Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap. 1-2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap. 1-2"

Transkript

1 Ord och betydelser Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap. 12 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel Ord olika varianter Ord med flera betydelser Ord med samma betydelse Kärnbetydelse och bibetydelse Relationer mellan ord Olika sätt att hantera ordsemantik Vaghet, precision, specifikation Lingvistik grundkurs 2 Vad är ett ord? Mentalt lexikon LOPPLOPPSLOPPETLOPPETSLOPPENLOPPENS LÖPALÖPTELÖPT LETA UPP DELA UT SKJUTA UPP Begrepp Graford (ordformer) Lexikonenhet (lexem, lemma) Lingvistik grundkurs 3 Lingvistik grundkurs 4 Intension och extension Intension extension 1. Ju större extension desto mindre intension 2. Ju mindre extension desto större intension Jfr. intensionsdjup Intension begreppsinnehåll, villkor för att ett begrepp ska kunna peka ut referenter Extension mängden av möjliga referenter för ett begrepp Lingvistik grundkurs 5 Lingvistik grundkurs 6 1

2 Exempel Samma referent olika ord Bruno Persson i Johansfors blåser vackra skålar och ljusstakar i glas. En småländsk glasblåsare tillverkar vackra glasföremål. En smålänning gör tjusiga saker. Hantverket i Småland lever. Ord inte bara refererar till objekt/individer, de kan också beskriva: Nisse Persson: yrkesutövare, universitetslektor, kund, hobbyornitolog, amnestymedlem, pappa, make, bror, son och husse. Barnet: unge, gullunge, skolbarn, plugghäst, bokstavsbarn, invandrarbarn, konsument, resultatenhetsklient Universitetet: skolan, läroanstalten, högskolan Mord, våldsbrott, dråp, olyckshändelse, hjältedåd. Lingvistik grundkurs 7 Lingvistik grundkurs 8 Ett ord flera betydelser En betydelse flera ord damm, fast, fil, för, lätt, vad, var krona, fatta, fin, lätt Homonymi: ord som står för begrepp och råkat få samma namn. Polysemi: ett gammalt ord får en ny eller utvidgad betydelse Homofoner: ord som låter lika men stavas olika (verk/värk, fon/fån, tjära/kära, själ/stjäl/skäl) Homografer: stavas lika men uttalas olika (kör och hov) Lexikaliserade fraser (lexfraser): Flera ord som fungerar som en enhet (som ett lexem) Idiom: trampa i klaveret, jämföra äpplen och päron, slå huvudet på spiken, dra vid näsan, ligga på sofflocket, spotta upp sig Fasta uttryck: hammaren och skäran, kaffe med dopp, sol och måne. Lingvistik grundkurs 9 Lingvistik grundkurs 10 Egenskaper hos lexfraser Ogenomskinlig betydelse (vädra morgonluft) Har sammanfattningsaccent olika accent i Han vädrade mo rgonluft Han vä drade sä ngkläderna. Går inte att stuva om obegränsat och behålla betydelsen: *Morgonluft vädrade han. *Det var morgonluft han vädrade. Går bara att böja huvudordet: Han vädrar morgonluft/*morgonluften Enskilda ord kan inte få extra bestämningar: *Han vädrade unken morgonluft. Olika lösningar och problem för ordbetydelse (Dahllöf) Betydelser som mentala objekt Betydelse som referens och extension Betydelse som stimulusrespons (behaviourism) Betydelse som abstrakta idéer Betydelse som användning Betydelse som sanningsvillkor Lingvistik grundkurs 11 Lingvistik grundkurs 12 2

3 Kärnbetydelse och bibetydelser Plus och minusord Denotation (kärnbetydelse) Nödvändiga egenskaper Relativt lätt att vara överens Konnotation (bibetydelse) Individuella och privata kriterier Positiva/negativa Associationskopplade Vad är denotation och konnotationer för t.ex. vattenkraft och militär? Vissa ord positivt laddade (bra, god, intelligent, noggrann) Vissa ord negativt laddade (dålig, illa, dum, petig) Signalerar talarens attityd Det var en fantastisk/bedrövlig resa. Det började bra(illa redan på Arlanda, där jag träffade en trevlig/urtrist gammal skolkamrat som jag inte träffat på många år. Det blev en god/illavarslande inledning på resan. Sedan fortsatte det i samma stil: ett bra/mediokert hotell med utmärkt/dålig betjäning och en strålande/svindlande utsikt från hotellrummet. Tack vare/på grund av gassande sol var vattentemperaturen härlig/kvalmig, och vi fick/utsattes för en ljuvlig/påfrestande vecka. Lingvistik grundkurs 13 Lingvistik grundkurs 14 Gör världen vackrare med eufemismer! Skyddsanstalt vårdhem Städare lokalvårdare hygientekniker Vanför handikappad Rullstolsbunden rullstolsburen Efterbliven förståndshandikappad Prishöjning prisjustering Sparkad avskedad friställd Betydelse beror på sammanhanget: kontextuell betydelse Vissa ord får ny betydelse om de står tillsammans med andra ord, t.ex. En god människa en god middag i god tid Hon går hem Det går hem. Hon går ut. Patiensen går ut. Mjölken går ut. Faran är över. Sova över. Koka över. Bjuda över. Tänka över. Här är det sammanhanget som avgör, alltså kontexten runt ordet i fråga (god, går och över). Lingvistik grundkurs 15 Lingvistik grundkurs 16 Presuppositioner Relationer mellan ord En outtalad förutsättning som måste vara uppfylld för att något ska kunna användas. Kungen av Frankrike är skallig. Förutsätter att det finns en kung i Frankrike. Har du slutat slå din fru än? Förutsätter att personen i fråga har slagit sin fru tidigare. Används som argumentationsknep och ger svårigheter för motparten om presuppositionen inte är sann. Ljus mörk Gift ogift Hund schäfer Veta känna till Köpa sälja Lingvistik grundkurs 17 Lingvistik grundkurs 18 3

4 Hyperonymi och hyponymi Motsatser Hyperonymi = överordning Hyponymi = underordning brandbil är hyponym till bil och leksak leksak är hyperonym till nalle och byggleksaker Antonymer (gradmotsatser, på en skala), t.ex. billig dyr, liten stor, kort lång. Dessa är oftast adjektiv eller adverb och kan kompareras, billig, billigare, billigast. Komplementära motsatser (antingenellerförhållande). Går inte att komparera eftersom det ena utesluter det andra, t.ex. levande död, gift ogift. Konversa motsatser. T.ex. köpa sälja, importera exportera, osv. Ger samma handling eller företeelse hur olika perspektiv. Lingvistik grundkurs 19 Lingvistik grundkurs 20 Synonymer Hur beskriver man ord i ordböcker? Samma betydelse olika ord gosse kille grabb pojke skratta fnittra fabrik anläggning produktionsenhet båda bägge käkar äter krubbar lassar in dinerar. Bra för variation, och för att undvika upprepningar. Men är betydelsen helt identisk? fritera frite ra verb ~de ~t ORDLED: friterar SUBST.: friterande, fritering upphetta (livsmedel) i fett ofta olja el. flott {flottyrkoka}: ~de räkor i sötsur sås KONSTR.: ~ (ngt) HIST.: sedan 1949; till fra. frit 'kokt; stekt'; jfr frityr Lingvistik grundkurs 21 Lingvistik grundkurs 22 Att beskriva ords betydelser Förklara med definitioner 1. Ordförklaringar och definitioner 2. Komponentanalys (använda semantiska särdrag) 3. Semantiska fält 4. Semantiska nätverk 5. Prototypteorin Hänvisa till andra ord (synonymer) eller förklara med ett överordnat begrepp som förtydligas (fritera = koka i olja, huttra frysa så man darrar). Beskriva funktionen en viss företeelse har (datormus = pekdon för datorarbete som används för att flytta markören på skärmen) eller i vilka sammanhang företeelsen förekommer (flärp = pappersbit som appliceras vid ett cykelhjul så att ett smattrande ljud uppkommer när man cyklar). Återge ordet i ett sammanhang (huttrar det gör man när man fryser). Ge ett exempel (Han frös och huttrade så att händerna skakade och tänderna skallrade). Lingvistik grundkurs 23 Lingvistik grundkurs 24 4

5 Komponentanalys Komponentanalys II Ord Man Kvinna Pojke Levande Komponenter Mänsklig Vuxen Hankön Använder semantiska särdrag Förenkling, men fungerar i vissa sammanhang. Vilka särdrag finns? Binära (/) särdrag eller inte? Flicka Barn 0 Sto Lingvistik grundkurs 25 Lingvistik grundkurs 26 Semantiska fält Semantiska nätverk Betyder att man sorterar in ord i olika betydelseområden, s.k. semantiska fält där alla orden har några komponenter gemensamt. Kan hjälpa till att bilda större områden (domäner) med besläktade ord i ett ämnesområde (t.ex. musik, handel, juridik, IT, etc. ) Vad blir det semantiska fältet för människa och levande varelse i föregående tabell? Lingvistik grundkurs 27 Lingvistik grundkurs 28 Prototypteori Vaghet Bygger på att man försöker att representera den mest typiska referenten för ett ord som då kallas prototypen. Bestämma vilka villkor som ska gälla för att något ska tillhöra begreppet. Man har testat det här på personer som fått klassificera fåglar för att komma fram till en prototypisk fågel. En typisk fågel ska då ha fjädrar, kunna flyga, ha näbb, två ben. Allt är inte svart eller vitt! Hur tunn kan en bok vara? Hur många hårstrån får en flintskallig man ha? När blir man vuxen? 16, 17, 18, 20 år? Problem med: Om X är bror till Y så innebär det att X är man och att X och Y har gemensamma föräldrar. Lingvistik grundkurs 29 Lingvistik grundkurs 30 5

6 Relativitet och subjektivitet Semiotik En stor bakterie är en liten organism. En liten blåval är en stor organism. Subjektiva bedömningar beror på tycke och smak: vacker, ful, snäll, elak, ärlig De små landsbygds och kvartersbiograferna har ett stort socialt, kulturellt och historiskt värde. = Det systematiska studiet av tecken, teckens betydelse och relationer. Tre typer: Ikon: likhet mellan tecken och det betecknade, t.ex. tavla, foto, liknelse, analogi Index: närhet, kausalitet, t.ex. pekgest, moln (för dåligt väder), rodna, del av helhet (hela salongen skrattade), helhet i st.f. del (en flicka på sjutton vårar) Symbol: godtycklig, konventionell, t.ex. nästan alla språkliga uttryck. Många språkliga begrepp går att representera ikoniskt eller indexikalt, men inte alla. Varför? Hur göra med t.ex. inte, eller, är, alltid, om Lingvistik grundkurs 31 Lingvistik grundkurs 32 Semiotiska uttryckssätt Tala Ikon: gester Index: prosodi Symbol: ord Skriva Ikon: illustration Index: liknelser, metaforer (bara indirekt) Symbol: ord Språkteknologisk tillämpning: Generering av synonymer på flera språk Metod: semantisk spegling (Dyvik 1998) utnyttjar det faktum att språk delar in världen på olika sätt och undersöker översättningsrelationer mellan två språk Indata: antingen en tvåspråkig ordbok (t.ex Norstedts sven) eller listor med översättningspar från verkliga original och dess översättningar. Utdata: Synonymer, hyponymer, hyperonymer och närliggande ordbetydelser både på originalspråket och översättningsspråket. Lingvistik grundkurs 33 Lingvistik grundkurs 34 Exempel på resultat lagom: Hyperonyms: mild måttlig Synonyms: lämplig tillfredsställande tillräcklig adequate: Synonyms: reasonable good ample Related words: appropriate equitable fair just legitimate apt förborgad: Synonyms: dold hemlig Related words: avskild fördold förtegen lönnlig tystlåten undangömd förstucken gömd subsense 2 Synonyms: besynnerlig gåtfull kryptisk magisk mystisk ockult trolsk mystic: Synonyms: secret Related words: blind close concealed hidden latent obscure occult private privy quiet recondite sneaking ulterior veiled subsense 2 Synonyms: cryptic latent occult privy recondite Semantisk spegling vs. Norstedts ohygglig: Hyperonyms: hemsk Synonyms: fasansfull fruktansvärd förfärlig förskräcklig gruvlig gräslig hisklig horribel hårresande kuslig läskig otäck ruskig ryslig horrible: Hyperonyms: awful Synonyms: appalling atrocious dreadful frightful ghastly grievous grim grisly gruesome hideous lurid monstrous morbid terrible ohygglig adj förfärlig dreadful, frightful, appalling; hemsk ghastly, grisly, gruesome; avskyvärd atrocious, hideous, monstrous; vard., förstärkande horrible, terrible, awful horrible adj fasansfull fruktansvärd, ohygglig, hemsk, otäck; vard. förskräcklig, förfärlig, hemsk, gräslig Lingvistik grundkurs 35 Lingvistik grundkurs 36 6

7 WordNet Hyponymer i WordNet: road Lingvistik grundkurs 37 Lingvistik grundkurs 38 Semantiska relationer i språkteknologiska system Expandera sökfrågor för informationssökning hittar man inte rätt med angivet sökbegrepp letar man vidare i synonymmängden eller i överordnade/underordnade begrepp Dialogsystem/frågesvarssystem, t.ex. Vem knivhögg Anna Lind? dödade, mördade, attackerade, överföll Lingvistik grundkurs 39 7

Ord och betydelser. Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap Vad är ett ord? Mentalt lexikon

Ord och betydelser. Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap Vad är ett ord? Mentalt lexikon Ord och betydelser Ords betydelse ordsemantik Föreläsning 2 Bolander kap. 2 & Dahllöf kap. 1-2 Lingvistik grundkurs 2006-01-23 Magnus Merkel Ord olika varianter Ord med flera betydelser Ord med samma betydelse

Läs mer

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod.

Kommunikation. Språk och språkteknologier. Semiotik. Kommunikationsmodell. Saussures strukturalism. Finns betydelse? Teckenkod. Kommunikation Språk och språkteknologier Rickard Domeij domeij@nada.kth.se Teckenkod ljud, skrift, gester, programkod... Verktyg kil, penna, tryckpress, dator... Medium lerplattor, böcker, radio, TV, internet...

Läs mer

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Semantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet

Läs mer

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Grundläggande begrepp inom lexikal semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Grundläggande begrepp inom lexikal semantik Föreläsning 2 Uppsala universitet 1 Teman idag Semiotik Lexikal semantik kompositionell semantik Teorier om hur man kan beskriva betydelse Språklig relativism

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik

Semantik VT Introduktion. Betydelse. Dagens föreläsning. Dahllöf: Språklig betydelse - semantik och pragmatik Betydelse Semantik VT07 Allmän introduktion Stina Ericsson Vad är betydelse? Vad är det som bär på betydelse? Vilken roll spelar betydelse i en generell teori om språk och kommunikation? Vilken roll kan

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Lexikal semantik/begrepp (förra gången) Vaghet kontra

Läs mer

Semantik. Semantik och språkteknologi

Semantik. Semantik och språkteknologi Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi

Läs mer

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp

729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning. Olika ordbegrepp. Vad är ordbetydelse (1) Olika ordbegrepp 729G17/729G66 Lexikal semantik och ordbetydelsebestämning Olika ordbegrepp Ordbetydelser Vad är ett ord? Lemman, lexem och betydelser Semantiska relationer Semantiskt strukturerade lexikon Hitta relationer

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande semantik II Deskriptiv vs. värderande/känslomässig mening Ords betydelser kan ha både deskriptiva och värderande/känslomässiga komponenter. Det blir tydligt

Läs mer

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 1. Tisdagen den 25 november, kl 10-12 (i von Neuman) Inledning: kognitionsvetenskap

Läs mer

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Lexikon: semantik. Solveig Malmsten Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: semantik Solveig Malmsten Att strukturera lexikon semantiskt Relation mellan form och betydelse homonymi och polysemi Relation mellan olika ords betydelse synonymi,

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5. Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se. www.gu.

Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5. Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se. www.gu. Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5 Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se Kurslitteratur semantik Obligatorisk litteratur Saeed, John I. (2008).

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 3 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Lexikal semantik och begreppsanalys Givet ett lemma hur många begrepp eller lexem står det för? Vem/vad bestämmer innehållet

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2009 Extension (igen) Extensionen för ett begrepp/ord:

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström Annika Mårtensson Marianne Billström PROVKAPITEL Innehåll CYKEL ORDKUNSKAP Tankekarta 4 Analogier 5 SPRÅKLÄRA Alfabetisk ordning 6 Alfabetisk ordning 7 SKRIVNING Den magiska cykeln Tänk och planera 8 Den

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempvt/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara

Läs mer

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN (FORMELL SEMANTIK) Vad är semantik? Form (abstrakt struktur): grammatik Innehåll (betydelse): semantik Användning: pragmatik/diskurs Mats Dahllöf Språkteknologisk motivation

Läs mer

Saras bästa studietips

Saras bästa studietips Saras bästa studietips Sara pluggar ekonomi på universitetet. Hon tycker ofta att det är svårt, och lite tråkigt, att studera. Första terminen höll på att sluta illa, men till slut lyckades Sara få godkänt.

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Introduktion till semantik. Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Introduktion till semantik Semantik: Föreläsning 1 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Delmomentet semantik Fyra föreläsningstillfällen med efterföljande seminarier: 1. Introduktion

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2008 (LM 1) förklara några olika sätt att definiera begreppet

Läs mer

Annika Mårtensson Marianne Billström REVIDERAD! Nu med fokus på olika texttyper.

Annika Mårtensson Marianne Billström REVIDERAD! Nu med fokus på olika texttyper. Annika Mårtensson Marianne Billström REVIDERAD! Nu med fokus på olika texttyper. Innehåll CYKEL ORDKUNSKAP Tankekarta 4 Analogier 5 SPRÅKLÄRA Alfabetisk ordning 6 Alfabetisk ordning 7 SKRIVNING Den magiska

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie om lexikal semantik http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2009 Extension (igen) Extensionen för

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1 Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.

Läs mer

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden

A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv.

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. ADJEKTIV Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. När du jämför din cykel med en kompis

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Skräcktema. Bilderböcker och lättläst. Mörkret längst ner av Lemony Snicket. Spöknatt av Moni Nilsson

Skräcktema. Bilderböcker och lättläst. Mörkret längst ner av Lemony Snicket. Spöknatt av Moni Nilsson Skräcktema Nu i dessa mörka Halloweentider tänkte vi passa på och tipsa om riktigt ryslig läsning för stora och små. Hoppas att några av våra favoriter kan bli era favoriter. Bilderböcker och lättläst

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Kognitiv semantik. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik Föreläsning 3 Uppsala universitet 1 Kognitiv semantik det finns ingen skillnad mellan språklig kunskap och allmän n tänkandet alla språkliga nivåer är r sammankopplade Uppsala universitet

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

Lektion 6, måndagen 15 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 6, måndagen 15 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 6, måndagen 15 februari, 2016 Svenska för internationella studenter, kurs 1 I går var det? Alla hjärtans dag! Det är Dagens dikt Lina och Oskar på restaurang Servitören: "Hejsan! Välkomna!" Oskar:

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 2 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Begrepp (repetition) T.ex. företag, katedral, bakelse,

Läs mer

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström PROVKAPITEL Annika Mårtensson Marianne Billström Innehåll JAG ORDKUNSKAP Jag tankekarta 4 Meningar om mig 5 SPRÅKLÄRA Skiljetecken 6 Frågeord 7 SKRIVNING Olyckan Tänk och planera 8 Olyckan Skriv din berättelse

Läs mer

Skolår 3 Läsförståelse Svarshäfte

Skolår 3 Läsförståelse Svarshäfte Skolår 3 Läsförståelse Svarshäfte Namn Klass Lärare atum ntal rätt Övningsuppgift Vad tycker Pelle om att nton ska komma? Pelle längtar efter att leka med nton. Pelle vill fiska med nton. Pelle vet att

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom Ord Arbeta med ord Motsatser: Välj ut femton ord ur ordlistan i slutet av boken. Ta reda på vilka ord som är deras motsatser. Synonymer: Ta

Läs mer

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl

Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) , kl LINKÖPINGS UNIVERSITET Kognitionsvetenskap/IKK Mathias Broth och Mikael Svensson Tentamen i lingvistik (729G08, 3 hp, HT 2017) 2018-01-17, kl. 14-18 Skrivningen består av ett antal uppgifter uppdelade

Läs mer

Klaras vintersorg. Elevmaterial. Kapitel 1 PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn: Välj en av scenerna i kapitlet och rita en bild till den.

Klaras vintersorg. Elevmaterial. Kapitel 1 PIA HAGMAR SIDAN 1. Namn: Välj en av scenerna i kapitlet och rita en bild till den. SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Kapitel 1 Välj en av scenerna i kapitlet och rita en bild till den. Sigge och de andra hästarna i hagen. Klara som borstar Sigge i spiltan. Klara och hennes mamma som galopperar

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Flera nivåer i språkets uppbyggnad

Flera nivåer i språkets uppbyggnad Flera nivåer i språkets uppbyggnad dubbel artikulation flernivåsystem fonem = minsta betydelsskiljande enhet morfem = minsta betydelsebärande enhet fonem/fon > morfem-morf > lexem-ordform > fras-? > sats-?

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT B

EXAMINATIONSUPPGIFT B EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-25 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys... 3 2. Analys av porträtt av kungafamiljen...

Läs mer

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk,

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk, Ön Meriel shahid Kapitel 1 I planet Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk, Så jag måste åka till Frankrike. Jag är i flygplanet nu och jag börjar få panik. Jag hör att mitt hjärta

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Dialogen: mer än individ och språk

Dialogen: mer än individ och språk Bokslutsföreläsning IV Dialogen: mer än individ och språk Per Linell & Jan Anward 12.5. 2011 Dialogiska teorier Meta-teori om människors meningsskapande som betonar: den andres roll interaktioner omvärlden,

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Lingvistik II Semantik och pragmatik

Lingvistik II Semantik och pragmatik Lingvistik II Semantik och pragmatik (OH-serie 1) (Motsvarar Saeed, kap 1 3.) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi September 2008 Kursdelens lärandemål Semantik och pragmatik diskutera

Läs mer

Introduktion i lingvistik 6

Introduktion i lingvistik 6 Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/sempht/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2009 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara

Läs mer

Lektion 2, tisdag 4 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 2, tisdag 4 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 2, tisdag 4 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Hur man hälsar Hej! Hejsan! Tjenare! Tjena! Tja! God dag! God morgon! God middag! God afton! God natt! Hur man hälsar Hej!

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken & Kay Fraser

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken & Kay Fraser sidan 1 Författare: Beth Bracken & Kay Fraser Vad handlar boken om? Boken handlar om Lucy och Soli som är bästa vänner. De har känt varandra sedan de var små, och de gör allt tillsammans. Där de bor finns

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

SÄRTRYCK UR SPRÅKSKRINET TROLL SKOLÅR 1

SÄRTRYCK UR SPRÅKSKRINET TROLL SKOLÅR 1 Annika Mårtensson Marianne Billström SÄRTRYCK UR SPRÅKSKRINET TROLL SKOLÅR 1 Innehåll JAG ORDKUNSKAP Jag tankekarta 4 Meningar om mig 5 SPRÅKLÄRA Skiljetecken 6 Frågeord 7 SKRIVNING Olyckan Tänk och planera

Läs mer

SALDO. En ruta kommer upp och du uppmanas att skriva in ett ord inte nödvändigtvis en lexikonform, det kan också vara en böjd form.

SALDO. En ruta kommer upp och du uppmanas att skriva in ett ord inte nödvändigtvis en lexikonform, det kan också vara en böjd form. SALDO Beskrivningen av SALDO finner du på adressen http://spraakbanken.gu.se/saldo För att söka i SALDO går du till den här adressen: http://spraakbanken.gu.se/ws/saldo-ws/fl/html En ruta kommer upp och

Läs mer

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta

A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta FREGE, FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR HT17 IB A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges analys av identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att

Läs mer

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över. OÖ vning 1 SATSDELAR Dela upp följande meningar i SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. ORDKLASSER Hitta alla ord som

Läs mer

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok.

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok. Värdparet in Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok. Vi ser skolbarnen komma in. Julian mobbas av Charles.

Läs mer

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA knastrar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra sprakar (sida 5, rad 2), här: ett ljud som stör och gör det svårt att höra

Läs mer

Semantik och pragmatik

Semantik och pragmatik Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna

Läs mer

ClaroDictionary med tal. ClaroDictionary utan tal

ClaroDictionary med tal. ClaroDictionary utan tal ClaroDictionary med tal ClaroDictionary utan tal Manual Artikelnummer 10400 och 10401 1 Innehåll Välkommen till ClaroDictionary...3 ClaroDictionary Översikt...4 ClaroDictionarys verktygsknappar...4 Knappen

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Vilka andra ord var nya för dig i boken? Skriv upp dem och slå upp vad de betyder. Mina ord:

Vilka andra ord var nya för dig i boken? Skriv upp dem och slå upp vad de betyder. Mina ord: ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA gotter (sida 12, rad 12) ett annat ord för godis plikt (sida 16, rad 2) sådant som måste göras fasansfullt (sida 29, rad 11) hemskt, fruktansvärt pampigt (sida 32, rad

Läs mer

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16) Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

- Små skrivuppgifter som kan bli något stort, sätt inga gränser för fantasin och låt pennan glöda!

- Små skrivuppgifter som kan bli något stort, sätt inga gränser för fantasin och låt pennan glöda! - Små skrivuppgifter som kan bli något stort, sätt inga gränser för fantasin och låt pennan glöda! PLANETEN GODISHUSET Uppfinn din egen planet, beskriv vad den heter och hur den ser ut, vilka djur och

Läs mer

POESI. Innehåll. Att börja. Börja i en känsla Skapa inre bilder. Innehåll. 2. Form. 3. Respons. 4. Kommunikation

POESI. Innehåll. Att börja. Börja i en känsla Skapa inre bilder. Innehåll. 2. Form. 3. Respons. 4. Kommunikation POESI 1. Skapa inre bilder. Innehåll 2. Form 3. Respons 4. Kommunikation Innehåll Känslor Inre bilder Något som berör Behov - nära Trassla dig ur klichéer Motsatser och kontraster Titta vid sidan inte

Läs mer

BILDANALYS ANALYSERA BILDER

BILDANALYS ANALYSERA BILDER BILDANALYS ANALYSERA BILDER GÖR EN BILDANALYS Er uppgift: 1. Beskriv på allt du ser på för någon som inte ser bilden, utan att lägga in värderingar. 2. Nu lägger du in dina värderingar. Tolka vad du tycker

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Fråga mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.)

Fråga mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.) EVA SUSSO SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Läsförståelse 1. Det hemliga brevet Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.) 1. Vad heter huvudpersonen? 2. Vilken årstid är det? 3. Vad låg i brevet

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A. Имя и фамилия учащегося/учащейся...

NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A. Имя и фамилия учащегося/учащейся... NORDIC SCHOOL Составитель Е.Д. Малышева На основе учебник Svensk, svenska, Rivstart A1+A2 и Form i fokus A Имя и фамилия учащегося/учащейся... Выполнение письменной работы за 1-й семестр обучения рассчитано

Läs mer

FOR BETTER UNDERSTANDING. Snabbguide. www.wordfinder.se

FOR BETTER UNDERSTANDING. Snabbguide. www.wordfinder.se FOR BETTER UNDERSTANDING Snabbguide www.wordfinder.se Tekniska förutsättningar WordFinder 10 Professional för Mac kräver följande: Processor: Intel Mac OS X 10.5 eller senare. Installation Installation

Läs mer

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn

Läs mer

2 Mängdlärans grundbegrepp

2 Mängdlärans grundbegrepp UPPSALA UNIVERSITET Föreläsningsanteckningar Institutionen för lingvistik och filologi Grundläggande datalogi II Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/~matsd/uv/uv04/gd2/ Augusti 2004 2 Mängdlärans grundbegrepp

Läs mer

Olika sorters ord ordklasser

Olika sorters ord ordklasser Olika sorters ord ordklasser Inledning Vårt språk innehåller många olika sorters ord. Vi är omgivna av människor, djur och saker, vi känner känslor och gör erfarenheter. Alla de här orden har redan ett

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Professionella samtal. Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd

Professionella samtal. Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd Professionella samtal Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd 2010-01-04 Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 1 Innehåll

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet

Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet Innehåll Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet 2 Bildunderlag 2 7 Bildunderlag 3 8 Underlag Bokstäver

Läs mer