan Nya eller förändrade riktlinjer, lagar, föreskrifter eller nationella mål Nationella prov finns i ämnena svenska och matematik i åk 3 och i ämnena svenska, svenska som andra språk, matematik, no (biologi/fysik/kemi), engelska, so (geografi/historia/religionskunskap/samhällskunskap) i åk 6 och åk 9. Proven görs under vårterminen. I no och so får skolan tilldelat sig ett av so-ämnena och ett av no-ämnena. Vårterminen 2013 kommer Västra Hamnens skola att genomföra prov i kemi och historia. Hösten 2013 förändras timplanen i matematik för samtliga skolor i Sverige. 120 h utökad matematikundervisning kommer att förläggas i de yngre åren. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Västra Hamnen är ett expansivt område vilket ger Västra Hamnens skola ett högt elevtryck. I januari 2013 kompletterades skolan med två paviljonger för att klara av att ta emot alla barn och elever. Under våren undersöks olika lösningar för att kunna ta emot alla barn och elever fram tills en ny skola står färdig. Ny skola vid stapelbädden är beräknad till

8 Kommunfullmäktiges mål: Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan På Västra Hamnens skola ska alla elever få bra förutsättningar för att lyckas med sitt skolarbete. Skolan ska med höga förväntningar ge eleverna möjlighet att tillägna sig de kunskaper som krävs för att uppnå måluppfyllelse i samtliga ämnen. Eleverna ska också uppmuntras att sträva efter att nå så hög måluppfyllelse som möjligt. Grundskolan är organiserad i arbetslag, som gör att eleverna får färre antal lärare så att uppföljningen av varje elev ska bli så bra som möjligt. Uppföljning och analys av måluppfyllelsen sker två gånger om året i årskurs 1-5, med hjälp av skriftliga omdömen. I årskurs 6-9 sker detta fyra gånger om året. Förutom skriftliga omdömen får dessa elever också betyg. Utifrån de betyg, som eleverna har fått under 2012 kan vi se att vi är en bra bit på väg. Det finns några ämnen där vi behöver höja måluppfyllelsen. Vid analys av resultaten har vi sett att matematikämnet har svagare måluppfyllelse än övriga ämnen. Vi har därför utökat resursen i detta ämne i samtliga årskurser och kan se att resultaten blir bättre än föregående år. Detta är en åtgärd som vi kommer att fortsätta med. Vi har läxläsning utlagt på schemat för samtliga årskurser. Detta tillsammans med elevens val gör att eleverna kan välja vad de vill arbeta extra med eller vad de vill få extra stöd i för att nå måluppfyllelse. Om elev inte uppnår målen upprättas ett åtgärdsprogram. Varje termin får eleverna skriftligt omdöme i samtliga skolämnen. Omdömena följs sedan upp under det utvecklingssamtal som hålls med elev och vårdnadshavare och resulterar i en individuell utvecklingsplan. Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Utifrån attitydundersökningen kan vi se att eleverna anser att de blir utmanade i skolarbetet och att pedagogerna har tillit till deras förmåga, dvs har höga förväntningar på eleverna. Eleverna menar också att vi anpassar verksamheten efter elevernas behov. Under året har vi arbetat med studieron, och kommit fram till att en tydlig struktur i inledningen av lektionerna skapar ett lugn för eleverna. De ser direkt vad arbetspasset ska innehålla och på vilket sätt de ska arbeta med uppgifterna. Samtidigt får pedagogen möjlighet att ta sig tid med de elever som behöver extra uppmärksamhet och på detta sätt stör sina klasskamrater i sin inlärning. (Det är framförallt det sistnämnda som ger ett svagt resultat i attitydundersökningen) 8

9 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Att vara delaktig är ett sätt att trivas. Enligt attitydundersökningen 2012 känner de flesta eleverna, (ca 90%), sig trygga på vår skola. Av dessa är pojkarnas procentandel något högre än flickornas. Vi har klassråd, elevråd, miljöråd/matråd och likabehandlingsråd. Råden har till uppgift att tillvarata elevernas möjlighet att påverka skolans verksamhet. Förutom detta har vi ett elevcafé för de äldre eleverna. Det är organiserat av en ansvarig vuxen, som ansvarar för inköp, men det är eleverna som turas om att bemanna verksamheten efter ett schema. I anslutning till caféet ligger också skolans bibliotek där eleverna förutom att låna/läsa böcker också kan arbeta med olika skoluppgifter. Elevrådet har bl.a. ansvaret för att utvärdera vårt visionsdokument. Detta har tillkommit utifrån attitydundersökningarna och det har arbetats fram av personal och elever tillsammans. Miljörådet ansvarar för att bestämma målen i vårt Grön Flagg arbete. Vi är nu inne på vårt tredje år som certifierad skola. Årets tema är vatten. Några gånger varje termin deltar representant från Skolrestaurangen och då diskuterar man hur det fungerar där och vad som eventuellt kan komma att hända längre fram. Likabehandlingsrådet är egentligen tre grupper. En grupp med vuxna, som har ansvaret att utreda olika incidenter och kränkningar. Dessutom en grupp elever från de yngre och en grupp från de äldre eleverna. De diskuterar tillsammans med representanter för vuxengruppen hur klimatet är på skolan och om de har uppmärksammat platser eller grupper som behöver bättre uppsyn. Likabehandlingsgruppen ansvarar för utvärdering av skolans Likabehandlingsplan. Skolan har anställt en rastvärd, som har till uppgift att vara förstärkning ute i korridorer tillsammans med den personal som har rastjour. Rastvärden har också till uppgift att se till så att elever som eventuellt inte har gått in på lektion blir uppmärksammade på att omedelbart göra detta. Rastvärden är också en viktig länk i trygghetsarbetet då han ofta uppmärksammar om en elev inte mår bra eller håller sig undan från sina klasskamrater. Elevhälsoteamet träffas varje vecka och består av specialpedagoger, skolsköterska, kurator, skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare samt skolledning. Teamet går igenom eleverna frånvaro en gång i månaden. Säkerställer att barn med dyslexi får de pedagogiska hjälpmedel som behövs, samt enskilda elevers behov av stöd i sin skolsituation. 9

10 Stadsdelsfullmäktiges mål: Alla flickor och pojkar som är berättigade till modersmålsundervisning ska få det I förskoleklassen har vi tre elever som inte fått modersmål. Ansökan kom in väldigt sent. För övrigt har samtliga elever som är berättigade till modersmål, och ansökt om det, fått det. Under våren kommer en ny ansökan om modersmål att göras. Vårt mest frekventa modersmål är danska. Alla flickor och pojkar som har rätt till studiehandledning på modersmålet ska få det Vi har en elev som har rätt till studiehandledning på modersmålet. Vi har lämnat in ansökan till Modersmålsenheten. I nuläget har han inte fått det. Flickors och pojkars inflytande på undervisningen ska öka jämfört med föregående år Trots att vi arbetar med delaktighet visar attitydundersökningen att eleverna inte känner sig delaktiga. I vårt visionsarbete har vi valt att arbeta aktivt med den här frågan. Vi tror, förutom vårt arbete med olika råd, att ett sätt är att tydliggöra för eleverna vad de kan vara delaktiga i och vad pedagogerna måste bestämma utifrån styrdokumenten. Vi måste också bli bättre på att visa för eleverna att de har deltagit i beslutsprocessen oavsett om det gäller delaktighet i olika undervisningsmoment eller i olika råd. Sammanfattningsvis har vi (elever och personal) arbetat fram vår skolas vision för vårt framtida arbete. Eleverna ansvarar för utvärderingen av denna. Frågorna har arbetats fram utifrån attitydundersökningen och våra prioriterade mål. Visionen fungerar som en handlingsplan för vårt gemensamma arbete för att göra vår skola till en bättre arbetsplats och stärka elevernas möjligheter att trivas, vara delaktiga och nå högre måluppfyllelse. Antalet certifierade skolor med Grön Flagg ska öka Västra Hamnens skola är nu inne på sitt tredje tema inom Grön Flagg. I vårt arbete med uteundervisning håller vi på att bygga upp ett förråd av uppgifter som kan utföras utomhus i grupp och enskilt. Gruppövningarna bygger på samarbetsförmåga, medan de enskilda uppgifterna ska erbjuda ett komplement till de teoretiska förmågorna. 10

11 Kompetensutvecklingsplan Grundskolan har fem studiedagar och ett antal planerings- och kompetensutvecklingsdagar till sitt förfogande. En stor del av personalens kompetensutveckling i grundskolan har handlat om formativ bedömning och bedömningsmatriser. Detta har varit ett samarbete tillsammans med alla skolenheter i stadsdel Centrum. Vi kommer under året att fortsätta utvecklandet av bedömningsmatriser. Tydliga sådana medför att eleverna har stor möjlighet att göra självbedömningar över sin egen måluppfyllelse och ger en större tydlighet över vilket betyg måluppfyllelsen svarar emot samt vilket utvecklingsbehov som finns. Personalen i F-5 har en studiecirkel kring Barbro Westlunds bok Att under visa i läsförståelse. Personalrepresentanter har tillsammans med skolledningen gjort ett studiebesök i Lerum för att få mer kunskap inom området entreprenöriellt lärande. I höstas hade vi en genusföreläsning, som ska följas upp i vår där personalen ska ta med sig erfarenheter från moment som de arbetat med tillsammans med sina elever. På fritidshemmet har vi utsett processtödjare som har bildat ett nätverk tillsammans med övriga fritidshem i stadsdelen. Nätverket ska stärka fritidshemmets roll i skolan och ge möjligheter för utbyte av erfarenheter mellan olika fritidshem. Nätverket har utvecklat planeringsmallar för fritidshemmen för att verksamheten ska kunna beskriva vad som görs och planeras på fritidshemmet. Samtlig personal i fritidshem och förskoleklass kommer att utbildas två gånger (processtödjarna 5 gånger) våren 2013 för att utveckla sin pedagogiska dokumentation. Stadsdelen har även påbörjat ett nätverk för förskoleklassen. Samverkan med vårdnadshavare Utvecklingssamtal med berörd elev och vårdnadshavare hålls varje termin. Under utvecklingssamtalet upprättas en IUP. Inför samtalet ges skriftliga omdömen i respektive ämnen. Kontakter med vårdnadshavare via e-post och/eller telefon tas vid behov. Skolan har ett föräldramöte per termin. Föräldrarepresentanter från de olika klasserna träffas 3-4 gånger per termin tillsammans med skolledning och personalrepresentanter i vårt skolråd. Genom det digitala närvaroregisterprogrammet Skola24 kan vårdnadshavare själva kontrollera sina barns närvaro i skolan. Vid oanmäld frånvaro kontaktar skolan vårdnadshavare. 11

12 Genom vår pedagogiska plattform kan vårdnadshavarna få en överblick av sitt barns läxor och provtillfällen, vilka arbetsområden som är aktuella och de pedagogiska planeringar som är grund för arbetsområdet. Informationsmöte i början av våren för föräldrar till nya förskoleklassbarn. Förskoleklassen och fritidshemmet har en gemensam aktivitet på våren och hösten tillsammans med barn och vårdnadshavare. Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka våra verksamheter. 12