Lönsamma affärer i Östersjöregionen

Transkript

1 Lönsamma affärer i Östersjöregionen Rapport från Nuteks konferens 4 april 2006 Infonr Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 32

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Tuffare krav i redovisning och uppföljning... 6 Goda chanser för ökad miljöexport till Baltikum... 8 Affärer för 217 miljoner Mentor banar väg till nya marknader Tre som det gått bra för i öst Swentec främjar miljödriven affärsutveckling Samarbete nödvändigt för framgång

3 Sammanfattning Nuteks två program Näringslivsutveckling i Östersjöregionen och Baltic 21 Näringsliv har bidragit både till att skapa nya affärer och affärsmöjligheter för svenska företag och till att förbättra miljön på andra sidan Östersjön. Vid ett seminarium i april 2006 redovisades resultat och erfarenheter från de båda programmen, som finansierats med medel från Östersjömiljard 2, vars syfte är att förbättra affärsmöjligheterna för svenska företag i Östersjöregionen. Näringslivsutveckling i Östersjöregionen är ett nationellt program med uppgift att utifrån ett regionalt perspektiv stimulera näringslivsutveckling i och handel med länderna kring Östersjöregionen. Baltic 21 Näringsliv är en del i ett internationellt arbete. Baltic 21 är en Agenda 21 för hela Östersjöregionen. Det svenska programmet har varit inriktat på att sprida svenskt miljökunnande och därmed bidra till bättre miljö och lönsamma affärer. Programmen som pågått under perioden har genererat 114 projekt som drivits av företag eller företagsnära organisationer, länsstyrelser, regionförbund, kommuner och forskningsinstitut. Över svenska små- och medelstora företag har knutit nya affärskontakter och skaffat sig ökade kunskaper om affärslivet på andra sidan Östersjön. Hittills har svenska företag gjort affärer för 217 miljoner kronor som en följd av projekten. Företagen förväntar sig att göra ytterligare affärer för 247 miljoner kronor de närmaste två åren. Projekten har hittills bidragit till över 500 miljöförbättrande åtgärder och nästan 60 förbättringar i arbetsmiljön. Erfarenheter från de båda programmen är bland annat behovet av personliga kontakter, till exempel i form av mentorer, som kan underlätta inträdet på nya marknaden. God kännedom om landet och dess kultur är också en förutsättning. I dag är kunskapen om grannländerna i öst bristfällig bland små och medelstora svenska företag. Det innebär också att många av dem underskattar värdet av dessa marknader. 3

4 Ett vanligt problem är att småföretagare har svårt att ta sig loss från hemmaföretaget och ge sig tid till resor och nya aktiviteter. Det är därför viktigt att konkret kunna visa på affärsnytta för dem som ska ge sig in på nya marknader. 4

5 Inledning Satsningarna på ramprogrammen Näringslivsutveckling i Östersjöregionen och Baltic 21 Näringsliv spelar en viktig roll i Nuteks arbete. Det är därför roligt att de utvärderingar och uppföljningar som vi presenterar i dag visar så goda resultat. Med de orden öppnade Christina Nordin, ansvarig för Nuteks verksamhetsområde företagsinsatser, seminariet om Lönsamma affärer i Östersjöregionen. Nuteks huvuduppgift är att verka för fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Dessa båda program har bidragit till att uppnå samtliga dessa mål, konstaterade Christina Nordin. Vi har fått fler nya företag i form av nystartade dotterbolag i samarbetsländerna. Vi har fått fler växande företag som stärkt sin internationella konkurrenskraft, hittat nya marknader och börjat göra affärer på andra sidan Östersjön. Dessutom har vi skapat fler starka regioner genom att företag i hela landet är representerade i satsningen. Framför allt gäller detta de regioner som prioriterar Östersjöområdet i sina regionala tillväxtprogram. 5

6 Tuffare krav i redovisning och uppföljning Fördelningen av Östersjömiljarden skulle ha förberetts bättre och regeringen borde ha satt upp tydligare mål. Det konstaterar en självkritisk Sten Luthman, Östersjömiljardsekretariatet vid Utrikesdepartementet. Sekretariatet ansvarade för hanteringen av regeringens Östersjömiljard 2 den miljard som i själva verket krympte till 930 miljoner kronor sedan finansdepartementet prutat bort 70 miljoner. Just nu pågår arbetet med att avsluta satsningen och att förbereda en slutredovisning till riksdagen i sommar. Dessutom gör Statskontoret en slututvärdering som ska vara klar i september i år. Vid Statskontorets halvtidsutvärdering i början av 2004 riktades skarp kritik mot regeringens bristfälliga styrning av programmet och den undermåliga redovisningen. Mätbara mål saknades i nästan samtliga redovisningar. Separata utvärderingar Statskontoret rekommenderade därför att samtliga ramprogram, varav Nutek svarar för två, ska utvärderas separat inför slututvärderingen. En sådan utvärdering har nu gjorts av programmen, liksom utvärderingar av ytterligare ett antal större projekt och program som hanterats av andra som fått medel från Östersjömiljard 2. Östersjömiljardsekretariatet fick även rekommendationen att tydligare redovisa resultaten från program och projekt kort sagt, att beskriva exakt vad som har hänt. Det är helt uppenbart att verksamheten borde ha förberetts på ett helt annat sätt och med tydligare mål redan från början. Det har varit en viktig lärdom för hela regeringskansliet, anser Sten Luthman. I dag har regeringen skärpt kraven på redovisning. Sten Luthman riktar därför en uppmaning till alla myndigheter och andra som driver projekt att i fortsättningen bli mer stringenta i sin projekthantering. 6

7 Klara mål ett krav Det ska finnas klara mål för vad man ska åstadkomma, vilka aktiviteter man planerar att genomföra samt vad man tror att dessa aktiviteter ska leda till. Jag har sett otaliga exempel på projekt vars mål är att bidra till ett ökat samarbete mellan näringslivet i Sverige och Estland. Hur utvärderar man något sådant? Det är naturligtvis helt omöjligt. Dessutom är det ett krav att man för noggranna förteckningar över deltagarna i projekten och med kontaktuppgifter så att det är möjligt att följa upp i efterhand 7

8 Goda chanser för ökad miljöexport till Baltikum Geografisk närhet och snabb ekonomisk tillväxt gör baltstaterna till en lovande marknad för svenska företag. Men få företag har ännu vågat sig dit. Vad som behövs är fler kontakter och möten samt en stark ambition att göra affärer, förklarar Jörgen Kennemar, Baltikumexpert på Föreningssparbanken. Jörgen Kennemar har följt utvecklingen i Estland, Lettland och Litauen sedan I dag konstaterar han att de baltiska ekonomierna är bland de snabbast växande i världen, så snabb att tillväxten är i nivå med Kinas. I andra EU-länder, som exempelvis Tyskland, Norge och Danmark, är tillväxten betydligt lägre. Den positiva utvecklingen i de baltiska länderna verkar dock ha gått svenska företagare förbi. De har underskattat marknadspotentialen i Estland, Lettland och Litauen och har ensidigt fokuserat på Kina och Indien. Därmed missar svenska företag fördelarna med en geografiskt närliggande marknad. Regionala skillnader De regionala skillnaderna inom och mellan de baltiska länderna är dock stora. Tillväxten sker huvudsakligen i storstäderna. Köpkraften har vuxit, men är fortfarande relativt låg ungefär hälften av köpkraften i övriga EU-länder. Ser man till lönenivåerna ligger de fortfarande långt under Sverige och andra EU-länder. Starkast löneutveckling har Estland och Lettland. Högre löner har bland annat påverkat rörligheten på arbetsmarknaden. Trots bristen på arbetstillfällen, är det inte längre lika självklart för arbetstagare att stanna hos en och samma arbetsgivare, säger Jörgen Kennemar. Statistik över arbetskraftkostnader (i euro) per timme, inklusive sociala avgifter, visar följande siffror: Lettland 3,91, Litauen 3,63, Estland 4,98. I Sverige ligger motsvarande kostnad på 28,2 medan kostnaden i exempelvis Polen ligger på 5,59 och i Slovenien på 13,40. 8

9 Fördubblad handel Samtidigt med den i stort sett positiva utvecklingen brottas de baltiska företagen med en mördande konkurrens. Aktörerna på den globala marknaden har blivit fler, prispress och kostnadsjakt är främsta konkurrensvapnen, vilket försämrar möjligheten till vinst. Ska Östersjöländerna klara konkurrensen krävs bland annat mer kunskap och en satsning på vidareförädling av produkter, säger Jörgen Kennemar. Ändå finns anledning att se ljust på framtiden. Östersjöhandeln är viktig för EUländernas export. Sveriges handel med Baltikum har fördubblats sedan 1995, hela 43 procent av svensk import kommer härifrån. Vår export till Estland, Lettland och Litauen har däremot planat ut och utgör endast 1 procent av Sveriges totala handel. Här bör vi kunna nå upp till fem sex procent, det vill säga lika hög exportandel som för Danmark, säger Jörgen Kennemar. Hårt jobb väntar Andra länder visar stort intresse för de baltiska staterna, däribland Storbritannien som gärna vill använda sig av arbetskraft därifrån. Samtidigt ökar utvandringen från Estland, Lettland och Litauen. Många söker sig till andra EU-länder, främst Storbritannien. Jörgen Kennemar konstaterar slutligen att det är hög tid för svenska småföretag att satsa på export till de baltiska länderna. Alla parter skulle vinna på den utvecklingen. För svenskarna väntar en stor marknad med en växande köpkraft och fortsatt hög tillväxtpotential. En fördel i sammanhanget är att Estland, Lettland och Litauen är betydligt mer öppna och präglas av en större rättssäkerhet än tidigare. För länderna på andra sidan Östersjön skulle utvidgad handel med Sverige kunna bidra till en ännu snabbare tillväxt. Kontakter och möten skapar stora möjligheter. Men alla former av insatser måste bygga på affärsmässiga grunder, inte på bidrag från staten. Den som vill lyckas måste bereda sig på att jobba hårt och framför allt lära sig mer om affärsmarknaden och kulturen i dessa länder. Då har de goda chanser att lyckas. 9

10 Faktaruta 1 Effekter av globaliseringen: Ökad konkurrens, både bland varu- och tjänsteproducenter Prispress, låg global inflation, kostnadsjakt Ökad produktivitet Låga nominella räntor Förändrade inköpsmönster, underleverantörsstrukturen förändras Krav på produktutveckling och högre utbildning Faktaruta 2 Baltikum en hemmamarknad för svenska företag Geografisk närhet Högre tillväxtpotential än EU-genomsnittet Ökad öppenhet genom EU-medlemskapet, ökad rättssäkerhet Låga arbetskraftkostnader, välmotiverad arbetskraft Fördelaktigt skattesystem 10

11 Affärer för 217 miljoner Affärer för 217 miljoner kronor och förväntningar på ännu mer de närmaste åren. Det är det ekonomiska utfallet av Nuteks Östersjöprogram hittills. Andra lika viktiga aspekter är alla nya kontakter och bättre miljö, säger Helen Bålman, projektledare på Nutek för programmet Baltic 21 Näringsliv. Tillsammans med kollegan Ove Bengtsson, projektledare för programmet Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, presenterade hon under Nuteks seminarium i april resultaten från de båda Östersjöprogrammen. Till sommaren ska de slutredovisas för regeringen. Flera av projekten fortsätter dock i andra former, bland annat som Interreg-projekt. Vi är väldigt nöjda med resultatet. Projekten beräknas dra in ytterligare 247 miljoner kronor de närmaste åren genom olika affärer, som dessutom kommer att förbättra miljön i Östersjöregionen. Näringslivsutveckling i Östersjöregionen är ett nationellt program som har haft till uppgift att utifrån ett regionalt perspektiv stimulera näringslivsutveckling i och handel med länderna kring Östersjöregionen. Baltic 21 Näringsliv är en del i ett internationellt arbete, en Agenda 21 för hela Östersjöregionen vars mål är att uppnå en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar region Det svenska programmet har varit inriktat på att sprida svenska kunskaper i miljöteknik, höja kunskapen om miljöfrågor och hållbara tekniker för att på så sätt bidra till bättre miljö och lönsamma affärer. 114 projekt De båda programmen har tillsammans disponerat 140 miljoner kronor från regeringens Östersjömiljard 2, varav 134 miljoner kronor har använts. Sammanlagt 114 projekt har genomförts inom programmen i samarbete med 11

12 något eller flera av länderna nordvästra Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Flest projekt har vänt sig till Ryssland och Polen, som är de största länderna och marknaderna. Projekten har drivits av företag eller företagsnära organisationer, konsulter, länsstyrelser, regionförbund, kommuner och forskningsinstitut. Över svenska företag har deltagit. Av dessa är 80 procent små- eller medelstora företag med upp till 250 anställda. Företagen har själva bidragit med sin arbetstid, medan Nutek till exempel finansierat projektledare och övriga konsulter, res- och hotellkostnader för projektledningen samt kostnader för seminarie- och utställningslokaler. Sammanlagt har mer än personer från Sverige och samarbetsländerna deltagit i de seminarier, konferenser, kurser, studiebesök, demonstrationstillfällen och mässor som har arrangerats inom projekten. Över personer i samarbetsländerna har utbildats i miljö- och arbetsmiljöfrågor. Gemensamma utbildningar Gemensamma utbildningar spelar en viktig roll både för våra svenska företag och för våra partners i samarbetsländerna. Genom att skaffa sig ökad kunskap om affärskulturen och marknaden på andra sidan Östersjön har företag i Sverige förbättrat sina möjligheter att sälja varor och tjänster. Samverkansparterna har fått lära sig nyttan av och vinsterna med miljöteknik och blir därmed bättre beställare, säger Helen Bålman. Vilka resultat har då alla dessa projekt genererat? De svenska företag som deltagit i projekten har redan genomfört affärer till ett värde av 217 miljoner kronor och förväntar sig att göra ytterligare affärer för 247 miljoner de närmaste två åren. 22 procent av de deltagande företagen har slutit affärsavtal med parten i samarbetslandet eller förbereder att göra det. Och nära hälften av företagen avser att satsa vidare på de nya marknaderna. Många företag hade tidigare ingen eller endast liten erfarenhet av internationella 12

13 affärer. Även de som i nuläget valt att vänta med en lansering i öst, säger att de haft nytta av ett utökat affärsnätverk och fått större kunskap om export till andra länder. 512 miljöförbättringar Programmen har även renderat en hel del förbättringar i arbetsmiljön. Utvärderingen visar att de olika projekten redan lett till 512 miljöförbättrande åtgärder och 58 förbättringar i arbetsmiljön i samarbetsländerna. Dessutom har ytterligare 450 konkreta förslag identifierats som kan leda till ytterligare förbättringar i miljö och arbetsmiljö. Under seminariet i april ställdes frågan om Nutek är nöjd med det ekonomiska utfallet: att cirka 300 miljoner kronor i projektpengar och arbetstid hittills endast har genererat affärer för motsvarande knappt 220 miljoner kronor. Programmen syftar inte i första hand till att ge ekonomiska vinster på kort sikt utan är långsiktiga, förklarade Helen Bålman. Minst lika viktigt är att vi ökat kunskapen över nationsgränserna och grundlagt flera olika typer av samarbeten som kan ge ökade affärsmöjligheter och bidra till bättre miljö. Faktaruta Några viktiga resultat Svenska företag har genomfört affärer till ett värde av 217 miljoner kronor (december 2005) och förväntar sig att göra ytterligare affärer för 247 miljoner till och med Nästan av de deltagande företagen har som en följd av projekten fått nya affärskontakter i samarbetsländerna. Projekten har redan lett till 512 miljöförbättrande åtgärder och 58 förbättringar i arbetsmiljön i samarbetsländerna. Ytterligare 450 konkreta förslag som kan ge miljöeller arbetsmiljöförbättringar har identifierats. 13

14 Framgångsfaktorer i Östersjösamarbete Goda språkkunskaper Kunskap om samarbetsländernas marknader och deras behov Personliga kontakter 14

15 Mentor banar väg till nya marknader Personliga kontakter är a och o när företag ska ta sig in på nya, utländska marknader. En väg till framgång är att använda sig av mentorer, erfarna företagsledare som kan ge råd och stöd. Men först och främst gäller det att sätta sig in i ett annat lands kultur och sedvänjor och att jobba hårt för att nå målet. Det var tre projektdeltagare helt överens om: Hans Kaldner från ALMI Företagspartner, hans medarbetare i projektet Per Iwarsson från elutrustningsföretaget SWEL AB samt Jadwiga Behrendt-Domanski från projektet Insolido och konsultföretaget Eurokonsult. Hans Kaldner arbetade under två år med att skapa kontakter mellan svenska, baltiska och polska företagare. Projektet Baltic Mentor Academy har haft som mål att stimulera både export och import till och från Östersjöländerna. Upplägget var inriktat på mentorskap, en idé som prövats tidigare inom tre svenska regioner och som visade sig framgångsrik även i detta projekt. Utgångspunkten var att det krävs en kontakt med personlig kännedom om landet, företagen och om kulturen för att nå framgång. Gruppresornas tid är förbi, konstaterar Hans Kaldner. Tidsbrist stort problem Projektet fick ihop 20 företag och 25 mentorer. De senare var etablerade företagare som ställde upp utan ersättning en imponerande insats, tycker Hans Kaldner. Det var svårare att få tag på adepter, det vill säga företagsledare som var villiga att delta i projektet. Framför allt är tidsbristen en avgörande faktor. Att under några dagar lämna företaget för att ge sig av till okänd mark kan kännas riskfyllt. Inträdesavgiften låg på kronor, men varje deltagare fick tillbaka kronor per resa. Totalt fick projektet ett bidrag på drygt en miljon kronor. Inledningsvis genomfördes kompetensutveckling av mentorer och adepter, en aktivitet som till en början stötte på vissa svårigheter. Det var inte så lätt att få ihop folk och svårt att aktivera dem för gemensamma aktiviteter. Man måste kunna övertyga dem om att det handlar om konkret nytta. 15

16 Hans Kaldner poängterar vidare att inget företag egentligen är för litet för att delta. En förutsättning är dock att det har en stabil ekonomisk bas. Ökad handel även efter projektet Projektets mål var att stimulera både export och import till och från Östersjöländerna, något som till viss del uppfylldes. Handeln har ökat mellan flera av de företag som deltog från svensk och baltisk sida. Samarbetet har fortsatt efter projektets avslutning. När Hans Kaldner summerar sina slutsatser från projektet betonar han det personliga initiativet. Företagen vill gärna ha bidrag, men i första hand måste man själv satsa hårt och lära sig mer om marknaden. Projektet har lett till mycket kunskap, och det gäller att spinna vidare på det. Per Iwarsson från kabelföretaget SWEL AB var en av de mentorer som deltog i projektet. Jag hade två, tre adepter och två av dem gör fortfarande affärer med Baltikum. Vi fick ett bra resultat, som vi förmodligen inte skulle ha klarat utan Nuteks ramprogram. För många företagare är det svårt att ta det här steget. Nu fick de hjälp, annars hade de aldrig åkt över. Punkt ett i hans önskelista är bättre kommunikationer. Om man som vi bor i Karlskrona så får man antingen ta sig till Kastrup eller till Arlanda och ta flyget därifrån. Det borde finnas en flygplats i sydöstra Sverige med direktförbindelse till Baltikum. Nya arbetstillfällen Jadwiga Domanski, konsult med egen firma, arbetar med exportfrämjande aktiviteter, främst med inriktning på Polen. I projektet Insolido var målet att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora svenska företag på den polska marknaden samt att skapa minst tio arbetstillfällen i Sverige och fem i Polen. En förutsättning var att affärsaktiviteterna hade tydlig anknytning till miljö och utgångspunkten var en rad marknadsstudier om värme-energi och avfallshantering. I aktiviteterna ingick bland annat företagsmatchningar, nätverksbyggande samt utbildning och rådgivning i miljöinvesteringar. Projekten drevs av de svenska företagen Eurokonsult Sverige AB och CMF (regional organisation i Västra Götalandsregionen). Från polsk sida deltog konsulter 16

17 samt representanter från fyra regioner. Projektet pågick från 2002 till 2005 och fick ett bidrag på 2,4 miljoner, men behövde inte använda sig av hela beloppet tack vare medfinansiering från de polska deltagarna. Jadwiga Domanski summerar erfarenheterna: I projektet deltog över 30 svenska och över 50 polska små och medelstora företag. Vi fick till stånd 19 nya arbetstillfällen i Sverige och över 60 i Polen. Projekten ledde även till 108 miljöprojekt i Polen och tre i Sverige. De flesta av dessa syftar till att höja kunskapen om förnybara energikällor och har huvudsakligen regional karaktär. Dessutom slöts affärsavtal till ett värde av drygt 15 miljoner kronor vid projektets slut. Räknar man två år efter projekttidens slut är det uppskattade affärsvärdet över 50 miljoner. Stor behov av support Tack vare tidigare etablerade kontakter var förutsättningarna goda. I Polen genomfördes under samma tid stora satsningar i industri och miljö, vilket innebar att projektet tidsmässigt lågt bra till för introduktionen av ny teknik. Idén var att utgå från de produkter och tjänster som efterfrågades i Polen och utifrån dessa uppgifter leta fram lämpliga svenska företag. Inledningen av projektet var dock inte utan problem. Till en början hade vi tänkt engagera endast svenska företag. Det var svårare än vi trodde. Problemen ligger framför allt i att övertyga om nyttan, men efter flera möten gick det lättare. Personliga möten är avgörande, inbjudningar och utskick fungerar inte. Enligt Jadwiga Domanski är avsaknaden av support ett av de största hindren för svenska företag att öppna för export. Vi har informerat i Polen om svenska företag, efterfrågan finns där, men svenska företagare vet inte hur de ska hantera det hela. De behöver hjälp med att komma igång. En framgångsfaktor för projektet har sannolikt varit hennes egen bakgrund med 20 års erfarenheter från Polen och den polska marknadens utveckling efter Där har det hänt otroligt mycket. Man måste ha kunskap om både kultur, historia och samhällsklimat för att kunna ta sig fram. Dessutom krävs bra tolkar. Det är något som många svenskar glömmer. 17

18 Läs mer om marknadsstudierna på Nuteks hemsida Gå in under fliken EU/INTERNATIONELLT, klicka på Baltic 21 Näringsliv. Därefter går du in i högerspalten och klickar på länken Resultat från avslutade projekt. Marknadsstudierna hittar du under länken Kartläggningar/Analyser. 18

19 Tre som det gått bra för i öst Tornum har startat dotterbolag i Polen. Vibratec öppnar snart en filial i Estland. Och ryska besökare strömmade till när Vasamuseet höll extraöppet fyra timmar under nyårsafton. Det är några resultat av Nuteks Östersjösatsningar. Visit Sweden, tidigare Sveriges rese- och turistråd, bestämde sig för sex år sedan att ge sig in på den ryska och de baltiska marknaderna. Organisationen har i två omgångar fått ekonomiskt stöd från Nutek. Stödet har använts till marknadsundersökningar i de fyra länderna och till att informera den svenska turistnäringen om de utländska besökarnas önskemål. Kunskapen om Sverige som turistland var från början påtagligt låg i Ryssland och Baltikum. Det enda man kände till var egentligen Stockholm och Åre. Åre har gjort ett fantastiskt arbete i dessa länder och erbjuder sedan flera år skidcharterresor från både Moskva och Sankt Petersburg, berättar Anna Oleinikoff, som ansvarade för Visit Swedens Östersjösatsning. I dag vill ryska och baltiska turister ha tips om fler svenska besöksmål och aktiviteter, men turistnäringen har hittills varit dålig på att möta efterfrågan. Vasamuseet är en av de aktörer som har deltagit i turistsatsningen österut. Museet är Sveriges femte största turistmål med besökare varje år, varav nästan utländska besökare. Tio procent av dessa kommer från Östeuropa. Helgstängt i stan Museet har haft ett nära samarbete med ryska resebyråer. Ryssarna har beklagat sig över att många besöksmål i Stockholm är stängda över jul- och nyårshelgerna, som är en stor semesterperiod även i Ryssland. I fjol höll Vasamuseet därför extraöppet på årets sista dag. På fyra timmar hade vi besökare, alla ryska, som betalade

20 kronor i entréintäkter och spenderade ytterligare kronor i vår butiksförsäljning, berättar Mathias Andersson, marknadsansvarig på Vasamuseet. På trettondagsafton höll vi extraöppet igen och fick lika många besökare. Dessutom har vi fått mycket positiv press i ryska medier. Även Skansen och Junibacken kliver nu in i det ryska samarbetet, så nu får de ryska turisterna fler besöksmål att välja på. Stockholm ligger nära Ryssland och har mycket att erbjuda. Många vill turista här. Inte minst uppskattar moskvaborna möjligheten att köra bil på bra underhållna vägar och utan ständiga trafikstockningar, säger Mathias Andersson. Öppnat dotterbolag Jan Hellemar är exportansvarig på företaget Tornum, som tillverkar utrustning för att skörda, torka och lagra spannmål. Företaget har deltagit i projektet DOSAIP, som vill bidra till utvecklingen av ett mer hållbart jordbruk i Polen. Projektet har drivits av Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Tornum har deltagit i flera seminarier och där berättat om mindre energikrävande metoder för att torka spannmål under säkra lagringsförhållanden och även demonstrerat sin utrustning på plats. Företaget har länge haft ett uttalat mål att öka exporten till de nyaste EU-länderna och var även med i ett liknande projekt i Baltikum. Nutek-projekten gjorde det lättare att sätta planerna i verket. Det ökade våra möjligheter att på plats undersöka hur vi bäst närmar oss de nya marknaderna. I samband med seminarierna fick vi träffa våra slutkunder, höra deras frågor och lära oss hur våra produkter bäst anpassas till polska förhållanden. Det har varit mycket värdefullt, säger Jan Hellemar. I augusti startade Tornum ett dotterbolag i Polen och har nu två anställda på plats. Och fler ska det bli, även om man är beredd att skynda långsamt. Marknadsföring är att bygga relationer. Att köpa våra produkter är en av de största investeringar en lantbrukare kan göra, så ett beslut kan ta tid. Det finns inget 20

21 som är lätt när man ska in på nya marknader. Det är bara envishet och hårt arbete som gäller. Kontakt direkt Akustikföretaget Vibratec har deltagit i ett projekt i Estland om minskat buller och bättre arbetsmiljö. Företaget, som har 20 anställda i Sverige och Norge, tillverkar egna vibrationsisolatorer och ljuddämpare. Företagets huvudägare Svante Hägerstrand hade inga större förhoppningar om nya affärer när han ställde upp vid ett bullerseminarium i Tallinn. I bästa fall hoppades han hitta billiga underleverantörer. Men redan under seminariet fick han klart för sig att företagets produkter hade en marknad i Estland. Han fick även kontakt med en person som ville ha agenturen. Till sommaren hoppas Svante Hägerstrand att det nya platskontoret kan öppna. Estland är ingen stor marknad, men våra produkter kan komma till användning nu när landet på kort tid ska anpassas till EUs regler om bland annat buller i industri och i övriga samhället. I första hand siktar vi på att ta oss in på den ryska marknaden. Förhoppningsvis kan det underlättas av att vi först har gjort oss kända i Baltikum. 21

22 Swentec främjar miljödriven affärsutveckling Miljöteknik är en bransch som uppvisar mycket kraftig exporttillväxt. Samtidigt finns betydande utrymme för expansion. Därför har regeringen etablerat det nationella miljöteknikrådet SWENTEC, Swedish Environmental Technology Council. Swentec etableras i Göteborg under senvåren 2006 och disponerar tio miljoner kronor årligen för sin verksamhet. Nutek är värdmyndighet för rådet, vilket innebär att verket svarar för visst administrativt stöd. Uppgiften är att stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom området miljöteknik. Där ingår miljöanpassade varor, tillverkningsprocesser och tjänster på både den svenska och den internationella marknaden. Två utvecklingsområden är i fokus hållbar stadsutveckling och förnyelsebar energi. Fler kan bli aktuella, berättar Göran Uebel på Nutek, biträdande processägare för utvecklingsprocessen. Swentecs verksamhet är inriktad på områden där Sverige kan ha konkurrensfördelar jämfört med andra länder. Rådet ska fungera som ett samordningsorgan inom miljöteknik samt i begränsad utsträckning ta emot och vidareutveckla projektidéer. Målet är att utveckla svenskt näringsliv inom miljöområdet och att bidra till regional utveckling. Många andra länder har redan liknande organisationer för miljöteknik. För att samverkansrollen ska bli framgångsrik är det viktigt för Swentec att kunna visa på möjligheten till större nytta för alla involverade myndigheter och organisationer, samtidigt som insatserna skapar affärsnytta för företagen. Fakta om Swentec Förutom satsningen på Swentec främjar regeringen via Exportrådet export av miljöteknik samt gör en riktad satsning på 210 miljoner kronor till forskning om 22

23 hållbar utveckling. Bakgrunden är behovet av att förena högre ekonomisk tillväxt och en miljömässig och socialt hållbar utveckling. En stor del av lösningen finns i forskning och ny teknik, enligt regeringen. Satsningen ska förhoppningsvis även generera nya jobb. I dag är svenska företag världsledande när det gäller att ta fram patent inom miljöteknik. Svenska exporterande miljöteknikföretag omsätter sammanlagt 40 miljarder kronor. Exportrådet har på regeringens uppdrag även samlat omkring 700 svenska företag i nätverket SwedenTech för att genom samverkan öka förutsättningarna för export av svensk miljöteknik. Omfattande marknadsföringsaktiviteter genomfördes i flera länder under våren

24 Samarbete nödvändigt för framgång Utländska beställare av reningsutrustning och annan miljöteknik vill allt oftare ha hjälp med helhetslösningar. Om svensk industri ska vara med och slåss om sådana storaffärer måste företag, myndigheter och forskningsinstitut i Sverige samarbeta mycket bättre än i dag. Carl Bäcklund, Länsstyrelsen i Stockholm, Karl-Erik Grevendahl, nätverket Sustainable Business Hub i Malmö samt Östen Ekengren, IVL Svenska Miljöinstitutet, är rörande överens: svenska tillverkare av miljöteknisk utrustning är i regel för små för att kunna konkurrera om de största affärerna. Carl Bäcklund har ansvarat för Eco Forum Baltica, ett Nutek finansierat projekt som främjar utvecklingen av miljöledningssystemet i Estland, Lettland och Litauen samt delar av Polen. Som en följd av det driver han nu ett EU-finansierat avfallsprojekt i Baltikum, Polen, Ryssland och Vitryssland. Även Tyskland och Finland är med i projektet. Karl-Erik Grevendahl har drivit två projekt om hållbar stadsutveckling och klimateffektiva lösningar i västra Pommern i Polen Eco Cities och Eco Regions. Östen Ekengren har bland annat utbildat industri och myndigheter på andra sidan Östersjön i livscykeltänkandet. Dessutom håller han i ett nätverk som ska hjälpa svenska små- och medelstora miljöteknikföretag att skapa helhetslösningar för export. Alla tre har i sina projekt märkt att kunderna allt oftare vill ha hela, färdigpackade paket med kunskaper om vad som behöver göras, vilken metod som ska användas samt den tekniska lösningen, hårdvaran. Alla måste hjälpas åt Då måste vi kunna leverera bra utbildningar, goda exempel i form av demonstrationsanläggningar samt forskningsresultat som stöder vår teknik. Få 24